\ Helsingfors horisont 2030

I medvind Helsingfors horisont 2030 Västra hamnen Fiskehamnen Kronbergsstranden

A l l t i n g f l y t e r, i n g e n t i n g s t å r s t i l l a. P a n t a r h e i k a i ouden menei Herakleitos

Fiskehamnen Kronbergsstranden Västra hamnen

8 9 Innehåll 9 Helsingfors horisont 2030 17 Västra hamnen 19 En ny havsnära del av innerstaden 29 Objekt 51 Fiskehamnen 53 Kultur och liv nära stadskärnan 59 Objekt 79 Kronbergsstranden 81 Urbant boende på en ö 87 Objekt

Förord 11 Helsingfors horisont 2030 Helsingfors har under senaste åren i internationella jämförelser upprepade gånger fått topplaceringar då man utsett världens bästa platser att bo på. I Helsingforsregionen bor över en miljon människor, cirka en femtedel av befolkningen i Finland. Stadens trumfkort är det nordiska havslandskapet och en effektiv infrastruktur. Helsingfors är också en av de renaste huvudstäderna i världen.

12 Förord Helsinki i siffror Liksom i många av världens städer pågår också i Helsingfors en betydande förnyelseprocess, då tidigare industri- och hamnområden omvandlas för nya ändamål. Efter att den nya hamnen i Nordsjö blev färdig har de största områdena på hundra år i innerstaden blivit lediga för bostads- och arbetsplatsbyggande. Under kommande årtionden står staden inför en omfattande och med tanke på stadsstrukturen viktig uppgift, då de nya områdena ska planläggas och byggas. Utvecklingen medför att samtliga stadsbor får tillträde till totalt cirka 20 kilometer nya allmänna stränder. Detta utgör ett viktigt tillägg till den strandrutt som löper kring Helsingfors udde. Hur förbättrar detta stadsbornas livskvalitet och hur påverkar detta deras vardag, deras möjligheter att njuta av stunden? Helsingfors mål med byggandet är en större individualitet än för närvarande. I stället för likformighet eftersträvar man för områdena en egen identitet. I syfte att presentera framtiden för de hamnområden som ska utvecklas har man lanserat ett nytt utställningsprojekt om stadsbyggande, Stadslotsen (fi. Kaupunkiluotsi). Det är inte fråga om en utställning i ordets traditionella betydelse, utan ett koncept som i vid bemärkelse presenterar stadens utveckling. Till dess mål hör att presentera planer, byggprocesser och den färdiga stadsstrukturen. Dessutom är målet att integrera de nya områdena i det existerande stadslivet genom evenemang. Stadslotsen stöder kommunikation och växelverkan samt deltar i utvecklingen av områdenas identitet. Enligt Helsingfors arkitekturpolitiska program är arkitekturens och stadsplaneringens uppgift att producera en bra och vackert byggd omgivning. I uppgiften ingår kravet att skapa arkitektur som både väcker Areal km 2 Land km 2 Hav km 2

Helsinki i siffror Förord 15 Befolkning 2008/2009 Bostäder 2008 känslor och stannar kvar i minnet. Stadslotsen presenterar sådana projekt som förverkligar dessa mål och som förbättrar livskvaliteten i staden. Huvudtemat Ett bra liv i ett havsnära Helsingfors binder konceptet till strandområdena. Historian om de strandområden som kommer att förändras utgör en väsentlig del av stadens utveckling. De referenser som kvarstår genom byggnadernas former och kulturen ger efterkommande generationer ett värdefullt tillägg i stadsmiljön. Stadslotsen för berättelsen om Helsingfors framåt genom att den presenterar framtidsplaner och byggandet av staden. Stadslotsen är på plats där det händer, den rör sig bland utvecklingsprojekt i Västra hamnen, Fiskehamnen och Kronbergsstranden. I denna publikation presenteras den nya offentliga strandrutten, kommande bostads- och arbetsplatsområden längs med den samt rekreationsmöjligheter som öppnas i samband med att dessa områden byggs. En betydande del av de viktigaste byggnaderna i Finland är ett resultat av arkitekturtävlingar. Tävlingar främjar uppkomsten av nya tänkesätt och arkitekturvisioner. Ett demokratiskt, anonymt och öppet tävlingssystem öppnar möjligheter för verkligt många. Arkitekturtävlingar är ett verktyg, vars mål är att bästa möjliga resultat väljs: tävlingarna gäller uttryckligen kvaliteten i arkitekturen och planeringen. Ett fungerande tävlingssystems uppgift är att garantera att bästa förslag vinner. Arkitekturtävlingar har en lång historia i Finland och de arrangeras både av städer och av privata organisationer. Våren 2010 arrangerades för Busholmen och Kronbergsstranden en allmän idétävling, vars syfte var att finna nya typer av townhouse, dvs. små stadshus. Under kommande år arrangeras i Helsingfors interna-

16 Förord tionella arkitekturtävlingar för flera betydande projekt, bland annat för planeringen av området Södra hamnen. En internationell tävling kommer också att arrangeras om planeringen av bron som förenar Kronbergsstranden med innerstaden. Helsingfors har utsetts till världens designhuvudstad 2012. Händelserna under temaåret byggs upp kring stadens fina gamla och nya arkitektur. Design utgör en väsentlig del av den helsingforsiska livsformen. Stadsplanering, arkitektur och formgivning är centrala element i utvecklingsarbetet. Aristoteles ansåg att staden inte enbart är till för livet. Den är till för ett bra liv. Även designen har äkta betydelse endast när den förbättrar människorna livskvalitet. En modern designstad ska ha som mål att förbättra vardagslivet med ekologiskt hållbara metoder. Välkommen att studera de nya stadsdelarna och att njuta av livet på stränderna!

Masa Planning Oy Västra hamnen

Västra hamnen 21 En ny havsnära del av innerstaden Busholmen, Sundholmen, Gräsviken, Ärtholmen och stranden vid Docksgatan finns i Västra hamnen i Helsingfors innerstad. Huvuddelen av marken har man under de senaste hundra åren med fyllnadsjord erövrat från havet. Planläggningen och byggandet av områdena är i olika faser: en del, såsom Gräsviken har redan byggts, på andra delar övergår man som bäst från planläggning till byggande och för vissa områden ligger planeringen på ett mer allmänt plan.

