28 FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter, varor och tjänster. Det är dock långt ifrån säkert att forsknings- och utvecklingsresultaten kommersialiseras i samma region där forskningen äger rum. Det kan påverka den ekonomiska tillväxten 1. Den regionala avkastningen av FoU-investeringar beror på flera faktorer, bland annat genomförda FoU-aktiviteter jämfört med andra ekonomiska åtgärder i värdekedjan: FoU-aktivitetens fokus (grundforskning, tillämpad forskning eller experimentell utveckling), den regionala hemmamarknadens storlek samt tillgång till kapital. Tidsfaktorn spelar också en viktig roll eftersom innovationsprocessen många gånger kan ha en tidshorisont på flera årtionden. En specialiserad FoU-sektor av tillräcklig storlek och kvalitet är första steget i riktning mot ekonomisk framgång i den moderna kunskapsekonomin. Öresundsregionen intar i detta sammanhang en framträdande plats på såväl nordiskt som eruropeiskt plan (se sidan 16 om näringslivsstruktur). Det avspeglar sig också i tillgången på kapital, säkskilt utländskt kapital, för att finansiera forskning och utveckling. Därtill kommer att nordiska länder generellt kännetecknas av ett bra näringslivsklimat 2. FoU-investeringar Investeringar i forskning och utveckling är ett centralt mål för regionens förmåga och vilja att optimera kunskapsbasen. Det är dock inte nödvändigtvis entydigt med att alla investeringar i forskning och utveckling omsätts i kommersiella produkter. I EU2020-planen, som har som mål att göra EU till den globalt mest konkurrenskraftiga ekonomin, är FoUinvesteringar en av 14 indikatorer för att mäta framgång. Målet är en investeringsnivå på minst 3 procent av BNP. 1 Detta stöds av empiriska studier. Ytterligare belägg härför framgår av en undersökning från 2006, som omfattade Nuts2-regioner, där man jämförde FoU-intensiteten och antal patent å ena sidan och ekonomisk utveckling (mätt i BNP-tillväxt per invånare) å den andra. Undersökningen visade att den region som investerade mest i FoU, Braunschweig i Tyskland, samtidigt var den fjärde sämsta regionen mätt i ekonomisk tillväxt. Omvänt har ingen av regionerna i tillväxtligans topp 10 en FoU-intensitet på över 2 procent (Hanell. T & Neubauer. J: Geographies of Knowledge Production in Europe. Nordregio WP 2006: 3) 2 Forbes Best Countries for Business 2011. De nordiska ländernas placering på världsrankinglistan (inom parentes): Danmark (5), Sverige (7), Norge (8), Finland (13) och Island (23).
100 95 Öresund DK Region Sjælland TENDENS ÖRESUND 2012 29 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 FoU-utgifter som andel av BNP i ett urval länder i procent (2010) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Israel Finland Källa: OECD Sverige Danmark USA (2009) Tyskland Österrike Island (2008) Frankrike Slovenien Belgien Holland Kina De nordiska länderna är, så när som på Norge och Island, bland världens ledande när det gäller investeringar i forskning och utveckling. Redan under 2010 låg såväl Danmarks som Sveriges och Finlands totala utgifter till forskning Irland Storbritannien Norge (2009) Estland Portugal Tjeckien Spanien Italien Rusland Ungern Polen Slovakien EU27 OECD totalt (2009) och utbildning långt över EU2020 s målsättning. Två tredjedelar av dessa investeringar blev finansierade av näringslivet, vilket är högt mätt med internationell måttstock. Västsverige och flera tyska regioner låg tidigare högt på listan över näringslivets FoU-investeringar, men föll tillbaka något under 2009, vilket kan förklaras med att finanskrisen drabbade bilindustrin hårt. Bland de 264 europeiska regioner som rapporterar FoU-investeringar står Öresundsregionen högt på listan över FoU-investeringar som andel av bruttoregionalprodukten. Öresundsregionen ligger på en åttondeplats (Region Hovedstaden intar en sjundeplats, Skåne-Blekinge en niondeplats och Region Sjælland en sjutttondeplats). Investeringsstrukturen är i stort sett lika på båda sidor av sundet. Näringslivets väsentligaste och marknadsorienterade FoU-investeringar, som utgör 75 procent av de totala investeringarna, kombineras med mer beskedliga investeringar från universitet och myndigheter (i Region Sjælland är det lite annorlunde eftersom det här är en större aktivitet
