Tidningen Redovisningskonsulten från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund Skatteexpert som värnar om de små Samverkansprojektet med Skatteverket så fungerar det Varför Auktoriserad Redovisningskonsult? Fastigheter K2 eller K3 en jämförelse, del 3 Framtidens redovisningskonsulter Hur ser egentligen framtiden ut för redovisningsbranschen? SRFs förbundsordförande Steve Ribbestam har funderat på frågan och har en hel del idéer på hur yrkesrollen kommer att utvecklas. Nr 7 2013 Pris 56 kr
BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info ebibliotek Mallar & dokument Hyr en helhetslösning program, nyheter, e-böcker, mm Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisnings information, dokumentmallar och personlig frågeservice. Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att ni får tillgång till ständigt uppdaterad program vara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör. Många kunder har undrat om det finns någon hake med upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både du som kund och vi på. Ulf Bokelund Svensson vd Björn Lundén Information Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om vår hyreslösning. Scanna koden med din Smartphone så får du mer information om vår helhetslösning. Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration Skatte- och deklarationsprogrammet BL Skatt (WinSkatt) BL Bokslut för bokslut och årsredovisning Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd e-bokpaket med 26 e-böcker Nyhetstjänst med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Antal användare/anställda: 1 2 799 kr/mån/pers 3 6 599 kr/mån/pers 7 14 499 kr/mån/pers Fler än 15, begär offert! Moms tillkommer på alla priser. Box 84, 820 64 Näsviken Tel: 0650-54 14 00 salj@blinfo.se www.blinfo.se facebook.com/blinfo newsroom.blinfo.se
UR INNEHÅLLET NUMMER 7 2013 5 För - ändring 12 Samverkansprojektet med Skatteverket så fungerar det Vi har ställt några aktuella frågor till Andreas Voxberg som är ansvarig för den tekniska lösningen hos Skatteverket. 14 Varför Auktoriserad Redovisningskonsult? 17 Utförandeansvaret Aktivt strategiarbete leder framåt 34 På Företagstjänst Olinder Redovisning AB i Göteborg har man tagit fasta på att eget strategiarbete leder till bättre affärer. Jag valde redovisningsjobbet eftersom jag vill jobba framåt, stå mitt i händelsernas centrum, säger VD Joakim Olinder. 20 Framtidens redovisningskonsulter Hur ser framtiden ut för redovisningsbranschen? SRFs förbundsordförande Steve Ribbestam har en hel del idéer på hur yrkesrollen kommer att utvecklas. 26 Skatteexpert som värnar om de små 43 Skattetillägg när underlag för särskild löneskatt saknas i deklarationen 44 Viktigt med introduktion av nyanställda särskilt för unga 49 Personligt ansvar för aktiebolagets skulder 38 Fastigheter K2 eller K3 en jämförelse. Redaktionen har ordet... På senare tid har det pratats mycket om redovisningskonsultens roll, att man ska vara mer proaktiv och rådgivande i relationen med sina kunder. Framtidens redovisningskonsult. Men hur ser framtiden egentligen ut? Förbundsordförande Steve Ribbestam ger i den här tidningen sin bild på hur utvecklingen kan komma att bli. Vi har också fått en pratstund med Företagarnas skatteexpert Annika Fritsch. I sin yrkesroll jobbar hon stenhårt för att få till förändringar i regelverket som ska gynna de små företagen. Högaktuellt och intressant. Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, E-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se Projektledare: Lena Iredahl, E-post: konsulten@srfkonsult.se Redaktionsgrupp: Nadia Granqvist, Karolina Gunnarsson, Lena Iredahl, Petra Lagnehag Zars, Fredrik Lantz, Olle Larsson & Tina Sjöström Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00, Fax: 023-637 88 Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson Tryck: TMG Tabergs Prenumerations- och medlemsärenden: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00, E-post: konsulten@srfkonsult.se Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, E-post: olle.larsson@srfkonsult.se Utgivning och distribution: Redovisningskonsulten utkommer med 8 nummer per år Eftertryck av: Redovisningskonsulten medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen Förbehåll: Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. Omslagsfoto: Mats Åsman För många är hösten den tid då utbildning står i fokus. Kurser som just nu efterfrågas mest är lönekurser och kurser i K-regelverket. På sidan 32 kan du läsa om vilka som är aktuella just nu, var och när de genomförs. Trevlig höstläsning önskar vi på redaktionen!
