HUR SKA MAN BYGGA FÖR EKOLOGISK ÄGGPRODUKTION?

Kristina Ascárd 1 & Eva von Wachenfelt 2 Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi Tel: 040-415473 (1), 040 415483 (2) E-post: Kristina.Ascard@jbt.slu.se, Eva.von.Wachenfelt@jbt.slu.se HUR SKA MAN BYGGA FÖR EKOLOGISK ÄGGPRODUKTION? En fjäderfäanläggning måste planeras väl, speciellt när man ska bygga för ekologisk äggproduktion. Byggnadsteknik och material ska väljas så att man får ett miljöanpassat byggande med uthålliga lösningar som ger ett sunt inomhusklimat och ett energisnålt system. Planlösningen ska vara så utformad att den uppfyller hönsens behov av värprede, sittpinne och sandbad. Flertalet av stallarna med ekologisk äggproduktion är utformade i likhet med traditionella lågbeläggningssystem. Vid ekologisk produktion innebär det färre än sex höns per m 2 golvarea (arean i värpredena får medräknas). Systemet har värprede i mitten med gödselbinge för uppsamling av gödsel vid båda sidorna samt ströbädd mellan binge och vägg. Ströbädden ska vara minst en tredjedel av golvarean. Under gödselbingen bör det finnas någon form av utgödslingssystem så att man kan gödsla ut dagligen för att minska ammoniakkoncentrationen i stallet. Ammoniakkoncentrationen får endast tillfälligtvis överstiga 25 ppm. Ovanför bingen placeras foder och vatten. Även våningssystem förekommer med högst sex höns per m 2 tillgänglig area. Byggnadens användbarhet beror inte enbart på planlösningen och utförandet utan också på placering i förhållande till väderstreck, andra byggnader, åkrar, vägar, vegetation, utsikt, m.m. Fönster och öppningar placeras lämpligast åt söder i de fall djurutrymmet är så utformat att djuren endast ska gå ut åt ett håll. Terrängförhållande, närliggande byggnaders orientering, parallella djurutrymmen med fållor åt olika väderstreck, placering av fållor, värdefull vegetation, utsikt, m.m. är ibland tvingande faktorer som omöjliggör en placering av byggnad med hänsyn till maximal solmottagande, varför en strikt orientering mot söder inte alltid kan medges. Placering av byggnad med fönster och öppningar åt sydväst eller sydost ger 85 % av solinstrålning jämfört med instrålning från söder (Adamsson och 1. Värprede 2. Gödselbinge 3. Foder 4. Vatten 5. Ströbädd 6. Luckor ut 7. Fönster 8. Fönsteravskärmning 9. Vindfång 10. Fållor Figur 1. Sektion genom ett lågbeläggningssystem för ekologisk äggproduktion. 253

