Social- och omsorgskontoret Bostad med särskild service Lokalförsörjningsplan enligt LSS År 2015 2017 Antagen av omsorgsnämnden 2014-xx-xx
SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 VAD ÄR BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE ENLIGT LSS... 5 GRUPPBOSTAD... 5 SERVICEBOSTAD... 5 Annan särskilt anpassad bostad enligt 9 9 LSS... 5 Boendestöd enligt SoL... 6 NULÄGE... 7 ANTAL PERSONER MED BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 7 KÖSITUATION... 9 December 2013... 9 Mars 2014... 9 AVSLUTADE INSATSER OM BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 9 EJ VERKSTÄLLDA BESLUT OM BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 10 PROGNOS... 11 FAKTORER SOM PÅVERKAR FRAMTIDA BEHOV AV PLATSER... 11 Befolkningstillväxt... 11 Ökning av andelen funktionsnedsatta i riket... 12 Förhandsbesked - Överföring till Södertälje 2004-2013... 13 Tillgång till ordinärt boende... 14 PROGNOS... 14 UTVECKLING AV KOSTNADER PER BRUKARE I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE ENLIGT LSS... 17 STRATEGIER I ETT LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV... 18 2
Sammanfattning Omsorgsnämnden tar årligen fram en långsiktig plan för utbyggnad av bostäder med särskild service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I samband med Mål & Budget ska planen årligen följas upp och revideras. Planens huvudsyfte är att säkerställa att platser i bostad med särskild service tillgodoses utifrån behov och kommunens kort- och långsiktiga planering av utbyggnad. Planen är en del av socialoch omsorgskontorets lokalförsörjningsplan. När en person har beviljats bostad med särskild service är kommunen skyldig att tillgodose behovet utan dröjsmål. En sanktionsavgift har genom lagstiftning (SFS 2 008:7 7 ) införts som ett yttersta påtryckningsmedel för att gynnande beslut enligt LSS ska verkställas inom skälig tid. Det kan ta upp till tre år från planering av en gruppbostad till att byggnaden står på plats. Detta innebär att kommunens planering är komplex och måste bygga på bra underlag. Kontorets bedömning är att det kommer att krävas tio nya platser per år under perioden 2015-2017, varav hälften bedöms kunna verkställas i servicebostad. Detta gäller under förutsättning att kontoret får tillgång till fler lägenheter via Telgebostäder, alternativt andra aktörer inom det ordinarie bostadsbeståndet, som kan användas för att utöka platserna i servicebostad. I ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv är det viktigt att undvika kostnader som inte är motiverade av kvalitetsskäl. Av den anledningen har kontoret som strategi att: - På sikt lämna gruppbostäder som har färre än fem platser för att ersätta dessa med gruppbostäder med sex lägenheter samt se över möjligheten att förtäta övriga gruppbostäder till sex platser - Fortsätta sträva efter att förtäta servicebostäderna så att minst tio - tolv lägenheter knyts till de befintliga enheterna - Erbjuda platser i kommunen för personer som är boende i andra kommuner men där Södertälje har kostnadsansvaret så kallad hemtagning vilket är förenligt mad lagstiftarens intentioner. Det är viktigt att ha ett bra samarbete med andra aktörer inom bostadmarknaden, framförallt Telgebostäder så att fler brukare inom målgruppen kan få sitt boende tillgodosett enligt sina behov. 3
Bakgrund Omsorgsnämnden tar årligen fram en långsiktig plan för utbyggnad av bostäder med särskild service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I samband med Mål & Budget ska planen årligen följas upp och revideras. Planens huvudsyfte är att säkerställa att platser i bostad med särskild service tillgodoses utifrån behov och kommunens korta och långsiktiga planering av utbyggnad. Ett annat syfte med boendeplanen är att beskriva nämndens strategier när det gäller planeringen av bostäder för målgruppen. När en person har beviljats bostad med särskild service är kommunen skyldig att tillgodose behovet utan dröjsmål. En sanktionsavgift har genom lagstiftning (SFS 2 008:7 7 ) införts som ett yttersta påtryckningsmedel för att gynnande beslut enligt LSS ska verkställas inom skälig tid. Det kan ta upp till tre år från planering av en gruppbostad till att byggnaden står på plats. Detta innebär att kommunens planering är komplex och måste bygga på bra underlag. Insatsen bostad med särskild service för vuxna är i regel livslång och startar i 20-årsåldern och pågår sedan ofta livet ut, detta innebär att omsättningen på platser inom LSS-området