Landsbygdsstödet En uppföljning av Landsbygdsstödet i Kronobergs län 1997-2002
Landsbygdsstödet En uppföljning av Landsbygdsstödet i Kronobergs län 1997-2002. Text & layout: Gunilla Claesson Samhällutvecklingsenheten Tryck: Repro Länsstyrelsen i Kronobergs län ISSN: 1103-8209, 2004:22
Förord I denna rapport redovisas en uppföljning av landsbygdsstödet. Detta stöd vänder sig till mindre privata företag såväl med som utan anställda. Uppföljningen avser perioden 1 januari 1997 31 december 2002. Uppföljningen genomfördes hösten 2003 och våren 2004. Arbetet har utförts av Gunilla Claesson, som också har sammanställt rapporten. Björn Hedin LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 1
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 2
Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning 5 Syfte och avgränsningar 6 Metod 8 Resultat Stödbelopp och ägarförhållanden 9 Sysselsättning 9 Stödets geografiska spridning 10 Stödets fördelning på näringsgrenar 10 Stödföretagens framtiden i 11 Stödets betydelse 12 Marknadsföring 12 Kompetensutveckling 13 Information om stödet 13 Kvinnor och män 15 Bilaga Enkätfrågorna LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 3
LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 4
Inledning Sammanfattning Merparten av de stödmottagande företagen bedriver idag samma verksamhet som vid stödtillfället. Vid ändrad företagsform väljer många att bilda aktiebolag. Sysselsättningen i stödföretagen har ökat med 418 årsarbeten jämfört med de 271 som utlovades i stödansökan. Kvinnorna står för 26 % av de nya arbetstillfällena. Varje årsarbete har kostat 55.000 kronor i genomsnitt. I merparten av företagen har verksamheten utvecklats som planerat. Hälften planerar för ytterligare investeringar inom de närmaste två åren. Vart fjärde företag anger att man kommer att öka med 1-2 personer. Förutom nyanställningar kommer företagen att köpa in tjänster och öka maskinkapaciteten för att klara expansionen. Mer än 90 % har upplevt stödet som betydelsefullt eller mycket betydelsefullt. Men 58 % av de som besvarat enkäten anser att investeringen ändå hade genomförts. Marknadsför sig i någon form gör ca 70 % av företagen i enkätundersökningen. Viktiga kanaler är annonser, kundbesök och hemsida. Ungefär hälften av företagen satsar på kompetensutveckling. Länsstyrelsen har som princip att diskutera den aktuella investeringen innan ansökningshandlingar lämnas till företaget. I kommunikationen med Länsstyrelsen föredrar de flesta att sköta denna via telefon. Män och kvinnor Av företagen är det 1/3 som drivs av kvinnor. Bland kvinnliga företagare är det en större andel som bytt verksamhet sedan stödtillfället jämfört med sina manliga kollegor. Det samma gäller byte av företagsform. En större andel kvinnliga företagare anser dessutom att verksamheten inte har utvecklats som planerat och att orsaken i första hand varit lönsamhetsproblem. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 5
Lika stor andel manliga som kvinnliga företagare kommer att förändra sin nuvarande produkt/sortiment eller verksamhetsinriktning under de närmaste två åren. En större andel män än kvinnor tror att sysselsättningen kommer att öka. Stödet uppfattas som mycket betydelsefullt av en större andel kvinnor än män. Kvinnliga företagare är mer positivt inställda till marknadsföring än manliga. Beträffande intresset för kompetensutveckling råder det ingen skillnad mellan könen. Informationskanalerna om stödet skiljer sig åt mellan män och kvinnor och så är det också med valet av kommunikationssätt. Av de kvinnliga företagarna har 70 % svarat att de fått information om landsbygdsstödet från annan än Länsstyrelsen, medan motsvarande siffra för manliga