FJÄRRAVLÄSTA FJÄRRVÄRMEMÄTARE

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2013 ENERGIEFFEKTIV BELYSNING MINDRE DEPONI OCH MER INSAMLING FJÄRRAVLÄSTA FJÄRRVÄRMEMÄTARE

FAKTURERAR FAKTISK FÖRBRUKNING 300 mätare Under en treårsperiod byter vi ut alla fjärrvärmemätare hos våra fjärrvärmekunder. Mätarna kan fjärravläsas vilket innebär att vi kan fakturera våra kunder för den värme de faktisk förbrukat under den aktuella perioden. Mätarbytet innebär även att mätarställningen automatiskt rapporteras in till oss. Under 2013 har vi satt in över 300 nya fjärrvärmemätare. Bild: Itron Sweden AB Nya glada fjärrvärmekunder Under 2013 har vi anslutit fem villor, en föreningslokal, nya gymnasieskolan i Finspång och två bostadsrättsföreningar med sammanlagt 175 lägenheter till fjärrvärmenätet. Enligt branschorganisationen Svensk Fjärrvärme är den svenska fjärrvärmen den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats sänka koldioxidutsläppen. Fjärrvärme är enkelt, prisvärt och miljösmart. Det vet våra nya kunder! 2 3

50 C 95 C 50 C 95 C Hett vatten ( 75-95 C) pumpas ut i fjärrvärme nätet, värmer våra kunder och returneras till värmeverket för att återigen hettas upp. Returtemperaturen ska vara ca 50 C. Avfallspanna Biopanna Biopanna Flistransportör Flistransportör Illustrationen visar hur processen fungerar i vårt värmeverk. Energiprojekt för att minska miljöpåverkan 2013 startade affärsområdet Energi två projekt med syfte att minska miljöpåverkan i sin verksamhet: Undersöka installation av ackumulator och sänka returtemperaturer. Ackumulator kan minska fossiloljeberoendet Under vissa kalla vinterdagar behöver vi elda med fossilolja för att klara våra fjärrvärmeleveranser. 2013 startade vi ett projekt med syfte att hitta lösningar ur fossil oljeberoendet och komma närmare vårt miljömål: att vara fossiloljefria 2020. Fokus lades på en så kallad ackumulatortank. Den kan i förväg fyllas med hett fjärrvärmevatten som sedan används under de tidpunkter vi har störst värmebehov. På så sätt slipper vi elda med fossilolja, våra pannor i värmeverket får en jämnare belastning med bättre miljövärden samt mindre slitage och vi får en ökad leveranssäkerhet. Rätt temperatur ger effektivt system Fjärrvärme är vatten som värms upp på värme verket till 75-95 C och sedan pumpas ut i ett slutet ledningssystem till värmeväxlare i anslutna fastigheter. Värmeväxlaren värmer upp kallvatten till kran- och duschvatten samt fastighetens vattenburna uppvärmningssystem. Efter att fjärrvärmevattnet passerat värmeväxlaren leds det tillbaks i lednings systemet till värmeverket för att upphettas igen. Om systemet fungerar effektivt ska returvattnet ha svalnat till under 50 C. Är returtemperaturen högre försämras effektiviteten i värmeverkets rökgas rening, vilket inte är optimalt för miljön. För att komma till rätta med problemet har vi under 2013 analyserat fjärrvärmekunder som uppvisat höga returtemperaturer. Tillsammans med kunden har vi arbetat fram åtgärdsplaner för att få väl fungerande, effektiva fjärrvärmecentraler vilket på sikt ger positiva miljöeffekter. Vi kommer att fortsätta arbeta med båda projekten även under kommande år. 4 5

