KULTURPLAN. Innehållsförteckning 1 (10) Plan

Relevanta dokument
Vision MÅLSÄTTNING NULÄGESBESKRIVNING

KULTURPLAN Åstorps kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Fritidsplan för Skurups kommun

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

Kulturplan

Kulturplan. JanOlof Karlsson, Kulturutvecklare

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Strategi. Kulturstrategi

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Gävle Kulturhus

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Vår gemensamma målbild

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Foto: Mattias Johansson

Uppdragsplan Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019.

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Kulturpolitiskt program

Kulturnämndens verksamhetsplan 2018

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Kontantstöd stipendier och enskilda aktiviteter

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015

Policy. Kulturpolitiskt program

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad

Verksamhetsplan Kultur & Fritid

Kulturen i Örnsköldsvik

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Ideell kultur i Salas remissvar på den 14/ föreslagna lokala kulturplanen

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun Reviderad

Framtid Kultur- och fritidsförvaltningen

BORGHOLMS KOMMUN Kulturplan. Antagen av kommunfullmäktige

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

~ Gävleborg Ankom

Kulturpolitiskt program Huddinge kommun

SV Gotland Strategisk plan

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsnämnden i Lysekils kommun. Kultur- och fritidspolitiskt program

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

DIVISION Kultur och utbildning

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Dagordning , kl

HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Uppdrags- beskrivning

Förslag till program för Uppsala kommuns kulturpolitik

Biblioteksverksamhet

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan Laxå kommun

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

STRATEGI. Kulturstrategi för Falköpings kommun

Tillsammans skapar vi vår framtid

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Satsning på kultur för barn och unga är en satsning på framtiden.

Kultur- och biblioteksplan

Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga, program för barn- och ungdomskultur i Stockholm

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Gävle Symfoniorkester

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

Följ med oss på resan till framtidens kommun

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

Antaget av kommunfullmäktige , 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

version Vision 2030 och strategi

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI STAD... 18

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun

Kultur- och fritidspolitiskt program

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.29

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65,

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Transkript:

1 (10) KULTURPLAN Innehållsförteckning Förslag till revidering av Skurups kommuns kulturplan... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund och utgångspunkter... 2 1.2 Region Skånes kulturpolitiska mål och strategier... 3 1.3 Skurups kulturpolitiska mål och strategier... 3 1.4 Kulturstipendier, kulturpris och arkitekturpris... 4 2 Verksamhetsområden... 5 2.1 Biblioteken... 5 2.2 Film och rörlig bild... 5 2.3 Kulturella och kreativa näringar... 5 2.4 Kulturarv... 6 2.5 Bildkonst, fotografi, form och design... 6 2.6 Scenkonst och musik... 6 2.7 Kulturskolan... 7 2.8 Gummifabriken och kommunens fritidsgårdar... 8 2.9 Folkbildning... 8 2.10 Kultur och hälsa... 9 3 Utvärdering... 10 4 Uppföljning... 10

2 (10) 1 Inledning Från Skurups kommuns vision för 2030: Skurups kommun är en kulturkommun med något för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar. Det finns en kulturgaranti som omfattar allt från äldreomsorg till barnomsorg. Kommunen ska i sin kulturgaranti ta till vara på de många kulturutövarna och paketera kulturen. Det finns tillgång till lokaler för olika fritidsintressen och föreningsliv. Vårt geografiska läge mellan hav och ås och med tillgång till en fantastisk kust ska även i fortsättningen betonas. 1.1 Bakgrund och utgångspunkter I Skurups kommun ger vi begreppet kultur en vid tolkning och anser det vara centralt i allt samhällsbyggande. Vi framhåller gärna kulturens egenvärde och anser det vara viktigt att stimulera människors förmåga till skapande. I kulturarbetet strävar vi efter att ta hänsyn till människors olika bakgrund och förutsättningar. Vi prioriterar kultur för barn och unga i Skurups kommun till exempel genom Kulturskolan. Vi vill ge barn och ungdomar möjlighet att utvecklas musikaliskt, konstnärligt, socialt och motoriskt. Vi vill bygga vidare på den plattform som redan finns så att det sjuder av liv i kommunen. Det finns möjlighet till teater, bibliotek, bio, café, dans, musikutövning, konstverksamhet med mera. Vi ska fortsätta arbeta för ett mångsidigt allaktivitetshus för kulturen. Vi strävar efter att alla kommuninvånare ska ha tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter på hemmaplan. Det är viktigt att alla ungdomar får en meningsfull fritid. Skurup ska sträva efter att vara tongivande i regionen inom några kulturområden. Det kan gälla film, ung nycirkus och ungas medbestämmande och engagemang, där vi redan nått långt. Men även nya områden kan och bör tillkomma. Här vill vi arbeta gränsöverskridande och nytänkande. De ungas aktiva deltagande och medbestämmande är centralt. Det blir mer intressant om olika konstformer blandas. Det är också värdefullt att få möta unga från andra orter i Skåne, Sverige och andra länder. Erfarenheterna från sådana utbyten ska aktivt visas upp och marknadsföras. Likaså ska vi arbeta med kultur för andra grupper, såsom ortens seniorer. Vi ska förhålla oss till de relevanta övriga planer som finns i kommunen såsom översiktsplan och visionsplan. Vi ska marknadsföra det attraktiva Skurup med unika kulturvärden. Vårt levande konst- och kulturliv ska vara en plattform att falla tillbaka på.

