FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 78 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang. 2-2007 årgång 13 insamling nu Årets insamlare 2006: Hjärt-Lungfonden berör och engagerar FRIIs kvalitetskod antagen SID 3 SID 17 EN TIDNING FRÅN FRII Insamlingen blev en mardröm men Fiona Duncan lyckades vända opinionen INSAMLINGSFORUM SID 6 9 Barncancerfonden når givare i nätvärld SID 15 Nya vindar på Radiohjälpen 4 De samlade in mest under 2006 5 TEMA: Många organisationer gynnsamt eller förvirrande? 10
friizon Kalendarium JUNI 28.6 Resource Alliance/Forum for Fundraising Webinar www.resource-alliance.org JULI 9.7 FRIIs seminarium i Almedalen, Visby 9-11.7 National Fundraising Convention, London SEPTEMBER 20-22.9 FIO och DnBNor arrangerar insamlingsseminarium, Oslo 24-25.9 Kansas Philanthropy Midwest Conference, Kansas City www.kcphilnet.org OKTOBER 2.10 Utbildningsdag för FRIIs kvalitetskod 8.30-13.00 5.10 Konferens om de politiska villkoren för den ideella sektorn, Stockholm 12-13.10 Riksinsamling och kampanjkulmen för Världens Barn 23-26.10 International Fundraising Congress, Holland NOVEMBER 8.11 Utbildningsdag för FRIIs kvalitetskod 8.30-13.00 28-29.11 FRIIs Master Classes 6.12 FRIIs Master Classes med Mal Warwick. www.malwarwick.com/mals-corner ledaren kvalitet och förtroende Stort gensvar på nya koden EFTER ATT FRIIS ÅRSMÖTE antagit förslaget om en gemensam kod kände jag en spontan glädje. Ett glädje över att alla vi medlemsorganisationer och stiftelser lyckats formulera gemensamma etiska grundvärden. Värden som är viktiga för att skapa och upprättahålle det förtroende vi är beroende av i vårt dagliga arbete. Att bidra till öppenhet, kvalitet och skapa förtroende är ju just syftet med hela koden. Och det behövs att döma av en undersökning där bara 40 procent av givarna säger sig ha stort förtroende för de verksamheter som vi samlar in pengar för. Samtidigt som varannan svensk är beredd att skänka mer om vi kan ge större insyn och tydligare redovisning (undersökning gjord av Öhlings PwC våren 2007). SAMMA EFTERMIDDAG som FRII haft årsmöte skickade jag därför ett mejl till internationella kolleger, och berättade om den gemensamma koden. Under resten av kvällen strömmade det in mejl som gratulerade oss till denna, och som berättade om hur långt man nått i olika länder. Det var mycket stimulerande läsning då svaren vittnade om att det finns ett antal koder som redan är antagna och att fler är på gång. Ändå tycks Sverige tillhöra de länder som först kommit i mål i sällskap med Storbritannien, Nederländerna, Australien och Belgien. Vi är alltså inte ensamma om att se att det finns ett värde av att vi arbetar tillsammans för att tydliggöra vad vi står för och hur vi arbetar i syfte att öka förtroendet hos våra befintliga och potentiella givare. Det är bra! Det innebär att vi i framtiden kanske kan börja jobba ännu mer tillsammans i denna fråga. Inte bara över organisationsgränserna utan också över landsgränserna. Redan nu finns det initiav i den riktningen. Det talas bland annat om att utveckla en gemensam europeisk kod. ATT SAMTIDIGT SOM VI här hemma nu börjar tillämpa koden är det därför också viktigt att följa den internationella utvecklingen och medverka genom att bidra och dela med sig av våra erfarenheter. Under det närmaste året har vi inom FRII som ett av våra huvudmål att ge våra medlemsorganisationer det stöd som behövs för att tilllämpa och dra nytta av koden. Avslutningsvis vill jag tacka er alla för det förtroende som ni gett mig och FRIIs nyvalda styrelse. Med önskan om en riktig fin sommarledighet! ANNA HÄGG SJÖQUIST ORDFÖRANDE FRII JANUARI 2008 15.1 Utbildningsdag för FRIIs kvalitetskod 8.30-13.00 Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel 08-650 20 12, pressart@pressart.nu Annonspriser (s/v) Helsida A4: 11 000 kr Halvsida, liggande: 5 500 kr 1-spalt, stående: 3 600 kr 2-spalt, stående: 7 200 kr Kvartssida: 3000 kr Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och placeringskrav. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se www.frii.se, klicka på Medlem Tack till alla som deltog i InsamlingsForum! INSAMLINGSFORUM 2007 är över. FRII vill tacka alla deltagare, presentatörer, leverantörer och alla andra som på olika sätt bidragit till två mycket lyckade dagar. Jag vill rikta ett extra tack till alla presentatörer som ställer upp och delar med sig av sina gedigna erfarenheter och kunskaper i en positiv och inspirerande anda. Jag vill också sända ett stort tack till våra leverantörer som ger FRII stöd det betyder mycket. Strax efter sommaren börjar detaljplaneringen av 2008 års InsamlingsForum, som då ligger den 13-14 maj ute på Wijk Conference Center på Lidingö. Hör gärna av dig med innehållsmässiga tips och idéer! CLAES ANCKARMAN Aftonbladet.se ger FRIIs medlemmar rabatt FRIIS MEDLEMMAR annonserar med rabatt på Aftonbladet.se Genom ett nyligen tecknat samarbetsavtal kan nu FRIIs alla medlemmar annonsera till 60 procent rabatt på Aftonbladet.se Aftonbladet Nya Medier AB har ingått detta samarbete för att ge allmännyttiga organisationer möjlighet att marknadsföra sig på ett kraftfullt och effektivt sätt för att stimulera insamling och kunskap kring olika organisationers verksamheter, säger Anders Nylander på Aftonbladet Nya medier AB. För detaljerad information kontakta anders.nylander@aftonbladet.se CLAES ANCKARMAN insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: 08-650 20 12, peter@pressart.nu 2 Redaktion: Claes Anckarman, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Törner, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: 08-677 30 90, fax 08-677 30 91 E-post: info@frii.se Nätet: www.frii.se Omslagsbild: Stefan Borgius Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2007 Upplaga: 2 000 ex, utgivning 4 ggr/år ISSN 1653-0780 Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använd materialet i elektronisk version av tidningen.
kommenterat: botten toppen Ny webbplats för SFI Innehållet på www.insamlingskontroll.se har blivit mer överskådligt och informativt. Bra att SFI även låter den enskilda organisationen kommentera de nyckeltal som SFI räknat fram. Vi tappade tempo Bankerna var alldeles för sena ur startgroparna med att ge aktieägare konkret hjälp att skänka sin utdelning till FRIIs medlemmar före vårens bolagsstämmor. Nu måste vi ladda om inför 2008. FRII HAR TILLSATT en arbetsgrupp med uppdrag att införa FRIIs nya kvalitetskod. Målet för gruppen är att bidra till ökad kunskap om koden i organisationerna och externt, samt att skapa tydliga verktyg för införandet av koden och se till att koden bärs av organisationernas ledning. Att paketera informationen på ett pedagogiskt sätt och ge stöd i implementeringen, är även gruppens uppdrag och mål. På dagordningen för arbetsgruppen står bland annat ansvar för följande: Budskapsplattform Frågor och svar (FAQ) Kortversion på en A4 Tidplan för arbetet Kommunikationsplan Gemensam PowerPointpresentation som alla kan använda Utbildningsmaterial, help desk och coach att hyra Utbildningstillfällen, tre halvdagar att välja mellan under hösten och vintern, se kalendariet. SJU ORGANISATIONER har erbjudit sig att vara med i arbetsgruppen. De är: Cancerfonden, Unicef Sverige, Plan Sverige, Barncancerfonden, Djurens rätt/stiftelsen Forskning utan Djurförsök, Amnesty International och Svenska Naturskyddsföreningen. FRII kommer på olika sätt att ge ytterligare återkoppling till sina medlemmar när arbetsgruppen kommit vidare. CLAES ANCKARMAN Grattis! Årets insamlare 2006 fick nyligen sin utmärkelse. Det blev Hjärt-Lungfonden. Ett gediget insamlingsarbete ända in i kaklet Bejaka telefonen Det är för mycket allmänt negativt prat om telefonen som verktyg i insamling. Rätt använd är telefon ett bra sätt att hålla kontakt med givare och medlemmar. Läs FRIIs egen Vägledning om telefonarbete som en start. FRIIs kvalitetskod enhälligt antagen ETT 50-TAL REPRESENTANTER för medlemmarna röstade på FRIIs årsmöte 30 maj enhälligt för att anta den föreslagna koden. Detta är mycket glädjande och en milstolpe för FRII och vår sektor. Det är också ett bevis för att det tuffa arbete vi genomfört tillsammans har uppskattats och förts i mål. Tack till alla som deltagit i processen. Samtidigt upphävdes FRIIs tidigare etiska riktlinjer då de nu ingår i koden. FRIIs stadgar ändrades så att koden nu finns med där. Status på Styrande riktlinjer för årsredovisning (tidigare benämnda FRIIs Så ska koden förankras mall) har höjts så att nu även dessa nämns i stadgarna. För mer information, se www.frii.se. Se även information om det fortsatta arbetet med genomförandet av koden nedan. ÅRSMÖTET VALDE en ny styrelse för FRII. Ny ordförande är Anna Hägg-Sjöquist, Plan Sverige. Ledamöter blev Petra Lindskog, Röda Korset, George Olvik, Göteborgs Räddningsmission, Jonas Romson, Svenska Naturskyddsföreningen och Fredrik Söderhielm, A Non Smoking Generation. Till suppleanter utsågs Charlotte Enderlein, Radiumhemmets Forskningsfonder, Tomas Hagwall, PMU InterLife och Peter Winberg, Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Vi säger välkomna till FRIIs styrelse! Och vi tackar de avgående ledamöterna för ett gott arbete. ÄVEN VALBEREDNINGEN ska ha ett