1 Handlingsprogram mot våld i nära relationer 2009 2010 Inledning Bakgrund Våld i nära relationer är att utnyttja och utöva våld gentemot närstående som står i relation och beroendeställning till utövaren/utövarna. Våldet består av ett mönster av makt och kontrollutövande och är i allra högsta grad en jämställdhets och jämlikhetsfråga. Att i en nära relation bli utsatt för förnedring, hot, slag, kontroll m.m. är ett oerhört grovt brott. Förutom den/de direkt drabbade så får det även följder för anhöriga, arbetslivet och hela samhället. Våld i nära relationer är en kriminell handling och strider mot de mänskliga rättigheterna. Statistiken visar att män generellt sett utsätts för våld i samhället oftare än kvinnor och att våld också utövas främst av män. Män utsätts huvudsakligen för våld av okända män utomhus. Våld mot kvinnor och flickor sker däremot oftast i hemmen och inom familjen. Se bilaga 2 Brott 2008, statistik hämtad från BRÅ s hemsida avseende Uppvidinge kommun och Kronobergs län. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som måste förstås ur många olika perspektiv. Det berör människor oavsett kön, ålder, religion, sexuell läggning, funktionshinder, etnicitet, hälsa etc. Syfte Handlingsprogrammet syftar till att lyfta medvetenheten och kompetensen om frågor som rör våld i nära relationer. Handlingsprogrammet skall utgöra grunden i ett fortsatt utvecklings och uppföljningsarbete. Mål Minska förekomsten av våld i nära relationer. Uppföljning via statistiken i bilaga 2.
2 Definition Definition från Per Isdals bok Meningen med våld från 2001. Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill. Definitionen täcker in alla former av övergrepp när det gäller våld i nära relationer som t ex fysiska, psykiska, verbala, ekonomiska, materiella, och själsliga övergrepp samt försummelse. Kommunens ansvar SoL 5 kap 11 Socialnämnden skall vid behov ge stöd och hjälp till den som utsatts för brott samt dennes anhöriga. Nämnden skall härvid ge stöd och hjälp till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Barn som upplevt våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och socialnämnden skall vid behov ge dem stöd och hjälp. Ansvaret är tvingande för kommunen. Det kan gälla skyddat boende, ekonomiskt bistånd, hjälp att komma i kontakt med jurist eller hjälp med att göra en polisanmälan. Det kan också vara på sin plats att påminna om anmälningsplikten enligt SoL 14 kap, 1. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom. är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. I Regeringens skrivelse 2007/08:39 fastställer regeringen att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är ett högt prioriterat område och redogör för hur arbetet ska struktureras. Där beslutas bl.a. att kommunerna ska erhålla utvecklingsmedel i syfte att stärka kvinnojoursverksamheten och förbättra kunskapsstödet till socialtjänsten, samt att Länsstyrelsen får i uppgift att förstärka tillsynen av socialtjänstens arbete. Uppvidinge kommun har varit delaktiga i några projekt i länssamverkan via sökta medel. Bl.a. med kvinnojouren Blenda för att förstärka samverkan mellan kommunerna och kvinnojouren samt en länssamverkan för barn i vålds och missbruksmiljöer Sirius och Glimten.
3 Kompetensutveckling För att utveckla kunskapen och handlingsberedskapen i Uppvidinge kommun bör det genomföras ett kommunövergripande projekt. Det bör ledas av kommunstyrelsen efter initiativ från socialnämnden. Områden som kan ingå; Kunskapsspridning; hur ser det ut i kommunen, länet och nationellt. Kompetensutveckling; hur kan vi skydda, upptäcka, stödja och hjälpa. Goda exempel som kan spridas från andra kommuner. Samverkan mellan olika myndigheter. Upplägget kan arbetas fram i en styrgrupp som formas för att leda projektet. Handläggning Handläggningen skall följa den lagstiftning som följer med ansvarsområdet, de rutiner och metoder som finns på respektive avdelning samt delegationsordningen för socialtjänsten Samtliga anställda inom socialförvaltningen ska vara insatta i våldets problematik. Känslan av utsatthet hos den enskilde är sannolikt extra stark i dessa sammanhang. T ex skall BBIC följas men förstärkas med dessa rutiner/checklistor vid behov. Dokumentationen är som alltid mycket viktig. Frågan om våld eller hot förekommer skall ställas för att vi skall kunna veta. Handlingsprogrammet skall finnas på kommunens intranät. Det skall vara en utgångspunkt att i samtliga utredningar fundera över om det förekommer hot eller våld. Ärenden som rör våldsutsatta personer ska vara högprioriterade. Det är viktigt att samtala med den utsatta, eller den du misstänker är utsatt, enskilt. Ett undantag är om auktoriserad tolk, dövtolk, stödperson etc. behövs. Om både den utsatte och den misstänkte våldsutövaren finns aktuella inom socialtjänsten ska de få varsin handläggare/kontaktpersoner för att motverka en intressekonflikt. En bedömningsfråga är om den våldsutsatta och dennes barn ska ha varsin handläggare.