3 (10) 1.2 Region Skånes kulturpolitiska mål och strategier Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling i Skåne. För att uppnå dessa kulturpolitiska mål ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur 1.3 Skurups kulturpolitiska mål och strategier Kulturen är en del av hållbar samhällsutveckling och genom att satsa på kulturen investerar vi i våra medborgares hälsa och livskvalitet. Att förnya och utveckla kulturverksamheten är en viktig del för att skapa ett gott samhälle. Både för dem som bor i kommunen och som ett bidragande skäl för att fler människor väljer att flytta hit. Kulturen är en viktig del för att bygga varumärket Skurup, Nils Holgerssons hembygd. Kulturpolitiken ska ta sin utgångspunkt utifrån de förutsättningar som finns i kommunen och i dialog med medborgarna. Den ska kännetecknas av kvalitet, ett rikt utbud för alla åldrar och finnas i kommunens alla delar. Den ska utgöra ett komplement till kulturskaparens verksamhet och den enskilda människans val av kulturaktiviteter. Kulturen ska löpa som en röd tråd genom livets alla stadier och kulturverksamheten i kommunen ska erbjudas alla åldersgrupper. Kulturen ska ge identitet och skapa social gemenskap, främja folkhälsa och upplevas som en kraft som bidrar till individens och kommunens utveckling och välfärd. Alla medborgare ska kunna delta, bidra samt uppskatta kultur; äldre som yngre, skapare som publik. Kulturen ska vara organiserad så att det är lätt för medborgarna att orientera sig bland de kulturverksamheter som finns inom kommunen. Vi ska erbjuda möteplatser och aktiviteter som bidrar till delaktighet och igenkännande för de människor med bakgrund i andra länder som bor och verkar i vår kommun. Ett rikt kulturliv förutsätter aktivt deltagande av invånarna. Från kommunens håll ska vi arbeta med att få våra invånare att delta på olika sätt i våra arrangemang och aktiviteter. Detta sker genom att bland annat knyta ihop välbesökta arrangemang med nya arrangemang.

4 (10) Kulturaktiviteter ska särskilt riktas mot barn och ungdomar. Äldre personer, både de som bor hemma och på andra slags boenden, ska få ökade möjligheter till stimulans och gemenskap genom olika kulturaktiviteter. Kulturen ska vara livskraftig i alla delar av kommunen och bidra till att ge människor ett gott liv oavsett genus, etnicitet och intressen. Vi ska stötta invånarna till möjlighet att skapa egna arrangemang. Tillgänglighetsaspekten ska beaktas så att verksamheter och aktiviteter som arrangeras av kommunen ska organiseras på ett sådant sätt att de är tillgängliga för medborgarna. De olika aktörer i kommunen som arbetar med kultur i olika former ska samarbeta, såsom våra bibliotek och allmänkultur. Vi ska arbeta aktivt för att väcka intresset för kultur och utnyttja befintliga nätverk i kommunen och i kringkommunerna och genom dessa nätverk bygga nya. Vi ska ge våra invånare möjlighet att få nya kulturupplevelser, framförallt de invånare som inte är vana kulturkonsumenter. 1.4 Kulturstipendier, kulturpris och arkitekturpris Kultur- och fritidsberedningen delar varje år ut ett kulturpris och ett kulturstipendium på vardera 10 000 kronor den 6 juni samt ett arkitekturpris för att uppmuntra god arkitektur i kommunen där arkitekturpriset är en vinnarplakett. Dessa priser och stipendier har kommunens invånare möjlighet att skicka in nomineringar till. Syftet skall vara att uppmärksamma insatser av verksamma och boende i kommunen som bidrar till att utveckla kulturlivet i Skurups kommun. Vinnarna av dessa stipendier och pris ska beredas möjlighet att under året då utdelning skett framträda med sitt konstnärskap i olika kommunala sammanhang.