stort tack för det omfattande arbete ni genomfört för att förbereda årets val. Rädda Barnens motion om utredning av arbete i undergrupper inom FRII bifölls. Avgifterna till FRII förblir oförändrade. ERIK ZACHRISON FRII i samarbete med Swedbank FRII OCH SWEDBANK har ingått ett samarbete som innebär att Swedbank erbjuder förmånliga tjänster för insamling: Lång- eller korttidshyra av olika betalterminaler Lösningar för gåvor via Internet och telefon Inlösen av olika kontokort Direktbetalningar för Swedbanks Internetbankskunder på medlemmarnas hemsida. Vi hoppas att detta är start för ett långsiktigt samarbete till nytta för alla parter, säger Patrik Cedemar, Swedbank. För mer information: Gunvor Johansson, 08-585 924 55, Patrik Cedemar, 08-585 930 89 Kia Olsson, 08-700 71 51. CA Planer på kampanj för testamenten FRII DISKUTERAR med ett antal medlemmar om man tillsammans ska kunna genomföra en kampanj i Sverige för att få fler människor att skriva ett testamente och få dem att komma ihåg en ideell organisation i sitt testamente. En sådan kampanj måste bedrivas långsiktigt och innehålla tydlig kommunikation. Några organisationer som aktivt arbetar med att synliggöra testamentsgåvor träffas tillsammans med FRII i juni för ett första samtal i ämnet. Hör av dig till FRII om du har tankar och idéer kring detta. FRII återkommer i ämnet. ERIK ZACHRISON Dags att planera för FRIIs Master Classes ÄVEN OM SOMMAREN nu står för dörren så vill FRII ändå slå ett slag för vinterns Master Classes. Vi planerar för sex halvdagar för dig som jobbar med insamling, med ett varierat innehåll som Face 2 Face, testamenten, PR, varumärken, mediearbete och Risk Management. Vi återkommer med inbjudan. Den 6 december har FRII den stora glädjen att kunna presentera en av världens stora och kända gurus inom Fundraising Mal Warwick från USA. Mal kommer att hålla två separata Master Classes. Mer information om honom finns på: www.malwarwick.com/ mals-corner DE DATUM SOM GÄLLER för de sex halvdagarna är: 28 november 29 november 6 december 2008 Boka in FRIIs Masterclasses i kalendern redan nu! Dagarna arrangeras centralt i Stockholm. CLAES ANCKARMAN 3
aktuellt Svag start för aktiegåvor Krånglet till trots har en del givare utnyttjat möjligheten att skänka aktieutdelningen till ett gott ändamål. Men de insamlade beloppen motsvarar bara en bråkdel av potentialen. LITE HAR VI FÅTT IN, men inte i den omfattning vi förväntat oss, säger Björn Druse, ekonomichef på Barncancerfonden. Han tror att de flesta bankers system har varit för krångliga. Men det finns undantag, Avanza haft ett system där utdelningen kan skänkas via hemsidan. Problemet är att det inte finns något intresse från bankernas sida för att utveckla smidiga lösningar, när de själva inte har något att tjäna på det. AMNESTY har informerat om möjligheten på sin hemsida. Vi har fått in 10 000 kronor. Allt vi har fått in har kommit via Avanza, säger Annika Blidegård på Amnesty. Rädda Barnen har däremot fått in utdelningar från flera olika banker och finansinstitut. Med tanke på hur stora utdelningarna varit i år är det mycket små belopp vi fått in. Men vi tror att det kan komma in mer när marknaden fått upp ögonen för den här möjligheten, säger Carolinne Sjöstedt på Rädda Barnen. HELENE THORNBLAD Fler granskar 90-konton UNDER MÅNGA ÅR har Öhrlings PwC granskat landets 90-konton och redovisningar på uppdrag av SFI. Från och med i år är fler inblandade i processen. SFI tar själv hand om cirka 1/3 av granskningen (organisationer med omsättning under 1 mkr), ÖPwC 1/3 och Ernst& Young 1/3. Avsikten med fördelningen är att inget av de två revisionsföretagen ska granska en organisation som har en revisor från samma företag. ERIK ZACHRISON 4 Nya vindar på Radiohjälpen Världens Barn öppnas för fler organisationer Anrika Radiohjälpen ska förnyas och få en ansiktslyftning. De framgångsrika insamlingarna efter tsunamin och för Världens Barn har lett till ökade krav på organisationen. JAG VILL HA MER DEBATT och öppenhet om hur vi arbetar och vart de insamlade pengarna går. Varje enskilt projekt ska klara en tuff granskning, säger Radiohjälpens nya generalsekreterare Finn Norgren. När han tillträdde sin tjänst i höstas slogs han av den positiva bild som Radiohjälpen och insamlingsbranschen har bland allmänheten. Men omvärlden förändras snabbt och även gamla välkända organisationer måste utvecklas. Vi behöver bli mer synliga, både mot Sveriges Television och Sveriges Radio och mot allmänheten. En idé vi arbetar för är att både SVT och SR ska låta kampanjveckorna för Världens Barn synas mer i reportage och i det vanliga programutbudet, säger Finn Norgren. FRII på plats i Almedalen UNDER ÅRETS Almedalsvecka i Visby, den 8-14 juli, kommer FRII att vara på plats tillsammans med Ideell Arena, Forum för Frivilligt Socialt Arbete och Famna för en gemensam seminarieserie. Under rubriken Ideella Sverige kommer varje organisation att genomföra ett seminarium var under veckan. Den 9 juli är det FRIIs dag och då kommer Erik Zachrison att ha ett seminarium kl. 13.30- Radiohjälpens nya generalsekreterare Finn Norgren vill satsa på starkare innehåll. NYLIGEN BESLÖTS att en tredjedel av de insamlade pengarna från Världens Barnkampanjen ska vara öppna att sökas från alla organisationer. Vi vill stötta ett folkrörelsebetonat och långsiktigt arbete, som är konkret och engagerar givarna. Att redovisa resultat och kvalitetssäkra projekten blir allt viktigare, säger han. Förändringsarbetet handlar om allt från krishantering till varumärkesfrågor. Hur balanserar vi vårt varumärke mot alla organisationer i Världens Barn? Ska vi fokusera mer eller behålla bredden och i vilka länder ska vi stödja projekt? Det är saker vi diskuterar, säger Finn Norgren, som har en bakgrund som journalist, utrikeskorrespondent och biståndsexpert. Finn Norgren sticker inte under stol med att han har svårt med ytligheten hos många insamlingsgalor, där kändisar är viktigare än innehåll. Jag vill verkligen inte skrota vårt TV-engagemang men vi måste satsa på att få bra underhållning med ett ännu starkare innehåll. Är du beredd att släppa in organisationer i Världens Barn som enbart jobbar med barn i Sverige? Vi har fått kritik från organisationer utanför kampanjapparaten och i år välkomnat hela sex nya. Men Världens Barn är en internationell solidaritetsaktion. Det är för tidigt att säga vad som händer framöver. Men alla som har bra projekt för barn, ungdom, hälsa och utbildning i världen är välkomna att söka medel. MARIE VON ZEIPEL fakta Radiohjälpen Radiohjälpen är en stiftelse som grundades 1966 och ägs av SVT, SR och UR. Den första insamlingen ägde rum 1939. Sedan dess har insamlingar för humanitära ändamål i radio och TV kanaliserats genom Radiohjälpen. Verksamheten omfattar katastrofinsamling, kampanjer för Världens Barn, insamling till Victoriafonden och handikapprörelsen samt en Vårkampanj. 15.00 i Vårdförbundets lokaler på Hästgatan i Visby. Rubriken för seminariet är: Svenskarna skänker pengar till de goda ändamålen som aldrig förr. Hur säkerställer vi kvalitet och öppenhet i landets insamlingsorganisationer för att bygga förtroende hos landets givare? Mer information om Almedalsveckan finns på www.almedalsveckan.se CLAES ANCKARMAN FOTO: MICKE GRÖNBERG/SR
Insamlingsresultat Sveriges största insamlare 2006 1,8 miljarder kronor. Det är resultatet för Sveriges åtta största insamlare 2006. Rekordåret 2005 samlade samma organisationer in 2,2 miljarder kronor. Hjärt-Lungfonden årets insamlare 2006 ökade sitt resultat med 27 procent. I FÖRRA NUMRET av insamling nu redovisades insamlingsresultaten bland FRIIs medlemmar 2006. Siffrorna var preliminära och kan ha ändrats en aning. Några uppgifter blev också fel i sammanställningen, bland annat resultatet för Världsnaturfonden WWF som samlade in 114 Mkr 2006. Den siffra som angavs i förra numret var organisationens totala intäkter. Svenska Röda Korset samlade in 275 Mkr, vilket är avsevärt mer än vad som fakta insamling i miljoner kronor FRII-medlem 2006 2005 2004 Cancerfonden 360 340 310 Rädda Barnen 311 353 219 Svenska Röda Korset 275 732 207 Plan Sverige 209 195 176 Lutherhjälpen 186 182 129 SOS-Barnbyar 183 195 156 Unicef Sverige 182 145 97 Hjärt-Lungfonden 127 100 72 angavs i sammanställningen. På årets insamlingsforum kommenterade FRIIs generalsekreterare Erik Zachrison insamlingsresultatet 2005. Han konstaterade att hela 5,3 miljarder kronor samlades in via landets 90-konton. Det är 1 300 kronor per hushåll. 65 PROCENT av Sveriges befolkning ger till ideella ändamål, och 83 procent är positiva till hjälporganisationer, sade Erik Zachrison. Insamlingsåret 2007 ser ut att följa den starka utveckling som skett de senaste åren. Men än så länge återstår höstens kampanjer samt alla högtidsgåvor vid jul som har stor inverkan på organisationernas insamlingsresultat. Gåvor som hade stor inverkan på resultaten förra året. PETER REHNFELDT Caritas börjar om på nytt CARITAS SVERIGE avvecklas i sin nuvarande form. Organisationen kommer dock att finnas kvar som ett organ inom Stockholms katolska stift. Caritas har haft stora problem de senaste åren. Sida frös utbetalningarna 2005 sedan flera insatser inte slutrapporterats, och Stockholms Katolska Stift fick skjuta till pengar. Nu sker återbetalning av medel till Sida. I maj tvingades styrelseordföranden Gustaf von Essen, som hade flera betalningsanmärkningar, avgå sedan SFI nekat dispens från kraven på ordförande i en organisation med 90-konto. Fram till årsskiftet behåller Caritas Sverige sitt gamla 90- konto. Efter nyår kommer den nya organisationen att kunna ansöka om ett nytt konto. HELENE THORNBLAD 5