företagare är 55 %. Kontakten med Länsstyrelse vill kvinnliga företagare företrädesvis sköta med hjälp av brev/fax/epost. Manliga företagare föredrar telefon i kontakten med myndigheten. Däremot är företagarna, oberoende av kön, positiva i sin bedömning av Länsstyrelsens hantering av landsbygdsstödsärendena. Syfte och avgränsningar Det främsta syftet med enkäten har varit att följa upp om de stödmottagande företagen följer de villkor som är förknippade med stödet. De viktigaste villkoren är att bedriva den verksamhet för vilken stöd har erhållits samt att uppfylla utlovad sysselsättning. Enkäten följer också upp företagens planer för framtiden samt gjorda insatser i form av marknadsföring och kompetensutveckling. Enkäten har skickats till företag som beviljats avskrivningslån och fått detta utbetalat och där stödet ännu inte är avskrivet den 31 december 2002. Stöd till kommersiell service ingår inte i uppföljningen. Landsbygdsstödet är ett ekonomiskt stöd som kan utgå till mindre företag för att skapa sysselsättningen i lands- och glesbygdsområden, se karta på nästa sida. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 6
Stödet har funnits i Kronobergs län sedan 1979 och omfattar 51 församlingar. Gemensamt för dessa församlingar är att de ligger på lite längre avstånd från länets större tätorter. Landsbygdsstödet är ett samlingsbegrepp för de tre olika varianterna av stödet: Landsbygdsstöd är ett investeringsstöd som kan utgå med högst 20 % av investeringen i landsbygdsområden och med högst 25 % i glesbygdsområden. Mikrostöd är avsett för små investeringar. Investeringar på upp till 40 000 kronor kan få högst 50 % i stöd. Detta gäller i både landsbygdsoch glesbygdsområden. För mikrostödet ska hela den stödsökandes försörjningssituation beaktas. Det är en väsentlig skillnad mot värderingen vid ett vanligt landsbygdsstöd. Begränsningen av underlaget till 40 000 kronor gör att detta stöd oftast utgår till nystartade eller mycket små företag. Konsultcheck kan användas för konsultinsatser i form av exempelvis produktutveckling, licensiering av olika slag samt marknadsföring. En konsultcheck är maximerad till 100 000 kronor eller högst 50 % av investeringen. Länsstyrelsen följer regelbundet upp de företag som fått landsbygdsstöd. Detta har tidigare skett vid fem tillfällen sedan 1979. Samtliga uppföljningar har visat på goda resultat av stödet. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 7
Metod Uppföljningen omfattar 300 företag i Kronobergs län som erhöll landsbygdsstöd under perioden 1 januari 1997 31 december 2002. Totalt uppgick stödåtgärderna till drygt 23 miljoner kronor. För att följa upp effekten av stödet skickades en enkät till stödmottagarna. Enkäten skickades ut med brev och svarskuvert med betalt porto. En påminnelse skickades ut vid två tillfällen och slutligen har ett antal enkäter fyllts i och kompletterats med hjälp av telefonintervjuer. Att antalet företag som ingår i uppföljningen är färre än det antal som fått landbygdsstöd beviljat har följande orsaker: Flera företag har fått stöd mer än en gång under den aktuella perioden Några företag har gått i konkurs och andra har lagt ner av andra skäl En del har inte fått stödet utbetalt eller har inte utnyttjat det Ett antal företag har inte kunnat nås vare sig med brev eller per telefon Av de ursprungliga 364 företagen var det ett bortfall på 64. Denna uppföljning omfattar alltså 300 företag. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 8
