Vision 2015 och de strategiska valen för 2010 2015

Relevanta dokument
10 steg. för ny industrialisering av Sverige

Att ta ansvar för välfärden BUDGET

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

RAPPORT Upphandlingsmodell för kollektivtrafik ökad samhällsnytta, fler resenärer eller mer kommersiell trafik

Konkurrenskraft och välfärd genom ansvarsfull trafik. Statsrådets trafikpolitiska redogörelse till riksdagen 2012

"TILLSAMMANS SKAPAR VI ETT HÅLLBART EUROPA" En roll för det civila samhällets organisationer. Ordförandens arbetsprogram och prioriteringar

Vad har vi lärt i halvtid?

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet -

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Företagen måste anpassa sin verksamhet till de ständigt skiftande förutsättningarna

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Vision för Öresundsregionen år

Barnen i fokus. Exempel på förutsättningar för ett framgångsrikt stöd till barn och unga

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

SFP:S ARBETSLIVSPROGRAM

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

Ett Stockholm i världsklass. STADSLEDNINGSKONTORET Stadshuset, Stockholm Telefon VISION2O3O

Vad gör försteläraren?

ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

En HÅLLBAR RESA. Hållbarhetsredovisning 2011

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Transkript:

Vision 2015 och de strategiska valen för 2010 2015

Förord Strategin definierar målsättningarna för HST:s framtid och de viktigaste strategiska valen för uppnåendet av dessa. Det långsiktiga målet representerar HST:s vision för år 2015. De beskrivna strategiska valen för åren 2010-2015 illustrerar för sin del vad HST avser att satsa på för att målen ska nås. HST:s ställning på kollektivtrafikmarknaden i Helsingforsregionen förändrades i början av år 2010 i och med att samkommunen Helsingforsregionens trafik (HrT) då inledde sin verksamhet. HST:s funktioner som beställare av trafiktjänster, samt de uppdrag som sköttes av den i sammanhanget nedlagda trafikavdelningen inom SAD, övertogs av den nya samkommunen. I sammanhanget behöll HST verksamheten som trafikoperatör av den spårbundna trafiken; i uppdraget ingår ansvaret för banor och stationer för spårvägs- och metrotrafiken i Helsingfors samt för andra delar av Helsingfors kollektivtrafiks infrastruktur. HST hade sedan tidigare ett gällande strategin, för åren 2005-2012. Programmet utgjorde en av grunderna för utvecklingen av kollektivtrafiken i Helsingfors, och en mycket stor del av de åtgärder som ingick i detta program hade man redan hunnit realisera. En förklaring till att programmet hade kunnat genomföras så pass bra var att stadsfullmäktige med detta som grund hade beslutat om dess två viktigaste mål, nämligen om kollektivtrafikandelen och om principen att göra buss- och spårvägstrafiken snabbare. Genom att anta detta beslut visade stadsfullmäktige vägen för kollektivtrafiken och skapade en grund för en våg av utveckling av samfärdseln. Det innebär bl.a. att metron automatiseras, spårvägstrafiken byggs ut avsevärt, kollektivtrafikmedlens prioritering i trafikljuskorsningar vidareutvecklas, trafikinformationssystemen har tagit långa steg framåt, byggandet av Västmetron har kommit igång och planer görs för anläggning av spårtrafik i Östersundomregionen. Den andra förklaringen till att målprogrammet kunnat realiseras så bra är att planerna har inlemmats som en del av verkets dagliga verksamhet. De mål som ställts upp i planeringen har delats upp i delmål, som i sin tur införts i HST:s årliga resultatplanering, så att nåendet av målen regelbundet har kunnat uppföljas. Utarbetandet av det nya målprogrammet för HST inleddes hösten 2009 och de medverkande i detta arbete har varit HST:s ledning, personalens representanter och direktionen för kollektivtrafiken. Direktionen godkände målprogrammet vid sitt möte 11.3.2010. HST:s strategi drar upp riktlinjer för utvecklingen av HST:s funktioner under de kommande åren, fram till år 2015. Målen är utmanande, men det är angeläget att de nås, bl.a. för att alla som använder spårtrafiken konstant ska få god och tillförlitlig service och för att trafiksituationen i Helsingfors även framdeles håller sin goda nivå. Detta väntas bidra till en vidareutveckling av huvudstadsregionen som en ekonomiskt livskraftig ort, som följer principerna med hållbar utveckling och som får invånarna att trivas. Helsingfors den 8 april 2010 Matti Lahdenranta verkställande direktör 2 3

