Hållbar utveckling i Kvillebäcken



Relevanta dokument
Hållbara städer - så bygger vi nytt

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Miljöprofil

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Miljöprogram för Malmö stad

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden


Fem förslag har blivit ett

Handlingsplan Miljöarbete

Lönsam energieffektivisering 2015

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

SIGNERAT BESQAB. Hållbarhet

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

PM Trafik och parkering i Butängen Av: Martin Berlin och Per-Erik Hahn

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Vi bygger framtiden. Charlotta Szczepanowski

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Stadsbyggnadskontoret. Luft-PM. för Backaplan en bilaga till program för Backaplan.

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Skanska och de globala målen

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild

Gottsundaområdet Planprogram

Helsingborg ska vara Sveriges mest attraktiva stad för människor och företag.

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Fagersjö till AB Familjebostäder

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

SE-151

Byggherredialog i Fullriggaren

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun

SnABbT, snyggt och hållbart

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg +46(0)

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Butik m2 på möjligheternas Backaplan

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

LEED certifiering av fastigheter

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Aktivitetsplan miljö för Stockholms Kooperativa Bostadsförening

Yttrande över program för Älta centrum.

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad

Danderyds kommun Fridlyst citronfläckad kärrtrollslända vid Ekebysjöns naturreservat

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

Mer människor, mindre trafik

Nyproduktion i centrum

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör ( lägenheter)

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Riktlinje för utomhuslek i

Social konsekvensanalys

BRF KROKUSEN. 8 st nya smarta radhus i Trädgårdsstaden. Swebostad Utveckling AB Fabriksgatan Lidköping

Vad är parkeringstal?

Basfakta. w Egna entréer. w Dagvatten. w Brandvarnare. w Värme. w Postbox. w Individuell mätning av varm- och kallvatten.

Miljöfokus i Värtahamnen

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Göteborg. Vad skall byggas inom Älvstaden? 27 oktober Johan Ekman, Älvstranden Utveckling AB

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

Program för utomhuslek i

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden Diarienummer 5260/14

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Transkript:

PROGRAM FÖR Hållbar utveckling i Kvillebäcken Socialt Ekologiskt Ekonomiskt Version 2011-05-31

1. Information om Kvillebäcken Kvillebäcken utgör den första etappen i omdaningen av Backaplan i Centrala Älvstaden, Göteborg. I Kvillebäcken är ambitionen att skapa en stadsdel med variation, stadsmässighet och grönska. Här blandas bostäder med platser, torg och grönstråk för rekreation samt med visst inslag av handel och verksamhet. Området innehåller ca 1 600 bostäder varav en fjärdedel är hyresrätter och resterande del är bostadsrätter. För att skapa variation samt trygga utbyggnaden, har kvar t- eren delats upp mellan flera byggherrar och hushöjderna skiftar mellan 4 och 16 våningar. Kvillebäcken korsas av gator från omgivande områden. Stor vikt läggs på att skapa småskaliga gaturum som är väl anpassade för gång- och cykeltrafik där biltrafik sker på de gåendes villkor. Centralt i stadsdelen Kvillebäcken planeras ett större torg och runt om i området finns mindre parker och platser. I stadsdelen är också den stora parken längs Kvillebäcken en tillgång för hela området. Kvillebäcken utvecklas av sju bolag enligt den så kallade Älvstrandsmodellen. Älvstrandsmodellen bygger på samverkan mellan de olika byggherrarna som är med vid exploateringen av ett område. Tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, som ansvarar för den legala delen av stadsutvecklingsprocessen, bildar de ett konsortium. Medverkande aktörer i Kvillebäckens konsortium är BF Veidekke, Derome, HSB, IvarKjellberg, NCC, Wallenstam samt Älvstranden Utveckling. Illustration över Kvillebäcken och parken i Centrala Älvstaden, Göteborg.