Resultat Stödbelopp och ägandeförhållanden Av de som svarat på enkäten har nästan 90 % eller 268 svarat att de bedriver samma verksamhet som vid stödtillfället. Bland de drygt 10 % som i dagsläget inte bedriver samma verksamhet kan följande förklaringar identifieras: Ändrad inriktning på verksamheten Företaget är vilande Företaget är nerlagt Företaget är sålt Företaget har flyttat Bland de företag som lagts ner är den främsta förklaringen dålig lönsamhet. Mer än 90 % bedriver fortfarande verksamheten i samma företagsform som vid stödtillfället. Enskild firma är den vanligaste formen. De som inte driver verksamheten i den ursprungliga företagsformen utgör endast drygt 7 % av det totala antalet företag som ingår i uppföljningen. I denna grupp som består av 22 företag har drygt hälften övergått till aktiebolagsformen. En anledning till att gå över från enskild firma till aktiebolag kan för det lilla företaget som växer vara att den enskildes risk på så sätt kan begränsas. Sysselsättning Enligt förordningen om landsbygdsstöd kan stöd lämnas för att främja sysselsättningen. Genom att jämföra antalet anställda i företagen vid ansökningstillfället med situationen vid enkättillfället framgår det hur sysselsättningen påverkats av investeringen. I samband med besluten om stöd har företagen utlovat en sammanlagd ökning av antalet årsarbeten med 271, varav 84 kvinnor (31 %). Enligt svaren i enkäten har sysselsättningsökningen varit 418 årsarbetskrafter. Av dessa är andelen kvinnor 26 %. Sysselsättningsökningen är alltså större än vad som utlovades, medan kvinnornas andel är lägre. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 9
Även om sysselsättningen totalt sett har ökat i stödföretagen finns det exempel på företag där den har minskat eller förblivit oförändrad. Det stöd som totalt har utbetalats under den aktuella perioden uppgår till drygt 23 miljoner kronor. Det innebär att varje nytt årsarbetstillfällen har kostat i genomsnitt drygt 55 000 kronor. Stödets geografiska spridning Kommun Stödsumma, tkr Antal beviljade ansökningar (%) Ljungby 2 740 34 11,3 Markaryd 2 050 31 10,3 Älmhult 1 446 23 7,7 Alvesta 250 4 1,4 Växjö 296 9 3,0 Tingsryd 5 941 77 25,7 Uppvidinge 7 357 79 26,3 Lessebo 3 420 43 14,3 Totalt 23 500 300 100 Ungefär 2/3 av det landsbygdsstöd som utbetalats under perioden 1997-2002 har gått till företag i de delar av länet som ingår i strukturfondsprogrammet Mål 2 Södra, dvs. Tingsryds, Uppvidinge och Lessebo kommuner. Minst har utfallet varit i Alvesta och Växjö. Stödets fördelning på näringsgrenar Tillverkning Handel Turism Tjänster Övrigt Totalt Stödbelopp, tkr 14 448 3 034 3 327 2 100 591 23 500 Investering, tkr 70 522 14 124 19 063 7 621 2 369 113 699 Antal företag 124 50 65 47 14 300 Tillverkningsföretagen har fått flest antal landsbygdsstöd. Därefter kommer turism-, handels- och tjänsteföretagen. Det genomsnittliga stödet per företag är 116 516 för tillverkningsföretag, 60 680 kronor för handelsföretag samt 55 450 för företag i turismbranschen. Stödandelen är i genomsnitt tillverkande företag 20,5 %, handelsföretag 21,5 %, turismföretag 17,4 %, tjänsteföretag 27,6 % och övriga företag 25 %. Sammantaget är genomsnittet 20,7% LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 10
Stödföretagens framtid I en majoritet av företagen har verksamheten utvecklats på det sätt som planerats vid stödtillfället. I de fall där utvecklingen inte blivit enligt planen har följande typer av problem varit vanligast: Lönsamhet 24,3 % Likviditet 11,0 % Finansiering 7,0 % Lokaler 4,0 % Produkt 2,0 % Övrigt 9,7 % Bland de exempel på problem som nämns finns; Brist på bredband För korta produktionsserier Svårigheter med marknadsförings- och försäljningskanaler Brist på kompetent personal Ensamheten Ökad konkurrens Växtvärk Ungefär hälften av företagen planerar för ytterligare investeringar under de närmaste två åren. Det handlar om investeringar i form av nya maskiner och modernare