är låg. Den genomsnittliga kostnaden för en plats i bostad med särskild service enligt LSS i Södertälje år 2012 var 892 000 kronor per år. 1 Kostnaden för bostad med särskild service enligt LSS utgör drygt hälften av kommunernas totala kostnad för alla insatser enligt LSS. I Socialstyrelsens skrift Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS står följande: Verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen omfattar. Målet är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Att leva som andra innebär, bl.a. att ha möjlighet att bo som andra, att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet och trivsel. En bostad som tillförsäkrar personer med omfattande funktionshinder goda levnadsvillkor är en av förutsättningarna för att nå lagstiftningens mål. Ett syfte med LSS är att säkerställa rätten till en sådan bostad 2. 1 www.kolada.se 2 Socialstyrelsen (2007) Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, stöd för rättstillämning och handläggning, s.3. 4
Vad är bostad med särskild service enligt LSS Insatsen bostad med särskild service har två huvudformer, gruppbostad och servicebostad. Gruppbostad Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Enligt Socialstyrelsen bör det i regel endast vara tre till fem personer som bor i formen gruppbostad. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen. Lägenheterna skall vara fullvärdiga. Definitionen på fullvärdig är att den enskilda lägenheten har både kokmöjligheter och hygienrum. Detta gäller både gruppbostäder och servicebostäder. Servicebostad En servicebostad består av ett antal fristående lägenheter. De boende ska ha tillgång till gemensam service och kontinuitet i personalstyrkan. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Lägenheterna skall vara fullvärdiga. I formen servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. Servicebostäder består av ett antal separata lägenheter som oftast finns inom samma flerfamiljshus eller närliggande hus i området. Antalet boende bör dock vara så begränsat att serviceboendet integreras naturligt i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. Där det finns servicebostäder skall det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. De gemensamma utrymmena måste vara anpassade utifrån antalet lägenheter som är kopplade till servicebostaden. För båda formerna gäller att boendet i möjligaste mån skall vara som en bostad som andras och inte ha en institutionell prägel, samlokalisering med andra bostäder med särskild service ska undvikas. Annan särskilt anpassad bostad enligt 9 9 LSS Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad med viss grundanpassning till funktionshindrade personers behov men utan fast bemanning. Behövligt stöd och service i anslutning till boendet bör ges inom ramen för de insatser som finns att tillgå enligt LSS t.ex. personlig assistans samt ledsagarservice. Stöd kan även ges i form av boendestöd eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Annan särskilt anpassad bostad för vuxna är inte att betrakta som en bostad med särskild service. 3 3 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8930/2007-101-6_20071016.pdf 5
Boendestöd enligt SoL Inom omsorgsnämndens verksamhetsområde har idag drygt 150 personer insatsen boendestöd enligt socialtjänstlagen. Boendestöd ges i ordinärt boende och är av pedagogisk karaktär och riktar sig till personer i yrkesverksam ålder med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller lindrig funktionsnedsättning. Det sociala stödet syftar övergripande till att den enskilde brukaren ska kunna vara delaktig i samhället på lika villkor. Stödet utgår från den enskildes behov där den egna förmågan tas tillvara. Det kan det handla om att få hjälp med att strukturera sin vardag, bryta isolering, bygga upp nätverk och relationer till andra eller intressen. Alltfler diagnosticeras inom det neuropsykiatriska området. Nationell statistik har visat att personer med neuropsykiatriska diagnoser har ökat från cirka 5 000 till 27 000 under åren 2004-2009. 