2. Kvillebäcken ett föredöme för Hållbar Utveckling Kvillebäcken skall bli ett föredöme och stärka Göteborg som föregångsstad inom hållbar utveckling. Ett avtal, det så kallade Kvillebäcksfördraget, har upprättats där de sju byggherrarna lovar att omvandla Kvillebäcken till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsdel. Dessa tre värderingar genomsyrar samtliga målsättningar i Kvillebäcksfördraget. Detta Program för Hållbar Utveckling syftar till att styra hållbarhetsfrågorna från en övergripande visionär nivå till en praktisk genomförandenivå. I programmet beskrivs exempel på arbetsmetoder, roller, an svarsfördelning, några av Kvillebäckens profilfrågor samt hur arbetet följs upp. Programmet för Hållbar Utveckling i Kvillebäcken är upprättat av Miljögruppen, vilket är en undergrupp till konsortiets Arbetsgrupp. Miljögruppen styr arbetet med programmet och kommer även att följa utvecklingen av Kville bäcken under hela dess utbyggnadsperiod för att säkerställa att alla krav följs och att resultaten redo visas. Eftersom omvärldens förväntningar och krav hela tiden skärps inom hållbar utveckling, inte minst inom hållbar stadsutveckling, måste Miljögruppen även se till att hållbarhetsarbetet utvecklas i projektet och ligger i framkant. Miljögruppen ansvarar för omvärlds bevakning, erfarenhetsåterföring från delprojekt samt eventuell uppgradering av kraven under projektets hela löptid så att Kvillebäcken blir den förebild inom hållbar utveckling som visionen anger. Som grund till programmet finns underliggande dokument som processats mellan Parterna i ett tidigt skede i projektet Kvillebäcken. Programmet för Hållbar Utveckling sammanfattar dessa dokument och för att underlätta arbetet i de enskilda projekten har en checklista med alla dessa krav upprättats (se 9. Bilagor till Program för Hållbar Utveckling i Kvillebäcken). 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 INFRASTRUKTUR BOSTÄDER ETAPP 1 BOSTÄDER ETAPP 2 BOSTÄDER ETAPP 3 VERKSAMHETSLOKALER

3. Kvillebäcksfördraget och profilfrågor för Hållbar Utveckling Rubrikerna i varje pratbubbla är från Kvillebäcksfördraget. Punkterna under är plankrav, målsättningar samt praktiska exempel på hur vi bygger Kvillebäcken. I området skall det skapas attraktiva och levande utemiljöer Många mötesplatser med karaktär Parker och mötesplatser med olika karaktär; aktiva parker, parker för samtal, platser för stillhet och kreativa lekplatser. Trygga gatumiljöer med lite trafik och möjlighet till aktivt liv Gångstråk och gångfartsgator som lockar till cykel- och gångkommunikation. Man går på solsidan och parkerar i skuggan. Parkeringsnormen är 0,52 p-platser för bilar och 2,1 p-platser för cyklar per lägenhet. Ett grönare Kvillebäcken Verktyget Grönnytta används för samordning av grönska, dagvattenfördröjning och biologisk mångfald. Området skall knyta an till omgivande stadsdelar och utveckla Hisingen som en expansiv del av centrala Göteborg Kvillebäcken delar med sig och integrerar i befintlig gatustruktur Gatustandard sträcker sig utanför området för att överbygga gränsen mellan gammalt och nytt. Kvillebäckens gröna saluhall Saluhallen, som till en början är torghandel, är ett dragplåster för hela staden och erbjuder grödor från regionen. Gammal möter ny i Kvillebäcken Vid varje inflyttning bjuds till en historisk stadsvandring i området för att lära känna sin omgivning. Vi bygger området med en gemensam och rationell hantering av hushållsavfall Matrester ska bli biogas Matrester samlas in i varje fastighet för att användas till biogasproduktion. Dessutom full källsorteringen nära de boende! Sopsugsfraktioner ger effektiv insamling av hushållsavfall i kombination med gemensamt återvinningsrum. Speciell återvinningsbil hämtar farligt avfall samt el- och elektronikskrot med jämna mellanrum. I Kvillebäcken skall det finnas möjlighet till individuell påverkan Individuell mätning påverkar boendekostnaden Individuell mätning och debitering av varm-, kallvatten samt el. De boende får ta staden i anspråk En tillåtande attityd till egna initiativ till spontanitet på gårdar, gator och parker, t ex gatufest, filmvisning, odling, sport och lek. Möjlighet till ett litet ekologiskt fotavtryck Vi skapar förutsättningarna så att de boende kan ha ett litet ekologiskt fotavtryck.