insamlingsforum 207 deltagare från Sverige och Norge fanns på plats när InsamlingsForum arrangerades för 17e året. FRIIs generalsekreterare Erik Zachrison kunde hälsa deltagarna välkomna till ett fullmatat program. Opinion Tuffa tag för skotska insamlare Hårt arbete för att vända opinionen gav resultat när den skotska insamlingsbranschen hamnade i blåsväder, berättade Fiona Duncan, en av Storbritanniens ledande fundraisingkonsulter som inledde årets InsamlingsForum. ÅR 2003 INTRÄFFADE en skandal kring en organisation som samlade in pengar till bröstcancerforskning. Det blev startskottet för en kris för hela den skotska insamlingsbranschen. 30 miljoner pund i insamlade medel varav bara 1,5 miljoner gick till ändamålet. När skandalen rullades upp i skotska medier började allmänhetens förtroende svikta. När sedan en andra skandal rullades upp, också den knuten till en organisation som arbetade med cancer, började trycket på allvar. Medierna var ivriga att gräva mer och mer om oss och publicerade allt de kom över. De pekade till exempel ut personer i en organisation som kriminella och publicerade namn och bild på dem. Sedan visade det sig att det inte ens fanns något att utreda, berättar Fiona Duncan. Fiona Duncan talade om hur en negativ bild av insamling kan vändas. Medierna var ivriga att gräva mer och mer om oss och publicerade allt de kom över. De pekade ut personer som kriminella och publicerade namn och bild på dem. MEDIASTORMEN fortsatte och allmänhetens förtroende rasade. Till problemen hörde också att ordföranden för frivilligorganisationernas samarbetsorganisation hade anställts av en av de skandaldrabbade organisationerna en vecka innan skandalen briserade och därför kände att han hade ett trovärdighetsproblem. Det fanns ingen naturlig talesperson, och Fiona Duncan själv fick kliva in i rampljuset. Jag kände att jag inte kunde förändra något på egen FOTO:STEFAN BORGIUS hand. Vi var tvungna att arbeta tillsammans. Fiona Duncan satte upp tre mål: Att få media att ta upp konsekvenserna av ett minskat givande, att få igång en kampanj för insamling och att uppmärksamma den föråldrade lagstiftningen om insamling. DET VAR INGEN LÄTT uppgift att samla insamlingsbranschen. Efter idogt arbete lyckades Fiona Duncan ändå få ihop en ledningsgrupp som representerade branschens olika grenar under kampanjnamnet Giving Scotland. Med stor möda lyckades man skrapa ihop till en kampanjbudget. En stor reklambyrå tog på sig att arbeta gratis med projektet och trots att det började lacka mot jul lyckades man få loss både betald och obetald plats i tidningar, radio och teve. Med facit i hand lyckades kampanjen väl med samtliga mål. Mediabevakningen svängde, reklamkampanjen ledde till god återhämtning i insamlingsresultaten och en modern lag om insamlingsverksamhet håller på att införas. I dag är nivåerna på givandet tillbaka där de var före skandalerna, även om vi märker att allmänheten ställer fler frågor om vår verksamhet. HELENE THORNBLAD Olika vägar till engagemang bland volontärer Volontärer spelar en viktig roll för Greenpeace och IM, Individuell Människohjälp. Men på helt olika sätt. Det framgick av seminariet om att engagera frivilliga. IM FUNGERAR SOM EN folkrörelse, där medlemmarna utformar den lokala verksamheten. Det ska vara lätt att gå från tanke till handling inom ramen för de värderingar vi står för, berättade Kjell Jonsson, biträdande generalsekreterare. Organisationens volontärer driver åtta butiker som bas för den lokala verksamheten. I övrigt utformas verksamheten efter lokala önskemål och kan handla om integrationsprojekt, läxhjälpsstöd eller tjej- och killgrupper. Greenpeace liknar mer ett företag än en folkrörelse. I Sverige finns tre volontära aktivistgrupper. Kärnan i deras verksamhet är att genomföra aktioner för att uppmärksamma Greenpeace frågor. Volontärerna går utbildning i exempelvis ickevåld, sjöräddning eller industriklättring. Vi har en urvalsprocess för att se till att de personer vi utbildar verkligen är lämpliga. Gillar man vårt upplägg så hänger man kvar. Men om förväntningarna inte stämmer, rekommenderar jag andra organisationer som Naturskyddsföreningen eller Fältbiologerna, sa Stefan Holmgren, aktivistkoordinator på Greenpeace Norden. HELENE THORNBLAD 6
Socialt ansvar CSR är som Yin och Yang När ideell och kommersiell verksamhet ska vandra sida vid sida kan det vara svårt att hitta balansen. Men en väl uttänkt modell för CSR ger styrka åt båda parter, menade de norska föredragshållarna Trond Solvang och Tore Gullaksen. DET FINNS EN MYT OM att näringslivet inte tar ansvar. Karriär och pengar är viktigare än ändamålet med verksamheten. Men det finns också en föreställning om ideell verksamhet; osäkert ledarskap, långa beslutsprocesser och inget sammanhang mellan intäkter och kostnader. Att förena dessa två världar blir vanligare. CSR, Corporate Social Responsibility, är ett begrepp som de flesta företag intresserar sig för. USA är förebilden. Där tycker 70 procent av konsumenterna det är viktigt att företag tar socialt ansvar. I Norge är det än så länge 7 procent, berättade Trond Solvang. Att inleda ett samarbete med ett företag kräver insikt i flera viktiga frågor. FORMULERA ETT KÄRNBUDSKAP. Och se till att alla tror på det. Det var Fiona Duncans budskap under seminariet om hur verksamhet, kommunikation och insamling kan bilda en helhet. Säg inte att du bryr dig, visa det! uppmanade Fiona Duncan. Hon talade om nödvändigheten av att skapa klarhet kring de bärande idéerna i en organisation värderingar, mission och vision. insamling nu 1-2005 Den första frågan att ställa sig är: Vem är rätt att samarbeta med? Svaret kan finnas i de kärnvärden ett företag tagit fram, sa kollegan Tore Gullaksen. Allt fler företag har formulerat sina grundvärderingar. Inte sällan sammanfaller de med värderingar hos ideella organisationer. Du måste veta vad du vill få tillbaka från företaget, och du måste kunna känna stolthet när organisationens logotyp finns intill företagets logotyp, sa Trond Solvang. Samarbetet blir som allra bästa när det går att hitta en logisk relation mellan företaget och organisationen. Då blir samarbetet naturligt och tydligt för omvärlden. Ett annat krav för gott samarbete är att människan står i centrum inte pengarna. Förvänta dig mycket av din partner, men kräv mer av dig själv, sa Tore Gullaksen. Då skapar Yin och Yang harmoni i CSR-sammanhang. PETER REHNFELDT 22 presentatörer, 133 deltagare, 41 leverantörer och 11 styrelse/personal deltog i InsamlingsForum 2007. Var tydliga med era idéer Muntra föredragshållare från Norge Trond Solvang och Tore Gullaksen. Organisationen måste vara säker på sin identitet. Och den bild ni ger utåt av organisationen måste stämma med verkligheten. SOM EXEMPEL tog hon en organisation som arbetar för hemlösa. Arbetar organisationen för att förändra världen, eller för att förändra verkligheten för enskilda personer? Om ni ger olika budskap, hur tror ni att det tas upp av medierna? Skapa klarhet i hur er organisation fungerar. HT FOTO:STEFAN BORGIUS Rädda Barnens väg till enhet I dag har Rädda Barnen ett nära samarbete mellan insamling, programverksamhet och kommunikation. Men vägen dit har inte varit enkel, berättade Charlotta Sterky och Anniken Elisson Tydén. I BÖRJAN AV 2000-talet var Rädda Barnens kommunikation splittrad och otydlig, menar Charlotta Sterky. Vi gav olika bilder utåt, det hängde inte ihop. Men år 2002 bestämde vi oss för att göra en nystart, berättade hon. En opinionsmätning visade att det fanns stor skillnad mellan hur Rädda Barnen ville framstå och hur allmänheten uppfattade organisationen. Rädda Barnens starka fokus på barnets rättigheter hade inte nått fram. Särskilt under 90- talet var det stora motsättningar mellan insamling och programverksamhet. ÅR 2002 STARTADE en förändringsprocess som ledde till att organisationen gjordes om. Programverksamhet och kommunikation blev jämbördiga avdelningar. Man satsade på att öka den ömsesidiga förståelsen mellan verksamhetens olika delar, till exempel genom gemensamma möten. I dag håller Rädda Barnen gemensamma planeringsdagar kring kommunikationsplattformen. Borta är den splittrade bilden, organisationen har sedan 2004 huvudfokus på barn som utsätts för våld och på kampanjen Förändra utsikten för världens barn. EN NYCKELROLL i förändringen har Anniken Elisson Tydén, som började som insamlingschef med tydliga mandat att förändra år 2002. Jag har arbetat efter principerna fråga-lyssna-lär. Det har varit också varit viktigt vi förstår varandras språk. Särskilt i början var ord som varumärke och marknadsandelar främmande för dem som arbetade i programverksamheten. HELENE THORNBLAD 7
