Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212
INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet 3 Umeåregionen en medelstor ekonomi 3 Umeåregionen ökade sin andel av rikets BNP 4 Vilka branscher bidrar till BRP 5 BRP per invånare 5 BRP per sysselsatt (förädlingsvärde per sysselsatt) 8 De små kommunerna i Umeåregionen har en varierande ekonomisk tillväxt 9 Faktaruta 11 Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand Kontaktpersoner Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 9-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se Gunnar Hedin, Statistiska Centralbyrån, tel. 19-45 33 41 2 (12) Utredningar och rapporter nr 4, maj 212
Inledning Rapporten beskriver den ekonomiska tillväxten i Umeå lokala arbetsmarknad (LA) utifrån regionens bruttoregionprodukt (BRP). BRP visar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Summan av alla regioners BRP ger rikets bruttonationalprodukt, det vill säga BNP. I Umeå LA ingår Umeåregionens sex kommuner: Umeå, Vännäs, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln och Robertsfors. I rapporten jämförs BRPutvecklingen i Umeå LA med sex andra lokala arbetsmarknader av likartad karaktär. Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet Under 2-talet växte BRP i Umeå LA med 48 procent vilket var en betydligt högre tillväxt än i riket och i övriga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Tillväxttakten i Umeå LA var högre under första delen av 2-talet än under den senare delen. Åren 26 och 27 rådde högkonjunktur i landet medan den sviktade åren 28 och 29. Trots konjunkturnedgången hade Umeå LA en positiv ekonomisk tillväxt även 27 29 med 2,4 procent medan fyra lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen och rikets BNP hade ett negativt utfall. Observera att BRP-utvecklingen redovisas i löpande priser vilket betyder att BRP inte justeras med hänsyn till inflationen. Umeåregionen en medelstor ekonomi Umeå LA kan karaktäriseras som en medelstor lokal ekonomi. Den har den fjärde största BRP i Norrland och den minsta i jämförelsegruppen. BRP i Umeå LA uppgick till 42 miljarder kronor år 29, vilket utgjorde 1,4 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Umeå LA hade under 2-talet en något jämnare utveckling av BRP än övriga regioner i gruppen. Se diagram 2. Det tyder på att Umeå LA klarar övergångarna mellan hög- och låg kon jun k tur på ett lugnare sätt än de övriga regionerna. De fyra lo kala arbetsmarknader i Norrland som ingår i jäm fö relsegruppen hade år 29 en BRP på mellan 42 och 49 miljarder kr medan jämförelseregionerna i Syd- och Mellansverige utgör betydligt större ekonomier. Deras BRP varierade mellan 6 och 72 miljarder kr. Som vi ska se senare förklaras skillnaden i huvudsak av att de lokala arbetsmarknaderna i de sydligare delarna av landet har en större befolkning. Procent Diagram 1. Procentuell förändring av BRP och BNP under perioderna 2 29 och 27 29 6 2 29 27 29 5 4 3 2 1-1 Luleå LA Sundsvall LA Västerås LA Gävle LA Jönköping LA Linköping LA Riket Umeå LA Utredningar och rapporter nr 4, maj 212 3 (12)
Diagram Miljoner kronor 2. BRP:s storlek i miljoner kr åren 2 29 i lokala arbetsmarknader 8 7 6 5 4 3 2 1 Linköping LA Västerås LA Jönköping LA Gävle LA Sundsvall LA Luleå LA Umeå LA 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Umeåregionens bidrag till rikets BNP Det är det intressant att följa hur regionernas ekonomier bidrar till att utveckla hela rikets BNP. Umeå LA ökade sitt bidrag till BNP med 7,6 procent under perioden medan Luleå LA minskade sitt med 12,6 procent. Alla lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen utom Umeå LA minskade sina andelar av BNP under den aktuella perioden. BNP påverkas mest av utvecklingen i storstadsområdenas lokala arbetsmarknader. De svarar tillsammans för drygt 5 procent av BNP och har haft en mycket stark utveckling vilket fått till följd att de flesta andra lokala arbetsmarknaders andel av BNP minskade under 2-talet. Diagram 3. Förändring av regionernas andel av rikets BNP i procent under 2-talet 1 Procent 5 Luleå LA Sundsvall LA Västerås LA Gävle LA Jönköping LA Linköping LA Umeå LA -5-1 -15 4 (12) Utredningar och rapporter nr 4, maj 212