Områdets förtecken skall utgöras av social livskvalitet med trygghet och mångfald Väl belyst och trygg från första inflyttning Lek- och aktivitetsparker ger folkliv under tiden Kvillebäcken bebyggs. Alla offentliga rum belyses med energieffektiv belysning redan under byggtiden. Blandade storlekar och upplåtelseformer på bostäderna 1 / 4 hyresrätter och 3 / 4 bostadsrätter lockar en mångfald av människor till att bosätta sig i Kvillebäcken. Bra tillgänglighet och trygghet med strategiskt placerad service Gaturum för folkliv, cykel- och gångtrafik. Korta gångavstånd till kollektivtrafiken och hållplatser och service i strategiska lägen. Vi skall följa Göteborgs Stads program för miljöanpassat byggande i hela området Resurseffektiv byggarbetsplats Energieffektiva arbetsplatser och bodetableringar. Lågenergibelysning som är närvarostyrd. Full källsortering, även biologisk, på byggarbetsplatsen. Miljöanpassade och effektiva byggnader i hela området Göteborgs program för Miljöanpassat byggande gäller i hela området. Det innebär bland annat livscykel tänkande, låg miljöpåverkan, hög beständighet, minimering av kemikalier, god inomhusenergi är fjärrvärme, sol- och vindkraft. Dessutom finns byggnader som är helt i trä och de verkar som koldioxidsänkor. Vi redovisar vår miljöprestanda öppet Nytt grafiskt visualiseringssystem visar vår miljöprofil jämfört med uppställda krav. Vi deklarerar resultaten och jämför oss med andra i Sverige genom Sweden Green Building Councils klassningssystem Miljöbyggnad. Med livscykeltänkande skall vi bygga Kvillebäcken långsiktigt, hållbart, ekonomiskt och ekologiskt Väldokumenterade LCC-analyser Gemensamt LCC-verktyg för livscykelkostnadsberäkning av material- och system val samt utbyte mellan byggherrarna för att lära av varandras erfarenheter. Effektiv belysning av gator och parker Högeffektiv och behovsstyrd belysning av alla offentliga rum. Energieffektiva byggarbetsplatser Välplanerade etableringar med möjlighet att samutnyttja mellan byggherrar. Vi skall skapa förutsättningar för miljösmart mobilitet Det är enklast att gå och cykla Sammanhängande gångstråk, trottoarer i solen och smitvägar mellan husen. Cykelpool, laddstation för elcykel och luftpumpstationer samt säker parkering i cykelgarderober. Kollektivtrafiken är nära Nära till hållplatser för spårvagn och buss med knutpunkten Hjalmar Brantingsplatsen endast en hållplats bort. Då man behöver finns bilpoolen Flera bilpooler med allt ifrån små elbilar till större biogasdrivna bilar.

4. Göteborgs stads program för Miljöanpassat byggande Göteborg stads program för miljöanpassat byggande är grunden för den ekologiska dimensionen i Kvillebäckens utveckling. Detta innebär i korthet att vi i Kvillebäcken skall bygga hela området med en kvalitetssäkrad och väldokumenterad process, från planering till förvaltning. Kvillebäcken byggs utifrån de i programmet prioriterade sakområdena: Hög beständighet med livscykeltänkande vad gäller byggnadens energihushållning och där byggsystemet skall vara robust och installationer med kortare livslängd än stommen skall vara utbytbara. Låg miljöpåverkan med miljöbedömning av alla material där exempelvis miljöcertifierat trä är standard. Grönska och biologisk mångfald utvecklas på gårdarna. God inomhusmiljö med bra luftkvalitet och hög komfort. Fuktskyddat bygge med god planering och en genomtänkt byggprocess. BULLERSKYDD ENERGIHUS- HÅLLNING FUKTSKYDD RESURS- HÅLLNING 7 SAKOMRÅDEN HÄLSA OCH KOMFORT Bullerskyddat boende med en god ljudmiljö inom bygg - na derna och där verksamhetsbebyggelse avskärmar mot buller från Hjalmar Brantingsgatan. Mycket energieffektivt med max 60 kwh/m 2 och år. Tillförd energi är bl a biokraft genom fjärrvärmen samt sol- och vindkraftsel. Individuell mätning och debitering för de boende installeras. Resurseffektiv byggprocess med bra materialval. För de boende skapas möjligheter att leva resurseffektivt, t ex snålspolande installationer och goda sorteringsmöjligheter för avfall. BESTÄNDIGHET MILJÖPÅVERKAN 5. Delprocesser som en del av helheten I Programmet för Hållbar Utveckling regleras de krav som gäller för Kvillebäcken. I varje projekt ansvarar byggherren för att, utifrån egna upprättade rutiner i t ex ett kvalitets- och miljöledningssystem, uppfylla kraven från programmet. Genom projektens gång finns krav på avrapportering till en samordnare för hållbarhetsfrågorna. Husprojekt 1: Byggherrens projektansvarige driver arbetet enligt programmet för hållbar utveckling. Bearbeta Följa upp Uppsatta mål Informera Rapportera Erfarenheter Avrapportering till samordnare