insamlingsforum Kommunikation Vägen till rätt budskap Börge Sandegren bevakar den interaktiva utvecklingen på nätet. Bjud besökaren på något extra Underhåll människor och skapa dialog. Så kan Internet användas som bäst för marknadsföring, sa Börge Sandegren. KUNDDIALOG är ett nyckelord för att lyckas på nätet, underströk Börge Sandegren, som är ledare för Intresseorganisasjonen for Interaktive medier i Norge. Som exempel tog han ett reselotteri från SAS Braathens i Norge. Tävlingsdeltagarna får sätta samman en resa genom att göra ett test på webbplatsen där man väljer resmål och besvarar roliga frågor om resans deltagare. Efter tre veckor hade nästan 100 000 personer gjort testet. Mer än hälften av dem ville få information om nästa kampanj. SAS Braathens har också en årligt återkommande julkalender med nya erbjudanden varje dag, som lockar många besökare till hemsidan. Ungdomar är engagerade i dag och det är trendigt att vara samhällsmedveten. Men de vill vara aktiva deltagare och inte bara konsumenter. Ni har möjligheter att skapa involvering för en god sak, sa Börge Sandegren. DE IDEELLA ORGANISATIONER som har förmågan att bjuda på något extra på sin hemsida, som underhållning, tester, tävlingar eller prova på-moment har stora möjligheter att få stort genomslag menade han. Han uppmanade också organisationerna att göra det möjligt att ladda ner filmklipp och att lägga ut dem på YouTube. Det kan också vara värt att ha ögonen öppna för delta i exempelvis SecondLife. HELENE THORNBLAD 8 Att hitta ett bra samarbete med en reklambyrå kan vara svårt. Caroline Murray Carlsson från Karakai Kommunikation gav råd om hur samarbetet kan bli roligare, effektivare och lönsammare. SAMARBETEN SOM fungerar dåligt kan bero på allt från otydliga uppdrag och för lite tid till bristande erfarenhet. Allt börjar vid byråvalet, där en bra behovsanalys hjälper kunden att välja rätt, sa Caroline Murray Carlsson. Byrån får inte vara beroende av kunden, men man ska få den uppmärksamhet man förtjänar. Rollerna måste också vara tydliga. Gör aldrig byråns jobb, men ifrågasätt och var tydlig med vad du vill. Ta upp problem tidigt, så att de inte växer sig stora. Ge också information om storleken på budgeten så att byrån inte lägger ned tid på för dyra idéer. Konsumentvanor Peter Callius från Sifo menar att det idag behöver en djupare insikt än någonsin för att kunna kommunicera med givarna på rätt sätt. VID SITT SEMINARIUM på InsamlingsForum beskrev han några förändringar i dagens konsumtionsmönster ser ut. Allt fler människor i skilda världsdelar liknar varandra genom att de delar värderingar och livsstil. Många likheter kan finnas under ett olikt yttre. Peter Callius menar att trenden bland företag att skapa varumärkesevangelister är en Caroline Murray Carlsson gav vägledning i reklambyråvärlden. För att motivera sin byrå gäller det att göra bra briefer. Helst ska briefen finnas nedskriven för att undvika feltolkningar. Briefen bör vara kort, 1-2 sidor, och det bästa är om hela projektgruppen är med på dragningen. När ett kampanjförslag sedan utvärderas bör alla med beslutsrätt delta. Peter Callius känner av trender. följd av att människor litar mer på sin granne än på reklamen. Det gäller också vilken organisation man vill stödja. När det inte finns tid att lägga Se till att du verkligen lyssnar till presentationen, utan att börja tycka direkt. Ställ frågor för att få klarhet. Allt handlar om ifall kampanjen gör jobbet mot målgruppen och följer briefen, inte om smådetaljer. När du sedan ger tillbaka din ståndpunkt till din byrå se till att alltid börja med det positiva. PERNILLA NORSTRÖM Grannen är pålitligare än kampanjen på att göra rätt val väljer man gärna det som någon annan har satt en trovärdighetsstämpel på. ENLIGT PETER CALLIUS tycks dagens konsumenter befinna sig i parallella universum, där man ena dagen vill engagera sig, ifrågasätta och testa nytt, för att nästa dag bli ledd och välja det välkända. Men allt fler säger idag aktivt nej till reklam. Det är lättare att nå ut men samtidigt svårare att nå in i människors huvud. PERNILLA NORSTRÖM
Bill Gates är inte en bankomat Strategi Så når Röda Korset fram till givaren Ett av de mest välbesökta seminarierna på InsamlingsForum hölls av Robert Cederlund från Röda Korset. Han berättade om hur organisationen förändrat sin kommunikation för att lättare nå fram med sitt budskap och öka insamlandet. Givarservice Seminariet om minnes- och högtidsgåvor gav en inblick i praktiska svårigheter som kan tynga dessa tjänster. Monika Frieberg och Runa Rålund på Läkarmissionen och Sofia Svensson på Diakonia gav exempel på hur enkla transaktioner förvandlas till invecklade utredningar. FELSTAVNING, VAGA FORMULERINGAR och fel uppgifter ställer till problem. Ett exempel är kvinnan som vill skänka 100 kronor för att hylla sångerskan Madonna. Är det värt att hantera ärendet, med den administration och kostnad som den medför när utskick som tack för gåvan och porto tagit sin del av intäkten? Varje år ger minnes- och högtidsgåvorna 4-5 miljoner kronor till Läkarmissionen och cirka 2 miljoner till Diakonia. Men det är svårt att hålla koll på exakt hur stora kostnader de FÖR TRE ÅR SEDAN var vårt budskap spretigt. Kunskapen om vad Röda Korset gör var liten. Vi lyckades inte skapa medkänsla, och jobbade inifrån och ut inte utifrån och in, sa Robert Cederlund. Efter att ha följt ordningen; skaffa, behålla och utveckla givarna gjordes en förändring till att; behålla, utveckla, återvinna och sedan skaffa givare. Snart kunde mätbara mål sättas upp samtidigt som effektivare användande av organisationens databas gav ökad kunskap om givarnas beteende. Allt börjar med databasen. Den är ofta svår att använda, men den rymmer oerhört mycket kunskap om givaren. Man kan säga att resultatet av en kampanj bygger till 40 procent att hittat rätt målgrupp, och 40 procent beror på erbjudandet. För Röda Korset står 30 procent av givarna för 70 procent av gåvorna, vilket självklart påverkar våra budskap, sa Robert Cederlund. Den senaste kampanjen Robert Cederlund vill engagera. Rädda Mammorna pågår för fullt och ser ut att nå de uppsatta målen. 2006 års kampanj Krigets Offer, då fotografen Jens Assur reste till Sudan och Kongo-Kinshasa för Röda Korsets räkning, överträffade också de ekonomiska målen och tilldelades priset Guldnyckeln. Målet att sprida kunskap om det dagliga livet i konfliktområden uppfylldes också. När man gör det oväntade men efterlängtade, då har man lyckats, sa Robert Cederlund. PETER REHNFELDT Viktiga gåvor ställer höga krav medför. Båda organisationerna betraktar dessa gåvor som en viktig ingång till fortsatt givande. Men målet att hanteringen förenklas. Att införa en gräns för minsta belopp och att överlåta ansvar för stavning och annat åt givaren är två sätt, sa Sofia Svensson. FRII VERKAR FÖR ATT HITTA en lösning på problem som kan uppstå i samband med minnesgåvor. Dagens system har stora brister då hanteringen av gåvorna ser olika ut på olika begravningsbyråer, vilket bland annat uppmärksammats i SVT:s Uppdrag granskning. Ett första steg är att FRII och Fonus har tagit fram en portal där FRII-medlemmar presenteras och där det finns länkar till organisationerna, berättade Claes Anckarman på FRII. PETER REHNFELDT Få givaren att känna sig utvald och skapa en långsiktig relation. Det råden gav Cancerfondens Catharina af Ugglas Sandström vid seminariet om stora donationer. SEDAN 2006 är Catharina af Ugglas Sandström ansvarig för Cancerfondens program för stora donationer. Tålamod, planering och relationer är grunderna i hennes arbete. En stor donation handlar inte en viss summa pengar, utan är en gåva av stor betydelse för organisationen, berättade hon. De flesta stora donationer kommer från personer som vill engagera sig. Ett ömsesidigt förtroende byggs upp i flera steg: att identifiera, söka, planera, involvera, fråga, avsluta och tacka givaren. EN VIKTIG DEL är att hitta rätt tillfälle för att fråga om en stor donation. När det är gjort har man kommit långt. Men Bill Gates är inte en bankomat. Inte andra personer som kan tänka sig att bidra med en stor donation heller. Det är personer som främst vill visa engagemang och som i många fall själva frågar om hur de kan ge stöd på Catharina af Ugglas Sandström. bästa sätt, sa Catharina af Ugglas Sandström. Ett argument som Cancerfonden gärna presenterar för givaren är att organisationen satsar på unga forskare och att man verkar för att behålla avancerad forskning i Sverige. Det är också viktigt att visa vilken stor betydelse dessa donationer har. Tack, tack, tack och åter tack. Man kan aldrig säga tack för många gånger, konstaterade Catharina af Ugglas Sandström. PETER REHNFELDT 9
