Vägarna till landslaget Idrottsval och specialisering bland svenska elitidrottare Forum Idrott hela livet Örebro, 12-14/10, 2015 PG Fahlström Per Gerrevall, Mats Glemne & Susanne Linnér Linnéuniversitetet. pergoran.fahlstrom@lnu.se Disposition Talang vad kan man mena med det? Introduktion Definitioner exempel Två perspektiv på talangutveckling Två vägar och en pyramid Svenska toppidrottares vägar till landslaget Familjebakgrund Idrottsbakgrund Involvering och vägar till eliten Sammanfattning Två vägar eller fler En utvecklad pyramidmodell Några reflektioner Kritiska utvecklingsfrågor 1
En betraktelse och utgångspunkt.. Bestående intresse Fysisk aktivitet Att tänka inom eller utom Intern. pyramiden men inom rektangeln. Nationell Regional nivå Idrottsförening Fysisk aktivitet Lokala tävlingar Idrott och Hälsa Talang en arbetsdefinition Talang är en medfödd potential som kan ge individen möjlighet till exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område som kräver speciella färdigheter och omfattande träning. För att bli riktigt bra - Krävs främst målmedveten kvalitativ träning.. - Men också medfödd talang - Talent in not enough 2
Talang vad menar vi med det Social konstruktion vad vi anser vara talangfullt - synsätt på/värdering av förmågor och egenskaper - i ett särskilt sammanhang (kontext) - det där kan bli något (Csikszentmihalyi, 1993) Talang vad menar vi med det Evolution Darwin: utveckling av medfödda kapaciteter i ett evolutionärt samspel många som konkurrerar så många som möjligt de bästa kommer att slå sig fram (Simonton, 1999) 3
Talang lite mera utveckling OBS!! Håll isär ett absolut och ett relativt perspektiv!! De framgångsrika inom samma idrott är och kan vara olika: Zdeno Chara, Boston 117/206 Brian Gionta, Montreal 79/170 Zlatan Messi, Klüft Barber, Holm Sjöberg, etc. Olika faktorer är olika avgörande i olika idrotter Kompensatoriska (kompletterande?) egenskaper/talanger Talangutveckling lite mera utveckling Många medfödda förmågor kan inte upptäckas förrän senare i livet. Även de mest talangfulla kan utvecklas sent Don t confuse talent and maturity! There will always be kids who are better than other kids of the same age but that does not indicate anything else than that they are better than the other kids of the same age at that specific time. (Brown, 2001) 4
Begrepp och definitioner Specialisering att helt inrikta sig på en idrottsgren eller disciplin Sampling att prova många idrotter för att senare specialisera Elitsatsning krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatmål Relativ ålder RAE: spelare födda samma år är utvecklingsmässigt yngre eller äldre än jämnåriga barn Genus?! Deliberate practice välstrukturerad, målinriktad, (tränar-) ledd träning för att höja utövarens prestationsförmåga 10 000 timmar?! Deliberate play självmotiverande, självorganiserade aktiviteter, så roliga som möjligt, hög aktivitet 10 000 timmar!? Perspektiv 1 två vägar till elitprestation Senare specialisering och elitsatsning Tidig specialisering och elitsatsning Deliberate play Deliberate practice Tidiga specidrotter (Coté, m.fl. 2007) 5
Deliberate practice deliberate play Hög Deliberate play Deliberate practice Frekvens Låg Sampling years Specialising years Investment years Perspektiv 2 Pyramidmodellen Intern. Nationell Regional nivå Kritik/invändningar: Möjlighet att delta Urvalsprocesserna RAE Tillfälligheter/Tur Idrottsförening Fysisk aktivitet Lokala tävlingar Idrott och Hälsa 6
Slut på teorin tips för vidare läsning Projektet: Idrottsval och specialisering Samarbete RF Linnéuniversitetet Finansierat av RF Särskild hjälp av Peter Mattsson Catarina Arfwidsson Janne Carlstedt Liselotte Ohlson Göran Andersson SF och alla landslagsutövare 7
Projektet: Idrottsval och specialisering Syfte..att studera idrottsbakgrund, debutålder, val av idrott och tidpunkt för idrottsval och specialisering etc. bland aktiva som nått nationell toppnivå Urval Svarsgruppen Svarsfrekvens Aktiva med elitidrottsstöd individuella- och lagidrotter Utvalda idrotter/landslag individuella- och lagidrotter Svarsfrekvens: 351 utdelade enkäter 328 svar: 93,4% Svarsgruppen Vilka är idrotterna Badminton Bangolf Basket Bilsport Bordtennis Bowling Boxning Brottning Budo-Ju-Jutsu Budo-Kyokushin Budo-MMA Budo-Submission wrestling Budo-Thaiboxning Bågskytte Casting Curling Cykel-Landsväg Cykel-MTB Danssport Draghund Skidor-Längd Flygsport Skidor-Skicross Fotboll Skidor-Snowboard Friidrott Skidor-Speedski Golf Skidorientering Gymnastik Skidskytte Handboll Skridsko Innebandy Skytte Kanot Styrkelyft Konståkning Taekwondo Motor-Dragracing Triathlon Motor-Enduro Vattenskidor Orientering Volleyboll Ridsport Rodd Segling Simning Skidor-Alpint Skidor-Freestyle Puckelpist 8