6. Intern kontroll och rapportering under processen Från varje projekt i Kvillebäcken skall en rapportering ske till övriga Konsortieparter. Denna rapportering syftar till att inspirera varandra i Kvillebäcken, att utbyta erfarenheter men även kontrollera att de gemensamma kraven uppfylls. Formell rapportering sker i de olika delfaserna; projekteringsskede, byggskede samt i driftsskedet två år efter inflyttning. Information om projektets framskridande som helhet såsom delprocesser är viktigt inte bara för medverkande företag utan även för boende, allmänhet och kommunen. Därför kommer denna rapportering under processens gång finnas tillgänglig på den gemensamma hemsidan, www.kvillebäcken.se. Rapporteringen sker direkt i Miljöplanen med alla mål, se exempel nedan. För varje krav anges vilken nivå som uppnåtts, basnivå, bättre nivå eller utmärkt nivå. Prestationen markeras av färgen på nivån, enligt nedan och dessa kompletteras även med en kort beskrivning av resultatet. KRAV Prestationsnivåer Metod Verifierat resultat Kravtext Bas Bättre Utmärkt Verifiering/ mätning Nyckeltal Uppnåt resultat Prestation Bas/Bättre/ Utmärkt Beständighet Mål: Långlivade byggnader för att minska byggnadens totala resursomsättning Vid projektering beaktas kravet på beständighet för alla byggnadsdelar. Även förutsättningarna för service och underhåll av bärande konstruktioner beaktas. Teknisk livslängd och underhållsintensitet beaktas vid val av stomme, klimatskal och huvudsystem. LCC-beräkningar inklusive framtida kostnader och kvalitetsaspekter för stomme, klimatskal och huvudsystem beaktas. LCA utförs på stomme, klimatskal och huvudsystem inklusive inbyggd energi. Verktyg för LCC och LCA Utvärdering där alternativ jämförs Se LCCmatris LCCberäkningar med framtida aspekter Figuren visar ett exempel på ett utdrag ur rapporteringen av uppfyllda krav i Miljöplanen.

7. Extern redovisning av miljöprofil Redovisning av uppnådd prestanda är en central del i ett kvalitetsoch miljöledningssystem. I Kvillebäcken sker redovisningen på flera sätt. Externt finns informationen på den gemensamma hemsidan, www.kvillebäcken.se. För att redovisa den ekologiska dimensionen och jämföra oss med andra i Sverige, kommer alla byggnader i Kvillebäcken klassas enligt Sweden Green Building Councils system Miljöbyggnad. Alla byggnader ska uppfylla silverklass totalt, men på exempelvis energi kommer guldklass att nås. En första klassning kommer att ske vid inflyttning och en uppföljning görs då huset varit i drift i två år. För att redovisa alla dimensioner i en hållbar utveckling kommer en grafisk modell knuten till Kvillebäckens målnivåer att utvecklas som visar hur projekten kompletterar varandra. Med denna modell kan en betraktare se vilken profil ett projekt i Kvillebäcken har, om det t ex satsas extra på sociala aspekter, om det är ett hus med extremt låg energi användning eller om projektet satsar på det gröna mellan husen med maximal biologisk mångfald. 8. Delegationen för hållbara städer Projekt Kvillebäcken har tilldelats ett bidrag på 35 miljoner kronor av Delegationen för Hållbara Städer som stöd för sex spjutspetsåtgärder inom miljöteknik. I Kvillebäcken är en av åtgärderna utvecklingen av cykelgarderober för säker och bekväm förvaring av cykeln i hemmiljön. Cykelgarderoberna ges plats i och med att antalet bilplatser minskas och syftet är att främja cykelpendlingen. Matavfallet samlas in i en gemensam sopsugsanläggning där målet är att matavfallet skall bli till biogas. I Kvillebäcken testas också Effektsmarta byggnader där husen utnyttjas som kortvariga energilager för effektivare fjärrvärmeanvändning som minskar användningen av den fossila andelen av fjärrvärmen. Läs mer om alla sex spjutspetsåtgärderna på kvillebäcken.se. 9. Bilagor till Program för Hållbar Utveckling i Kvillebäcken Bilaga 1: Miljöplanen uppföljningsdokument av Kvillebäcksfördraget inkl. Göteborgs program för miljöanpassat byggande (2009-05-04) och Miljöklassad byggnad (2.0 2010) Bilaga 2: Beräkningsmall för Grönnytta (2011-03-22) Bilaga 3: LCC-beräkningsmall (2011-04-11) www.kvillebäcken.se