insamlingsforum Storytelling talar direkt till hjärtat Matts Heijbels och Magdalena Eklblad Ackebergs föredrag om Storytelling väckte starkt engagemang på årets InsamlingsForum. Storytelling handlar om att levandegöra och exemplifiera det abstrakta. Med korta, emotionella historier kan en organisations värderingar beskrivas, för att sedan spridas och påverka andra. KONSULTEN Matts Heijbel har haft i uppdrag att hjälpa Diakonia att hitta berättelser som talar till hjärtat och känslorna. Vi har många emotionella berättelser inom våra organisationer, men de är svåra att få ner på papper, berättade Magdalena Ekblad Ackeberg på Diakonia. Matts Heijbel fick underlag att läsa och träffade personer inom Diakonia. Alla mänskliga sammanhang hålls ihop av våra 10 Matts Heijbel och Magdalena Ekblad Ackeberg. berättelser och de finns i allra högsta grad i organisationer. Men för att påverka mottagaren gäller det att ta fram en avgränsad emotionell bild, sa Matts Heijbel. HAN MENAR ATT få organisationer har koll på sitt berättarkapital idag. Men Storytelling, som är stort i USA, är på väg att erövra även Sverige. En historia ska vara max en halv A4 och ha en tydlig poäng. Historierna tar fram det personliga, levande och sanna, de påverkar och berör. Sen bestäms vilka av historierna som ska spridas och hur och vem de ska påverka. Det är word-of-mouth som gäller, sa Matts Heijbel. Diakonia hittade ett nytt uttryckssätt genom fotoutställningen Människor som förändrar världen, där porträtt på Diakonias personal i världen kopplades samman med starka, personliga historier. Berättelserna bör ses som kapital i organisationen, som kan sättas i arbete. De kan ge tillväxt, spontana kunder och bidrar till att organisationen utvecklas. Ofta handlar det om historier som aldrig tidigare berättats för att ingen har frågat, sa Matts Heijbel. Om några år tror han att större företag och organisationer har någon anställd bara för att ansvara för berättarkapitalet. PERNILLA NORSTRÖM tema Vad händer när insamlingsorganisationerna blir allt fler? Är mångfalden gynnsam eller skapar den konkurrens och förvirring? Insamling nu har tittat närmare på några områden där flera organisationer arbetar sida vid sida. Berikande mån eller bitter konk NYETABLERADE ACTION AIDS svenska generalsekreterare Ylva Strömberg gick rakt på sak vid FRII:s frukostmöte i slutet av april: När Plan etablerade sig i Sverige och jag arbetade på Läkare Utan Gränser blev vi först skitförbannade, istället för att säga vad professionella de är, vad kan vi lära oss av dem? Men vi måste vilja ha konkurrens. Ju fler produkter det finns, desto bättre möjligheter har du att välja efter vem just du är. Action Aid startade sin verksamhet i Sverige 2006 och är det senaste tillskottet bland organisationer som arbetar med fadderbarn, med fokus på kvinnor och flickor. Det första året fick organisationen omkring 1 500 faddrar i Sverige. Jag tror att vi snarare lockar nya givare, framförallt barnfamiljer. Marknaden är långtifrån mättad, svarade Ylva Strömberg på frågan om Action Aid i första hand attraherar nya givare eller lockar över gamla från andra organisationer. DE REPRESENTANTER FÖR ANDRA insamlingsorganisationer med inriktning på barn som Insamling nu har talat med är måna om att resonera utifrån ett branschperspektiv. Mångfalden kan ses på två sätt. Å ena sidan väcks ett större intresse och vilja att ha fadderbarn. Å andra sidan kan det vara så att ju fler organisationerna blir, desto mindre blir det att dela på men än är marknaden inte slut, säger Maria Presson, insamlingschef på Hoppets Stjärna. Det som är avgörande för oss på Ingen tjänar på att olika ändamål stä PG Persson, utvecklingschef på Cancerfonden, tycker att mångfald inom insamlingsbranschen är bra. Han uttrycker dock viss oro för att otydligheten ökar med fler aktörer.. CANCERFONDENS KAMPANJ Rosa Bandet är ett exempel på när aktörer med lite olika fokus på sitt stöd går samman och kompletterar varandra. I sådana sammanhang är det extra viktigt att vara extra tydlig med vem avsändaren är, menar PG Persson. Han tycker det är olyckligt när organisationer i sin iver att samla in pengar ställer Ylva Strömberg leder Action Aid i Sverige. Ju fler produkter det finns, desto bättre möjligheter har du att välja efter vem just du är. sjukdomar emot varandra, med budskap som handlar om vilken sjukdom som är värst eller vad flest människor dör av. Den typen av kommunikation gagnar inte den breda sjukdomsbekämpning vi tror att alla människor står bakom. PG Persson tycker bara det är roligt om Cancerfonden kan ge inspiration med sina kampanjer och insamlingsmetoder, särskilt till små organisationer som kämpar för att växa. Cancerfonden i sin tur letar hela tiden efter nya idéer för kunna att skapa kreativa kampanjer och överraska givarna.
FOTO: JACOB FELLÄNDER gfald urrens? längre sikt är att de organisationer som etablerar sig i Sverige har en gedigen bakgrund och gott anseende i de länder där de är verksamma. Det vore inte bra om organisationer värvar faddrar under några år och sedan försvinner från Sverige. Det kan skapa en negativ erfarenhet bland givarna, fortsätter hon. UNICEF SVERIGE INGÅR i samarbetet med Världens Barn men har även valt att profilera sitt eget varumärke genom Humorgalan, som hölls i början av maj. Vi har haft en mycket positiv utveckling sedan vi började med en egen gala år 2003, och antalet autogirogivare har sedan dess ökat från 17 000 till cirka 75 500 i dag, berättar Unicef:s generalsekreterare Véronique Lönnerblad. Hon är i grunden positiv till mångfalden inom svensk insamling: Jag är glad över mängden organisationer och vi har inte råkat ut för återkommande förväxlingar. Det som är viktigast för mig är organisationernas syften och förmågan att åstadkomma förändringar, så att pengarna gör största möjliga nytta. HELENE THORNBLAD lls mot varandra Till slut är det alltid de starkaste idéerna som vinner, menar PG Persson. Då spelar det ingen roll om man är en mindre organisation och en av många aktörer, det viktiga är att vara kreativ och tro på det man gör. Han tror att framtidens insamlingsarbete alltmer kommer att kopplas till konceptuella lösningar, där givarna är interaktiva på något sätt. Det är de spännande koncepten som kommer att tilltala framtidens givare, och som även attraherar sponsorer och övriga samarbetspartners. PERNILLA NORSTRÖM Under sändningen av Unicefs humorgala för världens barn i TV4 fanns insamlingsbudskap från flera olika organisationer. Skådespelerskan Eva Röse medverkade i Unicefs insamling. Flera insamlingsbudskap krockade i humorgalan Den 7 april höll Unicef och TV4 humorgala för världens barn. I pauserna sändes reklamspotar för inte mindre än tre andra insamlingsorganisationer, två av dem med tydlig inriktning på barn. NÄR JAG FICK HÖRA om det här efteråt tänkte jag omedelbart att detta är en stor fara för hela branschen. Under loppet av några minuter utsattes tittarna för fyra olika insamlingsbudskap. Detta kommer att skada vårt förtroende hos givarna, säger Unicefs generalsekreterare Véronique Lönnerblad till insamling nu. Jag hoppas att organisationerna i framtiden ser till att de inte beställer reklamtid så att det krockar med andra organisationers program, oavsett om de hade som avsikt att annonsera mitt i vår gala eller om det råkade bli så. Véronique Lönnerblad har belägg för att en del givare trodde att de ringde till Unicef men istället hamnade hos någon av de andra organisationerna. I klartext betyder det borttappade givare. Jag är inte ute efter någon polemik. Vissa saker är helt enkelt skadliga för oss alla. Det är organisationernas ansvar att styra över sin reklamtid så att detta inte upprepas, säger hon. SOS-BARNBYAR var en av annonsörerna. Jag tror inte att detta är en stor fara för branschen men kan tycka att det är helt onödigt. I SOS-Barnbyars fall så är det så att vi aldrig skulle ha råd att köpa riktade tider för vår TV reklam vårt avtal med TV 4 innebär att de bestämmer när de vill lägga ut vår reklam, säger generalsekreterare Elisabeth Andersson. Detta bekräftar också att det för många av våra givare är otydligt vad respektive organisation står för. Här måste vi alla arbeta mer för att tydliggöra våra koncept. Och min gamla käpphäst att cirka tio av de största organisationerna har sitt gemensamma organisationshus där vi har gemensam administration, system, ekonomi men där vi samordnar de olika varumärkena på ett bättre sätt, bara blir än mer intressant. ACTION AIDS Ylva Strömberg kommenterade händelsen på FRIIs frukostmöte: Vi vill verkligen inte kannibalisera på andra organisationer, det är kontraproduktivt. För vår del handlade det om att TV4 utan vår vetskap la in gratis-spotar i Unicefs gala. De som ringt till oss och sagt att de vill bli Världsföräldrar har vi hänvisat vidare till Unicef. HELENE THORNBLAD 11