Hidemark, 1986). En orientering mot väster respektive öster ger inte mer än drygt hälften så mycket solvärme som en orientering mot söder. Orienteringen har också betydelse vid val av tjocklek på värmeisolering, behov av vindfång och placering av luftintag. Solen har stor betydelse för uppvärmning av byggnaden och upptorkning av fållorna, speciellt i anslutning till öppningarna där djuren går in och ut ur byggnaden. Solen har också en nackdel den kan ge starka ljuskäglor vilket ökar risken för att allt för många djur samlar sig just på dessa platser och därmed kväver varandra. Därför bör starka ljuskäglor avskärmas. Husets form och vald fönstersättning har betydelse för avskärmning av starkt solljus. Fönster placerade på södersidan högt under takfoten avskärmas under sommaren av taket. Placeras fönstren mot andra väderstreck eller längre ned på fasaden i förhållande till takfoten kan man antingen ha rörliga eller fasta solavskärmningar. Rörliga solavskärmningar kan vara t.ex. markiser, persienner, jalusier eller liknande. Andra alternativ till avskärmningar kan vara olika lösningar av fasta horisontella konstruktioner som avskärmar solljuset. En annan lösning kan vara färgat glas som minskar instrålningen eller så kan det vara vegetation. Träd har olika skuggande egenskaper. Barrträd behåller sin skuggande effekt över hela året jämfört med lövträd, som enbart är effektivt skuggande sommartid. Fönster Byggnader för fjäderfä ska ha dagsljusinsläpp enligt de svenska djurskyddsföreskrifterna. KRAV-reglerna anger att dagsljusinsläppsarean ska motsvara minst 5 % av golvarean. Att ha dagsljusinsläpp till värphöns kan verka som en utmaning för många äggproducenter då detta oftast förknippas med kannibalism och fjäderplockning. Byggnadens orientering, utformning, avskärmningar, terrängförhållande, vegetation och reflektionens betydelse har stor effekt på hur ljuset sprider sig inne i byggnaden. Fönstren bör placeras jämnt fördelade längs fasaden så att ljuset fördelas jämnt i byggnaden och inte koncentreras till begränsade, intensivt solbelysta områden. Det är en fördel att ha många långssmala fönster. Fönstren bör ha treglas och ett så lågt u-värde som möjligt. Fönstren bör vara öppningsbara då de därmed också kan fungera som nödventilation. Äggsorteringsrum och andra rum bör förses med fönster då dagsljus medför positivare arbetsmiljö. Reglering av dagsljuset Hönshållning med hög produktion kräver att man ska kunna följa det ljusprogram som gäller för den hybrid man har. Ljuset utifrån ska kunna avskärmas under den ljusa årstiden för att hönsen ska kunna få mörkerperiod. Detta kan ske på lite olika sätt och är ett av de områden som det arbetas med i projektet Ekologisk äggproduktion vid Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (JBT). Det är mycket viktigt att det inte förekommer ljusläckage, då ljusläckage kan leda till produk- 254 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

tionsstörningar. Mörkläggningsanordningar kan placeras antingen på insidan eller på utsidan av byggnaden. Mörkläggningsanordningarna kan vara av olika typ såsom vertikalreglerade luckor, klaffluckor, mörkläggningsgardiner, rullgardiner, persienner o.s.v. De bör förslutas och öppnas automatiskt med hjälp av ett tidur. Det naturliga ljuset ska kompletteras med artificiell belysning. Placeras en ljussensor i huset kan den släcka det artificiella ljuset när det naturliga ljuset ger tillräckligt med ljus och därmed spara energi. Inom projektet Ekologisk äggproduktion har det utvecklats och konstruerats olika lösningar för mörkläggning. Lösningarna har testats i forskningsstationen. En lösning är utformad som lodräta persienner. Persiennerna är gjorda av bockade plåtar som hakar i varandra när de tillsluts (se figur 2). Ett tidur startar en shuntmotor (den typ som finns för värmepannor), som driver öppnings- och stängningsanordningen. Stängning och öppning tar några minuter för att efterlikna skymning respektive gryning. Ett tidur styr tidpunkten för öppning respektive stängning samt det artificiella ljuset. Ett annat sätt att styra mörker respektive ljus är en rullgardin (se figur 2). Denna är tillverkad av dammduk. Även denna drivs av en shuntmotor som är kopplad till ett tidur. En tredje variant som testats har placerats på utsidan. Det är en form av persienn i trä (se figur 2). Denna kan utvecklas så att den även fungerar som solavskärmning. Figur 2. Överst redovisas exempel på invändiga mörkläggningsanordningar, till vänster en rullgardin och till höger en persienn. Underst en bild på utvändig mörkläggning och solljusavskärmning. 255