4 Kontakt i tidigt skede Det skall vara rutin i alla ärenden att lyfta frågan om hot och våld. Grund; Om misstanke finns skall enskilt samtal erbjudas. Gör en riskbedömning. Finns barn i familjen? Akut situation? Stöd för extra utgifter? Behov av kontakt med andra myndigheter; Sjukvård, Polisanmälan, BUP etc. Säkerhet, behov av skyddat boende, alternativ i personens nätverk. I vilka situationer finns våld, hot, tvång? Hur yttrar det sig, fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt? Vem är det som utsätter dig för detta? Har det hänt förut? Är du rädd? Är det säkert när du kommer hem? Bekräfta upplevelserna, känslorna och allvaret när det gäller våld i nära relationer. Tydliggör att klienten har blivit utsatt för ett brott och att ansvaret alltid ligger hos den som utövar våld. Vad kan vi göra för dig? Vilka stödpersoner finns i ditt nätverk? Enligt 23 kap. 6 brottsbalken föreligger en skyldighet att avslöja vissa allvarliga brott som är å färde. Om en handläggare tex. får reda på att klienten är i begrepp att döda eller allvarligt misshandla sin partner så är denne skyldig att anmäla detta till polisen, oavsett om informationen kommer från våldsutövaren eller den utsatta. Ekonomi I den akuta situationen avseende en våldsutsatt som behöver stöd görs inte någon sedvanlig utredning av den ekonomiska situationen. Vid en akut situation kan hjälp behövas för viss nyanskaffning av t.ex. kläder och möbler. Ekonomiskt bistånd kan betalas ut omgående till den utsatta och eventuella barn för kostnader i akuta fall. Se riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Övrig handläggning Utredningar där våld, hot etc finns med som en del genomförs med rutinen för utredning som grund. Att beakta särskilt; Riskbedömning skall göras. Hur stor är risken för att skadas allvarligt eller dödas om inte situationen förändras? Finns det risk för självskadebeteende, självmord? Vid behov kontakta sjukvården psykiatrin etc.
5 Säkerhetsplanering för den som utsatts och eventuella barn. Ett samarbete med polisen kan vara nödvändigt då de har bedömningsinstrument och mycket kunskap om våldsutövare. Vad kommer du göra nästa gång detta händer? Vilka alternativ finns? Behövs planering för att lämna hemmet snabbt? Vad skall du ta med dig? Hur ser det personliga nätverket ut? Finns det någon du litar på och kan få stöd av? Hur ser möjligheterna ut konkret? Barn BBIC skall följas som grund med dessa kompletteringar. Om barnet misstänks vara utsatt för brott skall socialnämnden alltid ta ställning till om en polisanmälan ska göras. Ställningstagandet och ev. anmälan skall finnas dokumenterat. För barn under 18 år görs bedömning av behov av eget skydd. Kvinna Följande metod är utarbetad då den utsatta är en kvinna och utövaren är en man. Om mannen har gjort minst fyra av följande sju handlingar de sista sex månaderna innan separation blev aktuellt förutsäger modellen att mannen kommer att använda fysiskt våld efter separation. * Kastat saker mot kvinnan. * Knuffat eller slagit kvinnan med öppen hand. * Bitit, sparkat eller slagit med knuten hand. * Hindrat eller förbjudit kvinnan att lämna sin bostad. * Skadat barnen. * Hotat att skada kvinnan. * Sagt att kvinnan är dum eller inkompetent. (Hans Ekbrand, sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.) Man Risk och säkerhetsbedömning skall göras och övrigt under rubriken Övrig handläggning skall beaktas. Boende Klargör behov av förändring. Hur är situationen konkret idag? På kort och lång sikt? Planer på separation? Säkerhet för den vuxne? Säkerhet för barn? Nätverk? Vilka alternativ finns; kvinnojourens skyddade boende, kommunens jourlägenhet, HVBhem, vandrarhem, hotell. Flytta? Stöd vid nödvändiga kontakter. Informera klienten om att det är nödvändigt att kontakta polisens vakthavande