datautrustning eller kompletteringar av befintlig stuguthyrning. Även uppfräschning av befintliga lokaler ingår i investeringsplanerna. Ungefär 20 % av företagen kan se att befintlig produkt/sortiment eller verksamhetsinriktning kommer att förändras under de närmaste två åren. Det handlar i de flesta fallen om en utökad verksamhet eller förändring av sortimentet. Andra förändringar som nämns är nya handelspartners och en ökning av marknadsföringen. En förutsättning för detta, som anges av några få, är dock att det finns pengar. I nästan ¼ av de tillfrågade företagen kommer antalet anställda att öka. Vanligtvis rör det sig om 1-2 anställda, men i något företag är den förväntade sysselsättningsökningen 10 personer. Eftersom det i en stor andel av företagen handlar om ett utgångsläge med 1-2 anställda totalt så är den procentuella ökningen stor även när den i nominella siffror är blygsam. Ett ökat behov av arbetskraft kan också lösas med hjälp av köpta tjänster och genom investeringar i nya maskiner med större kapacitet. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 11
Stödets betydelse I bedömningen av vilken betydelse landsbygdsstödet haft för verksamhetens utveckling fanns i enkäten tre svarsalternativ att välja mellan; Mycket betydelsefullt, Betydelsefullt och Inte så betydelsefullt. Svaren fördelade sig så här: Svarsalternativ Antal svar % Fördelning Mycket betydelsefullt 124 42,2 Betydelsefullt 142 48,3 Inte så betydelsefullt 28 9,5 En absolut majoritet av de tillfrågade företagen, 90,5 %, svarar att stödet varit mycket betydelsefullt eller betydelsefullt. På följdfrågan Hade satsningen genomförts även om ni inte fått stöd från Länsstyrelsen svarar drygt 58 % att de troligtvis hade satsat även utan stöd. Marknadsföring Det finns en känd devis om marknadsföring som säger att: Syns du inte så finns du inte. Av enkätsvaren att döma har merparten anammat detta. Mer än 70 % av företagen har nämligen svarat ja på frågan om man marknadsför sig på något sätt. Av de företag som angett några siffror för andelen av omsättningen som används för marknadsföring återfinns mer än 90 % inom intervallet 1-5 %. Marknadsföring är ett brett begrepp och sätten att marknadsföra sig och sin verksamhet på är många. Med Internet har marknadsföring via egen hemsida blivit ett både billigt och slagkraftigt instrument i jakten på ökad omsättning och tillväxt. På frågan Hur marknadsför ni er är det också en stor andel av de svarande företagen som anger hemsidan som en marknadsföringskanal. Så här fördelar sig svaren på de olika svarsalternativen. Mer än ett svarsalternativ fanns tillgängligt. Svarsalternativ Antal svar Annons 146 Kundbesök 109 Hemsida 130 Övrigt 124 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 12
I svarsalternativet Annat återfinns bl.a. alternativen: Mässor Massutskick Artiklar Mun-till-mun Folder/ broschyr Telefonkatalogen/ Gula sidorna Kompetensutveckling Att kompetensutveckla sin personal framhävs ofta som en av de viktigaste investeringarna i ett företag. Detta påstående utgår från ståndpunkten att personalen är företagets viktigaste resurs. I en tid av förändring är det nödvändigt att vara lyhörd för skiftningar på marknaden och då är kompetensutveckling ett strategiskt instrument för behövlig anpassning. Bland deltagande företag är det dock endast hälften som satsar på någon form av kompetensutveckling av personalen. Av dessa satsar 90 % mellan 1-5 dagar på kompetensutveckling. Information om stödet Från Länsstyrelsens sida har det funnits en restriktiv hållning till att lägga ut blanketter om landsbygdsstödet på Internet. Att landsbygdsstödet finns är allmänt känt bland tjänstemän på kommunerna, arbetsförmedlingarna och ALMI samt bland