Varför finns HST? Vad är HST:s viktigaste uppgift? Vision och strategiska valen i ett nötskal HST ska främja Helsingforsregionens funktionalitet, livskraft och trivsamhet, genom att producera miljövänliga trafiktjänster med hög kvalitetsnivå. KUNDER EKONOMI HST:s ekonomi är välskött Resultattänkandet utökas MILJÖ HST är en garant för högklassig kollektivtrafik HST:s spårtrafik håller sin ställning som regionens miljövänligaste trafiksätt Utveckling av tjänsterna, förbättrad trygghet Energieffektiviteten förbättras PRODUCENT TRAFIK HST är regionens ledande producent av kollektivtrafikstjänster Effektivisering av produktionen Den utbyggda spårvägs- och metrotrafiken är pålitlig och smidig Framgångsrik realisering av projekten för utveckling av spårvägs- och metrotrafiken PERSONAL HST erbjuder meningsfullhet i arbetet Utveckling av ledningsmetoderna PARTNERSKAP HST bygger i samråd med sina partner upp förutsättningarna för framgångsrik kollektivtrafik i Helsingfors Satsningar på partnerskap och öppenhet 4 5

Kundvisionen 2015 Kärnan i de strategiska valen: Utveckling av service och förbättring av trygghet Skapandet av ett enhetligt kundservicesystem (HST KVALITET) Satsningarna på utbildning för kundservice fördubblas Metoderna för uppföljning av tillförlitligheten och tillgängligheten görs om Systemen för att förbättra de resandes säkerhet och deras känsla av trygghet förnyas Satsningar på metrostationernas och terminalernas kvalitet och säkerhet Det förebyggande underhållet av vagnarna förbättras, med särskild betoning på de tillgångliga vagnar Helsingfors stads databas för medier HST står för kollektivtrafik på hög nivå Servicenivån är utmärkt och ortsätter att utvecklas Helsingfors håller ställningen som en av de bästa städerna i Europa när det gäller kollektivtrafik. Spårvägs- och metrotrafiken är flaggskepp för stadens kollektivtransport. Höjningen av trafikens kvalitetsnivå har uppnåtts med förbättrad kundservice, trafikutbud med ökad tillförlitlighet, ökad andel tillgångliga vagnar, utveckling av materielens, hållplatsernas och stationernas trivselnivå, införandet av förarlös metro och förbättring av passagerarnas trygghet och känslan av trygghet. Andelen nöjda passagerare är 90 % (2009: 88 %) Den spårbundna trafikens image har förbättrats ytterligare. Spårvagns- och metropassagerarna är de nöjdaste kunderna av kollektivtrafik i hela regionen. Trygghetskänslan bland passagerarna har förbättrats Systemen för höjning av passagerarnas säkerhet och deras känsla av trygghet har förnyats i såväl spårvägs- som metrotrafiken. Den största delen av personalen på metrostationerna är tågövervakare, vilkas arbetsuppgift i hög grad består av att ge råd och visa folk till rätta, samt att genom sin synlighet och närvaro bidra till att skapa känsla av trygghet. 90 % av alla spårvagnsturer körs med vagn som är anpassad för rörelsehandikappade (2009: 55 %) Huvuddelen av vagnarna är moderna låggolvsvagnar eller ledspårvagnar från tidigt 1980-tal, som försetts med ett mellandel med lågt golv. De första serieproducerade tillgångliga spårvagnarna av det slag som beställdes i början av 2010-talet har tagits i trafik. Bara i rusningstid förekommer fortfarande vagnar som inte är hinderfria. 6 7

Producentvisionen 2015 Kärnan i de strategiska valen: Effektivisering av produktionen HST är den ledande producenten av kollektivtrafikstjänster i Helsingforsregionen HST är en övergripande, effektiv organisation HST producerar spårvägs- och metrotrafiktjänster samt utvecklar och underhåller infrastrukturen för kollektivtrafik i Helsingfors. Inom HST skapar produktionen och infrastrukturen ömsesidig nytta och stödjer varandra. Gemensamma åtgärder skapar förutsättningar för bättre service för de resande och höjning av kvalitetsintrycket. HST:s organisation/processer förnyas enligt de krav som ingår i producentrollen Det skapas förutsättningar för att HST fortsatt ska kunna utvidga sin verksamhet (trafiken, depåerna, anskaffning av materiel, personal etc.) HST bidrar med sin sakkunskap till regionens planering av omfattande kollektivtrafiksprojekt Det tillses att resurstilldelningen är tillräcklig med tanke på materielanskaffningarna och genomförandet av automatdrift samt Västmetron. Produktiviteten vidareutvecklas på lång sikt och planenligt HST:s har en stark ställning som producent av spårbunden trafik HST är regionens största producent av kollektivtrafikstjänster. HST driver trafiken på hela det utvidgade spårvägsnätet och hela den utbyggda metron. Utvidgningarna har genomförts med framgång och HST har utmärkta förutsättningar för ytterligare utbyggnad av trafiken. HST:s produktivitet har kontinuerligt förbättrats Produktionen av kollektivtrafik är av hög klass och konkurrenskraftig även ekonomiskt sett. 8 9