Vilka branscher bidrar till BRP? I diagram 4 redovisas branschernas andel av den totala BRP i regionerna. Umeå LA hade den jämnaste fördelningen av BRP mellan branschgrupperna. Näringslivets tjänster var inte oväntat den branschgrupp som stod för den största andelen av regionernas BRP. Sundsvalls LA hade den största andelen medan Gävle LA och Luleå LA hade den lägsta. I tre lokala arbetsmarknader stod Varuproduktion för den näst största BRP per invånare BRP per invånare är ett underlag för EU vid fördelning av medel ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. andelen av regionernas BRP. Gävle LA och Västerås LA hade den största andelen av BRP från Varuproduktion medan Sundsvalls LA och Luleå LA hade den lägsta andelen. I fyra av regionerna stod Offentliga tjänster för den näst största andelen av BRP. Luleå och Jönköpings LA hade den högsta andelen av BRP i branschgruppen medan Linköpings LA stod för den lägsta andelen. Alla lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen hade lägre BRP/invånare år 29 än rikets genomsnitt som uppgick till 334 kr/invånare. För Umeå LA upp Diagram Procent 4. BRP 29 fördelad efter branschgrupper i procent 45 Varuproducerande Näringslivet, tjänsteproducerande Offentlig, tjänsteproducerande 4 35 3 25 2 15 1 5 Gävle LA Luleå LA Umeå LA Jönköpings LA Västerås LA Linköpings LA Sundsvalls LA Utredningar och rapporter nr 4, maj 212 5 (12)
gick BRP/invånare till 295 kr, vilket var ett lägre värde än de cirka 315 kr/invånare som Sundsvalls och Gävles lokala arbetsmarknader hade. Luleå LA hade det lägsta värdet med 282 kr/invånare. Anledningen till att alla lokala arbetsmarknader hade lägre BRP/invånare än genomsnittet i riket beror framför allt på att Stockholms LA har en BRP/invånare som ligger betydligt högre än övriga lokala arbetsmarknaders och därigenom ger ett högt värde till BNP/ invånare för riket. Diagram 5. BRP/invånare i kronor och löpande priser åren 2 och 29 Tusental kronor 35 2 29 3 25 2 15 1 5 Luleå LA Västerås LA Linköpings LA Jönköpings LA Umeå LA Gävle LA Sundsvalls LA Riket 6 (12) Utredningar och rapporter nr 4, maj 212
Umeå LA och Linköpings LA var under 2-talet de enda regioner i jämförelsegruppen som hade en bättre utveckling av BRP/invånare än genomsnittet för riket. I Umeå LA uppgick ökningen till 4 procent och i riket till 31 procent. Västerås LA hade den svagaste utvecklingen med en ökning på knappt 2 procent. Diagram 6. Utvecklingen av BRP/invånare och löpande priser mellan 2 och 29 Procent 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Västerås LA Luleå LA Sundsvalls LA Gävle LA Jönköpings LA Riket Linköpings LA Umeå LA BRP/invånare bör dock inte användas ogranskat då BRP utgår från dem som arbetar i regionen medan invånarantalet utgår från dem som bor i regionen. Det innebär att regioner med stor inpendling får höga värden för BRP per invånare medan utpendlingsregioner får låga värden. Exempelvis får Stockholms län höga värden beroende på stor inpendling från övriga Sverige medan Södermanlands län får låga värden på grund av stor utpendling till Stockholms län. BRP/invånare påverkas även av åldersfördelningen i regionen. Regioner med en åldrad befolkning har ofta låga värden. Även andelen studerande i befolkningen påverkar också storleken på BRP per invånare. Jämförelsegruppen är relativt likvärdig vad gäller in- och utpendling samt åldersfördelning. Utredningar och rapporter nr 4, maj 212 7 (12)
BRP per sysselsatt (förädlingsvärde per sysselsatt) BRP/sysselsatt används som en skattning av arbetsproduktiviteten i en region. Vanligen mäts arbetsproduktivitet som ökad produktion per arbetad timme. Då det inte är möjligt att mäta arbetsproduktiviteten på regional nivå används i stället det grövre måttet förädlingsvärde per sysselsatt. BRP/sysselsatt var i Umeå LA 637 kr. Vilket var lägre än för Sundsvalls LA och Gävle LA samt för riket. Deras nivå låg på knappt 7 kr/sysselsatt. Jönköping hade det lägsta värdet med 585 kr/sysselsatt. Under 2-talet utvecklades BRP/sysselsatt i Umeå LA gynnsammare än för riket och övriga lokala arbetsmarknader i jämförelsegruppen. Ökningstakten i Umeå LA var 42 procent jämfört med rikets 32 procent. Luleå LA hade den lägsta ökningstakten med knappt 2 procent. Se diagram 8. Diagram 7. BRP/sysselsatt i kronor och löpande priser åren 2 och 29 Tusental kronor 7 6 2 29 5 4 3 2 1 Jönköping LA Luleå LA Linköping LA Västerås LA Umeå LA Gävle LA Sundsvall LA Riket Diagram 8. Utvecklingen av BRP/sysselsatt i löpande priser 2 29 i procent Procent 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Luleå LA Västerås LA Jönköping LA Gävle LA Sundsvall LA Riket Linköping LA Umeå LA 8 (12) Utredningar och rapporter nr 4, maj 212