BELYST BANVALL GER TRYGGARE TRAFIKANTER Belysning utmed banvallen Gång- och cykelvägen (gamla banvallen) mellan Finspångs tätort och Sonstorp är flitigt använd. Efter ett medborgarförslag beslutades att närmare tre kilometer gatubelysning skulle anläggas och i oktober 2013 invigdes belysningen. Gatubelysningen består av LEDljuskällor som har många miljöfördelar, där de två största är energieffektiviteten och den långa livslängden. Belysningsprojektet är ett av våra största på många år. Planer med kommunen Under 2013 har vi med Finspångs kommun arbetat med bland annat två strategiska planer: Förslag till reviderad renhållningsordning för Finspångs kommun. Renhållningsordningen är kommunens styrande dokument när det gäller avfall och återvinning och består av avfallsplan och kommunala föreskrifter. Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder för hur avfallshanteringen ska förbättras men också information om avfallsmängder, behandlingsmetoder och ansvarsfördelning. I föreskrifterna regleras bland annat fastighetsägares och andra avfallsproducenters skyldigheter och rättigheter, kommunens krav på källsortering och kompostering, hämtningsintervaller, fraktionsindelning och undantag. Revision av energiplan. Energiplanen är ett strategiskt viktigt dokument som fastställer ambitioner för det fortsatta energi- och klimatarbetet i kommunen. Genom att utgå ifrån målsättningar för samhälls utvecklingen så sätter planen det framtida åtgärdsarbetet på energiområdet i ett sammanhang. Planen är därmed en god grund för att vi gör rätt saker vid rätt tidpunkt för att utveckla kommunen i den riktning som önskas. Planen innehåller nuläge, mål, strategi och åtgärdsprogram för flera år framåt. Nya hastighetsgränser Den 1 november 2013 fick Finspångs tätort nya hastighetsbegränsningar. 50-skyltarna i tättbebyggt område försvann och ersattes med hastigheterna 30, 40 och 60 km/h. Beslutet om ny hastighet bygger på Trafikverkets projekt Rätt fart i staden. Det innebär bland annat sänkta hastigheter där gående och cyklister vistas och höjda hastighetsgränser på vissa större genomfartsvägar. Vår entreprenadavdelning genomförde omskyltningen på uppdrag av Finspångs kommun. Nya tomter på Vibjörns väg I utkanten av Vibjörnsparken har fem nya villatomter styckats av (Vibjörns väg nr 1-9) och vår entreprenadavdelning har installerat infrastrukturen: fjärrvärme, vatten- och avloppsledningar samt bredband. 6 7

HELA OCH RENA VATTENLEDNINGAR Bild: Pollex AB DET DU SPOLAR NER I TOALETTEN SKA FÖRST HA PASSERAT KROPPEN Vart tar avloppsvattnet vägen? I slutet av 2013 startade vi arbetet med att förbättra informationen om avloppsvatten. Eftersom vi varje år tar hand om drygt 16 ton skräp som kommer till våra avloppsreningsverk tror vi att många finspångsbor inte tänker på att det finns människor som har sin arbetsplats på andra sidan avlopps röret. Skräpet, oftast i form av bomullspinnar, våtservetter och sanitetsartiklar, fastnar i vår reningsutrustning som måste rengöras manuellt. Ett arbete som både är otrevligt och farligt ur arbetsmiljösynpunkt. För att komma till rätta med problemen startade vi en informationskampanj med Vallonbygden, Vill du läsa mer hittar du vårt Miljöbokslut på www.finspangstekniskaverk.se barnavårdscentralen, närsjukvården, hemtjänsten och apoteken i kommunen. Tillsammans arbetar vi nu aktivt för att sprida kunskapen att det du spolar ned i toaletten ska först ha passerats kroppen förutom toapappret, förstås. Smutsvattnet som gärna glöms Vid årsskiftet kom en stor mängd vad vi tror var lösningsmedel med avloppsvattnet till Axsäters avloppsreningsverk. Där slog det ut det så kallade biologiska steget i reningsprocessen och våra snälla reningsverksbakterier dog. Trots detta har vi kunnat hålla utsläppsvillkoren med god marginal. Spolning av ledningsnätet Ett av våra största projekt på ledningssidan under 2013 var luft-/vattenspolningen av vattenledningarna i nordöstra delarna av Finspångs tätort samt Lotorp och Butbro. Överföringsledningarna för spillvatten från Ljusfallshammar till Finspång samt från Lotorp till Finspång rensades mekaniskt. Under 2013 har vi dessutom: Lagat 30 vattenläckor. Infodrat ca 950 m spillvattenledningar samt ca 30 brunnar i västra Rejmyre. Infodrat ca 70 m spillvattenledning, Stora Allén i Finspång. Lagt om ca 200 m VA-ledningar, Rosenstråles väg i Borggård. Lagt om ca 175 m dagvattenledning, Svälthagen i Finspång. Lagt om ca 170 m vattenledningar, Hårstorp i Finspång. Lagt om ca 100 m vattenledning, Simontorpsvägen i Rejmyre. Samarbete med högstadiet och Östsvenska handelskammaren 2013 startade vårt engagemang som fadder företag i Östsvenska handelskammarens program Trampolinen. Det innebär ett treårigt samarbete mellan oss, en högstadie klass från Nyhemsskolan, deras lärare samt studie- och yrkesvägledaren i Finspång och självfallet Östsvenska Handelskammaren. Vårt uppdrag som fadder är att jobba tillsammans med klassen och försöka väcka ungdomarnas intresse för industri, teknik samt entreprenörskap. Långsiktigt hoppas vi kunna locka ungdomar att utbilda sig inom våra verksamhetsområden och bidra till företagets och regionens kompetensförsörjning. 8 9

