Företagsklimatets trendbarometer (december 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas villkor. Vi har valt att titta närmare på företagsklimatet utgående från fyra olika rubriker. Vi följer en betygskala så att det ska bli lättare att se om det har skett framsteg. Barometern tas fram av Ålands Näringslivs styrelse och bedöms utgående från de initiativ och förändringar som de genomför. Skalan går från 4-10 där 10 anger utmärkta, 9 berömliga, 8 goda, 7 nöjaktiga, 6 försvarliga, 5 svaga och 4 underkända. 10 Ålands Näringslivs trendbarometer 9 8 7 6 5 4 Sammanfattning Enkelhet och Gränsdragning Konkurrenskraft Varumärket Åland Entreprenörskap Datapunkter: jan12, maj12, sep-12, jan13, maj13, sep13, apr14, maj14, dec14
Enkelhet & gränsdragning 2012 9 8 6 2013 8 4 6 2014 6 8 7 Driftsprivatiseringarna av skärgårdstrafiken är intressanta steg mot lägre kostnader. Det borde inte vara möjligt att spara 38 % på driften men visar väl ändå hur privata aktörer kan underlätta för det offentliga. Nu frigörs resurser som uppenbarligen behövs på många andra håll. Bekymret är att man gör detta av tvingande skäl istället för att se möjligheterna. Trafikministern redogjorde mycket vältaligt i en intervju i augusti om fördelarna, men när börjar man utvärdera andra delar av förvaltningen och se möjligheterna med driftsprivatiseringarna? Det finns vägarbeten, IT-system och inspektionstjänster som kunde skötas i privat regi. Varför anlitar vi t.ex. dyr sjukvård i Uppsala och Åbo, när vi i vissa fall kunde utnyttja de lokala, privata aktörerna? Åland skulle ha mycket att vinna på att utnyttja privata krafter. Samhällsservicereformen är alltid på agendan. Ålands landskapsregering har största ansvaret för detta, men vi bör i ett vidare perspektiv fortsätta översynen av hela vår offentliga sektor. Vi har en stor organisation relativt vår lilla befolkning. Sällan tittar man på kostnaden för detta, men vår hypotes är att vi låser upp en hel del resurser. Få tycker vi ska anställa en (1) åländsk kommundirektör med en månadslön på 80.000 euro. Ännu färre verkar inse att vi redan betalar för det, trots att vi delar upp denna orimliga månadslön i 16 poster. Här behöver kostnaderna konkretiseras och utredas närmare. Är effektiviteten god i dagsläget eller finansierar vi ett system där 16 beslutsfattare har vetorätt i alla beslut? I den här frågan upplever Ålands Näringsliv att samhällsservicereformen riskerar landa i ytterligare ett lager av administration. Det är anmärkningsvärt att kommunerna ser ökade kostnader trots att man bör hitta inbesparingar genom ökat samarbete. Från sidan ter sig kostnadsökningen drivas av att man samtidigt höjer kraven på servicenivån. Ett samarbete baserat på befintlig service vore att rekommendera. Kostnadsfrågan är central ur vårt perspektiv på samhällsservicereformen. Åland saknar idag medel att genomföra nödvändiga infrastrukturinvesteringar och senaste veckorna har vi tydligt upplevt nödvändigheten av fungerande infrastruktur. Det gäller inte endast elförsörjningen, utan även vägar och broar. I det här ljuset måste vi lägga pengar på rätt saker och fördela medlen klokt. Kan vi producera tjänster till lägre kostnader bör vi göra det. Ålands Näringsliv vill understryka behovet av att diskutera driftskostnaden av vår infrastruktur. När man tar beslut om byggnation idag saknas den beräkningen, även om man bör reservera ca 0,75 % av investeringskostnaden för driften. Alla projekt har en driftskostnad trots att de är färdigt byggda. Detta är viktigt att komma ihåg när man diskuterar nybyggen. Faktum är att en konkretisering av driftskostnaden öppnar nya möjligheter för finansiering av infrastrukturen. Man kan bjuda in privata aktörer som underlättar investeringsbördan för det offentliga. Med tanke på den ansträngda budgeten, är detta något man borde överväga i ännu högre grad.