5 (10) 2 Verksamhetsområden 2.1 Biblioteken Skurups Bibliotek har en egen biblioteksplan. 2.2 Film och rörlig bild I Skurup har vi en egen biograf, Biorama, som ska vara en attraktiv mötesplats för alla generationer. Information om Bioramas verksamhet ska vara lättillgänglig för medborgarna. Genom att ha ett varierat utbud inom film och rörlig media ska Biorama verka för att få fler besökare. I kommunen ska vi också verka för att stötta den verksamhet som finns inom området film och rörlig bild, exempelvis genom vårt Filmkollo som ger unga människor möjlighet att skapa egna filmer och genom vår Onsdagsklubb för seniorer. Bioramas verksamhet ska vara flexibel i sitt urval av utbud och både tänka brett och smalt när det gäller film och rörlig bild. Film och rörlig bild ska användas att arbeta med i kommunen gällande barn och unga då det fungerar väl kring teman som berör målgruppen. 2.3 Kulturella och kreativa näringar Kunskapen och förståelsen för kulturella och kreativa näringar behöver fördjupas. Branscherna inom kulturella och kreativa näringar har olika möjligheter och förutsättningar. Kulturföretagande och entreprenörskap ska stimuleras. För att utveckla en attraktiv och dynamisk kommun ska föreningar, organisationer, enskilda kulturutövare och entreprenörer ges möjlighet att omsätta sina idéer i en kreativ näring. Kreativa verksamheter ska bjudas in att visa sin verksamhet i de lokaler kommunen tillhandahåller. Skurups kommun vill kartlägga och bygga kunskap om kulturella och kreativa näringar och dess villkor och möjligheter för att utvecklas och växa. Vi vill koppla ihop stödstruktur för kultur med stödstruktur för näringsliv och entreprenörskap. Vi vill stärka utvecklingen av tillväxtmiljöer i syfte att stimulera framväxten av kulturella och kreativa verksamheter.

6 (10) 2.4 Kulturarv Kulturarvet ska synliggöras och vara en levande del av hela kulturarbetet i kommunen. Inom kommunen finns en rik historia om bosättningar från stenåldern, Mackleans skiftesreform, fisket mm, vilka är viktiga att känna till för att förstå dagens samhälle. Kultur- och naturmiljön har en stor potential att utvecklas och göras tillgängligt. En kommun med varierat kulturliv kan utvecklas positivt i framtiden och behålla sin kulturhistoria framöver. Gatubilden i Skurup är unik genom de många vackra tegelbyggnaderna. Vi vill lyfta fram denna rikedom och visa på kopplingen till bygdens historia. Genom att bevara det som är vackert och samtidigt tänka gestaltning och estetiskt uttryck vid utvecklingen av våra tätorter kommer Skurup att bli allt mer attraktivt för invånare och besökare. Kommunen ska genom sitt arbete informera och berätta om de människor som tidigare levt i kommunen och hur det påverkar oss som lever här i dag. Kulturarvet ska synliggöras i alla tänkbara former i det allmänna kulturlivet och bidra till att skapa sammanhang och vara levande för alla människor oavsett var de bor i kommunen. Kommunens kulturhistoria, kulturarv, äldre byggnader, föremål och traditioner ska vårdas. 2.5 Bildkonst, fotografi, form och design Skurup ska stärkas som konstområde inom bild, foto, form och design. Vi vill främja intresset för och tillgången till bildkonst, fotografi, form och design. I väntan på en kommande konsthall gör vi detta genom utställningar och samarbete runt om i kommunen, genom olika skapande skola projekt och genom att ge konstnärer olika möjligheter att visa sin verksamhet i olika sammanhang. Vi vill stärka kopplingen mellan design, arkitektur, bildkonst och samhällsutveckling i Skurup. Politiken i kommunen ska samverka mellan samhällsbyggnad, kultur, design och arkitektur. 2.6 Scenkonst och musik Skåne har en utvecklad infrastruktur för teater- dans- och musikområdet. Här finns ett varierat utbud av föreställningar och konserter i hela Skåne. Här finns kulturskolor, studieförbund, fritidsgårdar, konstnärliga utbildningar, folkhögskolor med mera som bidrar till ett rikt utbud inom scenkonst och musik.