revisorer, ekonomiska konsulter och bankfolk. Länsstyrelsens personal arbetar aktivt med informationsverksamhet ute i länet. Avsikten är att den presumtive sökande av landsbygdsstöd efter att denna fått en första vink om stödets existens ska vända sig till Länsstyrelsen för att i telefon diskutera möjligheterna att söka. Vid en diskussion kan handläggaren på Länsstyrelsen ganska snabbt lämna ett besked om det överhuvudtaget är meningsfullt att söka. Om det finns bäring i den framlagda idéen så skickar handläggaren över ett informationsblad och en blankett till den sökande. Hur fick Ni information På frågan hur de sökande fått information om Länsstyrelsens stödmöjligheter svarar man så här; Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Länsstyrelsen 140 42,4 Revisor 28 8,5 ALMI 77 23,3 Bank 22 6,7 Övrigt 75 19,1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 13
De svarande har haft möjlighet att lämna mer än ett svar. Bland svaren Om annan specificera återfinns: Kommun Teknikcentrum KRUT i Lessebo LRF Arbetsförmedlingen Markaryds företagsbutik Nyföretagarcentrum Kupolen i Tingsryd Val av kommunikationssätt När det gäller val av formerna för kommunikationen med Länsstyrelsen är det en majoritet som väljer telefon och brev/fax/e-post med betoning på e-post. Det finns också ett intresse bland många företagare av att Länsstyrelsen ska komma ut och besöka dem. Däremot är alternativet att besöka Länsstyrelsen av mindre intresse. Fördelningen av valen av kommunikationssätt ser ut så här: Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Via telefon 157 37,5 Via brev/fax/e-post 158 37,7 Genom att Länsstyrelsen 81 19,3 besöker företaget Genom besök på Länsstyrelsen 23 5,5 De svarande har haft möjlighet att lämna mer än ett svar. Hur upplevs Länsstyrelsens hantering På den sista frågan i enkäten har en majoritet 58 % av de svarande angett att de upplevt att Länsstyrelsens hantering varit mycket bra. Fördelningen av svar på de olika alternativen blev så här: Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Mycket bra 171 57,5 Bra 105 35,5 Varken bra eller dåligt 19 6,4 Dåligt 1 0,3 Bland kommentarerna finns bl.a. synpunkter på att Länsstyrelsen gör för få uppföljningsbesök. Ett par av svaren går ut på att hanteringen vid en första ansökan var mycket bra medan den upplevdes dålig vid den andra ansökan. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 14
Kvinnor och män Länsstyrelsen har en viktig roll när det gäller att verka för att kvinnor och män har samma möjligheter inom livets alla områden. På Länsstyrelsen finns sedan 1995 en sakkunnig inom jämställdhetsområdet som bistår länsledning och regionala aktörer i frågor om jämställdhet. All handläggning på Länsstyrelsen ska ske utifrån ett jämställdhetsperspektiv och landsbygdsstödet utgör inget undantag. I samband med ansökan om landsbygdsstöd ska t.ex. samtliga företag med mer än 10 anställda bilägga den jämställdhetsplan som man enligt lag är skyldig att ha i företag av denna storlek. Enkäten I denna uppföljning har en specialstudie gjorts av skillnader mellan män och kvinnor som sökt företagsstöd i någon form 1997-2002. Resultatet redovisas nedan. Driver ni fortfarande samma verksamhet som ni gjorde när ni fick landsbygdsstöd? Ja 181 87 268 Nej 19 13 32 Summa 200 100 300 Det är en större andel kvinnor än män, 14 respektive 9,5 %, som inte bedriver samma verksamhet idag som vid stödtillfället. Bedrivs verksamheten i samma form som vid stödtillfället? Ja 189 89 278 Nej 11 11 22 Summa 200 100 300 Andelen kvinnor som har bytt företagsform sedan stödtillfället är dubbelt så stor som andelen män, 11 % för kvinnorna mot 5,5 % för männen. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 15