Konkurrenskraft 2012 6 5 5 2013 5 9 8 2014 6 5 6 Åland ska införa Nordens enklaste regelverk. Det gynnar vår konkurrenskraft och vore en central del i vår vardag. På detta område översköljs vi av nya regler och åländska företagare tvingas i princip varje år lära sig en ny rapport som ska lämnas in till myndigheterna. Just nu har alla bolag inom byggsektorn en rapporteringsskyldighet som saknar motstycke och tyvärr kommer fler branscher att omfattas. Dessa regler kommer oftast från Bryssel eller Helsingfors, men de drabbar det åländska näringslivet extra hårt p.g.a. vår småskalighet. Vi behöver på allvar fundera hur vi kunde lindra effekterna av detta? De senaste veckorna har Åland erfarit hur viktigt elöverföringen är. Bristen på kontinuerlig tillgång på reservkraft har skapat stora problem för den åländska industrin och situationen har tyvärr ställt många inför frågan huruvida de kan lita på kraftförsörjningen. När Finlandskabeln blir klar kommer den att säkerställa tillgången till reservkraft. Elförsörjningen är en så självklar del av vår konkurrenskraft att ingen har reflekterat över detta. Tyvärr görs detta för tillfället och vi hoppas resultatet blir positivt för Ålands del. Vår industri har också en utmaning när det gäller elöverföringsavgifterna. Investeringskostnaden för Finlandskabeln kommer att kosta det åländska näringslivet och hushållen 70 miljoner euro. Ingen kritiserar behovet av investeringen, men vi behöver se till att konkurrenskraften upprätthålls. Detta är en del av infrastrukturen och inget som ska finansieras enskilda bolag som verkar på en global, konkurrensutsatt marknad. I budgeten har däremot Ålands landskapsregering tagit några kliv framåt när det gäller konkurrenskraften. Vi har tidigare kritiserat bristen på branschöverskridande näringslivsstimulans, då EU-programmen har förskjutits och i skrivande stund inte är fastställda. Nu har det anslagits medel för tillväxt via Team Åland. Visserligen kunde man önska sig mer inför de stora utmaningarna vi har, men samtidigt är detta en start i ett trängt budgetläge. LR släpper förstås ansvaret för åtgärderna, men samtidigt har man finansieringen på plats. Ålands Digitala Agenda (ÅDA) har fått ny fart och ny inriktning under året. Vi uppskattar den dialogen som har inletts från deras sida och ÅDA:s ambition att öppna för lokala IT-bolag. Vi har inte sett det konkret ännu, men bara att uttala den ambitionen är en förändring av färdriktningen jämfört med årsskiftet. Vi ser fram emot att ÅDA verkligen stärker de IT-system som behövs för en effektiv förvaltning.
Varuma rket Åland 2012 7 7 6 2013 6 8 7 2014 7 7 7 Ökad inflyttning står högt på agendan hos Landskapsregeringen vilket sammanfaller med Ålands Näringslivs uppfattning. Trots en ökad arbetslöshet finns det en brist på kvalificerad arbetskraft inom många sektorer. Att hitta specialister som antingen bor eller är villiga att flytta till Åland är en stor utmaning hos företag. I det ljuset ser vi med tillförsikt på översynen av självstyrelselagen som ska se över hur dessa första generationens ålänningar kan verka och bo på Åland. Vi hoppas Landskapsregeringen vågar följa upp sin uttalade ambition att underlätta för ökad inflyttning, genom att lindring av våra strikta regler på Åland. Är man villig att verka och bo på Åland, ska man också få möjlighet till det. När det gäller hållbarhet verkar Åland sträva efter att vara i framkant. Man har antagit en hållbarhetsstrategi med höga målsättningar. Det ska nu anställas en hållbarshetsstrateg som under några år ska formalisera strategin. Vi ifrågasätter huruvida hållbarhetsstrategen behöver flera år för att genomföra sitt uppdrag? Man kunde önska sig en större tidspress i uppdraget. Ålands Näringsliv är mycket positiva till att Åland konkretiserar vad vi kan göra på detta område, men är givetvis lite avvaktande då man historiskt har sett att dylika initiativ endast leder till ökade regler och kostnader för näringslivet. Därför vill vi vara med i diskussionen kommande åren, vilket vi i dagsläget upplever att vi är.
Entreprenörskap 2012 6 8 8 2013 9 6 7 2014 8 9 9 Entreprenörskapet har varit en paradgren för näringsministern. Business Lab inledde sin verksamhet nu i november, skraknästet drog internationell uppmärksamhet under våren och inom vårt projekt Ungt Entreprenörskap har Landskapsregeringen varit till stor hjälp. Vi behöver skapa nya företag på Åland och vi behöver återuppliva den entreprenörsanda som vi ofta hänvisar till, men som tyvärr har avtagit det senaste decenniet. På utbildningssidan har man startat en hel del kommittéer som ska se till Ålands framtida utbildningsbehov. Man har involverat näringslivet i detta och vår förhoppning är att man även lyssnar till näringslivet åsikter inom den konservativa utbildningssektorn. Kommittéerna ska vara klara med sitt arbete redan till vårvintern och vi har stora förhoppningar på deras arbete. Ålands Näringsliv är mycket positiva till att man har lagt in Entreprenörskap i utbildningsprogrammen för gymnasieskolan. Det är centralt att våra elever ser möjligheten att bli entreprenörer (inte nödvändigtvis företagare) i framtiden. Entreprenörer behövs i etablerade företag, i nystartade företag och i offentlig sektor. Entreprenörer driver utvecklingen framåt och åländska gymnasieelever behöver utbildas om entreprenörsegenskaperna. Det gynnar framtidens Åland.
Sammanfattning (medeltal) 2012 6,75 7,00 6,25 2013 7,00 6,75 7,00 2014 6,75 7,25 7,25 Betyget stannar på samma nivå som tidigare, vilket dock är den högsta nivån sedan barometern infördes. När vi har under ett år kvar till valet har man engagerat näringslivet i olika frågor. Dialog och samarbete är bra. Det bygger en grund för bättre beslut och en bredare förståelse för svåra avvägningar. Däremot önskar vi se konkreta resultat och initiativ i svåra frågor. Samhällsservicereformen. Vad kostar det oss att inte genomföra den? Driftsprivatiseringar. Se möjligheterna till att frigöra offentliga resurser, genom att ta hjälp av lokala aktörer. Offentligt-privat samfinansiering (OPS). Här kan den privata sektorn hjälpa den offentliga med investeringar som krävs de kommande decennierna. Infrastruktur hur prioriterar vi att Åland har grundläggande infrastruktur utan att medborgare och näringslivs drabbas av högre kostnader.