6 befäl om de gemensamma barnen byter adress, och att då förklara situationen. Annars kan den andre vårdnadshavaren göra en anmälan om egenmäktigt förfarande med barn. Socialtjänsten är skyldig att lösa boendet för att garantera en trygg miljö för den våldsutsatta med ev. barn. Praktiska frågor vid förändrad situation. Finns det förutsättningar att få tillgång till sina ägodelar? Hur kan det lösas? Personal ska inte utsätta sig för eventuell fara genom att besöka hemmet. Det kan också finnas risk för att besöket senare kan betraktas som intrång i hemmet och försvåra situationen. Finns det djur i familjen? Vem tar hand om dem? Specifika behov Situationer där funktionsnedsättning, missbruk, invandrarbakgrund, hedersrelaterat våld etc. förekommer kan behöva särskild uppmärksamhet. Utgångspunkten är att behandla alla som våldsutsatta och inte fokusera på annan problematik eller olika förutsättningar. Det kan vara känsligt med en tolk från samma ort, aldrig anhörig. Behövs extra förklaring om hur socialtjänsten fungerar och vad som kommer ske härnäst? Hur genomförs en säkerhetsbedömning? Vad händer om klienten bryter mot familjens regler? Hur bedömer den enskilde risken? Finns det andra i familjen/släkten som är utsatta för våld? Våldsutövaren Våld kan aldrig försvaras. Det är dock viktigt att undersöka på vilket sätt denne kan behöva stöd och hjälp som ett led i att bryta sitt destruktiva beteende. Det är centralt att klargöra för våldsutövaren hur beteendet påverkar andra och hur samhället, lagstiftningen ser på det, t.ex. trakasserier, hot, kontroll, våld. Om den misstänkte våldsutövaren finns inskriven inom socialtjänsten ska denne ha en annan handläggare än den/de utsatta. Avstyr diskussion om partnerns agerande och fokusera på utövarens agerande. Där det finns barn med i situationen måste riskerna för barnet klargöras för utövaren. Frågor till utövaren; Vad händer när du blir arg? Tog du tag i din partner? Slog du din partner? Har du hotat din partner?
7 Vad kan du göra för att förändra ditt liv i den riktning du vill? Delar du oron som finns? Vad kan du göra för att öka ditt barns säkerhet/trygghet? Vad kan du gör för att barnets andra förälder skall känna sig tryggare hemma? Enligt triangeln i BBIC så finns det faktorer som har att göra med dels barns behov och dels föräldrars förmåga, följ upp detta. Kontakt med andra myndigheter Vilket stöd behövs för att den enskilde skall få hjälp? Sjukvården Skador kan behövas ses om samt bli fotograferade. Motivera med att det kan vara bra att ha dokumentation vid ett senare tillfälle om klienten då bestämmer sig för att anmäla. Polisen Motivera den våldsutsatta att göra en polisanmälan och berätta om förfarandet. Försök att motivera, men respektera klientens beslut. Erbjud att följa med till polisstationen. Polisen har en stor kunskap i frågor kring våld i nära relationer och kan hjälpa till med mycket kring säkerhet mm. Övrigt Se kontakterna i Bilaga 1. Planering på längre sikt När det mest akuta och praktiska är ordnat ska personens situation och behov av mer långsiktigt stöd bedömas med grund i det som framkommer i utredningen. Följ de normala rutiner vi använder. Specifikt att tänka på i dessa ärenden kan vara; o Barns situation skall speciellt beaktas. o Andra människor med speciell utsatthet skall också speciellt beaktas. o Kontaktlista med tillgängliga stödresurser i kommunen och externt. Se bilaga 1. o Det kan också finnas stöd att hämta ifrån fackliga organisationer om personen är ansluten till någon. Fack som Kommunal, SKTF och Unionen erbjuder 10 kostnadsfria samtal med terapeut vid kris. o Samarbetssamtal är inte att rekommendera då det förekommit våld i en relation. Uppföljning Handlingsprogrammet skall vara ett levande dokument under utveckling. Under hösten 2009 skall;