22 Västra hamnen Västra hamnen i siffror Busholmen varifrån godshamnen har flyttat och Ärtholmen varifrån varvsverksamheten flyttar bort omvandlas under kommande år till bostads- och kontorsområden. På Sundholmen byggs fler kontor på de områden som blivit lediga efter kraftverkets kolhögar. Stranden vid Docksgatan omvandlas till ett område med kultur-, affärs- och bostadsbyggnader. Busholmen Restauranger och kaféer Parker ha Busholmen i Helsingfors kommer att bli en urban och särpräglad del av innerstaden med butiker i gatuplan och med gatukaféer. Busholmen är hundra hektar stort och ska enligt planerna bostäder för 16 000 invånare och lokaliteter för 6 000 arbetsplatser Det nya området byggs 2009 2025. Godshamnen har flyttat till Nordsjö men passagerarhamnen fortsätter sin verksamhet på Busholmen. Bredvid byggs ett kontorskvarter som buffert mellan hamnen och boendet. Havets närhet och dess doft, de fina utsikterna från grönstråken och stränderna, båt- och passagerarhamnen samt områdets varierande arkitektur ger Busholmen en personlig havsnära karaktär. Busholmen ligger intill det öppna havet och är mycket utsatt för vindar. Därför kommer vindutsattheten och sjögången att inverka på stads- och byggplaneringen av området. Busholmen planeras enligt målen för hållbar utveckling och dess läge i innerstaden stöder dessa mål. I byggnaderna på Busholmen prioriteras energieffektiva lösningar. Stadsstrukturen kommer att vara tät och området kommer att få en effektiv kollektivtrafik som baserar sig på spårvägstrafik. På Busholmen byggs ett lokalt sopsugsystem. Parkeringen på området styrs under gårdsdäck, i en bergsanläggning och längs med gatorna. Allmän strandlinje km Byggår Lägenhetsbastur Butiker i gatuplan

Västra hamnen 25 Arkkitehdit Sarlin & Sopanen Oy Målet är att varje delområde på Busholmen ska ha sin egen identitet. Siluetten på de områden som genomförs först, Busholmsklippan och Sandholmen, kommer liksom Helsingfors innerstad att vara jämn och byggnaderna att vara cirka sju våningar höga. Längs de smala promenadgränderna kommer det att finnas några låga byggnader och områdets landmärke blir två hotelltorn. Därefter genomförs området Utterkajen som finns på Busholmens sydvästra spets och som planeras enligt principerna i programmet Kehittyvä kerrostalo. För området planeras olika kvarterstyper och byggnadstyper: småvåningshus, radhus och små stadshus av typ townhouse. Byggnadernas höjd varierar på området från två till cirka tio våningar. I områdets västra del kommer en kanal i nordsydlig riktning och intill kanalen finns ett torgområde. På alla tidigare hamnområden kommer man att värna om deras särpräglade identitet genom att bevara gamla byggnader som varit i hamnfunktion. De byggnader som bevaras på Busholmen finns på det område som byggs först. Hamnens tidigare lagerförråd, Bunkern, omvandlas till ett motionscenter, ett hus för ungdomskultur och till ett bibliotek. Av andra byggnader som bevaras är de viktigaste de magasin som Lars Sonck ritade på 1920- och 1930-talen, och vilka byggs om till hotell och kontor. Den före detta servicebyggnaden för hamnen, s.k. uppropskontoret, blir en räddningsstation och ett infocenter, där Bus holmens planläggning och byggande presenteras. Busholmens kommersiella service finns i framtiden i affärslokaler i gatuplan vid huvudgatorna och i centrumkvarteren mellan havsstranden och Godahoppsparken. I centrumkvarteren förenas privat och offentlig ser-

26 Västra hamnen Västra hamnen 27 vice, samt kontors- och bostadsbyggande med offentliga rum utomhus. Som en del av centrumkvarteren planeras ett välmåendekvarter, i vilken placeras både service, boende och lokaler för gemensam verksamhet. På Busholmen byggs en cirka fem hektar stor motionspark söder om Bunkern. Tillsammans med motionshuset i Bunkern bildar den en betydande och mångfacetterad helhet, som intill goda kollektivtrafikförbindelser kommer att betjäna alla helsingforsare. Från Busholmen är det endast en och en halv kilometer till Helsingfors centrum. Vid planeringen av området har särskild vikt fästs vid ett vältäckande nät av rutter för fotgängare och cyklister samt vid en fungerande kollektivtrafik. Den över en kilometer långa bågformade Godahoppsparken som går tvärs genom hela Busholmen bildar med intilliggande kvarter en vidsträckt bilfri zon på området. Parken sträcker sig från Gräsviken till Busholmens södra spets med den planerade badstranden. Vid trafiklösningarna för området har man särskilt beaktat trafiksäkerheten för barn. Genom Passagerarhamnen passerar för närvarande cirka fyra tre miljoner båtpassagerare om året. Fotgängar- och cykelförbindelsen från Busholmen till centrum som går under den livligt trafikerade Mechelingatan byggs som ett torgformat stadsrum. Den nya öppna platsen heter Västra länken och trafikbron över platsen byggs i form av ett miljökonstverk. Från Västra länken finns det en direkt förbindelse till Banan, som kommer att vara en fotgängar- och cykelled till centrum i det banschakt som tidigare ledde till hamnen. Ärtholmen På Ärtholmens tidigare varvsområde planeras boende, arbetsplatser och service i anslutning till fritid och turism. Ärtholmen planläggs för 4 600 invånare och för området söks nya och originella lösningar för stadsboende. Dessa kan utöver flervåningshus också vara små stadshus och radhus, kombinationer av flervåningshus och småhus eller tornhus. Bostadskvarteren kommer att finnas i anslutning till havsstrandsparken på Ärtholmens västra strand kring kanalerna. En stor del av bostäderna har utsikt ända mot den horisont som finns över det öppna havet och en del av bostadsbyggnaderna har båtplatser i sin källarvåning. Området kompletterar det nät av fotgängar- och cykelleder som löper längs Helsingfors stränder. Kollektivtrafiken baserar sig på spårvägsförbindelser. Bilplatserna placeras i de parkeringsanläggningar som finns under gårdsdäcken. De största kryssningsfartygen som kommer till Helsingfors styrs sommartid till Ärtholmen, där man för den livliga sommarturismsäsongen bygger tre kajer för kryssningsfartyg och en kryssningsterminal. Turisterna och stadsborna bjuds på mångahanda och upplevelserika fritidstjänster både inom marina aktiviteter och inom stadskulturens område. Särskild uppmärksamhet fästs vid havsparken på Ärtholmens östra strand, som kompletteras av ett populärt havsstrandsområde med havsbad, bastur, utomhusgym och fiskebryggor. I anslutning till parken byggs också ett vattensportcenter och en segelbåtshamn, som anlöps av såväl sjöbussar som småbåtar på besök i Helsingfors. På Ärtholmens sydspets placeras en helikopterplatta, varifrån reguljär trafik ska gå bl.a. till Tallinn.