SRFs Nyhetsdag kursen alla borde gå I mitten av oktober inledde vi årets turné för SRFs Nyhetsdag, kursen där vi går igenom nyheter inom redovisning och Reko och som genomförs på ett 15-tal orter i Sverige. SRFs Nyhetsdag, kursen där vi kombinerar nyheter inom redovisning och Reko, är en av de populäraste kurserna i vårt utbud. Den genomförs varje år på ett flertal orter, från Skåne till landets norra delar, vilket gör att den är enkel att ta sig till. I år kan det vara extra bra att uppdatera sig på kommande nyheter. Reko kommer inom kort ut i en ny version och från 2014 är det dags att välja rätt K-regelverk för dina kunder. Att gå SRFs Nyhetsdag är det snabbaste och mest lättillgängliga sättet för en redovisningskonsult att hålla sig uppdaterad på Reko och redovisning. Att gå den borde vara lika naturligt som att gå en årlig skattedag, ett mycket bra sätt att göra sig redo inför de nyheter som kommer. Fredrik Dahlberg, SRFs förbundsdirektör. SRFs Nyhetsdag är en av de bästa utbildningarna som SRF erbjuder. Om man har en begränsad utbildningsbudget tycker jag absolut att man ska prioritera den här kursen. Det är ett sätt att hålla sig uppdaterad i branschen och det är ju där vi jobbar. Det borde vara en självklarhet för alla. Tina Vestman, ordförande för SRF GävleDala kretsen. Kurstillfällen Göteborg, 29 november 2013 Stockholm, 2 december 2013 Luleå, 11 december 2013 Östersund, 12 december 2013 Karlstad, 20 januari 2014 Örebro, 21 januari 2014 Skövde, 22 januari 2014 Uppsala, 29 januari 2014 Västerås, 30 januari 2014 Malmö, 18 februari 2014 Stockholm, 19 februari 2014 srfekonomiutbildning.se
För - ändring Fredrik Dahlberg Förbundsdirektör, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF Förändring är ett ord som används allt oftare, särskilt i vår bransch där det händer mycket nu som påverkar vår yrkesroll. Det löpande arbetet förändras gradvis genom nya regelverk, effektivare arbetsmetoder och ökad digitalisering av samarbetsformerna mellan kund och redovisningskonsult, till exempel via scanning. Men förändringen påverkar även arbetets innehåll genom att kundens behov i framtiden också förändras. Detta bekräftas också av en ny framtidsstudie som gjorts i branschen. Där framgår att rådgivning baserat på en kvalitativ redovisning kommer att bli den mest efterfrågade och mest lönsamma tjänsten i framtiden. Trenden är att en allt större andel av intäkterna i framtiden kommer att komma från rådgivning, vilket kommer att öka inte bara lönsamheten utan även statusen för yrkesrollen. En sådan utveckling är viktig för både studieinriktning, yrkesval och förnyelsen av arbetsinnehållet för framtidens konsulter och rådgivare. Morgondagens tjänster kommer därför att fokusera mer på affärsnytta än administration och därmed skapas även starkare kundrelationer. Reko-standarden förändras också löpande och utgåva 2014 är snart klar, vilket vi har börjat informera om på våra nyhetsdagar som pågår för fullt ute i landet. Förändringarna är små på ytan, men innebär stora praktiska anpassningar som underlättar tillämpningen, så att många fler företag ska kunna få en Bokslutsrapport. Även om kreditupplysningsföretag har noterat över 10 000 Bokslutsrapporter så hanterar våra medlemmar över 300 000 kundföretag som kan dra nytta av den kvalitetsstämpel som det innebär att få en Bokslutsrapport av en Auktoriserad Redovisningskonsult. SRFs Nyhetsdagar har flera syften, och det är inte bara att förmedla vad som händer inom Reko och nyheter inom redovisning. Ett annat viktigt syfte är att möta dig som är medlem och få diskutera dina problem och möjligheter i verksamheten. Dessa möten är viktig input till hur vi ska leverera sådan medlemsnytta som kan bli till kundnytta i dina egna möten med dina kundföretag. För ett litet tag sedan berättade en medlem att den tagit fasta på att vara proaktiv enligt Reko och föreslagit en prisförändring hos ett kundföretag. Det resulterade i en justering av prisstrukturen och företaget har nu en acceptabel vinstnivå. Här har vår medlem blivit en intäkt istället för en kostnad för sin kund, genom att vara proaktiv och föreslå en förbättring genom att arbeta enligt Reko. År 2015 kommer de nuvarande gränserna för revisionsplikt att utredas, så att flera företag kan omfattas av reformen från 2010. Det skapar ytterligare möjligheter för vår yrkeskår och de tjänster vi levererar. Framtiden ser mycket ljus ut och vi arbetar därför aktivt för att ta vara på alla möjligheter! Beställ dina Rätt-böcker för 2014 redan nu Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på Redovisningskonsulten nr 7 2013 5