7 (10) I Skurup har vi flera aktörer inom scenkonst och musik, exempelvis Skurups Folkhögskola, och vi vill värna och utveckla detta område i kommunen. Gränsöverskridande projekt och produktioner som blandar olika konstformer ska fortsätta främjas. Kopplingen mellan scenkonst- och musikaktörerna och forskningen ska stärkas. För den konstnärliga utvecklingen i kommunen är frågor om genus och jämställdhet, etnisk- och kulturell mångfald samt internationalisering viktig att arbeta med ur alla aspekter. Vi ska fortsätta arbeta med att främja barn och ungas möte och delaktighet med scenkonst och musik. Vi ska verka för att man arbetar aktivt ur arrangörssynpunkt med de scenrum vi har idag i kommunen, till exempel Biorama, Gummifabriken och Skurups Sparbanks Arena för olika scenproduktioner och arrangemang. 2.7 Kulturskolan Lusten, glädjen och nyfikenheten ska vara i centrum i Kulturskolan. Vi tar hänsyn till elevernas behov och förväntningar. Var och en ska få utvecklas enligt sina förutsättningar. Pedagogernas kompetens och engagemang borgar för en hög kvalitet. Kulturskolan erbjuder fördjupning och arbetar långsiktigt. Kulturskolan berikar kulturlivet i Skurup. Ett långsiktigt säkerställande av verksamheten bidrar till kommunens attraktionskraft och tillväxt och bidrar till ett öppet och kreativt samhälle präglat av tolerans. Kulturskolan ska bidra till en mångfald av konstarter, instrument och kombinationer. Vi ska skapa mötesplatser mellan olika konstarter, som stärker de ungas upplevelser och stimulerar till aktivt engagemang. Kulturskolan ska ge barn och ungdomar konstnärliga, sociala och funktionella färdigheter. En kontinuerlig dialog ska finnas med kommunens barn och ungdomar om skolans utbud och innehåll. Kulturskolans kurser ska vara tillgängliga för alla barn och unga som bor i Skurups kommun och vi ska anpassa verksamheten så att alla oavsett bakgrund kan delta. Kulturskolans lokaler ska vara anpassade för ändamålet. Lokalerna ska erbjuda en inspirerande miljö och flexibilitet för gruppundervisning och gränsöverskridande projekt. En välutrustad konsertlokal med god plats för musik, dans och cirkus, och med genomtänkta ytor, ska byggas. Kulturskolan ska samverka med flera andra lokala aktörer och kontinuerligt prova nya idéer för att vara i takt med omvärlden.