28 Västra hamnen Västra hamnen i siffror Stranden vid Docksgatan Den över hundraåriga varvsverksamheten på Sandvikens gamla historiska varvsområde vid Docksgatans strand har upphört. Varvsverksamheten har flyttat till västra sidan om området till de nyare och mer ändamålsenliga lokaliteterna på Ärtholmen. Sandvikens strandområden kommer att bli en naturlig och viktig del av invånarnas rutter för rekreation och dagligt bruk. Avsikten är att stranden vid Docksgatan funktionsmässigt ska utvecklas till en mångfacetterad träffpunkt, där särpräglat boende, arbete, kultur och fritid förenas. De gamla byggnader som tjänat varvet renoveras för kultur-, affärs- och kontorsverksamhet. För boende planeras nya byggnader. Sundholmen På Sundholmen intill havet har planerats lokaliteter för cirka 4 000 arbetsplatser, en motionscenter och en småbåtshamn. Hälften av lokalerna, båthamnen och motionscentern blir färdiga 2010. Målet med planläggningen är att skapa en förstklassigt byggd omgivning i en värdefull fabriks- och kraftverksmiljö. I planläggningen har man fäst uppmärksamhet på att skapa ett varierande offentligt rum samt på att utnyttja landskapen och vyerna. Det täta byggandet gör området varierande och skyddar de inre delarna från buller och vindar. Kvarteren bildar i söder och väster en klar stadsfront som gränsar mot havet. Fasadmaterialet är huvudsakligen tegel, som förenar dem med omgivande industribyggnader. Av strandområdet utvecklas ett urbant offentligt rum med strandgator, strandkaféer och småbåtshamnar. Takterrasser Nya invånare Bostäder med havsutsikt Spårvagnshållplatser Cykelväg Km

1 Västra hamnen 31 10 2 3a 8c 9 3c 8b 8a 11 3b 7 6 Objekt 4 6 5 12a 12b 12c 14 13 1 Sundholmen 2 Crusellbron 3 Arkitekturtävlingar 4 Badstranden och holmen 5 Passagerarhamnen 6 Motionscentret i Bunkern och motionsparken 7 Godahoppsparken 8 Byggnader som bevaras på Busholmen 8a Soncks magasin 8b Uppropskontoret 8c Hamnens administrationsbyggnad 9 Sitras kvarter Low2No 10 Västra länken & Banan 11 Stranden vid Docksgatan 12 Byggnader som bevaras på Ärtholmen 12a Fords hus 12b Statens spannmålsförråd 12c Munkholmens industrihus 13 Ärtholmens kryssningsoch segelbåtshamn 14 Ärtholmens strandpark

Broar Jukka Tarkkala 1 Sundholmen Sundholmens kontorsområde finns i en värdefull fabriks- och kraftverksmiljö vid havsstranden. Stranden utvecklas till ett urbant offentligt rum med båthamnar och strandgator. Det motionscenter som byggs gör arbetsplatsområdet varierande. Suunnittelu Kortes Oy 2 Crusellbron Crusellbron som går över Gräsvikens kanal förbinder trafiken från Helsingfors centrum till Bus holmen. I framtiden kommer en av spårvägslinjerna till Busholmen att gå via Crusellbron.

34 Västra hamnen Västra hamnen 35 Arkitektbyrå Helamaa ja Pulkkinen Oy Arkitektbyrå Huttunen - Lipasti - Pakkanen Oy 3c HOAS Tävlingen för inbjudna (arkitektbyråer) om planeringen av studentbostäder på Busholmen vanns av Arkitektbyrå Helamaa ja Pulkkinen Oy med förslaget Aamiainen ruohikolla. Tävlingen arrangerades av Stiftelsen för studentbostäder i Helsingfors (HOAS) och Helsingfors stadsplaneringskontor. 3a Att Utterhällen Inbjudningstävlingen för planeringen av stadens hyresbostäder till Busholmen vanns av Arkitektbyrå Huttunen - Lipasti - Pakkanen Oy med bidraget Lighthouse. Tävlingen ordnades av Helsingfors bostadsproduktionsbyrå och Helsingfors stadsplaneringskontor. 3b Helsinki Townhouse Syftet med arkitekturtävlingen Helsinki Townhouse som Helsingfors stadsplaneringskontor arrangerade var att finna typer av små stadshus, som passar in i Helsingfors stadsmiljö både kulturellt och stadsbildsmässigt. I tävlingen planeras en ny typ av boende på två tomter på Busholmen och Kronbergsstranden. Tävlingen avgörs sommaren 2010.

Badstrand M 3D Render Oy 4 Badstranden och holmen På sydspetsen av Godahoppsparken byggs i framtiden en badstrand. Badstranden skyddas från havet av en liten holme, som kompletterar strandens rekreationsmöjligheter.