Lön inför årsskiftet Årets lönehändelser hanteras kontinuerligt i samband med månadernas utbetalningar. För många lönehanterare kommer sedan kvittot på att hanteringen har gjorts korrekt när årsavstämningar görs. Text: ZENNIE SjÖLUND, branschansvarig LÖN FOTO: FREDRIK PERSSON Ibland uppstår differenser på lönesidan. Det kan gälla såväl för skattekontot, avstämning mot bokföring som vid hanteringen av kontrolluppgifter. För att undvika detta gäller ett välkänt motto, gör rätt från början. Egentligen så ska inte årsavstämningar inom lön behöva vara så betungande som det är på flera håll. Arbetsgivare bör redan idag göra månatliga avstämningar för att inte eventuella behov av korrigeringsåtgärder ackumuleras till december månad. En stor del av kontrollarbetet är redan på det sättet utfört innan arbetsinsatsen koncentreras i januari månad. Rimlighet Vad är det då som bör kontrolleras? Rimlighet är ett viktigt ord. Ser månadsutbetalningarna rimliga ut? Avviker beloppen på ett udda sätt från föregående månad, och i sådana fall varför? Orsaken till nödvändig korrigering kan vara bristande rutiner och avstämningar under året, men det finns givetvis fall där detta inte har varit möjligt att stävja, och där en hantering krävs i efterhand. När det är en lönekostnad som ska korrigeras är det med största sannolikhet en hantering i lönesystemet som krävs. Varje lönehändelse är ett slags verifikat och då ska även rättningen göras på korrekt sätt. Uppföljning När det gäller redovisningen av lönekostnader är uppföljning viktig. Stämmer uppgifterna som ligger i lönesystemet (ofta fristående från redovisningssystemet) mot det som finns på lönekontona? Lönehändelserna måste ses om en process, upptäcks en felaktighet så är det viktigt att korrigera på rätt ställe. Om eventuella justeringar behöver göras för den anställdes utbetalda lön och den ska rättas upp för att hamna på rätt sida årsskiftet på grund av kontantprincipen (beskattning görs på det inkomstår beloppet erhålls eller är tillgängligt för lyftning) så görs ibland en så kallad trettonde lönekörning i december. Detta undviks i regel om korrigering görs under pågående år. Kontrolluppgifter Varje månads lönehändelser ska resultera i en årlig rapportering, kontrolluppgifter. En av anledningarna till att dagens hantering av kontrolluppgifter är så resurskrävande är att eventuella korrigeringar som måste göras härrörs bakåt i tiden och med längre utredningstid som påföljd. Denna arbetsbörda minskar om underlagen för rapporteringen stäms av efter kortare period, eftersom uppgifterna då är relativt aktuella och eventuella oklarheter snabbare kan redas ut. En annan anledning är att rapporteringen endast görs en gång per år, och det inte finns samma regelbundna vana att ta fram och kontrollera uppgifterna som för till exempel arbetsgivardeklaration. Om det finns rutiner för att stämma av även underlagen för kontrolluppgifter månatligen, så minskar arbetsbelastningen kring årsskiftet. Utveckling som har skett gör att mer än 95 procent av kontrolluppgifterna lämnas Zennie Sjölund elektroniskt, vilket i sig underlättar både ur tids- och administrationsperspektiv. Arbetsgivardeklaration Utöver kontrolluppgifter och redovisning så kan inrapporteringen av arbetsgivardeklarationer vara en felkälla. Enligt Skatteverket är det inte helt ovanligt med misstämningar kring inbetalda arbetsgivaravgifter. Framförallt gäller det hanteringen av differentierade arbetsgivaravgifter, och rapporteringen av ungdomar. Eftersom arbetsgivarna rapporterar de sociala avgifterna