Personalvisionen 2015 Kärnan i de strategiska valen: Utveckling av ledningsfunktionerna Satsningar på utveckling av lednings- och arbetsledarfunktionerna Rapporteringssystem till stöd för lednings- och arbetsledarfunktionerna utarbetas Främjande av arbetsergonomi, arbetarskydd och välbefinnande i arbetet Systemen för arbetsturerna görs flexiblare Nya former skapas för personalmedverkan HST ligger i toppskiktet inom Helsingfors stad när det gäller motivationsskapande löne- och premiesystem HST:s image som arbetsgivare utvecklas Det satsas på förutsättningarna att hitta och rekrytera kompetent personal, samt på introduktionen av denna perso- nal i arbetet. Det görs satsningar på lyckat genomförande av de omställningar i arbetsuppgifterna som är en följd av att metron automatiseras En plan uppgörs för utveckling av kompetensen inom hela arbetsstyrkan HST erbjuder sina anställda meningsfullt arbete Ledningsfunktionerna har utvecklats HST är en föregångare i kollektivtrafiksbranschen när det gäller arbetsledning och personalpolitik. Arbetsplatsatmosfären är god. De anställda har möjlighet att påverka beslut som gäller deras arbete, och de inser att de gör ett värdefullt jobb. Inom HST är atmosfären sådan att arbetet känns meningsfullt. Välbefinnandet i arbetet har blivit bättre: 70 % av de anställda anser att arbetsplatsatmosfären är god (2009: 58%) Atmosfären i arbetet har förbättrats avsevärt tack vare bättre ledarskap, bättre arbetsledning och den starka samarbetskulturen. De anställda engagerar sig i företagets mål Personalen är förtrogen med HST:s målsättningar och är beredd att i sin dagliga gärning medverka till att de uppfylls. De anställda har bättre möjligheter än hittills att delta i HST:s utvecklingsarbete. Avlöningen är konkurrenskraftig Lönerna som HST betalar och de övriga anställningsförmånerna gör att HST förblir attraktivt på arbetsmarknaden. Avlöningssystemen som skapar motivation har fått större betydelse. Tillräcklig tillgång på arbetskraft har säkrats Tack vare bättre arbetsgivarimage, bättre utbildning och utvecklingen av en multikulturell arbetsgemenskap har tillgången på arbetskraft säkerställts. I omställningssituationer anvisas de anställda skickligt nya arbetsuppgifter. Kompetensnivån har stigit De anställdas yrkesskicklighet har förbättrats, i takt med nutida krav. Behovet av social kompetens och samarbete har betonats. Det finns klara definitioner på vilka färdigheter som behövs. 10 11

Partnervisionen 2015 Kärnan i de strategiska valen: Satsningar på partnerskap och öppenhet HST, i samråd med sina partner, skapar förutsättningar för framgångsrik kollektivtrafik i Helsingfors Partnerskapet med HRT (Helsingforsregionens trafik) har utvecklats still ett samarbete som bygger på förtroende och ömsesidig respekt Systematiska och öppna funktionsformer byggs upp, såväl med HRT och stadens övriga organisationer som med de egna producenterna av tjänster och varor Det månas om HST:s vidsträckta expertis Satsningar sker på nätverksbildning Samverkan med HRT är naturlig, samarbetet fungerar bra både i det dagliga arbetet och i den långsiktiga planeringen. Vardera parten har starka sidor som kompletterar varandra; HST är HRT:s viktigaste stöd när det gäller att etablera och bibehålla Helsingforsregionens ställning bland de bästa europeiska städerna för kollektivtrafikens del. Funktionsformerna i relation till stadens övriga organisationer och till de egna tjänste- och varuleverantörerna bygger på kompanjonskap HST har byggt upp starka partnerskapsförhållanden både inom den offentliga sektorn och med privata aktörer. Tack vara starkt partnerskap har det kunnat bedrivas konstruktivt och innovativt samarbete med alla parter och kontrahenter. HST är en kunnig aktör med starka nätverk HST är en aktör med väl etablerade nätverk som respekteras i övriga organisationer. Helsingfors stads databas för medier 12 13