5 Passagerarhamnen Godshamnen på Busholmen flyttade till Nordsjö vid slutet av 2008. Hamnverksamheten har emellertid inte helt upphört på Busholmen, eftersom passagerarbåtar fortfarande går via Västra terminalen. Båttrafiken med turister ger Busholmen ett livligare stadsliv. Stadsplaneringskontoret Jarmo Roiko-Jokela 6 Motionscentret i Bunkern och motionsparken Till det gamla lagerförrådet i hamnen, Bunkern, har planerats motions- och ungdomslokaler. Söder om Bunkern byggs Busholmens motionspark. Bunkern och motionsparken är till för alla helsingforsare.

40 Västra hamnen 7 Godahoppsparken På Busholmen byggs den bågformade, över en kilometer långa och 88 meter breda Godahoppsparken. Landskapsformerna i parken är formsköna. Godahoppsparken accentuerar områdets särprägel och förenar Gräsvikens bostadskvarter med Busholmens strand. 3d Render Oy

42 Västra hamnen Västra hamnen 43 Arkitektbyrå SARC Oy team: ARUP, Sauerbruch Hutton, Experentia, Gallery eco capital 8a Soncks magasin I de magasin på Busholmens östra strand som byggts på 1930-talet efter Lars Soncks ritningar planeras hotell och kontorslokaler. 8b 8c Uppropskontoret Den äldsta servicebyggnaden i hamnen, Uppropskontoret, totalrenoveras för räddningsverket och för ett infocenter som presenterar planläggningen och byggandet av Busholmen. Infocentret om byggandet placeras i den del som ritats av Gunnar Taucher 1937 och räddningsverket i den utbyggnadsdel som ritats av A. Hytönen och R.-V. Luukkonen 1955. Hamnens administrationsbyggnad Hamnens gamla administrationsbyggnad från 1930-talet samt telefonhytten i betong från samma tid bevaras vid Skeppsgosseplatsen. 9 Sitras kvarter Low2No Målet med den internationella tävlingen Low2No var helhetsbetonade lösningar inom hållbart byggande. Arbetsgruppen ARUP Sauerbruch Hutton Experientia Galley Eco Capital vann tävlingen med sitt bidrag c_life City as living factory of ecology, staden som en levande fabrik för ekologi. Tävlingen arrangerades av Sitra (Jubileumsfonden för Finlands självständighet).

Västra hamnen 45 Båtplatser Aiha Environments Oy 10 Västra länken & Banan Västra länken är en öppen plats för fotgängar- och cykeltrafik som går under Mechelingatan. Västra länken och Banan som planerats i det gamla banschaktet ger fotgängar- och cykeltrafiken från Busholmen en smidig förbindelse till innerstaden då förbindelsen blir färdig 2011. Skulptör Martti Aiha svarar för den skulpturella brons visuella utseende.

46 Västra hamnen Västra hamnen 47 Stadsplaneringskontoret Stadsplaneringskontoret 12a Fords hus Fords stora byggnad i kalksandstegel på Ärtholmen är ett representativt exempel på sin tids industriarkitektur. Byggnaden som färdigställdes 1945 har ritats av arkitekt Gunnar Nordström. Fords verksamhet fortsatte på Ärtholmen ända till 1997. Nuförtiden verkar i byggnaden bl.a. filmproduktionsbolag. 11 Stranden vid Docksgatan Sandvikens varv är en av de sista miljöhelheter i Helsingfors centrum som formats av den tidiga industrin. Torrdockan från 1860-talet härstammar från den äldsta fasen på området. Byggnadsbeståndet består huvudsakligen av gamla industribyggnader med fasader i rödtegel och av modernare industrihallar. De gamla byggnaderna på området omvandlas till kultur-, affärs- och kontorsbyggnader. Dessutom planeras nytt bostadsbyggande. Sandvikens kaj förenar stranden vid Docksgatan till den friluftsrutt som löper kring innerstadens stränder. 12b 12c Statens spannmålsförråd Statens spannmålsförråds byggnadskomplex ritades av arkitekterna Aili och Niilo Pulkka 1953. Byggnadens mest uppseendeväckande del är den tio våningar och 44 meter höga spannmålssilobyggnaden. Dessutom finns på området lageroch kontorsbyggnader samt bostäder. Munkholmens industrihus Munkholmens industrihus i fem våningar är ett typiskt exempel på kontors- och lokalitetsarkitektur från 1960-talet.

Västra hamnen 49 Passagerare i båttrafiken till Tallinn årligen Passagerare i båttrafiken till Tallinn årligen Adactive Oy 13 Ärtholmens kryssnings- och segelbåtshamn För kryssningsfartyg har utöver de nuvarande två kajplatserna planerats ytterligare en ny tredje kajplats. På området planeras också en segelbåtshamn och ett vattensportcenter.

50 Västra hamnen Västra hamnen 51 Adactive Oy 14 Ärtholmens strandpark På Ärtholmens östra strand byggs en högklassig strandpark på fem hektar, som utvidgar det populära promenadområdet vid Havsstranden. Parken ger områdets invånare, stadsbor och kryssningsresenärer varierande rekreationsmöjligheter.

Fiskehamnen 53 Fiskehamnen

Fiskehamnen 55 Kultur och liv nära stadskärnan Fiskehamnen ligger centralt vid innerstadens östra strandområde. Området som i över hundra år har använts av industrin och som hamn ska byggas till en tät och urban stadsdel, där hem, service, arbete och kultur finns nära. Fiskehamnens förbindelser till stadskärnan förbättras med en ny bro söderut samt med goda trafikförbindelser och områdets alla stränder öppnas för stadsborna.