på övergripande nivå och inte per individ, så upptäcks ofta inte felrapporteringar förrän året är slut. Skatteverket får idag en månatlig rapportering från arbetsgivarna i form av arbetsgivardeklarationer, vilka fortfarande till stor del rapporteras via utskickade blanketter (jämför med skattedeklarationen, då arbetsgivardeklarationen ingick, där 54 procent rapporterades manuellt) och inte elektroniskt som kontrolluppgifterna. En kontrollrutin att rätt arbetsgivaravgifter rapporteras minskar risken för retroaktiv hantering. Det är inte alltid möjligt eller lätt att få allt korrekt från början. Men med rutiner för kontinuerlig avstämning mellan skattekonto, redovisning och löneuppgifter blir årsrutiner mer lätthanterliga och då gör man rätt från början. 6 Redovisningskonsulten nr 7 2013
Nytt & Aktuellt Ändrad deklarationstidpunkt Nya 3:12 regler Regeringen har överlämnat propositionen Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration som avser ett beskattningsår samordnas med deklarationstidpunkten för inkomstskatt. Möjligheten att redovisa mervärdesskatten senare begränsas dock för företag som bedriver handel med andra EU-länder. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Källa: Finansdepartementet I Konsulten nr 4 2013 redovisades regeringens förslag till nya regler för fåmansföretagarna. Regeringen föreslog i våras radikala regeländringar i första hand när det gällde uttaget av lön för att tillgodoföra sig ett löneunderlag. Reglerna i den delen slopades nu när det slutliga förslaget lades fram. Nu återstår krav på viss kapitalandel för att få tillgodoräkna sig ett löneunderlag. Kravet är att man måste äga minst fyra procent av aktierna i företaget för att få räkna ett löneunderlag. Livlig diskussion i media och i riksdagen Diskussionen har varit livlig om det rättvisa och lämpliga i ett sådant förslag. Det har till och med gått så långt att riksdagen beslutade om en hearing med anledning av förslaget. Efter att ha lyssnat på debatten framstår kanske inte det förslag som riksdagen ska besluta om som det skarpaste som regeringen lagt fram. Träffar förslaget målgruppen? Det är ju tveksamt om förslaget ens träffar den målgrupp som figurerat i tidningarna som vinnare i de nuvarande 3:12-reglerna. Har man redan över fyra procent av aktierna går det även i fortsättningen att ta ut miljonutdelningar lågbeskattat till 20 procent beskattning och bara ta ut lön med schablonen 566 000 kronor. Någon begränsning av möjligheterna att ta ut lågbeskattad utdelningen genom att koppla en multipel mellan lön och utdelning som föreslagits av många föreslås inte. Det finns också andra nackdelar med förslaget. Det tar inte hänsyn till det kapital som faktiskt investeras. Köper en anställd in sig som delägare i ett bolag för 1 Mkr men bara får tre procent av aktierna får bara ett kapitalunderlag beräknas. Ingen möjlighet till räkna på ett löneunderlag. Översyn behövs Även om löneunderlaget ökar till fördel för delägarna i de mindre företagen börjar 3:12-regelverket att knaka i fogarna. Det finns anledning att fråga sig om rätt företag omfattas av reglerna. Enligt vad som upplystes i riksdagen så finns det företag med över tusen delägare som behandlas som fåmansföretag. Det borde kunna gå att hitta en bättre definition samtidigt som reglerna ses över även i materiellt avseende. Det utvidgade näringsbegreppet Skatteverket har utvärderat effekterna av det utvidgade begreppet för näringsverksamhet som infördes i inkomstskattelagen den 1 januari 2009. Den slutsats som kan dras är att lagändringen var närmast onödig. Praxis och Skatteverkets egen tillämpning hade redan innan, vid tilldelningen av F-skatt, anpassats till den utveckling som skett inom näringslivet och på arbetsmarknaden, och som innebar att fler fick möjlighet att få F-skattsedel. Själva lagändringen var av liten betydelse. Oavsett detta så kan man nog konstatera att det är bra om lagtexten står i samklang med det praktiska rättslivet och den administrativa hanteringen. Det blir bättre då. text: bertil båvall Rot- och rutavdrag kvittas