8 Informationsmaterial tas fram som kan lämnas till en enskild. Information skall gå ut om vår rådgivningstelefon och kopplingen till stöd och hjälp avseende våld i nära relationer. Samtlig personal på IFO, handläggare inom VoO och arbetsledare i övrigt inklusive ledningsgruppen och socialnämnden skall informeras och diskutera hur detta skall implementeras i handläggningen och i verksamheten i övrigt. Konkret konsekvens för respektive avdelning avseende nya rutiner och kompetensutveckling skall dokumenteras. Socialnämnden skall i målsättningsarbete under hösten även ta fram mål för arbetet med våld i nära relationer. Handlingsprogrammet skall utgöra grunden i ett fortsatt utvecklingsarbete och uppföljningsarbete med satta mål och genomförda insatser som ett led i kvalitetssäkringen. Uppföljning skall ske minst en gång per år med början februari 2010. P O Ekelund socialchef Bilaga 1 Kontaktlista Psykiatrin Vuxenpsykiatriska mottagningen i Växjö. Telefon 0470 58 61 00 Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Centrallasarettet 351 85 Växjö Tel: 0470 58 80 00 Eller växel 0470 58 00 00 Vid akuta ärenden som inte kan vänta till nästa dags telefontid kontakta telefonnummer 0470 58 60 71. Polisen Kontakt: Vid all kontakt med polis för att anmäla brott eller övrig upplysning ring 114 14 (Du kopplas rätt) Kontaktperson för Socialtjänstens handläggare angående utredningar mm och som gärna svarar på frågor är 2009 samordnare vid Polismyndigheten i Kronobergs län. Nina Lönnberg 0470 743286, 0702 485823
9 Åklagarmyndigheten Åklagare Anna Karin von Schultz direktnr 0470 74 32 94 Mobil 070 610 08 57 Boende Familjehuset i Alvesta VoB tel. 0472 192 19 Arabo Familjebehandling i Växjö tel. 0470 808 40 Ljungbybostäder 0372 830 60 Hedersrelaterat/Invandrare Integrationspedagog Maher Akob från VoB tel. 044 10 36 80, 070 812 05 08 Våldsutsatta kvinnor: Kvinnofridslinjen Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Du kan även hitta mycket information på deras hemsida. 020 50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se Kvinnofrid Faktacentrum om våld mot kvinnor. www.kvinnofrid.se Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. Är ett kunskaps och resurscentrum vid Uppsala universitet. NCK arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. www.nck.uu.se ROKS Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige www.roks.se Kvinnojouren Blenda För Uppvidinge, Växjö, Alvesta, Lessebo o Tingsryd 0470 488 08 kvinnojouren vaxjo@live.se www.kvinnojouren vaxjo.se Brottsofferjouren Brottsofferjourernas telefoncentral 0200 212019. Råd och stöd via e post. fraga@boj.se Brottsofferjouren Växjö; 0470 456 94 (kl 9 12)
10 www.vaxjo.boj.se Våldsutsatta barn: BRIS Barnens rätt i samhället En ideell organisation som bistår barn som far illa. En vuxen på BRIS svarar i telefon, på mail eller chattar, och man är alltid anonym. 0200 230 230 www.bris.se Bris har också skapat en sida på nätet för dem som är under 18 år. Här finns information som visar var man kan få hjälp när det känns svårt och ensamt. www.rodasidorna.se Bris föräldratelefon om barn. 077 150 50 50 Rädda Barnen Folkrörelse som arbetar med Barnkonventionen som grund för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. www.rb.se Ungdomsförbundet www.rbuf.se Rädda Barnens Föräldratelefon om stora och små frågor som rör barn och föräldraskap. 020 786 786 Riksorganisationen stödcentrum mot incest Jourtelefon: 08 696 00 95 www.rsci.nu Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn www.atsub.se Sirius och Glimten Vänder sig till barn och ungdomar 4 18 år som är bosatta i Kronobergs län. Sirius riktar sig till barn som upplevt våld i familjen och Glimten till barn vars föräldrar missbrukar eller har missbrukat alkohol eller andra droger. Barnen och ungdomarna är helt anonyma och behöver inte vara inskrivna på socialförvaltningen. Båda verksamheterna är kostnadsfria. Basen är i Växjö men de har även möjlighet att träffa barnen och föräldrarna i hemkommunen. Susanne Jansson 0470 435 94, 0733 68 73 60 Marianne Belestam 0470 434 17, 0708 34 21 21 Elin Varde 0470 79 60 47, 0733 68 73 59 www.sirius glimten.se