56 Fiskehamnen Fiskehamnen i siffror Det är lätt att komma till Fiskehamnen, eftersom den ligger längs huvudleder som för mot centrum. Fiskehamnens metrostation fungerar som trafikmässigt centrum och vid den byggs en liten terminal för spårvagnar och bussar. Genom Fiskehamnen löper ett omfattande nät av gång- och cykelvägar, som utbyggs med nya rutter. I Fiskehamnen byggs bostäder för 18 000 invånare och lokaliteter för 10 000 arbetsplatser. Stadsdelens variationsrika kärna, en stor koncentration av affärer och service byggs intill metrostationen. Från den kilformade Fiskehamnsparken som byggs mitt på området öppnar sig en fin utsikt mot stadens centrum. Via parken är det lätt att promenera genom området. Vid kanten av parken anläggs planers invånarnas gemensamma rum, en lekpark och Fiskehamnens skola. De bostäder som planeras för Fiskehamnen är riktade mot stränderna. I ändan av gatorna öppnar sig utsikt mot havet och landskapet. Vid centrala korsningsområden placeras i anslutning till bostäderna arbetsrum, butiker i gatuplan samt kaféer och restauranger. Vid planeringen av bostadskvarteren fästs särskilt vikt på varierande boendeformer, så att området får en så varierande bostads- och befolkningsstruktur som möjligt. Som nya bostadsformer planeras stadsvillor av enfamiljstyp, terrasshus, lofthus och flytande bostäder. I Fiskehamnen finns rum för olika slags kulturupplevelser. Kraftverket och gasfabriken i Södervik är redan kända för sitt kulturutbud och deras funktioner ska i framtiden utökas och utvecklas. På partitorget föds matkultur, då de gamla slakthusbyggnaderna omvandlas till en affärsoch restauranggård som är öppen för allmänheten. Havsvikar omger Fiskehamnen från tre håll. En enhetlig strandpromenad som löper längs områdets strän- Nya invånare Allmän strandlinje km Balkonger Broar Hem med havsutsikt

58 Fiskehamnen Fiskehamnen i siffror der kommer att byggas. Den kommer att gå över kanaler, genom strandparker och strandtorg. Promenaden planeras få ett varierande utseende och kommer att vara nästan 5 kilometer lång då den är färdig. Då du promenerar eller cyklar längs strandpromenaden kan du förnimma havet och bland annat se Blåbärslandets klippor, Uspenskijkatedralens torn eller vassen i Vik. Du kan också koppla av genom att meta eller äta glass vid strandtorget. Promenaden kommer att utgöra en del av både den landskapsrutt som löper runt Gammelstadsfjärden och den havsnära rutt som löper runt Helsingforsudden. Fiskehamnen kommer att byggas länge, upp till 25 år. Detta beaktas vid planering av delområden och genom att ge möjligheter till att både långsamt och snabbt genomföra planer. Byggandet inleds vid Sörnäsudden, vars första bostadskvarter färdigställs 2011. Den långa byggtiden på området kommer att märkas i delområdenas olika utseenden. På området genomförs också ett långsiktigt miljökonstprojekt, som inleds redan under byggandet. Vid planeringen av den tillfälliga miljön beaktas också en bättre trivsel för de invånare som flyttar in mellan olika byggplatser och för stadsbor som besöker området. Det offentliga promenadstråk som löper kring Fiskehamnens stränder öppnades sommaren 2010. Kring stråket har planerats olika funktioner och evenemang, som lockar stadsbor till området och genom vilka man kan förmedla stadsborna information om områdets förflutna och framtid samt göra deras vardag mer trivsam, inspirerande och vacker. Restauranger och kaféer Stadsanpassade småhus Studentbostäder Byggår Med tunnelbana till centrum Min.

14 Fiskehamnen 61 13 13 13 13 6 15 8 Objekt 5 12 7 1 3 2 4 8 7 8 9 11 9 1 Väinö Vähäkallios park samt Tuppens och Hönans park 2 Hanaholmen 3 Hanaholmsudden 4 Hanaholmens kraftverk 5 Södervik 6 Partitorget 7 Fiskehamnsparken och Gasklockeparken 8 Nya kanaler 9 Nya broar 10 Högholmens djurgården 11 Sörnäsudden 12 Metrokvarteren 13 Flytande hus 14 Byholmens strandpark 15 Fiskehamnens kontorskvarter 10 9

Hundparker Fiskehamnen 63 MASU Planning 1 Väinö Vähäkallios park samt Tuppens och Hönans park Då Sörnäs strandväg flyttar närmare kontorskvarteren kan i Sörnäs byggas en ny stadspark. Intill havet byggs en strandpromenad, vid vilken det finns en småbåtshamn, ett torg och paviljonger. Parkerna fortsätter på Hanaholmens sida i form av en ängsliknande strandpark, där man med planteringar skapar mjuka landskapsformer. Längs de skärgårdsaktiga naturstensstränderna går en upphöjd betongstig.

64 Fiskehamnen Fiskehamnen 65 3 Hanaholmsudden Friluftsbadet vid Hanaholmsudden ger i framtiden invånarna i östra stadskärnan en ny badplats också vintertid. Bredvid badplatsen byggs en urban allmän bastu med kafé. Badplatsens trapp stegsformade bryggor av trä inbjuder till att vistas och njuta av utsikten. En av de gamla kranarna i hamnen ska bevaras som ett stadshistoriskt minnesmärke på Hanaholmens brygga. Kranen kan utnyttjas exempelvis för områdets allmänbelysning. ALA Arkkitehdit Oy 2 Hanaholmen Till Hanaholmen planeras fem kvarter med terrasshus för cirka 2 000 invånare. Höjden på kvarteren varierar från två våningar upp till arton våningar. Kvarteren är högst vid stränderna. I mitten av området blir kvarteren lägre samt är skyddade och intima. Cirka 130 bostäder har en egen stor terrass. Från nästan varje bostad öppnar sig en havsutsikt. Byggandet av Hanaholmen börjar, då det öppna förrådet av stenkol har flyttats bort. MASU Planning

