Försvarshögskolan Årsredovisning 2002

Försvarshögskolan Årsredovisning 2002 Sida 1

Innehåll Sida Översikt 1998 2002 3 Året i sammandrag 4 Organisation och personal 6 Resultatredovisning 9 Utbildning 10 Forskning 15 Övriga mål och krav på återrapportering 20 Årsbokslut 26 Noter 28 Finansieringsanalys 33 Anslagsredovisning 34 Sammanställning av väsentliga uppgifter 35 Styrelsen 36 Bilagor 1. Stabsprogrammet 37 2. Chefsprogrammet 40 3. Fackprogrammet 45 4. Högre totalförsvarsutbildning 50 5. Civila programmet i statskunskap 51 6. Övriga kurser 52 7. Anslagsfinansierade projekt 54 8. Nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram 55 Sida 2

ÖVERSIKT 1998 2002 1998 Högskoleverket genomför på regeringens uppdrag en bedömning av hur Försvarshögskolans nivåhöjande officersutbildning och kompetenshöjande utbildning inom de civila delarna av totalförsvaret förhåller sig till likartad utbildning inom högskolan vad avser nivå och kvalitet. Resultatet av bedömningen blir en stor framgång för skolan. En total förändring av chefs- och stabsutbildning genomförs till formen och även till del av innehållet. Utbildningen organiseras enligt gängse högskolemönster i program, bestående av kurser, och görs generell så att den kan vara aktuell även tio år efter avslutade studier. 1999 En ny verksamhetsidé och vision utarbetas och fastställs. Verksamhetsidén är att skolans uppgift är att genom forskning och utbildning bidra till en ökad nationell och internationell säkerhet. Visionen tar sikte på att skapa ett universitet i världsklass med inriktning mot nationell och internationell säkerhet. Den vetenskapliga grunden förstärks bl a genom att ytterligare professorer anställts under året. 2000 Efter 1999 års satta vision har ytterligare steg tagits mot FHS framtida mål, inte minst avseende ansökan om examensrätt. Vad gäller utbildningen på FHS har det hänt mycket: de militära programmen har funnit sin form, ett nytt program statsvetenskap har startat och Fackprogrammet har blivit en vedertagen och expansiv del av Försvarsmaktens utbildningssystem. Under året utvidgas och befästs de internationella kontakterna och verksamheterna. 2001 2001 var ett mycket intensivt och händelserikt år. FHS lämnar in examensrättsansökan till regeringen. Försvarsmaktens ekonomiska svårigheter påverkade året och även utvecklingen för kommande år mycket. Reduceringar i lagda beställningar och aviserade minskningar för kommande år ledde till ett omfattande översynsarbete som fullföljdes med beslut om en förändrad organisation. Matrisorganisationen övergavs och en linjeorganisation med tydligare ansvarsförhållanden skapades. Inriktningsbeslut fattas om FHS framtida lokalisering i Stockholm och planeringen för flyttning till nybyggda lokaler på KTH-området påbörjas. Inom utbildning och forskning etableras huvudämnet Krigsvetenskap. Stabs- och chefsprogrammet förändras och anpassas mot en framtida kandidatexamen med krigsvetenskap som huvudämne. 2002 2002 har varit ett framgångsrikt år med många förändringar och utmaningar för skolan. Resultaten var goda: Utbildningarna genomfördes med goda volymer och resultat, forskningen vid skolan konsoliderade sin roll och betydelse inom skolan och dess omvärld, skolans organisation förändrades utifrån förändrade behov, krav och ekonomi. Insikten ökade om kraven på ständig förändring och utveckling inom skolan, utifrån kundernas behov och omvärldsförändringar samt hårdnande ekonomiska förutsättningar. Sida 3