Från och med den 30 oktober kvittar Skatteverket utbetalningar av rot- och rutavdrag mot skulder på skattekontot eller återkrav i rot- och rutsystemet hos utförarna innan utbetalningarna genomförs. Källa: Skatteverket Koncernbidrag Regeringen föreslår i propositionen regler för att hindra viss typ av skatteplanering med hjälp av koncernbidrag mellan företag som beskattas med olika skattesatser under övergången från den tidigare bolagsskattesatsen till den längre skattesats som gäller från och med 2013. Förslaget innebär att ett företags möjlighet att göra avdrag för ett koncernbidrag begränsas på visst sätt. Reglerna föreslås få effekt från och med den 19 april 2013, det vill säga dagen efter den dag då regeringen i en skrivelse till riksdagen aviserade att ett förslag var att vänta. Källa: Finansdepartementet Redovisningskonsulten nr 7 2013 7
Nytt & Aktuellt Antalet tidsbegränsat anställda fortsätter att öka I september 2013 var 4 708 000 sysselsatta i åldern 15-74 år, vilket är en ökning med 41 000 jämfört med samma period föregående år. Antalet arbetslösa uppgick till 382 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Antalet arbetade timmar var i genomsnitt 160,1 miljoner per vecka. Säsongrensade data visar på en fortsatt positiv trend för antalet sysselsatta och en svag minskning av antalet arbetslösa. Förändringar på kort sikt Säsongrensade data Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år uppgick säsongrensat till 4 712 000 i september 2013, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 65,8 procent. Av männen var 68,4 procent sysselsatta och för kvinnorna var motsvarande siffra 63,1 procent. Trenden är fortsatt positiv för antalet sysselsatta. Säsongrensat uppgick de arbetade timmarna i genomsnitt till 143,5 miljoner timmar per vecka. Arbetade timmar visar på en fortsatt positiv trend. Enligt säsongrensade data uppgick antalet arbetslösa till 409 000. Arbetslösheten, det vill säga andelen arbetslösa av arbetskraften, var 8,0 procent. Arbetslösheten för män var 7,7 procent och för kvinnor 8,3 procent. Trenden visar på en svag minskning av både antalet och andelen arbetslösa. Antalet personer i arbetskraften var enligt säsongrensade data 5 121 000 i september 2013. Av dessa var 2 684 000 män och 2 437 000 kvinnor. Andelen personer i arbetskraften var 71,5 procent. Motsvarande tal för männen var 74,0 procent och för kvinnorna 68,8 procent. Säsongrensade data visar på en fortsatt positiv trend för antalet personer i arbetskraften. Förändringar jämfört med september 2012 Originaldata Antalet heltidsarbetande ökade I september 2013 var antalet sysselsatta i åldern 15-74 år 4 708 000 vilket är en ökning med 41 000 jämfört med september 2012. Antalet sysselsatta män var 2 483 000 och antalet sysselsatta kvinnor var 2 224 000. Sysselsättningsgraden för befolkningen i åldern 15-74 år var 65,7 procent. Motsvarande tal för männen var 68,5 procent och för kvinnorna 62,8 procent. Antalet fast anställda uppgick till 3 504 000 i september 2013. Antalet tidsbegränsat anställda var 697 000, en ökning med 51 000 jämfört med september 2012. Antalet heltidsarbetande, det vill säga personer som arbetar mer än 35 timmar per vecka, var 3 628 000 vilket är en ökning med 50 000 jämfört med samma period föregående år. 160,1 miljoner arbetade timmar per vecka Det totala antalet arbetade timmar uppgick i september 2013 i genomsnitt till 160,1 miljoner per vecka. Det är ingen statistiskt säkerställd förändring jämfört med september 2012. Av de arbetade timmarna utfördes 1,6 miljoner timmar av personer som var folkbokförda i Sverige men sysselsatta utomlands. Arbetslösheten 7,5 procent I september 2013 var antalet arbetslösa i åldern 15-74 år 382 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Av de arbetslösa var 183 000 män och 199 000 kvinnor. För männen motsvarar detta en arbetslöshet på 6,9 procent och för kvinnorna 8,2 procent. Bland ungdomar i åldern 15-24 år var 130 000 arbetslösa och av dessa var 54 000 heltidsstuderande. Andelen arbetslösa ungdomar var 20,8 procent av arbetskraften. Personer utanför arbetskraften Antalet personer i åldern 15-74 år som var utanför arbetskraften uppgick i september 2013 till 2 077 000 vilket motsvarar 29,0 procent av befolkningen. Antalet personer utanför arbetskraften som var heltidsstuderande minskade med 38 000 jämfört med motsvarande period föregående år och uppgick till 620 000. Antalet pensionärer uppgick till 911 000, en ökning med 34 000 jämfört med september 2012. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande utgör tillsammans det outnyttjade arbetskraftsutbudet. I september 2013 uppgick det outnyttjade arbetskraftsutbudet i genomsnitt till 19,8 miljoner timmar per vecka. Det motsvarar 495 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka. Källa: Statistiska Centralbyrån 8 Redovisningskonsulten nr 7 2013
Stigande småhuspriser Priserna på småhus har stigit med drygt 1 procent under årets tredje kvartal jämfört med det andra. På årsbasis, senaste kvartalet jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med 3 procent. Mellan de två senaste kvartalen redovisas stigande priser i 14 av 21 län, medan det i 5 län redovisas sjunkande priser. Den största prisökningen på länsnivå återfinns i Västerbottens och Kronobergs län med 4 procent. Det län där priserna på småhus sjönk mest var Jämtlands län med 5 procent, följt av Värmlands län med 2 procent. I storstadsregionerna Stor-Malmö, Stor-Stockholm och Stor-Göteborg steg priserna mellan 1 och 3 procent. På årsbasis, tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med 3 procent. I 18 av 21 län steg priserna på småhus. Den största prisuppgången redovisas i Norrbottens län med 7 procent, följt av Gotlands, Kalmar och Södermanlands län med 5 procent. Endast i Gävleborgs län återfinns sjunkande priser på årsbasis. Småhuspriserna Orderingången minskade marginellt Den marginella nedgången innebar andra månaden i följd av nästintill stillastående utveckling för industrins orderingång. Bland industrins delbranscher var majoritetens utveckling negativ med några få positiva undantag. Störst nedgång i augusti hade motorfordonsindustrin medan övrig maskinindustri visade störst ökning. Under den senaste tremånadersperioden, juni-augusti, minskade totala industrins orderingång med 3,1 procent jämfört med föregående tremånadersperiod, mars-maj, i säsongrensade tal. Uppdelat på hemma- och exportmarknaden gick utvecklingen på månadsbasis åt olika håll. Hemmamarknaden redovisade en nedgång på 3,0 procent medan exportmarknaden redovisade en uppgång på 1,5 procent. Hemma- och exportmarknadens tremånadersjämförelser visade i länet sjönk med 1 procent. I storstadsregionerna Stor-Malmö, Stor-Stockholm och Stor- Göteborg steg priserna mellan 1 och 5 procent. Det genomsnittliga priset för ett småhus i landet var drygt 2,1 miljoner kronor under tredje kvartalet i år. I storstadsregionerna spänner det genomsnittliga priset från 2,8 miljoner kronor i Stor-Malmö till nästan 4 miljoner i Stor-Stockholm. Källa: Statistiska Centralbyrån Industrins orderingång redovisade en marginell nedgång på 0,2 procent i augusti jämfört med juli, i säsongrensade tal. Vid en jämförelse mellan augusti i år och motsvarande månad föregående år var även där utvecklingen negativ, med en nedgång på 1,2 procent i kalenderkorrigerade tal. dock båda negativ utveckling på 6,9 respektive 0,4 procent. På årsbasis minskade orderingången i augusti med 1,2 procent jämfört med motsvarande månad föregående år. Uppdelat på hemma- och exportmarknaden visade båda negativ utveckling på 1,7 respektive 0,8 procent jämfört med augusti föregående år. Uppgifterna för augusti är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i totala orderingången i juli jämfört med juni reviderats upp med 0,7 procentenheter till en uppgång på 1,0 procent. Förändringen av orderingång i juli jämfört med samma månad föregående år har reviderats upp med 0,4 procentenheter till en uppgång på 1,0 procent. Källa: Statistiska Centralbyrån Aktuell Litteratur Böckerna kan beställas via Mina sidor/medlemssidor/litteratur på SRFs hemsida www.srfkonsult.se under