Fiskehamnen 67 Juhani Eskelinen Flow Festival / Eerikki Pokela 5 Södervik Södervik har sedan 1976 fungerat som ett kraftverksområde, vars äldsta byggnader är ångturbinverket och gasverket som byggdes 1909 1910. Kraftverket i Södervik svarade länge för hela Helsingfors energiproduktion och i dess omgivning växte en livlig arbetarstadsdel där man också bakade bröd och tillverkade tvål, tegel, tändstickor och hissar. Nuförtiden har Södervik skyddats som ett viktigt exempel på industribyggande. Ett cirkuscentrum, en teater samt ett stort antal konstnärer, band och företag skapar på området ny stadskultur. 4 Hanaholmens kraftverk Hanaholmens B-kraftverk som byggdes 1974 dominerar landskapet i Fiskehamnen. Arkitekt Timo Penttilä har lekfullt ritat byggnadens lodräta element, där högre och lägre delar varierar rytmiskt. Tack vare fördelningen av byggnadsmassan verkar den stora byggnadshelheten mindre än den är i verkligheten. Kraftverkets energikälla är stenkol och där produceras energi miljövänligt genom samproduktion av el och värme. Hanaholmens kraftverk kommer att kvarstå till slutet av sin livscykel som en del av Fiskehamnen. 6 Partitorget Partitorgets historia sträcker sig till 1864, då man på området grundade ett ölbryggeri och en ättiksfabrik. På 1930-talet fick området sin nuvarande form som partitorg för livsmedel, då det nya slakteriet i Helsingfors inledde sin verksamhet. I framtiden kommer det gamla slakteriets tegelbyggnader att omvandlas till ett för allmänheten öppet centrum för gourmetmat samt till en affärs- och restauranggård. Dessutom byggs på området högklassiga lokaliteter för livsmedelsförädling.

68 Fiskehamnen Fiskehamnen 69 8 9 Nya kanaler Fiskehamnen kommer troligtvis att byggas i cirka 25 år. De områden som byggs vid olika tider delas genom kanaler till öar, där varje ö kan se annorlunda ut. Längs kanalerna har ritats vistelseområden som är skyddade från vindar och till vilka man komma med småbåtar och kanoter. Nya broar De nya broarna förbinder Fiskehamnen med stadskärnan och den omgivande skärgården. Cykelvägen från Fiskehamnen genom Kronohagen till centrum förkortas till under tio minuter. Dessutom kommer broarna i framtiden att betjäna alla cyklister i östra Helsingfors som cyklar till sitt arbete i centrum. Förbindelserna till Högholmen och Blåbärslandet möjliggör nya rekreationsrutter för invånarna i hela staden. Samtliga broar är för fotgängare och cyklister eller spårvagnar. Planeringen och byggandet av broarna kommer att vara av hög kvalitet och då de planeras beaktas också båtlivet, som är viktigt på området. Jarmo Roiko-Jokela 7 Fiskehamnsparken och Gasklockeparken Den kilformade Fiskehamnsparken öppnar sig söderut mot stadens centrum och havslandskapet. Parken kommer att bli en träffpunkt för samtliga invånare och den planeras för olika års- och dygnstiders behov. I parkens sydvästra hörn finns hamnens servicebyggnad som omvandlas till en invånarlokal. Gasklockeparken förbinder Södervik med Fiskehamnsparken. Parken planeras att vara en aktivitetspark för stadsbor i alla åldrar, där invånarna kan t.ex. åka skateboard, leka och motionera. Jarmo Roiko-Jokela

70 Fiskehamnen Beckmann-N Thepe architects På promenad till djurpark 10 Högholmens djurgården Helsingfors djurpark, Högholmen, ligger bara på ett stenkasts avstånd från de södra delarna av Fiskehamnen. Högholmens närhet kan rentav höras på vårarna då kattdjurens ljud bär ända till fastlandet. Till Högholmen byggs en ny bro- och spårvagnsförbindelse som en del av Kronbergsfjärdens broprojekt. Den franska arkitektbyrån Beckmann-N Thepe vann den internationella idétävlingen som arrangerades 2009 för att utveckla Högholmen. Högholmen kommer att genomgå betydande förändringar under det kommande årtiondet. Min.

Fiskehamnen 73 Takterrasser Jarmo Roiko-Jokela 11 Sörnäsudden Byggandet av Fiskehamnen börjar vid Sörnäsudden. Till Sörnäsudden planeras bostadskvarter för cirka 2 700 nya invånare. Flervåningshusens tomter bildar en helhet på nio kvarter. Innanför kvarteren på hemgatorna byggs stadsvillor av enfamiljstyp i tre våningar. Vidare byggs på området en skola för 700 elever, ett hotell och två stora kontorsbyggnader. De första bostadskvarteren börjar byggas redan 2010.

74 Fiskehamnen Fiskehamnen 75 12 Metrokvarteren De nya kvarteren vid Fiskehamnens metrostation bildar kärnan i stadsdelen, där en trafikterminal, kommersiell service, offentlig service, kontor och boende förenas. För metrokvarteren söks en verkställare genom ett förhandlingsförfarande. Kvarteren börjar byggas 2012. Erkki Rousku

Fiskehamnen 77 Flytande bostäder NOW for Architecture and Urbanism Oy 13 Flytande hus Vid Nätholmen planeras ett område med flytande bostäder. Flytande bostäder ger en helt ny sorts urban och havsnära boendeform. Området genomförs av tre företagare, som har utvecklat flytande bostadstyper. Runt de flytande bryggorna byggs över hundra bostäder. Målet är att det första byggnadsskedet inleds 2012. I närheten av de flytande bostäderna på Nätholmen kommer dessutom att finnas ett båtcentrum och en småbåtshamn.

78 Fiskehamnen Fiskehamnen 79 Stadsplaneringskontoret Lindsrtöm oy, Arkitektbyrå SARC OY 14 Byholmens strandpark Till den omfattande strandparken på Byholmen planeras en motionspark. Strandparken utgör en del av Helsingforsparken och motionsparken ingår i det omfattande nät av friluftsstråk som löper runt Gammelstadsviken. 15 Fiskehamnens kontorskvarter Det gamla industriområdet utvecklas till ett mångsidigt arbetsplatsområde med goda trafikförbindelser. De olika tidsskikten i området förstärks genom att man förnyar det nuvarande byggnadsbeståndet och genom kompletterande byggande. Det funktionsmässigt varierande området stärker Fiskehamnens urbana karaktär och främjar uppkomsten av ett bra serviceutbud. De första nya kontorsbyggnaderna på området har tagits i användning 2010.

