Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Relevanta dokument
Remissvar Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m.

Svensk författningssamling

Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Utbildning, undervisning och ledning

Svensk författningssamling

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016

Uppdrag att fortsatt svara för Lärarlyftet II

Innehåll U2012/6626/S

Valda examensmål för Universitetskanslersämbetets utvärdering 2018 av förskollärar- och grundlärarutbildningar

Legitimation för lärare och förskollärare

Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Lunds universitets ansökan om tillstånd att utfärda. ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i undervisningsämnet

Utbildning, undervisning och ledning

Yttrande över remiss av Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Angående remissen om Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Universitetskanslersämbetets yttrande över Framtidens specialistsjuksköterska en ny roll, nya möjligheter.

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2

Högskolan Dalarna Rektor

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52

Yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare

Förändringar i skollagen (2010:800)

Mittuniversitetets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet matematik

Cirkulärnr: 13:68 Diarienr: 13/7393 P-cirknr: 13-2:23 Nyckelord:

Mittuniversitetets ansökan om tillstånd att utfärda. ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i undervisningsämnet

Förändringar i skollagen (2010:800)

Karriärvägar mm ifråga om lärare i skolväsendet, U 2012/4904/S

Yttrande över betänkandet Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76)

Cirkulärnr: 14:34 Diarienr: 14/4662 P-cirknr: 14-2:14 Nyckelord:

Svensk författningssamling

PM 2017:224 RIV (Dnr /2017)

Svensk författningssamling

Högskolan Väst Rektor

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Remisspromemoria om behörighet att undervisa i specialskolan

Bjuvs kommun Dnr :6993. Beslut

Huvudman Dnr :6993 Rektor Beslut

Carl Josefsson (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik

Tilläggsdirektiv till Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:07) Beslut vid regeringssammanträde den 27 juni 2019

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering

Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare och förskollärare

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Kunskapsskolan Dnr :6993

Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, ingår i Lärarlyftet

Läget för lärarlegitimationer 2014

Studentinflytande vid rekrytering av rektor och prorektor

Din utbildning och lärarlegitimationen

Högskolan Dalarna Rektor

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens.

Regeringens proposition 2012/13:187

Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet biologi

2 a kap. Nationella krav

Yttrande över Brunnsviks folkhögskolas ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig högskoleexamen i musik, inriktning mot musikskapande

Beslut. rin Skolinspektionen

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Beslut. en Skolinspektionen

Regeringens proposition 2011/12:144

Beslut om tillstånd att utfärda grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Universitetskanslersämbetets bedömning

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

Uppdrag om att skapa fler vägar in i läraryrket

Universitetskanslersämbetets beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) avslår ansökan.

Ellithan AB Dnr :6993 Rektor Britt Holmgren Beslut

Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

7. En nationell nämndmyndighet för prövning av oredlighet i forskning

Högskolan Kristianstads ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Chefsinformation från personalavdelningen

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Beslut Dnr : Huvudman Rektor vid Fruängens skola

Beslut. Beslut Dnr : Huvudman

Uppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II

Svensk författningssamling

Skrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar

Svensk författningssamling

Beslut. Beslut Dnr : International Montessori School Sweden AB.

Detta a r La rarlö nelyftet

Yttrande över betänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:1371)

Införande av legitimation för all personal med eget ansvar för barn på skolorna, även fritidspedagogerna Motion (2012:5) av Jan Valeskog (S)

Huvudman; Dnr :6993 Rektor: Beslut

Entreprenad och samverkan

5 Särskolan. Innehåll

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2013/14

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor

Svensk författningssamling

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. Huvudman för Rönnenskolan Rektor vid Rönnenskolan

Beslut. för Södertälje friskola i Södertälje kommun efter kvalitetsgranskning av undervisningens organisation på skolor där det finns obehöriga lärare

Beslut för grundskola

Remissvar på Nationella minoritetsspråk i skolan förbättrande förutsättning till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91)

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Avhopp från lärarutbildningen

Transkript:

YTTRANDE 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se Reg.nr Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) (Ert dnr U2017/02696/S) Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har anmodats att lämna synpunkter på delbetänkandet av utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner. UKÄ väljer att lämna generella synpunkter på valda delar. Sammanfattande synpunkter Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ställer sig bakom flertalet av utredarens förslag i de delar myndigheten yttrar sig över. I tillägg vill UKÄ framföra följande: På längre sikt är det önskvärt att en mer genomgripande revidering görs av behörighetsförordningen, så att den blir mer tillgänglig för de målgrupper som berörs av den. UKÄ står fast vid de slutsatser dåvarande Högskoleverket kom fram till i den utredning myndigheten gjorde i frågan (Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan, rapport 2012: R), nämligen att specialpedagogexamen bör avskaffas och att speciallärarexamen istället bör utökas med ytterligare en inriktning mot specialpedagogiskt arbete. Det är rimligt att de som har specialistkompetens för undervisning inom det estetiska området i gymnasieskolan, riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskola ska kunna anställas tillsvidare utan legitimation. Det är dock angeläget att de ges möjlighet till kompetensutveckling. UKÄ anser att undantaget från krav på behörighet för modersmålslärare bör tidsbegränsas och en långsiktig strategi som leder till en behörighetsgivande modersmålslärarexamen utvecklas. UKÄ anser att en långsiktig strategi behövs för att lärarna i yrkesämnen ska kunna få en behörighetsgivande yrkeslärarexamen. Utredarens uppdrag är omfattande och syftar bland annat till att förbättra förutsättningarna för skolans och förskolans personal att fullfölja sina uppdrag. En annan viktig del i uppdraget innefattar en översyn av de regler som gäller för behörighet och legitimation inom skolområdet. I delbetänkandet redovisas förslag på förändringar i bland POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se

YTTRANDE 2(5) annat förordning (2011:325) om behörighet (behörighetsförordningen) och legitimation och i skollagen (2010:800). 1 UKÄ välkomnar flertalet av de förändringsförslag utredaren lämnar och tycker att utredningen på ett förtjänstfullt sätt lyckas upprätthålla en god balans mellan legitimationsreformens grundläggande principer och det utredningen beskriver som reformvårdande förändringar av det regelverk som omgärdar legitimationsreformen. De föreslagna förändringarna handlar enligt utredaren om att komma till rätta med en del av de problem, som har uppstått som en konsekvens av hur behörighetsförordningen är utformad. Enligt utredaren har en mer genomgripande revidering av behörighetsförordningen övervägts, men då detta bland annat har bedömts vara för tidigt förordar han istället en kontinuerlig översyn av behörighetsförordningen. UKÄ delar utredarens bedömning att det är angeläget att behörighetsförordningen regelbundet revideras. På lite längre sikt anser UKÄ dock att det är önskvärt att en mer genomgripande revidering görs av behörighetsförordningen, så att den blir tillgänglig för de målgrupper som främst berörs av den, det vill säga skolhuvudmän, rektorer, lärare och förskolläre. Behörighetsförordningens komplexa struktur har bland annat fått till följd att det ofta är komplicerat för lärare och förskollärare att få utökad behörighet i årskurser och skolformer, som inte omfattas av lärarens eller förskollärarens examen. I syfte att komma till rätta med denna problematik lämnar utredaren en rad förslag på ändringar i behörighetsförordningen som kommer att underlätta för lärare och förskollärare att få utökad behörighet. I de fall kravet på att undervisningen ska bedrivas av legitimerade och behöriga lärare och förskollärare inte går att uppfylla, lämnar utredaren också förslag som syftar till att förbättra möjligheterna för obehöriga lärare att successivt utöka sin kompetens. En strategi som enligt utredaren kan vara ett sätt att hantera den stora bristen på lärare. Övergripande ändringsförslag Flertalet av utredarens övergripande förslag till ändringar i behörighetsförordningen påverkar behörigheter i flera årskurser och skolformer, vilket beror på att behörigheter i grundskolan och gymnasieskolan i hög grad är styrande för andra behörigheter. Ett exempel på en sådan förändring som bidrar till att komma tillrätta med en del oönskade konsekvenser av den nuvarande regleringen, är förslag om att en lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen i grundskolans årskurs 4-9 eller i gymnasieskolan även ska vara behörig att undervisa samma ämnen i grundskolans årskurs 1 3. Ett annat exempel är att en lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller i grundskolans årskurs 7 9, även ska vara behörig att bedriva undervisning i samma ämnen i gymnasieskolans introduktionsprogram. 1 Utöver förändringar i förordning (2011:325) om behörighet och legitimation och av skollagen (2010:800) föreslås också förändringar av en rad andra förordningar som har bäring på de förslag utredningen lämnar.