Trafikvisionen 2015 Kärnan i de strategiska valen: Projekten för utveckling av spårvägs- och metrotrafiken genomförs med framgång Projekt för att göra kollektivtrafiken snabbare främjas Det säkerställs att vagnarna räcker till Spårvagnsförarnas biljettförsäljarfunktion slopas Kvalitetsnivån för kollektivtrafikens infrastruktur tryggas HST tar aktiv del i projekten för utveckling av spårtrafiken Automatdriften av metron genomförs och utbyggnaden av spårvägstrafikens bannät realiseras enligt planerna Trafikoperationerna till Sveaborg görs effektivare Den utbyggda spårvägs- och metrotrafiken är pålitlig och smidig Spårtrafiken är smidig och tillförlitlig Spårvägstrafiken har gjorts snabbare tack vare samarbetet med HrT och stadsplaneringskontoret. Kollektivtrafikens prioritetssignal i trafikljuskorsningar har expanderats ytterligare, och flera bromsande faktorer till följd av den övriga trafikens inverkan har avskaffats. Likaså har förarnas biljettförsäljningsfunktion slopats, så fördröjningarna på hållplatserna har kunnat minskas. Spårvägstrafiken har byggts ut till Busholmen, Ilmala och Sumparn. Spårvägsnätet täcker ett större område än tidigare. Utvidgningen har genomförts på ett lyckat sätt och invånarna och de som arbetar i de stadsdelar som nu omfattas av trafiken är nöjda med den service de nu fått. Stadsdelarna uppskattas bl.a. just för den goda spårvägstrafikens skull. Metron körs med automatdrift och Västmetron har tagits i bruk Projektet för automatisering av metron har slutförts med framgång och metrotågen går under rusningstid med 2½ minuters intervaller. Västmetron är byggd och tagen i bruk. Andelen resande med kollektivtrafik i riktning Västerleden har ökat mer än de tidiga prognoserna hade visat, både helsingforsarna och Esboborna är nöjda med resultatet. Vägtrafikens smidighet, både längs Västerleden och på Ring 1, har förbättrats sedan västmetron togs i bruk. Spårvägsnätet 2035 Nuvarande spårväg Planerad spårväg 14 15

Miljövisionen 2015 Kärnan i de strategiska valen: Förbättring av energieffektiviteten HST:s spårbundna trafik håller sin ställning som den miljövänligaste trafikformen i regionen Den ökade samfärdseln i Helsingfors kanaliseras till spåtrafiken Tack vare faktorer som metrons automatiska drift, Västmetron, det utbyggda spårvägsnätet och spårvagnarnas förbättrade tillförlitlighet har den största delen av trafikökningen i Helsingfors kanaliserats till spårtrafiken. Metron blir automatisk, alltså utan förare Det säkerställs att projekten som gäller spårtrafik blir av Energieffektiviteten utvecklas, både i trafikmedlen och i fastigheterna Energieffektiviteten i HST:s trafikproduktion och fastigheter har förbättrats Tack vare automatdriften har metrons energiförbrukning minskat med mer än 10 procent. I fastigheterna har det företagits åtgärder för ökad energieffektivitet och följden är att fastigheternas totalförbrukning av energi är mindre än år 2009. För spårvagnstrafikens del företas mätningar av energiåtgången i vagnarna, och förarna undervisas i energisnåla körsätt. 16 17

Den ekonomiska visionen 2015 Kärnan i de strategiska valen: Ökat resultattänkande HST:s ekonomi sköts bra Resultattänkandet utökas på alla nivåer Arbetsledningens ekonomiska kompetens och reaktionsberedskap för genomförande av åtgärder för bättre ekonomiska resultat Tillräckliga medel reserveras för infrastrukturella investeringar i upprätthållande syfte Kostnadsprognoserna för de i ekonomiplanerna godkända investeringsprojekten görs bättre Det skapas en hållbar modell för finansieringen av den kollektivtrafiksinfrastruktur som staden ska bekosta Partnerskapet mellan den privata och den offentliga sektorn utnyttjas för investeringarna HST:s ekonomi sköts bra HST:s ekonomiska resultat är positivt Resultatet i bokslutet är positivt, under hela planeringsperioden. HST tar hand om sin egendom och ser till att den bevarar sitt värde Underhållet av banor, stationer och fastigheter har skötts bra. Renoveringsarbetena har kommit igång och resurstilldelningen är sådan att HST:s egendoms värde varar. Personalkostnaderna är sådana att HST har konkurrenskraft Personalkostnaderna är på en nivå som gör det möjligt för HST att konkurrera. Investeringarna genomförs enligt kostnadsprognoserna De av HST företagna investeringarna är väl planerade, lösningarna har visat sig vara kostnadseffektiva och byggprojekten har genomförts effektivt. 18 19

Affärsverket Helsingfors stads trafikverk (HST) PB 1400, 00099 Helsingfors stad Tel. (09) 310 1071