4 Fastställs diagnosen inom autismspektrumet får personen en personkretstillhörighet. Om det är brist på lägenheter på den ordinarie bostadmarknaden parallellt med att ett ökande antal personer har rätt att söka insatser enligt LSS finns en risk att enstaka beslut fattas om bostad med särskild service enligt LSS trots att ett mer självständigt boende med boendestöd enligt SoL skulle vara tillräckligt. I Södertörns nyckeltalsarbete för 2012 uppmärksammades att det, i de jämförande kommunerna, sannolikt finns brukare som har bostad med särskild service enligt LSS men som skulle kunna klara ett mer självständigt boende med boendestöd enligt SoL, vilket kan innebära att kommunerna knyter upp onödiga kostnader för många år framöver samtidigt som självständighetsperspektivet hålls tillbaka. Insatsen boendestöd förutsätter att personen har ett eget hyreskontrakt vilket förutsätter tillgång till mindre lägenheter på ordinarie bostadsmarknaden. 5 Genom att det finns tillgång till mindre lägenheter ökar möjligheten att flera personer kan leva så självständigt som möjligt. 4 Källa: Nationella patientregistret 5 www.sodertornskommunerna.se 6
Antal personer Södertälje kommun, 2014-04-10 Nuläge Antal personer med bostad med särskild service Den 1 oktober 2013 fanns det totalt 354 personer i bostad med särskild service för vuxna varav 125 personer i omsorgsnämndens egen regi. 6 Nedanstående diagram illustrerar den ökning som har skett av antal personer som bor i bostad med särskild service 2005-2013 och hur det fördelar sig på platser i kommunens regi och på externa placeringar. Diagram 1. Antal personer med bostad med särskild service enligt LSS fördelat på regi/utförare 1 oktober 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommun (psyk) 7 7 6 6 15 20 20 18 16 Kommun 107 120 120 121 119 118 117 122 125 Extern 164 170 178 197 190 202 211 222 229 Totalt 279 298 304 324 324 340 348 362 370 Ökning % 6,6% 0,0% 4,9% 2,4% 4,0% 2,2% De senaste årens ökning av bostad med särskild service visar att det har funnits ett behov av omkring tio nya platser per år. I sammanhanget är det viktigt att förstå att varje nytt gynnande beslut ska verkställas skyndsamt annars riskerar kommunen sanktionsavgifter. Eftersom antalet platser i kommunal regi har varit begränsat och omsättningen på platser är låg, har det under lång tid inte funnits något annat alternativ än att lösa situationen med hjälp av externa leverantörer. Diagrammet visar också tydligt att ökningen har skett i extern regi. 2013 verkställdes en tredjedel av alla platser av bostad med särskild service i kommunal regi och övriga verkställdes i extern regi. En kommunal utökning av gruppbostäder skedde 2006 då två nya gruppbostäder tillkom. Mellan år 2007 och 2012 har nya gynnande beslut om gruppbostad i huvudsak varit tvungna att verkställas genom köp av platser i extern regi. 2013 utökades antalet platser i kommunal regi med ytterligare en gruppbostad. 2014 planeras ännu en gruppbostad att tillkomma, men i samband med detta kommer en annan gruppbostad att behöva utrymmas på grund av renoveringsbehov. 6 Exkluderat den kommunala psykiatrin 7
Digrammet visar att de kommunala platserna minskade mellan 2009 och 2011. Anledningen till minskningen var att några icke fullvärdiga lägenheter lämnades. Ökningen i den kommunala regin under år 2012 beror på att antalet platser i servicebostad har kunnat utökas i samarbete med Telgebostäder. Nuläge platser i kommunal regi och möjliga förtätningar Tabell 1. Nuläge platser i kommunal regi och möjliga förtätningar (mars 2014) Inriktning Namn på enhet Antal platser idag Förtätning Gruppbostad Dana 4 Ej möjligt Ådala 5 Ej möjligt Granövägen 5 1 Gröndalsvägen 6 - Kommentar Arbete pågår ev utökning tillsammans med Granövägens servicebostad Hyggesvägen 5 - Renoveringsbehov Kakelvägen 5 Ej möjligt Karlslundsgatan 6 - Keramikvägen 5 Ej möjligt Myntstigen 5 1 Mårten Bullers väg 5 1 Olovs väg 4 Ej möjligt Prismavägen 6 - Slåttervägen (+6) - Tillgänglig våren 2014 Summa 61 3 Servicebostad Östergatan 11 0 Kan förtätas om gemensamhetslokalen är större Fornhöjden 9 0 Kan förtätas om gemensamhetslokalen är större Granövägen 6 4 Eventuellt en lägenhet till Granövägen gruppbostad Kringelvägen 10 0 Lundbygatan 5 5 Profilstigen 8 2 Prästgårdsvägen 8 2 Stengodsstigen 7 3 Tegvägen 7 2 Summa 71 18 Totalsumma 132 21 Kan också göras till gruppbostad med 5 + 1 plats och skapa ny servicebostad om nya lägenheter och ny gemensamhetslokal kan anskaffas I dagsläget finns det 132 platser i den kommunala regin varav 61 i gruppbostad och 71 i servicebostad. När det gäller gruppbostad så får kontoret tillgång till Slåttervägens gruppbostad (sex platser) under våren 2014. I samband med det behöver Hyggesvägens gruppbostad (fem platser) utrymmas då lokalerna har stora renoveringsbehov. Antal platser beräknas därför under 8