ENKLARE ATT LÄMNA SMÅTT ELAVFALL POSITIVA SIFFROR FRÅN SJÖMANSÄNGS ÅTERVINNINGSCENTRAL Många besöker Sjömansäng Antalet besök på Sjömansängs återvinningscentral fortsätter stadigt att öka. Efter att vi installerat en fordonsräknare kan vi konstatera att ca 100 000 fordon besökte återvinningscentralen under 2013. Det stora besökstrycket har motiverat en ökning av antalet lördags öppet från 11 till 15 tillfällen per år. Vi har även installerat en elektronisk hastighetsskylt som en påminnelse till chaufförerna om den hastighetsbegränsning som finns inom området (20 km/h). Vi har märkt en klar förbättring och en ökad förståelse bland våra besökare för vårt arbete med att ge dem ett säkert och tryggt besök på Sjömansängs återvinningscentral. Mindre deponi, mer insamling inte går att återvinna eller förbränna utan måste grävas ned. En bidragande orsak till detta är att gips, som tidigare gått till deponi, nu går att behandla och återvinna. För cirka fem år sedan upphörde Sjömansängs återvinningscentral med sin deponiverksamhet, men vi tar fortfarande emot visst avfall som vi sedan sänder vidare till andra deponier. Under 2013 tog Sjömansäng även hand om: 176 000 kg möbler 275 000 kg deponi (var 502 000 kg 2012!) 514 000 kg metallskrot 189 000 kg komposterbart trädgårdsavfall 20 000 kg bilbatterier 21 000 kg impregnerat trä 60 700 kg kylskåp och frysar 14 000 kg spillolja 209 000 kg elektronik Lämna elavfall i matbutiken Sedan i höstas finns det möjlighet att lämna uttjänt småelektronik, batterier och ljuskällor direkt i din matbutik. Projektet är ett sam arbete mellan oss och Konsum i Rejmyre, COOP FORUM Viberga, Bergslagshallen, ICA Hårstorp och ICA Cityhallen i Finspång. Genom att kunna lämna förbrukade batterier, ljuskällor och smått el-avfall i matbutiken hoppas vi att sådant som gärna blir liggande i skåp och lådor och i värsta fall hamnar i hushållssoporna, istället kommer till återvinning. Tillsammans fortsätter vi att jobba för ökad insamling och återvinning i vår kommun. Uppsamling av lakvatten Vid årsskiftet 2008/2009 upphörde deponiverksamheten vid Sjömansängs återvinningscentral och vi inledde arbetet med att sluttäcka deponiområdet så att nederbörd inte tar med sig skadliga ämnen, i så kallat lakvatten, vidare ut i naturen. Inför den periodiska besiktning som utfördes i oktober 2013 gjordes en karaktärisering av lakvattnet och sedimentet i lakvattendammen. Sammantaget visar resultatet av karaktäriseringen att lakvattnet utan risk för allvarliga skador i miljön kan släppas till recipient och att förutsättningarna för en effektiv efterpolering i våtmarken är goda samt att vattnet inte uppvisar någon toxicitet. Vi har en nedåtgående trend i material som måste deponeras det vill säga material som 10 11