30 från myndigheternas sida). Detta mönster präglar också de övriga nordiska storstadsregionerna. På det akademiska området står Öresundsregionen starkt. Öresundsregionen har dels ett universitet i världsklass, eftersom Köpenhamns Universitet är nr 44 i världen enligt Shanghai-indexet 2011, dels två universitet bland de 200 bästa i världen. Därmed intar Öresundsregionen en stark position i både Norden FoU-utgifter som andel av BRP i topp-20 EU-regioner (2009) och Nordeuropa. Det är bara Stockholm som står lika starkt 3. 3 Enligt Shanghai-indexet 2011 (www.shanghairanking.com) Placering Land Region FoU-medel (miljoner euro) Andel av BRP i procent 1 Tyskland Braunschweig 3.454 7,93 2 Belgien Prov. Brabant Wallon 922 7,63 3 Finland Pohjois-Suomi 1.129 6,58 4 Storbritannien Cheshire 1.694 6,51 5 Tyskland Stuttgart 8.549 6,44 6 Storbritannien East Anglia 2.961 5,59 7 Danmark Hovedstaden 4.316 5,27 8 Danmark/Sverige Öresundsregionen, inklusive Blekinge län 7.029 4,91 9 Sverige Skåne-Blekinge 1.746 4,73 10 Tyskland Oberbayern 8.067 4,63 11 Tyskland Tübingen 2.468 4,55 12 Sverige Östra Mellansverige 1.880 4,55 13 Frankrike Midi-Pyrénées 3.307 4,38 14 Sverige Västsverige 2.358 4,32 15 Tyskland Karlsruhe 3.676 4,09 16 Finland Länsi-Suomi 1.592 4,06 17 Danmark Sjælland 966 3,97 18 Österrike Wien 2.847 3,95 19 Österrike Steiermark 1.334 3,88 20 Sverige Stockholm 3.503 3,88 21 Finland Etela-Suomi (Helsinki) 3.798 3,83 Källa: Eurostat. Eftersom Eurostat bara rapporterar uppgifter om Nuts2-regioner har det inte varit möjligt att särskilja mellan Skåne och Blekinge då båda regionerna ingår i samma Nuts2-region. Det betyder att det absoluta värdet av Öresundsregionens FoU-utgifter är lite högre.
TENDENS ÖRESUND 2012 31 Näringslivets FoU-utgifter i miljarder euro samt som andel i procent av BRP (2009) Placering Region Miljarder euro Andel av BRP 1 Cheshire 1,644 6,32 2 Stuttgart 7,865 5,93 3 Braunschweig 2,362 5,43 4 Pohjois-Suomi (NUTS 2006) 0,910 5,31 5 East Anglia 2,024 3,82 6 Hovedstaden 3,094 3,78 7 Öresundsregionen 5,210 3,64 8 Oberbayern 6,238 3,58 9 Skåne-Blekinge 1,295 3,51 10 Tübingen 1,862 3,44 11 Sjælland 0,821 3,38 12 Västsverige 1,835 3,36 13 Essex 1,164 3,32 14 Midi-Pyrénées 2,400 3,18 15 Länsi-Suomi 1,220 3,11 16 Bedfordshire and Hertfordshire 1,366 3,04 17 Darmstadt 4,426 2,95 18 Östra Mellansverige 1,168 2,83 19 Stockholm 2,539 2,81 20 Etelä-Suomi (NUTS 2006) 2,613 2,64 Källa: Eurostat Ser man på näringslivets engagemang i ländernas FoU-investeringar jämfört med de totala FoU-investeringarna finns det ett klart samband mellan dessa. Det vill säga att ju större FoU-investeringarna som finansieras av näringslivet är, desto högre är den generella investeringsnivån i landet 4. För de flesta nordiska regioner är detta samband tydligt. Öresundsregionen är bland de ledande 4 Hanell & Neubauer, 2006 europeiska regionerna när det gäller näringslivets FoU-utgifter och de totala FoU-utgifterna som andel av BRP. Även om Öresundsregionen ännu inte kan betraktas som en funktionellt sammanhängande region kan man dra slutsatsen att en betydande del av de totala FoU-investeringarna i Danmark och Sverige är koncentrerade till Öresundsregionen. Under 1997 tog Öresundsregionen hand om 25 procent av näringslivets totala FoU-investeringar i Danmark och Sverige. Under 2009 förlades 43 procent av näringslivets totala FoU-investeringar i Danmark och Sverige till Öresundsregionen. Det är en ökning med 18 procentenheter. Det är ett genomgående mönster att merparten av FoU-investeringarna sker i storstadregioner. I Danmark är näringslivets egna FoU-investeringar i stor utsträckning koncentrerade till den