etik Svenska hjälporganisationer skildrar fattiga människor på ett felaktigt sätt, menar journalisten Bengt Nilsson. Han har arbetat sida vid sida med hjälporganisationer många gånger, och anser att dagens insatser ofta är kortsiktiga och bygger på felaktiga grunder. Bengt Nilsson, journalist: Givarna får fel bild av omvärlden HJÄLPORGANISATIONER har ett mål med allt de gör och säger. De vill samla in pengar. Och det styr innehållet i det som de uttrycker, säger Bengt Nilsson. Han är frilansjournalist som både skriver och filmar och han jobbar mycket i afrikanska länder. Om man som svensk aldrig har varit i Afrika och enbart tar till sig hjälporganisationernas bild, framstår Afrika Bengt Nilsson som en kloak av mänskligt lidande. Det är en skildring som Bengt Nilsson inte anser stämma. För det är inga stackars offer som han möter på sina reportageresor. Utan människor som lever vanliga liv, även om de har lägre levnadsstandard, sämre hälsostandard och en lägre medellivslängd. Men de har också sånt som vi saknar. Det finns en enorm värme, vänlighet och generositet. En fördragsamhet över livet och en livsglädje som är svår att förklara. Den måste nog upplevas, säger han. AFRIKA ÄR DEN KONTINENT som har haft svårast att anpassa sig till den globala ekonomin och där finns mycket materiell fattigdom. Bengt Nilsson ser detta främst som ett politiskt problem med de totalitära regimer som härskar i många länder söder om Sahara. Fick de ordning på den politiska FOTO: CATO LEIN situationen skulle ekonomin förbättras oerhört. Nu är det en liten elit som lyckas utveckla privata ekonomier medan länderna står och stampar. När hjälporganisationer kommunicerar vad som kan göras för att hjälpa Afrika, tycker Bengt Nilsson att det blir fel fokus. Skulle man utgå från hjälporganisationernas bild verkar det som den enda ljuspunkten är enskilda individer som får ett bättre liv tack vare en vit person som kommit och låtit ett guldregn falla över någon. ATT ENSKILDA MÄNNISKOR faktiskt får det bättre tack vare hjälpen från Sverige tycker inte Bengt Nilsson väger upp nackdelarna. För individen som får hjälpa så är det naturligtvis ovärderligt. Men det förleder en givande allmänhet att de gör en bestående insats, men så är det inte. Det blir som ett avlatsbrev där man betalar hundra kronor och friköper sig från skuld och sen behöver man inte tänka mer. Det bekymrar mig som journalist. Istället tror Bengt Nilsson att det skulle behövas insatser på en annan nivå, att västvärlden skulle sluta stödja befintliga politiska strukturer. Välgörenheten är en kvarleva från hednamissionen. Vi kommer ingen vart med det utom att givaren känner sig god. Att hjälp som kommer från Sverige till och med kan göra skada har Bengt Nilsson sett flera exempel på. Bland annat gjorde han reportage från matbombningarna över södra Sudan, när stora Herkulesplan flög över stridande områden och släppte ner last med mat och utsäde. Den här gratismaten som föll från himlen såldes sedan på marknaden. All annan ekonomisk aktivitet upphörde. Det lönade sig inte att odla själv utan unga, arbetsföra män stod istället och blickade mot himlen. Det är inte bra. Om man som svensk aldrig har varit i Afrika och enbart tar till sig hjälporganisationernas bild, framstår Afrika som en kloak av mänskligt lidande MEN BENGT NILSSON har även träffat en och annan hjälporganisation som han tycker gör nytta. Jag tror mycket på små organisationer som jobbar med ett extremt avgränsat verksamhetsområde. Men hur vi ska hjälpa Afrika är en gigantisk fråga. Och där tror jag att vi måste tänka om i grunden. EVA NORDENSTAM fakta bengt nilsson Journalist med fokus på fattigdomsfrågor. Han har rest och arbetat i Afrika i 30 år. Han har bland annat arbetat med utrikesfrågor på Aktuellt och producerat program om Afrika och biståndsfrågor, senast i Uppdrag granskning förra året. Mer om Bengt Nilssons syn på bistånd: www.expressen.se/debatt/1.676385 Varningslistan Al-Aqsa Spannmål Stiftelse Baltic 2000 Barn & Katastrofhjälpen Barn- & Ungdomsfonden - BUF Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning FRII avråder allmänheten från att ge pengar till följande insamlingar som saknar 90- konto. OBS! Uppgifterna är aktuella i juni 2007, kolla alltid med FRII innan du publicerar denna lista så att du har aktuell version! Hjälpfonden Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Innocent Child/Krigets Oskyldiga Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation Mojahedin Sympatisör Förening MSF Naturskyddsfonden Pilgrimsfolket SADF Alzheimer och Demensforskning Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Svensk Cancerrehabilitering - SSC Svenska Hjälpfonden Svenska Läkaresällskapet 200-årsfonden Svenska Smärtafonden Telehjälpen 12
kampanj Cancerfonden Egna insamlingar ger stöd Sveriges-Hårdrockare, Dance4Me och Världens Bästa Agge är tre av Sveriges nytillskott i insamlingsbranschen. Alla är exempel på enskilda människors initiativ i Cancerfondens engagemangscentral. ENGAGEMANGSCENTRALEN gör det lätt för företag och privatpersoner som vill engagera sig för att stödja svensk cancerforskning. De som vill starta en egen insamling kan göra det genom att fylla i ett formulär på Cancerfondens hemsida. Registreringen ger tillgång till en egen insamlingssida där den eller de som är ansvariga kan blogga och lägga in bilder. Cancerfonden redovisar pågående insamlingar med resultat och topplistor på hemsidan. Vid pressläggningen för insamling nu toppades listan av insamlingen till minne av Världens Bästa Agge, som på drygt sex månader hade fått in närmare 57 000 kronor. Sveriges-Hårdrockare verkar av bloggen att döma ha vunnit den jämna insamlingsduellen mot Sveriges-Syntare och överskridit insamlingsmålet 10 000 kronor. HT FOTO: FREDERIK VAN DE WALLE Ropen skalla, öppet för alla! Det var ett av slagorden när Marschen för tillgänglighet 2007 genomfördes den 2 maj i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Askersund. Mer än 120 organisationer, företag och webbsidor stödjer den årliga manifestationen. Sveriges första mobila insamlingssida NATURSKYDDSFÖRENINGEN har tagit fram Sveriges första mobila insamlingssida. Besökaren kan via telefonens WAP-tjänst skänka pengar, ladda ned naturbilder och ljud och se bildspel. En ny tjänst är också att kunna räkna ut ut hur mycket resan till jobbet kostar i kilo koldioxid och klimatpåverkan. Beräkningen utgår från rikssnittet per färd med tåg, flyg, bil och buss, och ger en ungefärlig uträkning av mängd koldioxid i kilo. Adressen är mobil.naturmob.se. PR Som kund hos Nordic Fundraising AB får Du alltid: Hög kvalitet Bra resultat Flexibla kampanjupplägg Fasta priser Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era önskemål. Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och telemarketing. Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise! Nordic Fundraising AB Eriksbergsgatan 4 114 30 Stockholm Tel 08-678 12 00 E-mail: info@nordicfundraising.se 14
Den första svenska insamlingsgalan i en värld på Internet gav 10 000 kronor. Barncancerfonden Gala på nätet lockade 1000 Barncancerfonden ordnade nyligen den första svenska galan i nätvärlden Second Life. Föreställningen hölls den 28 april med kända artister både från den virtuella och den verkliga världen. Besökarna kunde lyssna på livemusik och skänka pengar. Ett tusental personer fanns i publiken och 10 000 kronor samlades in. SOM VÄNTAT BLEV DET inga miljonsummor. Men vi har fått en värdefull erfarenhet av ett nytt medium. Det kan bli en intressant mötesplats när vi söker nya former för vårt arbete och nya givare. På sikt kan Second Life bli något stort och det gäller att ligga långt framme, säger Johan Björkman, som arbetar med företagssamarbeten på Barncancerfonden. Galan genomfördes i det skandinaviska området Second Sweden, en del av Second Life. Ekonomin i mötesplatsen är sammanflätad med den vanliga världen. Valutan som används kan växlas mot amerikanska dollar. Alla som deltar har en identitet i form av en så kallad avatar. BARNCANCERFONDEN uppträdde som avataren Ivar Edman, berättar Johan Björkman, som säger att organisationen planerar att ha en fortsatt närvaro i Second Life, där man utnyttjar mediets fördelar. Second Life har blivit mer och mer uppmärksammat och har mer än sex miljoner registrerade användare globalt. Flera svenska dagstidningar och månadstidningar finns representerade. Svenska Institutet satsar 400 000 kronor på att bygga en ambassad i nätvärlden. Galan arrangerades i samarbete med artisten Therese Åhs med sin avatar Natalie Moody, och Johan Hedberg, grundare av Second Sweden. Deltog gjorde också jazzartisten Robert Lundgren med avataren Ross LeShelle, amerikanska Frogg Marlowe Johan Björkman. och Jaycatt Nico, brittiska singer/songwritern Mel Cheeky, Cylindrian Rutabaga från USA och Angelica Silverblad som tidigare uppträtt i samband med Barncancerfondens jubileum på Kulturhuset i Stockholm. Angelica idag 16 år gammal har själv haft leukemi som barn. Det har skrivits mycket i media om Second Life, både negativa och positiva artiklar. Vi fick ett bra medialt genomslag för vårt evenemang, säger Johan Björkman. MARIE VON ZEIPEL fakta Second Life Second Life är en virtuell värld på nätet som skapas och ägs av dess besökare. Det går att köpa och sälja produkter och tjänster, se på film eller gå en kurs. Världen har en egen valuta, Linden dollar, som går att växla till amerikanska dollar. Antalet deltagare i Second life har mångdubblats under senare tid. I slutet av maj fanns det över 6,6 miljoner aktiva användare. FOTO: LINDEN LAB Oväntad respons på Mentorkampanj MENTOR SVERIGE rapporterar att man nyligen har haft en kampanj som var oväntat framgångsrik. Vi hade under två veckor i april en utomhuskampanj i busskurer och t-banan där vi uppmanade läsarna att anmäla sig som mentorer via sms och på vår hemsida. Parallellt har vi haft ett samarbete med tidningen City i Stockholm där de skrivit och haft gratisannonser om kampanjen, berättar Mentors generalsekreterare Carl von Essen. Målet för kampanjen var att få in 100 anmälningar som mentorer. 270 anmälningar kom in. Kostnaden för kampanjen var liten. Företaget Clear Channel upplät utrymmet gratis och reklambyrå tog fram material utan kostnad. PR Ökat intresse från sponsorer SPONSRINGEN HAR ökat mer än reklammarknaden i sin helhet de senaste åren, enligt statistik från Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM. Företagens intresse för social och humanitär sponsring steg efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004. Sedan dess har sponsringenfortsatt uppåt och ökade med 15 procent mellan 2005 och 2006. Sponsring beräknas omsätta drygt 4,3 miljarder i Sverige, vilket är drygt 7 procent av de totala reklamkostnaderna. HT 15