ÅRET I SAMMANDRAG 2002 har varit intensivt och händelserikt, men även ett framgångsrikt år för Försvarshögskolan. Skolan har fått en ny styrelse med en förändrad roll och under året har även en ny rektor tillsatts. Stora insatser har fått göras för att på kort och längre sikt skapa en ekonomi i bättre balans och därmed ökad handlingsfrihet för framtiden. Den nya organisationen vid skolan som trädde i kraft 1 januari har visat sig vara lyckad, främst genom att den har skapat tydligare ansvarsförhållanden och därmed bättre stadga i organisationen. Under året har en översyn av skolans organisation påbörjats i syfte att ytterligare effektivisera den samt bättre anpassa den till en minskad beställningsvolym för 2003. Denna översyn har redan under 2002 reducerat kostnader, trots att många beslutade åtgärder först under 2003 och följande år ger effekt. Skolans utbildning har under året utvecklats positivt i många avseenden. Volymen ligger på samma nivå som tidigare år, utbildningsmålen har nåtts och kostnadsutvecklingen per producerad helårsprestation har brutits från ökande till sjunkande. Gjorda förändringar under 2001 i de två största programmen, Chefsprogrammet och Stabsprogrammet, har under 2002 visat sig vara framgångsrika. Detta främst genom att de har gjort utbildningens huvudinnehåll tydligare samt har effektiviserat utbildningarna genom ett bättre resursutnyttjande, och därmed lägre kostnader. Programmet i statskunskap, den högre totalförsvarsutbildningen och fristående kurser har under året visat god volym och måluppfyllelse. Likaså har fackprogrammet och de internationella kurserna uppnått god måluppfyllelse, men har haft en låg utbildningsvolym. Orsaken till detta ligger i huvudsak i att kunderna minskat sina beställningar inom dessa områden av ekonomiska skäl. Problem som funnits under en längre tid rörande skolans försörjning med militär personal kvarstår och har under året visat tendenser att öka. Stor kraft har fått läggas under året, i dialog med Försvarsmakten, på att trygga lärartillgången till de utbildningar som startat under hösten. Bemanningen med militär personal är totalt sett ej tillfredsställande. Trots stor utbildningsvolym och problem med lärarförsörjning har skolans utbildningar haft god kvalitetsutveckling. Detta har bland annat kommit till uttryck i pedagogisk utveckling, ny och egenproducerad litteratur, utvecklade utbildningsplaner och en ökad grad av studerandemedverkan. Forskningen vid Försvarshögskolan har under året varit framgångsrik, ökat i volym samt i många avseende konsoliderat sin betydelse. De positiva tecknen är flera: Skolans stabila forskningsplattform har en god koppling till skolans utbildning, krigsvetenskap har etablerats och utvecklats som huvudämne, externt publicerade forskningsresultat har ökat samt ett ständigt ökande intresse från omvärlden, inte minst internationellt. Särskilt glädjande har varit den roll skolan fått att stödja Försvarsmakten i dess omfattande förnyelsearbete som skall leda fram till ett NätverksBaserat Försvar (NBF). Inom detta område har skolan erhållit nya och fleråriga beställningar, som även har stor betydelse för utvecklingen av skolans militära utbildningar. Som exempel på det internationell erkännandet kan nämnas att projektet "Challenges to Peacekeeping and Peace Support, har framgångsrikt avslutats i New York genom att en sammanfattande projektrapport presenterats för FN: s generalsekreterare i april 2002. Under året har det konstaterats att planeringen av den avgiftsfinansierade forskningen måste utvecklas för att skapa bättre balans mellan intäkter och kostnader. Sida 4

Under året har kraft och resurser lagts på att utveckla och effektivisera skolan för att stå bättre rustad inför framtiden. Aktiviteterna har haft ett stort spektrum, som exempel kan nämnas: Deltagande i Skolreformutredningen, massiva och breda utbildningsinsatser inom både ekonomiområdet och IT-området, framtagande av ny jämställdhetsplan och utbildning inom området, planeringen av flyttningen år 2005 till nya lokaler vid Campus Valhallavägen (KTHområdet) samt fortsatt aktivt miljöarbete. Det har även konstaterats att många satsningar måste fortsätta kommande år, inte minst med hänsyn till skolans personalomsättning och ökade/förändrade krav från kunder och omvärld, inte minst inom det ekonomiska området. Genomfört åtgärdsprogram inom det ekonomiadministrativa området har ej till fullo gått i mål och kommer att fortsätta kommande år. Resultatet av årets verksamhet visar på ett överskott på 1,9 miljoner kronor. Detta resultat avviker från planerat resultat för året (överskott på 4-5 milj), från prognosen vid delåret (underskott på 2,8 milj) samt från prognosen vid 3:e kvartalet ( underskott på ca 6 milj). Förklaringen till avvikelserna mot prognoser är att när resultat och prognos för 3:e kvartalet förelåg vidtogs ett kraftfullt åtgärdsprogram i syfte att öka intäkter och reducera kostnader. Detta åtgärdsprogram gav ett gott utfall. Utöver detta erhölls ett antal beställningar under andra halvåret som kunde upparbetas i hög grad vilket gav ett intäktstillskott. Resultatet har också påverkats av att ej några besked erhållits från SPV avseende slutliga premiepensionsavgifter för år 2001 och år 2002. Detta har med största sannolikhet påverkat resultatet i positiv riktning, men innebär även en trolig extra kostnad som kommer att få utfall under 2003. Systemet med och rutinerna kring premiepensionsavgifter är ej acceptabelt då det innebär en alltför stor ekonomisk osäkerhet samt har så stor eftersläpning att det omöjliggör ett aktivt ekonomiskt agerande från skolan. Kostnadsutvecklingen och det reella ekonomiska resultatet för året, innebär fortsatta stora krav på att överse skolans kostnader och kostnadsstruktur, detta i synnerhet då huvudkunden aviserat minskade beställningsvolymer. Sammantaget, utifrån årets framgångsrikt genomförda verksamhet och dess ekonomiska resultat, bedöms möjligheterna till en fortsatt positiv utveckling som goda. Denna bedömning görs trots att framtiden innebär många osäkerhetsfaktorer och utmaningar för skolan: Skolreformutredningens resultat och beslut, huvudkunden Försvarsmaktens ominriktning och minskade beställningsvolymer, stundande nytt försvarsbeslut samt hårdnande ekonomiska betingelser. En förutsättning för denna positiva utveckling är ett fortsatt aktivt agerande från skolan, i ständig dialog med kunder och ägaren, i syfte att anpassa skolans resurser, kompetenser och utveckling till kundernas behov och förändringar i omvärlden. Sida 5