Resultat Landslagsidrottarna Relativ ålder? 9
Bakgrund Socioekonomisk bakgrund Bodde med båda sina föräldrar Båda föräldrarna födda i Sverige Bodde i hus, radhus eller egen lägenhet som man ägde Minst en bil i familjen Föräldrar med akademisk utbildning samvariation * Skillnader mellan idrotterna Bakgrund föräldrarnas utbildning 10
Familj Idrottsbakgrund Positiva till idrott Föräldrarna engagerade inom idrott som tränare, ledare, i styrelse etc. Föräldrarna hade tävlat (på hög nivå) i samma idrott Könsskillnader (?) Flickornas mammor respektive pojkarnas pappor hade tävlat i samma idrott Mammorna organisationsledare papporna aktivitetsledare Signifikanta andra Närheter, (Schelin 1985) Personell, geografisk, ekonomisk, (fysisk, psykologisk) Kulturell Miljöfaktorer Idrottsprofilerad utbildning 23 % har gått idrottsprofilerad grundskola 67 % har gått på gymnasium med idrottsprofil Skidsport, volleyboll, badminton, lagidrott Idrottsprofil en framgångsfaktor med det ställer stora krav: Vilka väljer vi ut/väljer vi bort på vilka grunder? Vad händer med dem vi väljer och väljer bort? Fingertoppskänsla det tränade ögat social konstruktion 11
Karriärsteg i huvudidrotten jfr andra idrotter Idrottsinvolvering generell beskrivning Började med idrott i åk 1, pojkarna något tidigare än flickorna. 80% minst en annan idrott, Knappt 2/3 minst två andra idrotter och 4/10 minst tre andra idrotter I åk 2, cirka 8.5 år gamla, började de med huvudidrotten, flickorna något tidigare än pojkarna Vid 15 års ålder specialisering, slutade med andra idrotter, flickorna något tidigare än pojkarna. En stor del har gått på idrottsprofilerat gymnasium Stora variationer mellan olika idrotter 12
Sammanfattning två vägar eller Senare specialisering och elitsatsning Tidig specialisering och elitsatsning Sammanfattning två vägar eller (Fahlström, m.fl. 2014, 2015) År 18 år Senare specialisering och elitsatsning Tidig specialisering och elitsatsning Deliberate practice Elitsatsning Specialisering Deliberate practice Elitsatsning Specialisisering Deliberate practice Elitsatsning Deliberate play Deliberate play/ Kompletterande idrotter Deliberate practice Elitsatsning Deliberate practice Idrottsval Deliberate play Specialisering Elitsatsning Sampling av flera idrotter Sampling av flera idrotter Specialisering Kort Sampling Specialisering 4-6 år Idrottsdebut 13
Sammanfattning en utvecklad pyramid Intern. Idrottsförening Nationell Regional nivå Lokala tävlingar Ett socioekonomiskt/ Kulturellt Glastak Fysisk aktivitet Idrott och Hälsa Sammanfattning en utvecklad pyramid Intern. Idrottsförening Nationell Regional nivå Lokala tävlingar En pyramid med midja - RIG/NiU - Akademier Fysisk aktivitet Idrott och Hälsa 14
Sammanfattning en utvecklad pyramid Intern. Nationell Regional nivå En pyramid med glastak och midja Idrottsförening Fysisk aktivitet Lokala tävlingar Idrott och Hälsa Sammanfattning en utvecklad pyramid Bestående intresse Idrottsförening Fysisk aktivitet Intern. Nationell Regional nivå Lokala tävlingar Idrott och Hälsa Fysisk aktivitet En pyramid med glastak och midja Stora krav på Idrottsrörelsen Vara eller bliva 15
Reflektioner kritiska utvecklingsfrågor REKRYTERING TILL IDROTT att bli intresserad av idrott Kan vi nå dem som inte har idrottsintresserade föräldrar? Kan vi nå dem vars föräldrar inte har möjlighet att ge rätt stöd? DEN IDROTTSLIGA RESAN att börja med och pröva idrotter Kan man nå absolut utan att ha en familjemässig och socioekonomisk situation som kan stödja en elitsatsning med tid/ resurser? DEN IDROTTSLIGA RESAN att (få möjlighet att) elitsatsa Kan man nå elit utan att ha blivit uttagen till RIG/NiU/Akademier? Uttagningskriterier? Vilka vägar finns för dem som inte blivit uttagna? ETT VIDARE PERSPEKTIV Vilka effekter kan den avsmalnande pyramiden få på kort/lång sikt? För elitverksamheten triangeln? För den totala verksamheten rektangeln? Rapporten Vägarna till landslaget. kommer på http://www.rf.se/undermeny/forskning/ i början av november 16
Vägarna till landslaget Idrottsval och specialisering bland svenska elitidrottare TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN Forum Idrott hela livet Örebro, 12-14/10, 2015 PG Fahlström Per Gerrevall, Mats Glemne & Susanne Linnér Linnéuniversitetet. pergoran.fahlstrom@lnu.se 17