YTTRANDE 3(5) UKÄ ställer sig bakom dessa och övriga förslag till övergripande ändringar av behörighetsförordningen. Speciallärare och specialpedagoger Ett av de områden i behörighetsförordningen där regelverket är särskilt komplext och omfattande gäller behörigheter för undervisning som avser särskilt stöd, undervisning i ämnen och ämnesområden i särskolan och undervisning i specialskolan. Det vill säga sådan undervisning där det krävs både en behörighetsgivande lärar- eller förskollärarexamen och en speciallärarexamen för att vara behörig. När det gäller speciallärare och specialpedagoger lämnas i utredningen flera förslag som syftar till att dels korrigera en del otydligheter i behörighetsförordningen, dels skapa en större flexibilitet i regelverket för dessa lärarkategorier. Ett exempel på en sådan förändring är utredarens förslag om att grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och de som har äldre examen avsedd för arbete i fritidshemmet samt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, ska vara behöriga att undervisa i ämnesområden inom träningsskolan, i grundsärskolans årskurs 7 9 samt i gymnasiesärskolan i det eller de praktiska eller estetiska ämnen de är behöriga att undervisa i grundsärskolans årskurs 1 6. Ett annat exempel är att ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och de som har äldre examen avsedd för undervisning i årskurs 7 9 samt en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, ska vara behöriga att undervisa i gymnasiesärskolan. UKÄ ställer sig bakom dessa och övriga förslag till ändringar av behörighetsförordningen som rör speciallärare och specialpedagoger. Eftersom det enligt utredaren är viktigt att säkra tillgången till kvalificerad specialpedagogisk kompetens inom skolans område, anser denne att behovet av de två olika yrkesexamina inom det specialpedagogiska fältet bör utredas och examensmålen för speciallärar-och specialpedagogexamen ses över. Utredaren menar att såväl den kompetens som speciallärare och specialpedagoger besitter behövs i skolväsendet. Fram till dess att en sådan utredning har genomförts och eventuella förändringar av de båda yrkesexamina har genomförts, föreslår utredaren att behörighetsförordningen ändras så att specialpedagogexamen likställs med speciallärarexamen, oavsett när specialpedagogutbildningen har påbörjats och examen har utfärdats. UKÄ delar utredningens bedömning i detta avseende men står fast vid de slutsatser dåvarande Högskoleverket kom fram till i den utredning myndigheten gjorde i frågan (Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan, rapport 2012:R), nämligen att specialpedagogexamen bör avskaffas och att speciallärarexamen istället bör utökas med ytterligare en inriktning mot specialpedagogiskt arbete. En sådan ny inriktning mot specialpedagogiskt arbete bör enligt Högskoleverkets rapport innefatta krav på specialpedagogiska kunskaper och förmågor som kan praktiseras på organisations-, grupp- och individnivå, samt i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor inom skolans område. I nämnda rapport framhåller Högskoleverket också att de kompetenser som enbart finns formulerade i specialpedagogexamen är en förutsättning för att kunna