Ljusintensitet Stallet ska ha ett jämnt fördelat naturligt ljus utifrån som kompletteras med artificiellt ljus under den ljusa delen av hönans dygn. Det har visat sig att avskärmningar som inte helt kommer bort från fönstret vid helt öppet läge minskar ljusintensiteten i byggnaden till nästan hälften. Vilket skulle innebära att fönsterareorna skulle behöva ökas. Det är dock inte bara en nackdel att de avskärmar ljusintensiteten, de avskärmar också intensiv solinstrålning och fungerar därmed även som solavskärmning. Rekommenderad ljusintensitet för höns är 20 30 lux. Ur arbetsmiljösynpunkt är ljusintensiteten i värphönsstallar oftast alldeles för låg. Djurskötare behöver 50 100 lux för att tillsynen ska kunna ske utan svårighet. Ljusintensiteten varierar dock mycket beroende på var i byggnaden man är. Högst ljusintensitet är det vid värpredena och innanför öppningarna samt mörkast är det på ströbädden. Öppningar ut Det är viktigt att öppningarna utformas och placeras rätt, så att hönsen vill gå ut. Öppningarna bör inte vara för små. Då kan det lätt uppstå snabba luftrörelser i öppningarna och kring dessa, vilket hönsen uppfattar som drag. Då går hönsen ogärna ut. Den totala bredden på öppningarna ska motsvara fyra meter per 100 m 2 tillgänglig golvarea. Öppningarna ska kunna stängas. Därför har det vid JBT utvecklats dörrar för öppningarna till fållorna. De prototyper som testas benämns bl.a. ridån, triangeln och lyftluckan (se figur 3). Dessa drivs med små enkla motorer som är styrda med tidur. Prototyperna öppnas automatiskt varje morgon, men stängs manuellt varje kväll så att man är säker på att alla hönsen är inne i huset. Lyftluckan kan vidareutvecklas och öppnas åt sidan och därmed är den lättare att seriekoppla. Figur 3. Olika lösningar på dörrar till vänster lyftluckan, i mitten ridån och till höger triangeln. 256 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

Förgården Området närmast huset utanför öppningarna bör förses med tak för att förhindra att starkt solljus kommer in genom öppningar och bildar starka ljuskäglor. Taket bidrar även till att det blir skydd från nederbörd samt faror från ovan. Ett vindnät kan sättas upp runt förgården som vindskydd alternativ kan glespanel eller annat material sättas upp för att ge en vindskyddad uteplats. Vindskyddet bör sättas så att det slutar en halv meter ovanför marken. Då har hönsen möjlighet att snabbt komma in i förgården om de känner sig hotade. Ytan i förgården bör vara hårdgjord eller vara utgrävd och försedd med grus eller annat material. Genom att ha ett tak utanför och en ren yta är det möjligt att hålla en bra fothygien på hönsen. Utevistelse Höns som hålls för ekologisk produktion av ägg ska ha tillgång till utevistelse. Kunskapen har hittills varit låg dels när det gäller utformning och storlek på utevistelseytorna, dels hur hönsen vill gå ut och var de vill vara i fållan samt hur stor föroreningen och markbelastningen blir. I forskningsprojektet Ekologisk äggproduktion har vi därför undersökt vad som händer i fållorna. Hur stor föroreningen och markbelastningen blir redovisas bland postrarna med titeln Ekologisk äggproduktion, förorening och markbelastning i fållorna. Det har stor betydelse vilken hybrid man har när det gäller hur de utnyttjar fållorna. I ett forskningsprojekt har vi tittat på både den vita Hylinen och den bruna Hylinen. Den vita hybriden är skyggare och är oftast i närheten av skydd och därmed blev fållorna ojämnt utnyttjade. Det har därför betydelse hur fållan är utformad om man vill att de vita hönsen ska utnyttja hela fållan. Fållan bör kompletteras med skydd i form av växter, buskar och träd. Man kan också bygga skydd genom att lägga pinnar som tak som bärs upp av fyra stolpar eller lägga betongrör som skydd. Skydden kan även ge skugga under varma och soliga dagar. Den bruna hybriden betedde sig helt annorlunda och använde hela fållan. De betade aktivt av allt gräs. I de fall hönsen släpps ut i fållan tidigt på våren kan man behöva ha två fållor som djuren går växelvis i, eller att de inte får tillgång till fållorna förrän det finns en väl etablerad gräsyta. Fållan kan kompletteras med sandbad. Till detta kan användas sandlådor (som säljs som barnsandlådor). 257