litteratur. Inloggning krävs. Helén Holmgren: Case i bokföring, 233 kr Denna bok ger dig möjlighet att växa i dina nyvunna bokföringskunskaper, både teoretiskt och praktiskt. Det enda du behöver för att komma igång är en grund kunskap i redovisningens struktur över kontoklasser, samt ett bokföringsprogram. Boken hjälper dig att långsamt öka din kunskapsnivå till att förstå grundläggande bokföring och grundläggande bokslut. Du får löpande teoretisk vägledning samtidigt som du själv funderar och testar praktiskt. Stefan Sundgren: Internationell redovisning: teori och praxis, 400 kr IFRS-standarderna är obligatoriska för börsbolag i EU sedan januari 2005. I denna bok presenteras dessa standarder både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. I denna tredje upplaga har de standarder som antagits av EU före utgången av år 2012 tagits i beaktande, bland annat IFRS 13 om värdering till verkligt värde och de förändringar som gjorts i IAS 19 om redovisning av pensioner. Rickard Carlsson/Lennart Matikainen: vägar till samverkan mellan chefer och anställda, 288 kr Framtidens ledare sitter inte längre bakom mahognyskrivbord och pekar med hela handen. Framtidens ledarskap handlar om att kombinera de ekonomiska och tekniska perspektiven i ett företag, med utveckling av både sig själv som chef och av personalen. Framtidens ledare låter medarbetarna lysa! Fredrik Nilsson/Lars-Göran Olve: Controllerhandboken, 711 kr Tionde upplagan! Under mer än 25 år har Controllerhandboken erbjudit oumbärlig vägledning för yrkesutövande controllers, chefer och studerande. Redovisningskonsulten nr 7 2013 9
Nytt & Aktuellt Information och rekommendationer inför sedelutbytet Även om sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel, har handeln ingen skyldighet att ta emot kontanter. Avtalsfrihet råder och en handlare kan alltså själv bestämma om denne endast vill göra affärer genom kortköp. Det är viktigt att tydliggöra detta för konsumenten, till exempel genom skyltar i butikens entré och vid kassan. (Andra regler gäller för den offentliga sektorn). En handlare kan själv bestämma: att inte ta emot kontanter att inte ta emot 1 000-kronorssedlar att det maximala beloppet för kontantköp kan vara till exempel 15 000 kronor att en konsument måste handla för till exempel minst 300 kronor vid köp med en tusenkronorssedel att inte ta emot sedlar när man inte är säker på äktheten eller om sedeln är nedsmutsad av färg Öppet köp/bytesrätt Det finns ingen lag som gör en handlare skyldig att erbjuda öppet köp när konsumenter handlar i butiken. Det finns alltså ingen laglig rätt för konsumenter att ångra ett köp som skett i en butik. (Det är annorlunda vid distans- och hemförsäljning inom Sverige. Då gäller 14 dagars ångerrätt). Däremot är det många varuhus, affärskedjor och enskilda handlare som erbjuder öppet köp som en service till konsumenterna. Under bytet av mynt och sedlar finns det en risk att privatpersoner, genom att utnyttja butikernas erbjudande om öppet köp, kommer att försöka använda butikerna som växlingskontor/ bank. Exempel: En betalning i snart utgående tusenlappar görs i en butik i slutet av december 2013. Kunden återkommer efter årsskiftet och vill återlämna varan och få pengarna tillbaka i nya giltiga sedlar. Bytesrätt är ett erbjudande från handlaren till en konsument om att denne inom en bestämd tid kan lämna tillbaka en vara och i stället få en annan vara eller ett tillgodokvitto. Konsumentverket och Svensk Handel rekommenderar att tillgodokvitton ska vara giltiga i minst tre år. Om information om giltighetstid saknas är tillgodokvittot giltigt i tio år. Av tillgodokvittot ska framgå säljarens namn, firma, adress och organisationsnummer hur länge tillgodokvittot gäller att tillgodokvittot inte kan bytas mot pengar utan endast mot annan vara i butiken Rekommendation Se över erbjudanden om öppet köp. Brukar ni erbjuda öppet köp måste ni tydliggöra att ni inte längre gör det alternativt har förändrade villkor under en övergångsperiod. Observera att erbjudandet/villkoren ofta står förtryckt på kvittot. Erbjud endast begränsad möjlighet till öppet köp vid kontantköp, till exempel upp till 3 000 kronor. Som alternativ till öppet köp kan en handlare lämna ett erbjudande om bytesrätt/tillgodokvitto i stället för återbetalning i kontanter. Handlaren kan själv bestämma om erbjudandet om tillgodokvitto ska gälla vid alla köp eller endast vid köp för höga belopp. Källa: Svensk Handel 10 Redovisningskonsulten nr 7 2013