Stadsplaneringskontoret Kronbergsstranden

Kronbergsstranden 83 Urbant boende på en ö Havet, skärgården, ståtliga klippor och en herrgård med parker omger den kommande stadsdelen Kronbergsstranden som finns i Helsingfors östra ytterstadsområde. Oljehamns- och industriområdet som tidigare varit stängt för allmänheten byggs nu till en modern stadsdel för boende och fritid, där utsikterna öppnar sig över fjärden mot centrum och lyktskenet från Sveaborgs fyr. Kronbergsstranden förenas med innerstaden då tre broar för

84 Kronbergsstranden Kronbergsstranden i siffror spårvagns-, fotgängar- och cykeltrafik byggs från området över Kronbergsfjärden till Helsingfors centrum. Man kan känna närheten till havet överallt i Kronbergsstranden. Den varierande strandlinjen är överallt på några minuters gångavstånd och är många kilometer lång. I närheten finns kulturhistoriskt värdefulla herrgårdsområden och den vackra nyländska kustnaturen. När kajerna och oljecisternerna tas i ny användning kommer de att påminna om den tidigare oljehamnsperioden. Naturen och grönområdena ansluter sig urbant till den byggda miljön. I Kronbergsstranden byggs bostäder och service för 10 000 invånare, lokaliteter för 800 arbetsplatser ett varierande utbud av aktiviteter i anslutning till havsnära rekreation och fritid. Kronbergsstranden ger då den är färdigbyggd, på en kort spårvägs- eller sjöbussfärds avstånd från centrum, möjligheter till badstrandsliv, båtsport, fiske, kultur och friluftsliv. De bostadsbyggnader som byggs i Kronbergsstranden varierar från olika typer av flervåningshus och småhus och kombinationer av dem såsom låghus och terrasshus samt stadsanpassade småhus och boendelösningar på vatten. Kvarteren anpassas till den varierande och klippiga terrängen. Vid stranden mot innerstaden intill kvarteren med flervåningshus omger stadsanpassade småhus den kajaktiga strandpromenaden med utsikt mot Sveaborg. Innerst i viken finns torget, som kantas av restauranger, kaféer och övrig service. Den urbana västra stranden förenas med den naturnära östra stranden med en parkaxel. Den östra stranden får service i anslutning till fritiden såsom en högklassig badstrand och en småbåtshamn samt ett kanotcentrer och en bastuby vid Stansviks herrgårdsområdes Nya invånare Bastur Bostäder med havsutsikt Allmän strandlinje km

Kronbergsstranden 87 Nya stadsanpassade småhus östra strand. I centrum finns en skola, ett daghem, en lekpark, kommersiella tjänster och en bollhall. I den södra delen av Kronberget byggs småskaliga kvarter med terrasshus i sluttningen. Byggnaderna får flera våningar längre upp i sluttningen, vilket ger havsutsikt i alla lägenheter. På Hundholmarna som är avskilda från fastlandet med kanaler kommer småhusen och flervåningshusen att byggas intill havet. En del av tomterna kan ha egen strand. På stranden har man också reserverat utrymme för flytande bostäder. Hundholmarnas sydvästra strand kommer att få en vallpark som är planerad att dämpa det stränga havsklimatet under höstar och vintrar. Gamla finländska trähusstäder har fungerat som förebild vid planeringen av Stansviksmalmen. Kvarteren blir småskaliga med många trädgårdar. Kronbergsstranden syns bra mot innerstaden, Sveaborg och havet. Belysningen på strandzonen planeras bli ett enhetligt ljuskonstverk. Då det är mörkt kommer den upplysta Kronbergsstranden att urskilja sig från intilliggande oupplysta rekreationsområden. De första områdena i Kronbergsstranden kommer att börja byggas 2011 och målet är att hela området är färdigt vid slutet av 2020-talet.

Kronbergsstranden 89 3 7 7 4 Objekt 2 7 5 6 1 7 10 7 8 9 11 1 Kronbergsfjärden 2 Belysning 3 Kronberget 4 Torget vid Håkansviken 5 Strandzonen, townhouse-kvarteren 6 Håkansviken projektet Kehittyvä kerrostalo 7 Konstruktioner som bevaras i oljehamnen 8 Vallparken 9 Vattenkvarteren 10 Södra stranden och kobbarna 11 Stansvik

90 Kronbergsstranden Med spårvagn till centrum Min. Adactive Oy Med färja till Salutorget Min. 1 Kronbergsfjärden Kronbergsfjärden är Helsingfors maritima centrum både geografiskt och kulturhistoriskt. Kring detta vattendrag har byggandets historia i Helsingfors avlagrats ända sedan staden grundades fram till modern tid. Av Kronbergsstrandens bostadsområde skapas havsfjärdens östra fasad. Den kommande trafikförbindelsen med tre broar förenar Kronbergsstranden till en del av innerstaden.

92 Kronbergsstranden Kronbergsstranden i siffror Balkonger Stadsplaneringskontoret 2 Belysning Området bildar i Helsingfors landskap en enhetlig ljuskomposition genom belysning av stranden och dess konstruktioner samt av de stegvist stigande fasadfronterna och naturobjekten. Strandzonen får också särskilda ljuskonstverk och där kan ordnas evenemang med anslutning till ljuset.

94 Kronbergsstranden Grönområden ha Stadsplaneringskontoret 3 Kronberget Kronbergets höga klippor som sluttar mot havet och det gamla, bakomliggande, förfallna villaområdet bildar ett 20 hektar stort rekreationsområde norr om det nya bostadsområdet. Mitt i det skogsbevuxna området finns det vackra Kronbergsträsket i naturtillstånd. Villorna på området, de gamla stenfötterna och återstoderna av trädgårdarna ger möjligheter till rekreationsbruk. En återupplivning av villakulturen utreds.

96 Kronbergsstranden Kronbergsstranden 97 Stadsplaneringskontoret Stadsplaneringskontoret 4 Torget vid Håkansviken Från torget innerst vid Håkansviken öppnar sig en utsikt söderut mot havet och Sveaborg och västerut mot stadskärnan. Kring strandtorget byggs bostäder, restauranger, kaféer och annan kommersiell service. På den västra stranden av strandpromenaden byggs en gästhamn och en kaj för den färja som trafikerar från Salutorget i Helsingfors centrum. De klippiga uddar som bevaras ger ett skärgårdslandskap i den byggda miljön. 5 Strandzonen, townhouse-kvarteren På den västra stranden som vetter mot stadskärnan byggs flervåningshusdominerade kvarter. Kring strandzonen med den bryggliknande strandpromenaden har planerats småskaliga stadsanpassade småhus. Målet är en behärskad, stegvist stigande strandfasad, som ger havsutsikt också från områdets inre delar. I arkitekturtävlingen Helsinki Townhouse som hölls våren 2010 söktes nya typer av stadsanpassade småhus, som passar i Helsingfors stadsmiljö både kulturellt och stadsbildsmässigt.