32 danska delen av Öresundsregionen, särskilt Region Hovedstaden. Omkring 84 procent av det danska näringslivets FoUinvesteringar sker i den danska delen av Öresundsregionen: Region Hovedstaden står för den största delen, 66 procent och Region Sjælland för 18 procent. Också i Sverige läggs stora delar av näringslivets FoU-investeringar i huvudstadsregionen, men Stockholms roll är inte lika dominerande i Sverige som Köpenhamns är i Danmark. Omkring 34 procent av näringslivets FoU-investeringar genomförs i Stockholms län, följt av 25 procent i Västra Götalandsregionen och 17 procent i Skåne och Blekinge (siffror från 2009). Om vi mäter näringslivet FoU-utgifter som andel av BRP rankas Öresundsregionen också högt. Region Hovedstaden ligger högst med 3,78 procent, följt av Skåne-Blekinge och Region Sjælland med 3,51 respektive 3,38 procent. Andelen för den samlade Öresundsregionen blir 3,64 procent. 3,64 procent. Om investeringarna jämförs internationellt i nominella belopp är det emelllertid inte självklart att samma belopp kan finansiera lika mycket forskning och utveckling i olika länder och regioner. Det beror naturligtvis på olika strukturer när det gäller näringslivet, forskningen och kostnaderna En annad del av förklaringen är löneskillnader mellan länder och regioner och mellan branscher. Skillnader i köpkraft justeras normalt med olika prisindex. Det är inte möjligt i samband med forskning och utveckling. I likhet med så många andra tjänster är forskning och utveckling personalintensiv och därmed går merparten av FoU-utgifterna till löner. För Öresundsregionens del går omkring två tredjedelar av FoU-utgifterna 5 till löner. Även om det just nu inte är möjligt att fullständigt analysera konsekvenserna härav, är det rimligt att anta att investeringar i forskning och utveckling på den danska sidan sannolikt har lägre köpkraft och således kan finansiera en mindre mängd forskning och utveckling än vad som är fallet i Sverige. Detta får ännu större betydelse när man jämför regionerna i Väst- och Östeuropa. Skillnaden i köpkraft kan påverka investeringsmönstret inom forskning och utveckling i Europa avsevärt på längre sikt, eftersom den låga kostnadsnivån utanför Västeuropa i framtiden kommer 5 Danmark och Sverige har ingen statistik över FoUinvesteringar, men i Tyskland ingår dessa frågor i FoUundersökningarna. De tyska undersökningarna visar att för de flesta branschernas del går omkring två tredjedelar av FoU-utgifterna till finansiering av löner, särskilt i uttalade forsknings- och utvecklingsmiljöer (Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft: FuF-Datenreport 2007. Tabellen und Daten, s. 38 Tabelle 14).
TENDENS ÖRESUND 2012 33 Den högteknologiska tjänstesektorn i EU15 (2007) Specialiseringsindex hightech-tjänster 1,42-3 1,2-1,42 1-1,2 0,001-1 Uppgift saknas Ej EU Källa: Eurostat, Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån Karta: Region Skåne att locka en mycket större andel FoUinvesteringar. Sedan år 2000 har lönekostnaderna i Danmark ökat med 35 procent medan Sverige under samma period har haft en ökning med 18 procent. Som jämförelse har lönekostnaderna i Tyskland ökat med bara 6 procent under samma period. Det har med andra ord blivit relativt dyrere att bedriva forskning och utveckling i Öresundsregionen, särskilt i den danska delen. Innovationsförmåga Förmågan att omsätta forskning och utveckling, kunskap och idéer till nya kommersiella produkter och processer är viktig för att öka en regions globala konkurrensförmåga. Innovationsförmåga är dock svår att mäta, dels för att begreppet är svårt att definiera, dels för att det saknas standardiserade data på regional nivå.
34 Ett försök att mäta regional innovationsförmåga görs i den EU-stödda undersökningen The Regional Innovation Scoreboard. Enligt undersökningen tillhör regionerna i Danmark och Sverige de mest innovativa regionerna i Europa. Undersökningen är baserad på ett viktat index av 17 olika indikatorer som indelas i tre huvudgrupper: innovationsbefrämjande bakgrundsfaktorer (offentliga FoU-utgifter, högre utbildning, tillgång till bredband etc.), innovationsaktiviteter i företag (FoU-utgifter, patent etc.) och prestationsfaktorer (anställda inom hightechföretag, försäljning av nya produkter, nya innovationsföretag etc.). Den senaste undersökningen från december 2009 innehåller data från 2006. Dessvärre är statistiken i Danmark inte på regionalt utan på nationellt plan. Danmark som helhet anses vara bland de regioner som har högst innovationsförmåga, medan Skåne återfinns i den näst bästa gruppen, som omfattar en stor del av de centraloch västeuropeiska regionerna (hälften av EES 6 -ländernas regioner). 6 EES-länderna består av EU:s 27 medlemsländer samt Island, Norge och Liechtenstein.