Finansinspektionen vill stärka amorteringskulturen Finansinspektionen, FI, vill att bankerna ska erbjuda hushållen individuella amorteringsplaner. Syftet är att hushållen ska ta ställning till amortering genom att bankerna tydligt visar hur amortering påverkar hushållens ekonomi på lång sikt. FI lämnar i dag över förslaget till regeringen. Stora lån gör hushållen sårbara och kan innebära risker för samhällsekonomin i stort. Sedan FI införde bolånetaket amorterar de flesta hushåll ned sina lån till 75 procent av bostadens värde. Det är positivt, men allt för få hushåll amorterar på lån med belåningsgrader under 75 procent. Vi tror att amorteringsplaner kan ge hushållen en knuff i rätt riktning. Vi behöver bli bättre på att amortera i Sverige. Det är hög tid att vända trenden, säger Martin Andersson, generaldirektör på FI. FI föreslår att bankerna ska diskutera alternativa amorteringsplaner med kunden. De ska med hjälp av tydliga räkneexempel visa hur amortering påverkar hushållets ekonomi. Banken ska till sist föreslå en amorteringsplan och motivera på vilket sätt denna ligger i kundens intresse på lång sikt. FI fick i våras i uppdrag av regeringen att komma med förslag om att stärka grunden för en sund amorteringskultur hos hushållen. Förslaget kräver en lagändring, vilket tar tid att få på plats. För att skynda på införandet har FI varit i kontakt med Svenska Bankföreningen som meddelar att de ställer sig bakom förslaget. Vi är glada över att Bankföreningen delar vår syn. Det här betyder att bankerna ganska snart kommer att erbjuda kunder som tar nya lån individuella amorteringsplaner, säger Martin Andersson. Källa: Finansinspektionen Martin Andersson Foto: Finansinspektionen Minskad industriproduktion Produktionen inom industrin minskade med 2,3 procent i augusti jämfört med juli, korrigerat för säsongseffekter. Jämfört med augusti 2012 minskade produktionen med 6,9 procent, i kalenderkorrigerade tal. Tusentals restaurangjobb i hela landet Sedan momsen på restaurangmat sänktes 2012 har cirka 10 000 nya jobb skapats i restaurangbranschen i Sverige. Flest nya arbetstillfällen (helårsanställningar) har skapats i Stockholm (3 824). Men den största procentuella tillväxten har man haft i Västmanland (+ 23,6 %), Jönköping (+20,3 %) och Gävleborg (+18,6 %). Det visar en ny rapport från Visita som bygger på Statistiska Centralbyråns senaste sammanställning över utbetalda löner på svensk arbetsmarknad. Källa: Visita Efter en stark uppgång i juli minskade industriproduktionen betydligt i augusti. Inom industrins delbranscher var utvecklingen fortsatt skiftande. Elektronikvaruindustrin, motorfordonsindustrin samt aggregatet kemisk industri och läkemedelsindustrin redovisade alla betydande nedgångar. För första gången sedan februari i år var tremånadersutvecklingen positiv och ökade med 0,7 procent under perioden juni-augusti jämfört med mars-maj. Störst var uppgången inom motorfordonsindustrin medan elektronikvaruindustrin utvecklades svagast. På årsbasis var produktionen fortsatt negativ vilket den varit sedan augusti förra året. I augusti minskade produktionen med 6,9 procent jämfört med samma månad föregående år. Elektronikvaruindustrin utvecklades även svagast på årsbasis. Uppgifterna för augusti är preliminära. Sedan publiceringen den 20 september har förändringen i industriproduktionen i juli, jämfört med juni, reviderats upp med 1,1 procentenheter till en uppgång på 1,8 procent. Förändringen i produktionen i juli jämfört med samma månad föregående år har reviderats upp med 0,9 procentenheter till en nedgång på 2,8 procent. Källa: Statistiska Centralbyrån Redovisningskonsulten nr 7 2013 11