Branschstrukturen har betydelse för nivån på BRP/ sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott. En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låga värden för BRP/sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva verksamheter, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har däremot vanligtvis relativt höga värden för BRP/sysselsatt. De små kommunerna i Umeåregionen har en varierande ekonomisk tillväxt De grannkommuner som ingår i Umeå LA utgör mycket små ekonomier med en BRP år 29 på mellan 364 och 2 16 miljoner kronor. Se tabell 1. Tillsammans bidrog de endast med 14 procent till Umeå LA:s BRP medan Umeå kommun stod för resterande 86 procent. Se diagram 9. Bjurholms kommun som är den minsta kommunen bidrog endast med,9 procent medan Vännäs kommuns bidrag var 4,7 procent. Vindelns, Robertsfors och Nordmalings kommuner bidrag låg på mellan 2,7 och 3,2 procent av Umeå LA:s BRP. Tabell 1. BRP i miljoner kr 29 fördelade efter kommuner i Umeå LA Region BRP i mkr Andel Bjurholms kommun 364,9 % Robertsfors kommun 1 155 2,7 % Nordmalings kommun 1 224 2,9 % Vindelns kommun 1 345 3,2 % Vännäs kommun 2 16 4,7 % Summa 6 14 14,4 % Umeå kommun 36 339 85,6 % Umeå LA 42 443 1 % Diagram 9. Kommunernas andel av BRP i Umeå LA Bjurholms kommun Robertsfors kommun Nordmalings kommun Vindelns kommun Vännäs kommun Umeå kommun Utredningar och rapporter nr 4, maj 212 9 (12)
Trots att kommunerna är små och har haft en befolkningsminskning under den aktuella perioden har BRP-tillväxten under 2-talet varit god i några av dem. I Vännäs kommun var tillväxten till och med högre än i Umeå kommun med en ökning på 66 procent jämfört med Umeå kommuns 5 procent. I Nordmalings och Vindelns kommuner ökade BRP med cirka 25 procent, vilket var något lägre än utvecklingen för rikets BNP. I Robertfors kommun ökade BRP med 14 procent och i Bjurholms kommun minskade den med sex procent. Se diagram 1. Alla kommuner utom Umeå och Vännäs hade en BRPminskning under åren 27 29 det vill säga under en period med svag konjunktur i landet. Diagram 1. BRP-tillväxten i procent och i löpande priser under 2-talet i kommuner inom Umeå LA Procent 8 2 29 27 29 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Bjurholms kn Robertsfors kn Vindelns kn Nordmalings kn Umeå LA Umeå kn Vännäs kn 1 (12) Utredningar och rapporter nr 4, maj 212
Faktaruta BRP motsvarar BNP för regioner BRP är ett viktigt regionalekonomiskt begrepp eftersom det mäter det totala förädlingsvärdet av vad som produceras inom en region i form av varor och tjänster. Summan av samtliga regioners BRP utgör landets BNP. Förändringen av BRP används för att beskriva en regions ekonomiska tillväxt. BRP redovisas med en eftersläpning på cirka två år, vilket betyder att de senaste uppgifterna om BRP är från 29. När man tolkar BRP måste man beakta att den visar det sammanlagda förädlingsvärdet vid regionens arbetsställen. Det innebär att regioninvånarnas inkomster eller konsumtionsutrymme inte speglas genom BRP. Välfärdsfrågorna kräver således andra mått. De mått som används för att mäta dessa är lönesummor eller inkomst. I en tidigare rapport från 21 redovisas lönesummeutveckling för Umeåregionen och för de kommuner som ingår i den. Lokala arbetsmarknader (LA) En lokal arbetsmarknad (LA) är en region, som bildar en gemensam bostads- och arbetsmarknad det vill säga en region inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. Indelningen är främst tänkt att användas vid regionala arbetsmarknadsanalyser. Umeå lokala arbetsmarknad omfattar Umeå, Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Vindeln och Robertsfors kommuner. Källa: Statistiken till rapporten är hämtad från det tabellpaket som Regionräkenskaperna vid SCB erbjuder kommunerna. Utredningar och rapporter nr 4, maj 212 11 (12)
Umeå kommun, utvecklingsavdelningen Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE-91 84 Umeå Telefon 9-16 1 E-post umea.kommun@umea.se www.umea.se