årets slut vara 133 (varav 62 i gruppbostad och 71 i servicebostad) om inga övriga förtätningar sker under 2014. Notera: Tabellen visar möjliga förtätningar, men olika vägval kan fattas beroende kommande målgrupps behov. Planeringen måste bygga på att kösituationen löpande följs på individnivå och svara på i vilken utsträckning personerna har behov av servicebostad eller gruppbostad. Det behövs också en längre framförhållning och system för att sammanställa vilka behov kommande brukare har genom att myndigheten för personer med funktionsnedsättning bland annat har en tät kontakt med utbildningskontoret/särskolan. Kösituation Antal personer som är aktuella med ansökningar och som har behov av bostad med särskild service har under de senaste åren pendlat mellan 15-20 personer varje år. December 2013 I december 2013 stod 24 personer i kö till bostad med särskild service, varav 10 till servicebostad och 14 till gruppbostad. Av de 14 personerna hade tre ansökt om förhandsbesked. Utöver det fanns två personer som önskade ha annan särskilt anpassad bostad vilket inte är att betrakta som bostad med särskild service. Mars 2014 I mars 2014 (vecka 13) stod 14 personer i kö till bostad med särskild service, varav 8 till servicebostad och 3 till gruppbostad. Av de 14 personerna hade tre ansökt om förhandsbesked. Utöver det fanns två personer som önskade ha annan särskilt anpassad bostad vilket inte är att betrakta som bostad med särskild service. Avslutade insatser om bostad med särskild service Mellan oktober 2013 och mars 2014 har sju insatser om bostad med särskild service enligt LSS avslutats. Anledningarna varierar. Fem har fått andra insatser (ex äldreboende, eget boende med boendestöd, rättspsykiatri). Övriga har avslutats av andra skäl (ex flyttat från kommunen, avlidit). En viss omsättning på platser i bostad med särskild service har funnits under halvåret men då orsakerna varierar stort är det svårt att avgöra om detta beror på tillfälligheter eller om det är normal omsättning. Avslutade insatser bör följas upp och orsakerna bör sammanställas löpande så att prognosen på behov av nya platser kan förfinas. 9
Ej verkställda beslut om bostad med särskild service Den första juli 2008 infördes nya regler i LSS (SFS 2 0 0 8 :77) om att kommunen ska rapportera alla gynnande beslut enligt LSS som inte är verkställda inom tre månader. Om ett gynnande beslut inte verkställs på grund av att kommunen inte kan ge ett skäligt erbjudande skyndsamt finns risk för vite. Sista kvartalet 2013 rapporterades 14 beslut om bostad med särskild service som ej verkställda inom tre månader. Av dessa har: sex personer fått skäliga erbjudanden om bostad men tackat nej vid ett eller flera tillfällen tre personers boendebeslut verkställts under december 2013 -januari 2014 fem personer hade inte kunnat ges ett skäligt erbjudande på grund av resursbrist Utöver detta rapporterades två beslut om annan särskilt anpassad bostad som ej verkställda. Annan särskilt anpassad bostad är inte att betrakta som bostad med särskild service. Det är vanligt att personer vid upprepade tillfällen tackar nej till erbjudanden för att man till exempel önskar flytta till ett särskilt geografiskt område eller till en speciell enhet som man känner till. Därför kan samma personer finnas i kö under lång tid. En sanktionsavgift har genom lagstiftning (SFS 2008:7 7 ) införts som ett yttersta påtryckningsmedel för att gynnande beslut enligt LSS ska verkställas inom skälig tid. Kommunen har de senaste fem åren fått vite vid ett tillfälle avseende gruppbostad. 10
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Södertälje kommun, 2014-04-10 Prognos Faktorer som påverkar framtida behov av platser Detta avsnitt beskriver behoven av platser på kortare och på längre sikt. Inledningsvis beskrivs faktorer som har betydelse för utvecklingen och till sist görs en prognos. Utöver den generella befolkningsökningen som påverkar i viss mån finns andra faktorer som påverkar i större utsträckning och som dessutom försvårar prognostiseringen av framtida behov av boendeplatser. Befolkningstillväxt Diagram 3. Befolkningsprognos 0-64 år 7 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 75 341 84 305 Enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet personer 0-64 år att öka med 9000 personer till år 2022. En viss del av de förväntade volymökningarna inom bostad med särskild service kan förklaras av detta. 7 Södertälje kommuns befolkningsprognos fastställd 2013 11