11 Friends En ideell organisation som uteslutande arbetar för att barn och unga ska känna sig trygga och slippa utsättas för mobbning och andra kränkningar. www.friends.se Barnombudsmannen Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) www.barnombudsmannen.se Våldsutsatta i samkönade relationer: RFSL:s Brottsofferjour för hbt personer 020 34 13 16 boj@rfsl.se www.rfsl.se/brottsoffer RFSL Rådgivningarna Malmö: 040 611 99 50 Göteborg: 031 13 83 86 Linköping: 013 22 82 11 Stockholm: 08 501 62 970 Våldsutsatta med funktionsnedsättning: Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH www.rsmh.se Kunskap om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt Projektledare Kerstin Kristensen 0709 323 883 www.dubbeltutsatt.se Våldsutsatta med invandrarbakgrund/ Våldsutsatta för Hedersrelaterad problematik:
12 Röda Korset Jourtelefon: 0771 90 08 00 www.redcross.se Ingen är illegal www.ingenillegal.org Migrationsverket www.migrationsverket.se Terrafem Ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Jourtelefon, stöd och råd för kvinnor med utländsk härkomst på 43 språk. Terrafem driver även en juristjour och erbjuder jourboende, tjejhusboende och stödlägenheter. 020 52 10 10 www.terrafem.org Femcenter Malmö Driver en rikstäckande jourtelefon för kvinnor och flickor med utländsk härkomst. Här kan du få stöd, hjälp och juridisk rådgivning på för närvarande 30 olika språk. FemCenter erbjuder en fristad för flickor och kvinnor utsatta för våld eller hot om våld. De har ett skyddat boende för tjejer mellan 18 26 år och ett skyddat boende för kvinnor och barn. Telefon: 040 23 87 00 Jourtelefon:020 55 55 25 Våldsutsatta män/våldsutövande män: Mansjouren Familjestödservice, i Växjö 0470 390 39 Vid akuta ärenden ring 0706 977 555 eller maila till: info@mansjouren.eu www.mansjouren.eu Mansjouren nationellt 08 30 30 20 Mansjouren driver även Stödtelefon för män om sex och porr. Telefon 08 312 000. www.mansjouren.se Läs mer på www.manstod.nu/ Kriscentrum för män Malmö En professionell verksamhet som vänder sig till dig som har problem med
13 aggressivitet, använt våld mot partner, barn eller annan, skilsmässa etc. Rådgivning och hjälp att hitta rätt resurser och personer som kan hjälpa till i en svår situation. 040 970607 kriscentrum.man@malmo.se Manscentrum Manscentrum är en politiskt och religiöst obunden stiftelse vars inriktning är att bistå män i kris. Manscentrum driver en mottagning i Stockholm dit varje år ett stort antal män vänder sig för att få hjälp och stöd när de har drabbats av svårigheter som de själva upplever inte kan hantera. Relationsproblem, problem vid separation, ilska och våld, föräldraroll, livskriser Telefon 08 643 11 83, 1184, 1186 och 1171. kriscentrum@manscentrum.se www.manscentrum.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitiskt obunden riksorganisation som verkar för kvinnofrid och mot mäns våld och övergrepp. Vårt fokus är våldsförebyggande politik, åtgärder och arbete med män och pojkar. Telefon 08 17 82 00 e post info@mfj.se www.mfj.se Lokal kontakt i Växjö: Bengt Denward bengt.denward@tele2.se Brottsofferjouren Brottsofferjourernas telefoncentral 0200 212019. Råd och stöd via e post. fraga@boj.se tel. 0470 456 94 Rättshjälp Om du har allmänna frågor om rättshjälp, kontakta Rättshjälpsmyndigheten på telefon 060 13 46 00, måndag till fredag klockan 9 12. Skydd av personuppgifter Skattemyndigheten För mer information se www.skattemyndigheten.se Har du ytterligare frågor ring växeln 0771 778 778 Kontor för boende i Kronobergs län: Förmedlingsuppdrag
14 Skatteverket 205 52 Malmö SPAR (som skickar uppgifter bl.a. till banker och försäkringsbolag) når du på 08 738 50 00. Diskriminering Den 1 januari 2009 slogs myndigheten HomO samman med DO, HO och JämO till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. www.do.se
15 Bilaga 2 Brott 2008. Brott 2008, officiell statistik Misshandel Länet Bekant med offer Uppvidinge Bekant med offer Barn 0 6 år 29 (12 f) 27 6 (4 f) 6 7 14 år 125 (54 f) 101 9 (2 f) 5 15 17 år 91 (34 f) 60 6 (4 f) 3 Kvinnor över 18 år 314 244 12 12 Män över 18 år 590 227 25 12 Hot Barn under 17 år 76 9 Kvinnor 270 10 Män 371 15 Sexuellt tvång Barn under 15 år 24 12 0 Barn 15 17 1 0 0 Våldtäkt Barn under 15 år 24 (23 f) 0 Barn 15 17 år 22 (22 f) 0