98 Kronbergsstranden Kronbergsstranden 99 Stadsplaneringskontoret Jakob Schenk och Elina Busmane LOCI maisema-arkkitehdit oy 6 Håkansviken projektet Kehittyvä kerrostalo Håkansvikens bostadskvarter byggs i varierande terräng. I kvarteren kombineras byggnader av olika typ och höjd. Genom tävlingar söker man nya experimentella lösningar för boende som en del av Helsingfors stads projekt Kehittyvä kerrostalo. Från bostädernas olika slags takterrasser och takträdgårdar öppnar sig en fin utsikt mot havet. 7 Konstruktioner som bevaras i oljehamnen Oljehamnen med sina cisterner har länge utgjort en del av havsutsikten mot Kronbergsstranden sett från innerstaden. Oljehamnens konstruktioner bevaras i stadsbilden som ett minne av områdets industriella historia. Cisternen som finns högt på en klippa på Kronberget kan i framtiden fungera som ett utsiktstorn. Den cistern som bevaras vid havet byggs om till ett halvöppet evenemangstorg och till ett ljuskonstverk. Tre små cisterner flyttas till de viktigaste offentliga rummen på området för att fungera som infostolpar eller kiosker. Oljebolagens lastbryggor erbjuder invånarna möjligheter till vistelse, solbad och fiske. På de stadiga bryggorna kan man bygga exempelvis ett sommarkafé eller en gästbastu. Om användningen av de konstruktioner som bevaras ordnades en studenttävling med Konstindustriella högskolan.

100 Kronbergsstranden Kronbergsstranden 101 LOCI maisema-arkkitehdit Stadsplaneringskontoret 8 Vallparken Sett från Unescos världsarvsobjekt Sveaborg byggs Kronbergsstrandens bostadskvarter bortom Hundholmens sydvästra strand Vallparken. Planen för Vallparken baserar sig på de oljecisterngrunder och andra konstruktioner på området som ska bevaras. 9 Vattenkvarteren Vattenkvarteren på Hundholmarna finns på två holmar som delvis ska skapas med fylljord. Holmarna avskiljs från fastlandet med kanaler. Vattenkvarterens stadsanpassade småhus och flervåningshus placeras vid kanalerna. En del av byggnaderna kan ha egen strand med terrasser som sträcker sig över vattnet. Man har också planerat att placera flytande bostäder på området. Som skydd mot Kronbergsfjärdens stränga klimat har i anslutning till den vallbefästa strandparken planerats ett band av flervåningshus, som avspeglar den historiska havsfästningen Sveaborg. Vid sydspetsen av den holme som skapats med fylljord planerar man en småbåtshamn.

102 Kronbergsstranden Stadsmätningsavdelningen Foto Roos, Helsingfors stadsmuseum. 10 11 Södra stranden och kobbarna Den naturliga sandstranden med sina tallar har reserverats för en badstrand och ett havsbad. Från badstranden öppnar sig söderut ett fint skärgårdslandskap, av vilket den klippiga Långholmen och Kråkholmen utgör en del. Långholmen förenas med stranden med en fotgängar- och cykelbro. I närheten av badstranden planeras ett kanotcenter samt en bastuby som anpassats till landskapet och som ger invånarna i Kronbergsstranden möjlighet att bada bastu vid en havsstrand. Skärgårdslandskapet, kobbarna och skären skapar utmärkta möjligheter för maritima aktiviteter under sommaren, men också vintertid exempelvis i form av långfärdsskrinning, vinterbadande och pimpelfiske. Stansvik Stansviks herrgårdsmiljö har planerats att vara ett rekreationsområde och är en väl bevarad och värdefull kulturhistorisk och arkitektonisk helhet. Byggandet av Kronbergsstranden kommer att hämta till området mångfaldigt fler besökare. Området kommer även i fortsättningen att vara ett sommarställe för Helsingfors personalorganisation och dess rekreationsmöjligheter utvidgas. Det omgivande havet med sina stränder, den varierande naturen, den historiska omgivningen med sina byggnader och hela det omgivande rekreationsområdet skapar goda utgångspunkter för att utveckla Stansviks herrgårdsområde till en höjdpunkt för hela rekreationsområdet på Degerö.

Helsingfors stadsplaneringskontoret 2010 I MEDVIND Helsingfors horisont 2030 Redaktion Meri Louekari Reetta DeWan Heikki Mäntymäki Pia Sjöroos Kirsi Rantama Ulla Kuitunen Tyko Saarikko Riitta Jalkanen Helena Roschier Grafisk design och layout Kokoro & Moi Tryckeri Edita Prima Oy Översättning Käännös-Aazet Oy ISBN ISBN 978-952-223-736-1

I Helsingfors pågår en betydande förnyelseprocess, då tidigare industri- och hamnområden ombyggs för ny användning. Då den nya hamnen färdigställdes i Nordsjö har i innerstaden frigjorts de största områdena för bostads- och arbetsplatsbyggande på hundra år. Under de följande årtiondena står staden inför en omfattande och med tanke på stadsstrukturen viktig uppgift, då nya områden ska planläggas och byggas. Aristoteles ansåg att en stad inte enbart finns till för att leva i. Utan staden ska finnas till för ett gott liv. Detta är också Helsingfors mål ett gott liv! Ändringarna ger stadsborna cirka 20 kilometer nya allmänna stränder. Det här utgör ett viktigt tillägg till den strandrutt som löper kring Helsingforsudden. Hur kommer det här att förbättra stadsbornas livskvalitet och vilka möjligheter ger det stadsborna att njuta av det dagliga livet, att njuta av stunderna? Om denna utveckling berättar boken I medvind Helsingfors horisont 2030.