% Södertälje kommun, 2014-04-10 Ökning av andelen funktionsnedsatta i riket Diagram 4. Andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS (%) 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 2004: 0,87% 1,17% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0,40 2010 0,20 0,00 Riket Stockholms län Södertälje 2011 2012 2013 Diagrammet visar hur andelen som har insatser enligt LSS har ökat sedan utjämningsystemets införande i jämförelse med genomsnittskommunen i riket och Stockholms län. 8 Andelen personer med insatser enligt LSS ökar i jämn takt i riket och i Stockholms län. Den generella ökningen som syns i riket och i länet kan förklaras av en ökande diagnosticering inom det neuropsykiatriska området. Det är vanligt att personer med till exempel Aspergers syndrom behöver stöd i samband med att de flyttar hemifrån. Det kan det röra sig om att få stöd, råd om hygien, klädsel och tvätt eller kring ekonomi, inköp och kosthållning. För en del personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det vara nödvändigt med ett kontinuerligt stöd i de dagliga rutinerna i boendet, vilket kan ges i form av servicebostad, men för många kan behov av stöd i eget ordinärt boende enligt SoL, som boendestöd, vara funktionellt. Till skillnad från den jämna ökningen i riket och i länet, ser ökningen ut att ta fart i Södertälje. En förklaring till att ökningen är progressivare i Södertälje är att det emellanåt överförs/flyttar in vuxna funktionsnedsatta från andra kommuner till Södertälje. 8 Det finns inga publicerade nyckeltal för 2013. Nyckeltalen är baserade både på befolkningsstorleken i åldersgruppen 0-64 år per den 31 december samt på antalet personer 0-64 år med LSS-insats per den 1 oktober. Uppgifterna för Södertälje 2013 är approximativa och kan komma att ändras marginellt. 12
Förhandsbesked - Överföring till Södertälje 2004-2013 När det gäller insatsen bostad vuxna, har det funnits en överföring till Södertälje från andra kommuner. Diagram 5. Antal insatser som verkställts om bostad med särskild service enligt LSS genom inflyttning från andra kommuner 2004-2013 25 20 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Mellan åren 2004-2006 överfördes ett stort antal insatser från andra kommuner till Södertälje vilket hade ett samband med att utjämningssystemet infördes. I stort sett alla överföringar 2004-2006 berodde på att personerna redan hade insatsen bostad med särskild service i Järna och att Södertälje kommun tog över kostnadsansvaret från andra kommuner i landet. Om man bortser från dessa år så har det från och med år 2007 verkställts fyra till fem nya boendeinsatser om året som inletts med ett gynnande förhandsbesked. När det gäller inflyttningen efter 2007 så har majoriteten av personerna som barn placerats av andra kommuner i elevhem, barnboende eller HVB-hem i Järna och överföringen har kommit när det är dags att ansöka om bostad med särskild med service. Omkring en tiondel ser ut att vara naturlig inflyttning det vill säga ansökan om förhandsbesked har kommit som en följd av att man av olika skäl har valt att flytta till Södertälje. Antalet verkställda beslut om förhandsbesked efter 2007 motsvarar en volymökning av en ny gruppbostad per år. I princip hälften av den totala ökningen av verkställda beslut inom bostad vuxna inleds med ett gynnande förhandsbesked. Som regel ansöker också personen om andra insatser enligt LSS som han eller hon har rätt till. Den mest vanligt förkommande parallella insatsen är daglig verksamhet enligt LSS, men det förkommer även att andra insatser enligt LSS eller enligt SoL beviljas. Om personen på grund av sitt funktionshinder har rätt till insatser enligt LSS är det mycket svårt att fatta beslut om avslag på ett förhandsbesked. 13
Antal verkställda boendebeslut Södertälje kommun, 2014-04-10 Tillgång till ordinärt boende Bostadsefterfrågan är stor i Södertälje, liksom i hela länet. I Telgebostäders kö står närmare 9000 personer. Rådande bostadssituation i Södertälje kommun är idag en av de begränsande faktorerna för att verkställa beslut om bostad med särskild service enligt LSS och behov av ordinarie lägenheter till målgruppen i form av servicebostäder och vanliga kontrakt där alternativa insatser, så som boendestöd enligt SoL, kan ges till målgruppen. Senare års låga byggande och den ökande befolkningen har medfört att allt är uthyrt och bostadssökande har svårigheter att komma över attraktiva hyreslägenheter 9. Prognos Prognosen bygger på antaganden kring dessa faktorer: Befolkningstillväxt Ökningen av andel personer med LSS-insats i riket generellt Förhandsbesked Tillgång till ordinarie lägenhetsbestånd Diagram 5. Prognostiserat behov av nya platser 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 tot 271 290 298 318 309 320 328 344 354 364 374 384 394 402 408 413 417 421 425 428 Prognosen bygger på antagandet att den historiska ökningen av antalet verkställda insatser om bostad med särskild service håller i sig till 2017, men att den därefter mattas av. Antagandet om avmattning bygger på det faktum att antalet insatser i bostad med särskild service för vuxna har planat ut nationellt (diagram 6). 9 Södertälje kommun (2005) Strategi för boende och byggande, s, 3 14