MINDRE MÄNGD PAPPER SPARAR BÅDE TID OCH MILJÖ Fossiloljefri produktion 2020 Finspångs Tekniska Verk har som miljömål att få en fossiloljefri produktion fram till år 2020. För att nå dit måste vi kontinuerligt minska användningen av fossilt bränsle i produktionen. Det gör vi på flera sätt. Under vinterhalvåret blandar vi verksamhets- och hushållsavfall för att få en jämnare förbränning, vilket ger en förbättrad funktion hos avfallspannan. Vi återvinner även restvärmen vid SSAB och omvandlar den till fjärrvärme. Under 2013 startades även en förprojektering för installation av en ackumulator som kan lagra värme. Att minska användningen av fossil olja i produktionen ger även ekonomiska fördelar. Under 2013 stod olja för cirka två tredje delar av inköpskostnaden för bränsle (olja och biobränsle). Den största delen olja användes under första kvartalet på grund av problem i de båda fastbränsleanläggningarna. Under september användes mer olja än vanligt på grund av svängningar i dygnstemperaturen mellan + 17 0 C och - 2 0 C. Restvärme 4,5% Olja 15,8% Avfall 44,2% Biobränsle 35,4% Produktionsmix 2013 Axsäter klarade utsläppsvillkor Under året fick Axsäters avloppsreningsverk nya utsläppsvillkor för BOD7 och totalfosfor och villkoren omfattar nu även totalkväve. Tidigare har utsläppen av kväve styrts av lagkrav. Alla utsläppsvillkor innehölls under 2013 och när det gäller rening av totalfosfor och BOD7 ligger Axsäter mycket bra till i jämförelse med andra reningsverk i landet. Kvävereningen var avsevärt bättre än tidigare år och vi klarade utsläppsvillkoret med bravur. Detta beror till stor del på optimeringar av kvävereningsprocessen. Internt miljöarbete Miljösmartare transport Vi har investerat i två cyklar, en fyrhjulig eltraktor samt en elmoped. Allt för att vi ska kunna förflytta oss snabbt, enkelt och miljösmart inom kommunen. Oönskad reklam nej tack! Under året har vi jobbat med att minska inflödet av oönskad reklam och trycksaker till företaget. Alla medarbetare har själva fått skilja ut den information de känt varit inaktuell. Vi har skickat e-post till avsändarföretagen och bett dem uppdatera sina adressregister och ibland även tackat nej till fortsatta utskick. Totalt har vi under året samlat ihop cirka 100 kg kataloger/tidningar/reklam blad som på ett eller annat sätt inte hör hemma i vår organistation. Vi hoppas att vi efter detta projekt ska spara arbetstid vid posthanteringen och samtidigt minska mängden papper som hamnar i pappers insamlingen. Sänkt energiförbrukning Elförbrukningen på Axsäters avloppsreningsverk står för en avsevärd del av verksamhetens kostnader. Under 2013 har vi arbetat med energioptimeringar och gjort följande insatser: Installerat ny effektiv blåsmaskin. Blåsmaskinen har till uppgift att syresätta bassänger i avloppsreningsverket. Monterat dörrar till polymer- och centrifug rum vilket sänker uppvärmningskostnaderna. Flyttat givare på värmeregleringen av röt kamrarna. Oljeförbrukningen för uppvärmningen av rötkamrarna minskade med 80 %. Bytt till radiatorer med större effekt vilket resulterat i att mindre biogas har facklats bort samt att ett antal elektriska värmefläktar har plockats bort. Efter dessa energieffektiviseringsåtgärder har elförbrukningen minskat med 26 %. 12 MILJÖ 2013 MILJÖ 2013 13