YTTRANDE 4(5) utveckla goda lärmiljöer för barn och elever. Denna ståndpunkt är alltjämt viktig och relevant enligt UKÄ. Utbildningar som kräver specialistkompetens Vad gäller de utbildningar som kräver särskild specialistkompetens, exempelvis särskilda varianter inom det estetiska området i gymnasieskolan, riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan, konstaterar utredaren att kraven för behörighet att undervisa i dessa utbildningar i praktiken blir orimliga, då det utöver gedigen specialistkompetens också krävs en lärarexamen. Denne föreslår därför att personer som har en sådan specialistkunskap ska få anställas som lärare tillsvidare och bedriva undervisning utan legitimation, så att eleverna får tillgång till den särskilda ämneskompetens de behöver i sin utbildning. Däremot ska en sådan person inte självständig få fatta beslut om betyg. Betygssättning ska istället ske i samråd med en legitimerad lärare. UKÄ delar i huvudsak utredningens bedömning men anser att det är angeläget att de personer som här avses, ges möjlighet till kompetensutveckling som rymmer delar av sådant som ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen, exempelvis didaktik, ledarskap, sociala relationer och konflikthantering. Fritidspedagoger eller motsvarande I uppdraget ingår också att ta ställning till om fritidspedagoger eller motsvarande ska omfattas av de krav som gäller för legitimation och behörighet. För behörighet att bedriva undervisning i fritidshemmet krävs, med nu gällande reglering, en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshemmet eller en äldre examen som är avsedd för arbete i fritidshemmet och minst en skolform i skolväsendet. Detta innebär att personer som har en äldre högskoleexamen avsedd för undervisning i fritidshemmet, inte kan bli behöriga att bedriva undervisning i fritidshemmet. Utredaren ser inga skäl till varför inte alla fritidspedagoger ska kunna bli legitimerade och behöriga att undervisa i fritidshemmet och föreslår därför att regleringen ändras i detta avseende. Vidare föreslår han att denna kategori fritidspedagoger också ska kunna komplettera sin behörighet att undervisa i ytterligare ämnen, årskurser och skolformer. UKÄ delar utrednings bedömning och ställer sig således bakom de föreslagna förändringarna av regelverket vad gäller fritidspedagoger eller motsvarande. Lärare i modersmål Lärare i modersmål är undantagna kravet på legitimation och behörighet. Eftersom flertalet verksamma modersmålslärare saknar en pedagogisk högskoleexamen samtidigt som utbildningsvägarna för denna kategori är få och antalet elever som har rätt till undervisning i modersmål är högt (samt förväntas öka ytterligare), anser utredaren att det inte är praktiskt möjligt att i dagsläget införa krav på legitimation och behörighet för lärare i modersmål. Denne föreslår därför att undantaget för krav på legitimation och behörighet för modersmålslärare ska vara kvar och att olika fortbildningsinsatser istället ska riktas mot denna yrkesgrupp.

YTTRANDE 5(5) Även om UKÄ delar utredningens bedömning att det för närvarande är svårt att resa krav på legitimation och behörighet för modersmålslärare, givet situationen som helhet, anser UKÄ inte att riktade fortbildningsinsatser är till fyllest. 2 UKÄ anser därför att undantaget från krav på legitimation och behörighet för modersmålslärare bör tidsbegränsas och att det är ytterst angeläget att en långsiktig strategi tas fram för hur denna yrkeskategori, inom ett par års sikt, ska kunna erbjudas fler utbildningsvägar som leder till en behörighetsgivande modersmålslärarexamen. Lärare i yrkesämnen Vad gäller lärare i yrkesämnen föreslår utredaren att det undantag från krav på legitimation och behörighet som hittills gällt för denna yrkeskategori, ska upphöra från och med den 1 juli 2022. Denne föreslår också att de lärare som saknar legitimation och behörighet och som har anställts före den 1 juli 2022, ska vara behöriga att undervisa och självständigt fatta beslut om betyg till och med den 30 juni 2026. Vidare föreslår utredaren olika begränsningar avseende anställning av personer utan yrkeslärarexamen från den 1 juli 2022, samt att Skolverket och Universitets- och högskolerådet ges i uppdrag att bland annat se över kraven för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. UKÄ ställer sig bakom utredningens förslag om att undantaget från krav på legitimation och behörighet för lärare i yrkesämnen ska tas bort men efterlyser långsiktig strategi för hur denna yrkeskategori, inom ett par års sikt, ska kunna erbjudas fler utbildningsvägar som leder till en behörighetsgivande yrkeslärarexamen. Beslut Beslut om yttrandet har tagits av generaldirektören Anders Söderholm efter föredragning av utredaren Jana Hejzlar i närvaro av enhetschefen Viveka Persson, avdelningschefen Karin Järplid Linde och strategi- och planeringsansvariga. Per Westman, samt kommunikationschefen Agneta Rolfer. I ärendets beredning har även utredaren Lee Gleichmann Linnarsson deltagit. Anders Söderholm Jana Hejzlar 2 Särskilt mot bakgrund av de studier om modersmålsundervisningens betydelse för elevers skolprestationer som utredningen hänvisar till.