utblick Guidestar prövar ny tjänst i Europa AMERIKANSKA GUIDESTAR gör det lätt för givarna att få tillförlitlig information om ideella organisationer i USA. Nu inleds en pilotstudie för att starta liknande tjänster i Europa. GuideStar har byggt upp en databas med information om 1,5 miljon ideella organisationer i USA. Informationen är en betaltjänst och förmedlas via GuideStars webbplats. GuideStars grundare Buzz Schmidt har nu även tagit initiativ till att bygga upp nationella system världen över. I april inleddes pilotstudier i Ungern, Tyskland, Nederländerna och Irland. Vi räknar med att pilotstudierna ska vara slutförda under 2008. Vårt mål är att utforma webbplatser efter de behov som finns i varje land, berättar Keisha Taylor på GuideStar International. HELENE THORNBLAD Hallå där... JAN OLAV RYFETTEN, VD I STIFTELSEN SORIA MORIA Mer än 40 deltagare på årets InsamlingsForum kom från Norge. Varför är intresset för InsamlingsForum så stort? Det finns ingen motsvarande arena i Norge och de flesta organisationer letar efter att hitta nya intäktskällor. Jag tror också att många inom organisationerna sätter högt värde på att träffa kolleger, och flera av deltagarna medverkade nu för tredje gången. Hur tror du att den norska närvaron påverkar InsamlingsForum? Efter 14 år i ren svensk regi kom Norge med för tre år sedan. Till en början var vi bara deltagare, men de senaste två åren har vi även varit ett stöd i planeringen. Det har gjort InsamlingsForum mer omfattande. Jag vill understryka att arrangemanget ska vara i regi av FRII och i Stockholm. Det är en tradition som inte bör förändras. Och nu när andelen norska deltagare är så stor sätter det prägel på arrangemanget. Vi har mycket att lära av varandra! Vilka insamlingsfrågor är mest aktuella i Norge just nu? Spelautomaterna försvinner och ny lagstiftning begränsar organisationernas telemarketing och direktmarknadsföring. Små och mellanstora organisationer får det tuffare, medan riktigt stora organisationer ser ut att klara sig bättre. Tror du att den norska uppslutningen blir lika stor nästa år? Jag hoppas det. InsamlingsForum har kommit för att stanna. FRII har gjort ett fantastiskt jobb med att skapa grunden för ett professionellt arrangemang som är öppet för alla. Jag hoppas att vi från Norge kan delta i att bygga och utveckla InsamlingsForum framöver. PETER REHNFELDT Tack för alla spännande tips SEDAN FLERA ÅR har Patrik Haggren på Svenska Naturskyddsföreningen skrivit om omvärldsbevakning av nya insamlingsmetoder och trender i tidningen. I det förra numret fanns den sista versionen av Patriks spaning. FRII vill rikta ett stort tack till Patrik för alla tips och ett mycket gott arbete! Vi söker medarbetare för kommunikation och insamling Stockholms Stadsmission arbetar för att Stockholm ska bli en mänskligare stad. För alla! För att klara detta är vi helt beroende av gåvor från enskilda givare, församlingar, företag, fonder och stiftelser. 2006 var insamlingsresultatet 57 mkr av en omsättning på 150 mkr. Vårt arbete med kommunikation och insamling ställs inför nya utmaningar. Genom opinionsbildning och events satsar vi kraftfullt på att stärka vårt varumärke och öka kännedomen om den utsatthet vi möter. Samtidigt intensifierar vi insamlingsverksamheten baserad på långsiktiga relationer med våra givare. Avdelningen för kommunikation och insamling består av två enheter med varsin chef som rapporterar till direktor Marika Markovits och ingår i ledningsgruppen. fem nya medarbetare Vi söker nu fem erfarna personer: En insamlingschef som kan sätta samman ett nytt insamlingsteam med två medarbetare ansvariga för företagssamarbeten, testamenten, donationer, fonder och stiftelser. Dessa två befattningar tillsätts i samråd med den nya insamlingschefen. En informatör till kommunikationsenheten som arbetar med såväl intern som extern kommunikation. En koordinator till kommunikationsenheten som fungerar som intern produktionsledare. Läs mer om vår värdegrund, våra verksamheter och tjänsterna på www.stadsmissionen.se Skicka sedan din ansökan med cv märkt Kommunikation/ Insamling till Marika Markovits, Stockholms Stadsmission, Box 2266, 103 17 Stockholm senast 19 juni 2007. Frågor besvaras av Marika Markovits 08-78 78 607 och av kommunikationschef Elisabet Reslegård 08-78 78 606 (kommunikationstjänsterna). 16
årets insamlare Hjärt-Lungfonden Årets insamlare 2006 Pristagare som engagerar och berör Hjärt-Lungfonden har utsetts till Årets Insamlare 2006. Fonden får utmärkelsen för att tydlig kommunikation som har lett till ett ökat insamlingsresultat. Hjärt-Lungfonden insamling steg i fjol till 127 miljoner kronor från 100 miljoner året innan. FÖR HJÄRT-LUNGFONDEN är 2006 års insamlande en stor framgång. Målet är nu att fördubbla insamlingsresultatet till ytterligare till 250 miljoner om fem år. Att vi har blivit Årets Insamlare ger alla som jobbar på Hjärt-Lungfonden rejäl kraft. Men den största vinsten är att vi för varje krona som samlas in kommer ett steg närmare att hjälpa de människor som drabbas av hjärt- och lungsjukdomar, säger insamlingschef Kristina Sparreljung. Hon och kollegan Markus Gellner fick ta emot hyllningar, vandringspris och diplom vid InsamlingsForum på på Lidingö i maj. Glädjen över att organisationens effektiva arbete uppmärksammats var stor. Kristina Sparreljung och Markus Gellner på Hjärt-Lungfonden tog emot utmärkelsen vid årets InsamlingsForum i Stockholm. JAG ÄR IMPONERAD AV vad Hjärt-Lungfonden har gjort. Fonden erbjuder sina gåvogivare många olika möjligheter att stödja denna angelägna forskning och man bygger långsiktiga relationer med givarna. Det är ett flerårigt arbete som nu har burit frukt och därför belönas, kommenterar Erik Zachrison, generalsekreterare i FRII. FRIIs tidigare ordförande Therése Engström överlämnade utmärkelsen med motiveringen: Genom en genomtänkt intern integration av insamling, kommunikation och programverksamhet har Hjärt- Lungfonden lyckats skapa en tydlig extern kommunikation som berör och engagerar. Resultatet har blivit en kraftig ökning av insamlingsresultatet under 2006. FRII delade ut priset för trettonde året. Förutom äran får den bästa insamlaren ett vandringspris i form av en insamlingsbössa. PETER REHNFELDT Blommor och kramar avslutade FRII-kurs DEN FÖRSTA UTBILDNINGEN för certifiering av insamlare i Sverige avslutades den 20 april. På Berhs School of Communication i Stockholm samlades kursdeltagarna och kursledarna för att sammanfatta utbildningen. Det blev en final i glädjens tecken med tal, blommor, diplomutdelning och presenter. Inspiration var temat för dagen och det var också vad kursen haft som syfte att bidra med sedan starten i september förra året. Kursledaren Maria Ros Jernberg omfamnades av Carin Cederberg. Samling för sista gången på Berghs School of Communication. Nu med diplom i insamling. 17
friimedlem Ronald McDonald Barnfond Trygg miljö för sjuka barn Birgitta Mossberg är sedan årsskiftet generalsekreterare för Ronald Mc Donald Barnfond i Sverige. Stiftelsen har funnits i Sverige sedan 1990, och blev under våren medlem i FRII. VI HAR HAFT 90-KONTO och så hela tiden så jag vet inte varför vi inte har gått med förrän nu. FRII är ett bra sätt att få kontakt med andra i den ideella sektorn, och så ordnas ju en massa intressanta seminarier, säger Birgitta Mossberg. Ronald Mc Donald Barnfond arbetar inom tre huvudområden. Man bygger hus i anslutning till specialistsjukhus där svårt sjuka barn och deras familjer får bo. Man utrustar lekrum vid barnmottagningar och delar ut pengar till forskning inom barnmedicin. De största projekten är husen. I Sverige finns det i dag tre Ronald Mc Donaldhus i Huddinge, Lund och Göteborg. Ett fjärde hus planeras i Linköping. Stiftelsens hus ska vara ett hemlikt och tryggt boende. Det är viktigt att miljön är varm och ombonad med till exempel trägolv och fina textilier. De familjer som bor i våra hus befinner sig i en tuff situation och behöver en fristad från tunga tankar. Det kostar att bygga fina hus i Sverige. Det nya huset i Linköping beräknas kosta 25 miljoner. Första spadtaget tas i höst och planerad invigning är under hösten 2008. PENGARNA TILL Ronald Mc Donald Barnfond kommer till största delen från McDonald s. Företaget ger till exempel 10 procent av omsättningen en särskild helg om året till fonden. Den kallas för World Children s Day och är i år den 18-19 november. Privatpersoner ger främst via insamlingsbössor på restaurangerna. Förra året gav bössorna 3,9 miljoner. Vår målsättning för detta år är att vi ska få in 5 miljoner i 18 Birgitta Mossberg och Ronald McDonald Barnfond ger stöd åt allvarligt sjuka barn och deras familjer vid behandlingar eller besök på