Diagram 6. Antal personer i bostad med särskild service i Riket 2007-2012 30 000 25 000 3,1% 2,2% 2,3% 1,9% 1,7% 20 000 15 000 10 000 Män Kvinnor 5 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kontoret bedömer att det kommer att krävas tio nya platser per år 2015-2017 varav hälften antas kunna verkställas i servicebostad. Prognosen bygger på ett antal antaganden: Kontoret får tillgång till lägenheter som kan användas för att förtäta servicebostäderna (LSS) för de personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som är i behov av stödet som en servicebostad kan ge De personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som klarar ett eget boende får boendestöd enligt SoL Majoriteten av de personer som förväntas ansöka om förhandsbesked är i behov av plats i gruppbostad och gynnande beslut kan verkställas med hjälp av externa leverantörer För att prognosen ska hålla förutsätts att efterfrågan inte är större än utbudet av mindre lägenheter på den ordinarie bostadmarknaden. En risk finns annars att myndigheten för personer med funktionsnedsättning emellanåt tvingas ge stöd i form av bostad med särskild service enligt LSS att det byggs eller köps platser i onödan. Om det så bara rör någon enstaka insats knyter kontoret upp både kostnader och platser för många år framöver. Kontoret bör också mer systematiskt förbereda sig på kommande förhandsbesked och vilken huvudform av bostad som kommer att bli aktuell för dessa. Då prognosen bygger på flera antaganden bör den fortlöpande följas upp. 15
Tabell 2: Behov av utökning av platser i bostad med särskild service enligt LSS År 2015 2016 2017 Gruppbostad 6 6 6 Servicebostad 7-8 7-8 7-8 Prognosen visar ett behov av tio nya platser per år 2015-2017, varav hälften i servicebostad. Att omsorgsnämndens behov om utökning av platser överstiger tio kan förklaras av att det finns en strategi att lämna gruppbostäder som inte kan förtätas samt att en gruppbostad måste evakueras under 2014 på grund av renovering alternativt att avtalet kommer att sägas upp med fastighetsägaren. 16
Utveckling av kostnader per brukare i bostad med särskild service enligt LSS Diagram 6. Utveckling av kostnader (tkr) per brukare i bostad med särskild service enligt LSS 10 1 000 800 600 400 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Riket 626 622 662 675 723 719 728 765 790 Länet 776 734 817 833 846 845 861 896 934 Södertälje 585 609 765 797 802 877 875 898 892 Ovanstående diagram bygger på kostnader i räkenskapssammandragen. För att få fram kostnaden per brukare divideras kostnaderna med de volymer som rapporteras till utjämningssystemet för LSS. Södertäljes genomsnittliga kostnad per brukare i bostad med särskild service är i stort sett jämförbar med genomsnittskommunen i Stockholms län. Insatsen bostad med särskild service ingår i Södertälje kommuns resursfördelningsmodell för funktionsnedsatta enligt LSS. Kostnaden för drift av boenden i egen regi alternativt köp av platser i boenden i privat regi behöver rymmas inom ersättningen utifrån den här modellen. 10 www.kolada.se: N28014 17
Strategier i ett långsiktigt perspektiv I ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv är det viktigt att inte låta kontoret ha kostnader som kan påverkas och som inte är motiverade av kvalitetsskäl. Av den anledningen har kontoret som strategi att: - På sikt lämna gruppbostäder som har färre än fem platser för att ersätta dessa med gruppbostäder med sex lägenheter samt se över möjligheten att förtäta övriga gruppbostäder till sex platser - Fortsätta sträva efter att förtäta servicebostäderna så att minst tio - tolv lägenheter knyts till de befintliga enheterna - Erbjuda platser i kommunen för personer som är boende i andra kommuner men där Södertälje har kostnadsansvaret så kallad hemtagning vilket är förenligt mad lagstiftarens intentioner. 18