Har verksamheten utvecklats på det sätt som ni planerade när ni fick stödet? Ja 140 60 200 Nej 60 40 100 Summa 200 100 300 Männen svarar i större andel än kvinnorna ja på frågan om verksamheten utvecklats så som planerades när stödet lämnades. Som främsta skäl till att det inte gått som planerat anger både män och kvinnor lönsamhetsproblem. Planerar ni att göra några ytterligare investeringar under de närmaste åren? Ja 100 40 140 Nej 100 60 160 Summa 200 100 300 Männen förefaller vara mer benägna att göra ytterligare investeringar i närtid. Hälften av männen har svarat att de har investeringsplaner för de närmaste 2 åren medan det bland kvinnorna endast är 40 % som svarar ja. Kommer ni att förändra befintlig produkt/sortiment eller verksamhetsinriktning under de närmaste åren? Ja 37 18 55 Nej 163 82 245 Summa 200 100 300 Lika stor andel kvinnor som män, 18 %, kommer att förändra sin nuvarande produkt/sortiment eller verksamhetsinriktning under de närmaste 2 åren. Kommer sysselsättningen att öka i verksamheten? Ja 55 77 72 Nej 145 83 228 Summa 200 100 300 Av företag som anger att sysselsättningen kommer att öka är det en större andel manliga än kvinnliga, 27,5 % mot 17 %. En förklaring kan vara att kvinnorna i första hand driver enmansföretag utan ambitioner att utöka verksamheten med anställda. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 16
Vilken betydelse har stödet haft för er verksamhet? Mycket betydelsefullt 79 49 128 Betydelsefullt 101 44 145 Inte så betydelsefullt 20 7 27 Summa 200 100 300 Andelen kvinnliga företagare som svarat att stödet varit mycket betydelsefullt är större än andelen manliga. Det skulle kunna tolkas som att stödet har mer betydelse för kvinnor än för män när det gäller att starta upp ett företag. Marknadsför ni er verksamhet på något sätt? Ja 140 81 221 Nej 60 19 79 Summa 200 100 300 Kvinnliga företagare som fått landsbygdsstöd marknadsför sin verksamhet i något större utsträckning än manliga företagare, 81 mot 70 %. Förekommer det någon form av kompetensutveckling i företaget? Ja 103 50 153 Nej 97 50 147 Summa 200 100 300 Vad gäller kompetensutveckling är det inga skillnader mellan manliga och kvinnliga företager. I 50 % av företagen genomförs någon form av kompetensutveckling. Hur fick ni information om Länsstyrelsens stödmöjligheter? Länsstyrelsen 97 43 140 Revisor 21 7 28 ALMI 44 33 77 Bank 19 3 22 Övrigt 33 30 63 Summa 214 116 330 Kvinnliga företagare får information om landsbygdsstödet från andra källor än manliga företagare. T.ex. är det en större andel av männen som får informationen från Länsstyrelsen medan situationen är den omvända beträffande information från källan Övrigt. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 17
Kategorin Övrigt innefattar mer lokalt anknutna rådgivningsorgan med i många fall speciella resurser för att stödja kvinnligt företagande. Hur vill ni helst kommunicera med Länsstyrelsen? Kvinnor väljer kommunikationsform i följande ordning: 1. Brev/fax/e-post 2. Telefon 3. Besök av Länsstyrelsen 4. Besök på Länsstyrelsen Männens prioriteringslista får däremot följande utseende: 1. Telefon 2. Brev/fax/e-post 3. Besök på Länsstyrelsen 4. Besök av Länsstyrelsen Hur upplevde ni Länsstyrelsens hantering av ert ärende? Mycket bra 116 60 176 Bra 70 34 104 Varken bra eller dåligt 13 6 19 Dåligt 1-1 Summa 200 100 300 Män och kvinnors upplevelse av Länsstyrelsens hantering av ärendet är samstämmigt positiv. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2004-09-02 Uppföljning av Landsbygdsstödet 1997-2002 Sid 18
Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö, Postadress: 351 86 Växjö Telefon: 0470-860 00, Fax 0470-862 20 E:post: lansstyrelsen@g.lst.se, Hemsida: www.g.lst.se