Ekonomi Resultatet för 2013 visar en förlust på 4 Mkr. Det är fjärrvärmeverksamheten som under året har haft problem i värmeproduktionen vilket har medfört ett underskott på 12 Mkr. Samtliga övriga verksamheter visar vinst. Planerad upplåning har inte genomförts, detta samt att räntenivån hamnat under budgeterad nivå gör att räntekostnaderna ger en positiv effekt på resultatet. Fjärrvärmeverksamheten har under året haft flera oplanerade stopp i fastbränslepannorna under högsäsong som medfört en större oljeandel i produktionen vilket i sin tur medför ökade bränslekostnader. Produktionsproblemen har också minskat intäkterna för mottagning av avfall under året på grund av volymminskning. Stoppen har inneburit att underhållskostnaderna har överskridit budget. Den nya restvärmeanläggningen startades under januari, men fick problem i inledningsskedet, dessutom har produktionen som genererar restvärme kraftigt påverkats av lågkonjunkturen under 2013, även detta medför en större andel olja i produktionen. Starten på 2014 ser gynnsam ut med en stabil produktion i fastbränslepannorna och även en ökad produktion i restvärmeanläggningen. VA-verksamheten blev under 2013 1 Mkr dyrare än budgeterat, eftersom spolning av ledningsnäten genomfördes i större omfattning än budgeterat. Underskottet som uppstår hanteras i verksamheten under en 3-årsperiod i enlighet med vattentjänstlagen. Taxan för vatten- och avlopp höjdes 2013 med 4 % och försäljningen ligger på en stabil nivå. Framöver ser vi ett stort behov av reinvesteringar vilket kommer att medföra taxehöjningar eftersom försäljningsvolymerna planat ut. Renhållningen redovisar ett överskott med 3,3 Mkr, det härrör till stora delar från mottagningen av avfall från företag. Resultatet varierar över tid för denna verksamhet beroende på vad som sker när det gäller byggnationer i kommunen. Taxan för renhållning justerades inte under 2013. Fonderingen för framtida återställning av deponin fortgår som planerat. Vid årets slut fanns 19 Mkr avsatt för ända målet, totalt beräknas en kostnad för återställandet av deponi till 24 Mkr. Under året har bolaget investerat för 31 Mkr, den enskilt största posten är anskaffningen av vattenkraftstationerna i Lotorp och Butbro. Omläggning av vatten- och avloppsledningar har genomförts i ytterområdena (Rejmyre, Borggård och Lotorp) och Finspång på Svälthagen, men även nyanläggning av ledningsnät för vatten- och avlopp på Vibjörns väg. ANTAL ANSTÄLLDA 2013 2012 2011 44 44 48 FLERÅRSÖVERSIKT i Mkr 2012 2011 2010 Omsättning 161 162 149 Rörelseresultat 6 18 10 Resultat efter finansiella poster -6 6-2 Årets resultat -4 4-2 Avkastning på eget kapital % -19 17-6 Soliditet 7 8 7 Balansomslutning 411 423 401 OMSÄTTNING PER AVDELNING 2013 Mkr i % Energi 84 51% Vatten/Avlopp 39 24% Avfallshantering 22 13% Gator, gatubelysning 13 8% Teknik 7 4% Summa 165 100% INVESTERINGAR 2013 Mkr i % Fjärrvärme ledningsnät 5 16% Fjärrvärme spillvärme 5 16% Vatten/Avlopp ledningsnät 8 25% Vatten/Avlopp anläggningar 7 22% Övrigt 5 16% Summa 32 100% 14 EKONOMI 2013 EKONOMI 2013 15

Finspångs Tekniska Verk AB är ett helägt kommunalt bolag med ett femtiotal anställda. Vår uppgift är att förse dig som kund med värme, komfortkyla, vatten, avlopp och avfalls hantering på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. Vi sköter även kommunens vägar. För sju år sedan certifierade vi oss enligt ISO 9001 och ISO 14001. Det innebär att hela företaget förstår och arbetar mot samma mål för kvalitet och miljö. Det handlar om allt från hur vi svarar i telefonen och hanterar driftstörningar, till hur vi kan bli mer effektiva och minska miljöpåverkan. Under 2012 förnyade vi certifieringen för ytterligare tre år. Läs mer på www.finspangstekniskaverk.se. Där hittar du också en komplett årsredovisning och miljöredovisning. Illustrationer: Åsa Fredricson Bilder: Lennart Persson (omslag), Nils Olof Johansson, Maria Broström, Anette Melander, Jan Petersson, Ulf Karlsson, Trafikverket, Pix Gallery Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 80 Finspång 0122-851 80 www.finspangstekniskaverk.se