8 (10) 2.8 Gummifabriken och kommunens fritidsgårdar Det centrala för kommunens fritidsgårdar är den öppna verksamheten. Genom att bedriva öppen verksamhet, som en naturlig mötesplats, ges möjlighet till informella och vardagliga möten mellan unga besökare och vuxna. I den öppna verksamheten kan ungdomar med olika livsstil, bakgrund, kön och härkomst mötas i öppna och frivilliga möten och samtal som grundar sig i ett lösningsfokuserat synsätt, med bemötande och arbetsformer med unga i fokus. Genom att verka i en levande demokratisk samhällsmiljö där de unga är en resurs, vill kommunen förmedla känslan av en meningsfull, hanterbar och begriplig tillvaro för att möjliggöra en positiv identitetsutveckling. All fritidsverksamhet ska vara drogfri och information ska ske kring hälsofrågor. Barn och ungdomar ska känna sig trygga i och utanför verksamheten. Fritidsverksamheten ska främja barns och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamhetens utveckling. Fritidsverksamheten ska främja ungdomars utforskande kreativitet. Fritidsverksamheten ska nå ut till en större målgrupp. Fritidsverksamheten ska upprätthålla en god status av anläggningarnas kondition och ett differentierat utbud av de samma. 2.9 Folkbildning Studieförbunden genomför studiecirklar, föreläsningar och annan folkbildning. I Skurup finns också en folkhögskola med kulturell profil. Folkhögskolorna utgör en viktig lokal tillväxtfaktor och får ses som en självklar del i den kulturella infrastrukturen, både som mötesplats och som scen/arena för kultur i lokalsamhället. Skurups folkhögskolas arbete handlar om samverkansprojekt och man ska koppla samman unga vuxna med arbetsmarknaden. Skurups kommun ska verka för att stärka samverkan mellan kommun, folkhögskola och studieförbund. Det kan ske i projekt som rör unga vuxna och nyanlända, för att stärka demokratiskt förhållningssätt, inkludering i samhället genom tillgången till och förståelse av kultur. Skurups kommuns filmkollo är något som idag sker med stöd av Skurups Folkhögskola och här arbetar vi vidare med målet med folkhögskolan som en aktör för att stimulera ungdomars del i kulturlivet i kommunen. Den infrastruktur som studieförbundens kulturverksamhet har för lärande och socialt hållbar utveckling är en viktig drivkraft i den lokala utvecklingen. I Skurup vill vi fortsätta stärka studieförbundens roll i vår samhällsutveckling, stärka förutsättningarna för samverkan mellan studieförbunden, kommunen och övrigt kulturliv. Vidare vill vi särskilt stimulera studieförbundens arbete med unga vuxna i kommunen samt stärka

9 (10) folkhögskolans betydelse som utbildningsaktör för det professionella kulturlivet. Det ska finnas ett utbud av studiecirklar i kommunen för allmänheten genom olika studieförbund. Det ska finnas tydliga samarbetsprojekt kring unga vuxna. Kommunen ska öka samarbetet med Folkhögskolan kring olika samverkansprojekt. Kommunen ska arbeta för att synliggöra studieförbundens verksamhet i Skurup. Kommunen ska stimulera samverkan mellan folkbildningen och civilsamhället för att stärka kulturella upplevelser. 2.10 Kultur och hälsa Området kultur och hälsa är tvärsektoriellt och avser kultursektorns samverkan med hälso- och sjukvården, omsorgen och folkhälsoområdet. Forskning har visat att kulturupplevelser kan förebygga ohälsa genom att ge människor en känsla av sammanhang och en bättre beredskap att möta sjukdomar och olika sociala problem. Vi vill stärka möjligheterna för Skurups kulturlivs aktörer att ingå i kulturoch hälsosamarbeten. Vi vill medverka till spridning av Kultur på recept i kommunen.

10 (10) 3 Utvärdering Hur man använder sig av kultur i en kommun speglar hur samhället ser ut och påverkas således av faktorer som inkomst, ålder, sysselsättning med mera. Att följa samhällsutvecklingen blir då ett sätt att väga in dessa omständigheter i vår uppföljning av kulturplanen. Genom att ta initiativ till egna undersökningar om kulturvanor kan kulturoch fritidsberedningen få ökad kännedom om hur kommunens invånare använder kultur och formerna för en medborgardialog kommer att utvecklas under perioden. Medborgare ska ha möjlighet att engagera sig och komma med synpunkter om kulturen. Det ska finnas olika kanaler och forum för framförande av synpunkter och idéer. Med ökad kunskap om uppföljning och utvärdering underlättas också analyser av kulturens effekter i kommunen på längre sikt. Vi ska strategiskt förmedla vilka kulturverksamheter som medborgarna har tillgång till och identifiera och kartlägga formella och informella mötesplatser för kulturella aktiviteter. 4 Uppföljning Samtliga genomförda arrangemang och projekt, både de som arrangeras av kommunen själv och de som arrangeras av aktörer i kommunen som uppbär bidrag för sin verksamhet, ska följas upp genom: Statistik över antal deltagare uppdelat i kön och åldersgrupper. Statistik över antal sålda biljetter. Utvärdering av genomfört arrangemang av både arrangör och deltagande artist. Vi kommunala aktörer ska regelbundet trimma våra arrangemang genom denna utvärdering. Kulturplanen ska följas upp mot kommunens verksamhetsplan vid årsskiftet. Kulturplanen ska bli föremål för årlig översyn samt vid behov revideras.