sjukhus. fakta Ronald McDonald Barnfond McDonald s är en av de största restaurangkedjorna i världen med cirka 30 000 restauranger i 121 länder. I Sverige finns 235 restauranger. Företaget startades 1948 i San Bernardino i USA. Den första restaurangen i Sverige öppnades 1973 på Kungsgatan i Stockholm. Ronald McDonald Barnfonds motsvarighet finns i cirka 30 länder. Det första Huset öppnades i Philadelphia 1974. Till Sverige kom Ronald McDonald Barnfond 1990. Svenska McDonald s betalar merparten av fondens administrativa kostnader och externa kommunikation. Det finns idag cirka 270 Ronald McDonald Hus i hela världen. Läs mer: www.rmdbarnfond.se och www.ronaldmcdonaldhus.se bössorna. Vi ska även införa bössor när man köper via bilen i drive-thru, säger Birgitta Mossberg. MEN PRIVATPERSONER är inte huvudmålgruppen för insamling till fonden. Det är framför allt företag man vänder sig till. Jag tar kontakt med dem som är leverantörer till McDonald s och andra helt externa företag och söker även pengar ur stiftelser och fonder. Birgitta Mossberg tycker att det blivit lättare att samla in pengar från företag. Det märks att det händer något även om det går långsamt framåt. Många fler företag i Sverige vill ha någon typ av ideellt samhällsengagemang. Vi är ju fortfarande långt efter USA vad gäller synen på I dag finns det tre Ronald McDonaldhus i Sverige i Huddinge, Lund och Göteborg. Ett fjärde hus planeras i Linköping. företagens samhällsansvar, men vi är på väg mot åt rätt håll, säger hon. När huset väl står färdigt betalas driften av de landsting som familjerna som bor i huset kommer ifrån. Jag får ofta rörande bevis på hur mycket husen betyder för familjerna. Att få bo i närheten av sjukhuset där ens sjuka barn får behandling och kunna prata med andra familjer i huset, som har en liknande situation situation, är mycket värdefullt, säger Birgitta Mossberg. MEN MCDONALD S är också ett företag som många har åsikter om. Det nämns inte bara i positiva ordalag, och det påverkar naturligtvis Birgitta Mossberg i hennes insamlingsarbete. Det är klart att det ju är svårare att jobba för Ronald Mc Donald Barnfond än till exempel Barncancerfonden. Även om många barn som har cancer faktiskt bor i våra hus. Men vi är mindre kända och det finns ju starka känslor kring varumärket McDonald s. Men det är inte bara negativt. De som är positiva till McDonald s har vi ju en bra ingång till, säger Birgitta Mossberg. EVA NORDENSTAM
namn FRIIs styrelse Hallå där... LASSE GUSTAVSSON, GENERALSEKRETARE PÅ WWF Vad har du gjort tidigare? Jag har varit på WWF i snart fyra år och är idag ansvarig för WWFs Östersjöprogram. Jag har tidigare bland annat varit Policy and Science Director på Greenpeace i Amsterdam och VD på Ekocentrum i Göteborg. Vilka frågor kommer du att prioritera? Min ambition är att WWF ska bli ännu effektivare. Om vi ska lyckas vända den situation vi har i dag med klimatförändringar, skövling av regnskogar, utfiskning och utrotning av hotade växt- och djurarter, så måste vi hitta kraftfulla lösningar. I Sverige har vi valt att fokusera på klimatfrågan, naturvård i tropikerna och Östersjön. Klimatfrågan är väldigt aktuell just nu. Är framtiden så mörk som många säger? Faktum är att vi har större anledning att vara optimistiska än på mycket länge. Antalet aktörer som vill vidta konkreta åtgärder har nog aldrig varit så stort som nu och det massiva motstånd vi tidigare mött är som bortblåst. Det viktigaste målet är att förhindra att jordens medeltemperatur ökar med mer än 2 grader. Det förutsätter en dramatisk minskning av fossil förbränning. Vad tror du om WWFs framtid som insamlande organisation? WWF är en framgångsrik insamlingsorganisation, men precis som för de allra flesta ideella verksamheter är uppdraget alltid större än kapaciteten. Det finns mycket mer vi skulle vilja, och behöva, göra än vad vi har möjlighet till idag. Jag hoppas att vi ska ha fortsatt framgång med de insamlingsmetoder vi använder, men det finns anledning att fundera på om det finns metoder som inte används idag. CLAES ANCKARMAN (vald maj 2007) ORDINARIE: Anna Hägg Sjöquist, ordförande anna.hagg-sjoquist@ plan-international.org Jonas Romson, kassör jonas.romson@snf.se Georg Olvik g.olvik@raddningsmissionen.se Petra Lindskog petra.lindskog@redcross.se Fredrik Söderhielm fs@nonsmoking.se SUPPLEANTER: Tomas Hagwall tomas.hagwall@pingst.se Charlotte Enderlein charlotte.enderlein@karolinska.se Peter Winberg peter.winberg@nhr.se GENERALSEKRETERARE Erik Zachrison tel 08-677 30 90 fax 08-677 30 91 erik@frii.se På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för Insamling nu! Mejla till claes@frii.se och skriv Nya namn till insamling nu i ärenderaden. Nora Christiansen på Greenpeace Norden kommer att vara föräldraledig fram till slutet av 2007. Acting Fundraising Director i Greenpeace Norden kommer att vara Angus Fletcher. Blomsterfonden har fått en ny VD. Sven Erik Peterson har slutat och sedan årsskiftet är Ulf Thörnevik ny VD. Ulf Thörnevik Hjärt-Lungfonden har fått två nya medarbetare på företagsinsamling: Christa Larsvall och Petter Jonsson. Sara Brodahl, tidigare Rädda Barnen, är nu insamlingschef på Mentor Sverige och Johanna Berkquist är ny som projektledare för företagssamarbeten. Johanna har tidigare arbetat på BRIS och Stadsmissionen. Maria Pusic vikarierar som insamlingsansvarig på Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond för Åsa Thunqvist, som är mammaledig till mars 2008. På KFUK-KFUMs Riksförbund ersätts Sanna Ameln av Johan Åhrgren som informatör. På tjänsten som internationell informatör vikarierar Cristina de Melo Nascimento under Hanna Igelströms mammaledighet. Cecila Schön är ny marknadschef på Barnfonden sedan mars månad. Mia Sundsten (fd Olausson) arbetar sedan hösten 2006 med insamling på Afrikagrupperna. Hon har tidigare arbetat på Färnebo Folkhögskola, ISAK Sydafrikakommittén, Byggnadsarbetareförbundet och varit aktivist i Afrikagrupperna till och från sedan 1985. Stefan Bergh har anställts som ny generalsekreterare i IOGT-NTO. Han kommer närmast från tjänsten som biträdande generalsekreterare i Cancerfonden. Stefan Bergh efterträder Torsten Friberg som går i pension. Helena Häggqvist är nyanställd gå Givarservice, Erikshjälpen. Hon har tidigare arbetat på Fonus. Barncancerfondens tidigare kommunikationschef Anna Bergén avslutar sin anställning och fortsätter sin utlandsvistelse. Josefiina Ben Azouzz har börjat i givarservice. Johanna Perwe återvänder efter föräldraledighet till sin tjänst som informatör i juni. Rigmor Engerstam slutar då och börjar istället som informatör på Kooperation utan gränser i augusti. Helen Daneskog, projektledare insamling, kommer tillbaka från föräldraledighet i september. Ingrid Lindmark är projektanställd på Forskning utan djurförsök för att se över stiftelsens kommunikation. Rättelser I förra numret av Insamling Nu blev det fel på ett par ställen i På nya stolar. Jessica Renborg Huldt är anställd som handläggare på Plan Sverige. Hon har tidigare arbetat på Rädda Barnen och Friends. Finn Norgren är generalsekreterare på Radiohjälpen. Nya 90-konton SHIA PG 900110-8 Nordisk Hjälp PG 900112-4 Svensk - Litauiska Lokalföreningen i Kristianstad PG 90 01 08-2 Läkare i Världen, MDM PG 900109-0 Avslutade 90-konton Boliviagruppen PG 900378-1 Kväkarhjälpen, Vännernas Samfund PG 90 8 070-6 Indragna 90-konton Stiftelsen Palliativ Medicin PG 900835-0 Permobilstiftelsen PG 90 07 00-6 Insamlingsstiftelsen Oskarfonden PG 90 08 93-9 och BG 900-8939 Insamlingsstiftelsen En Hjälpande Hand PG 90 00 40-7 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund, CTRF PG 900254-4, 900546-3 och BG 900-2544 INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSSEKRETERARE Claes Anckarman tel 08-677 30 92 claes@frii.se VALBEREDNING Sofia Svensson, sammankallande sofia.svensson@diakonia.se Charlotte Petri Gornitzka charlotte.petrigornitzka@rb.se Ursula Tengelin ursula.tengelin@cancerfonden.se Frivilligorganisationernas insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, 103 12 Stockholm, Skeppsbron 28 Tel 08-677 30 90 Fax 08-677 30 91 e-post: info@frii.se www.frii.se
Avs: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm FRC Fundraising Company har en mångårig och unik erfarenhet av fundraising med ett stort svenskt och internationellt nätverk. Det är kunskaper som vi använder för att utveckla nya strategier och metoder för att åstadkomma ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. Vårt fokus är att hjälpa ideella organisationer att rekrytera nöjda och långsiktiga givare och medlemmar. Genom att låta oss sköta insamlingen får du tillgång till vår mångåriga erfarenhet inom fundraising. Våra tjänster: Idéer och förslag på fundraisingkampanjer Upplägg av insamlingsstrategier Personliga metoder för givare- och medlemsrekrytering Kampanjgenomförande Fundraisingutbildning Telefon-fundraising Face-2-Face-rekrytering FRC Fundraising Company ingår i koncernen Merlijn Personal Management som har sitt huvudkontor i Amsterdam. Lokalkontoren eller ett förutsättningslöst möte. FRC Fundraising Company AB Dalagatan 64 SE -113 24 Stockholm Sverige Tele +46 8 555 210 00 Fax +46 8 555 210 10 info@fundraisingcompany.se www.fundraisingcompany.se