ORGANISATION OCH PERSONAL Lokalisering Skolan är i huvudsak lokaliserad till Stockholm. Delar är belägna i Östersund och Karlstad. Ledning Försvarshögskolan (FHS) leds av en styrelse. Skolans styrelse beslutar om skolans långsiktiga inriktning, budgetunderlag och årsredovisning. FHS styrelse består av högst 13 ledamöter och utses av regeringen. Fyra av ledamöterna representerar lärarna och de studerande. Övriga ledamöter representerar såväl universitet och andra civila myndigheter som det politiska livet. Därutöver är arbetstagarorganisationerna representerade. Styrelseordförande är professor Inge Jonsson. Under styrelsen är rektor och prorektor skolans högsta beslutande instans. Rektor och prorektor skall verka för goda villkor för utbildning, forskning och utveckling av FHS verksamhet och för att FHS resurser utnyttjas ändamålsenligt och effektivt. Forsknings- och utbildningsnämndens (FoUN) ansvarsområde motsvarar det som fakultetsnämnder har vid övriga högskolor, men är vid FHS rådgivande till rektorn. FoUN leds av prorektor och väljs av Forsknings- och utbildningskollegiet i vilket alla lärare med doktorsexamen och alla militära lärare som genomgått skolans chefsprogram ingår. I nämnden ingår representanter för skolans lärare, forskare och studerande. Ledningskansliet (LK) Ledningskansliets främsta uppgift är att vara ett kvalificerat beredningsorgan till skolans ledning, genom att ta initiativ till och bereda skolgemensamma inriktningar/ prioriteringar. Kansliet leder skolgemensamma arbeten med frågor avseende bl.a. internationell samordning, produktion, personal, kvalitetsfrågor samt har programansvar för Fackprogrammet. Krigsvetenskapliga institutionen (KVI) Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning inom Krigsvetenskap. Institutionen har även programansvar för Chefsprogram och Stabsprogram. Programansvaret omfattar utveckling av programmen, samordning och planering av programmens utbildning, ansvar för de studerandes chefsutveckling/ utvecklingsomdömen samt svarar för utvärdering av utbildningen. Militärtekniska institutionen (MTI) Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning inom ämnet Militärteknik. Till stöd för studierna i ämnet militärteknik sker forskning och utbildning bl.a. inom det matematiskt/naturvetenskapliga området. Institutionen genomför kurser i militärteknik på Stabs- Chefs- och Fackprogrammet. Särskild utbildning sker inom områdena telekrig, ledningssystemteknik, nautik och systemteknik. Institutionen samarbetar med ett flertal nationella och internationella skolor och institut. Sida 6

Institutionen för Ledarskap och Management (ILM) Institutionen är lokaliserad på tre orter: Stockholm, Karlstad och Östersund. Institutionen är organiserad i sex ämnesrelaterade avdelningar samt en institutionsledning. Institutionen har ämnesansvar för ledarskap, management, pedagogik och språk samt leder forskning och utbildning inom ämnena/kunskapsområdena organisation / profession, pedagogik, ledarskap/ management, logistik, ekonomi, fortifikation, miljö, urval, ledarutveckling, stresshantering, riskhantering, internationell verksamhet, språk. Institutionen för säkerhet och strategi (ISS) Institutionen är organiserad på fem avdelningar och tre centra. Varje avdelning ansvarar för ett ämne vad avser forskning och utbildning. De tre centra har tvärsektoriell verksamhet inom respektive ämnesområde. Både forskning och utbildning bedrivs. Institutionen har ämnesansvar för statsvetenskap, strategi, medie- och kommunikationsvetenskap, säkerhetspolitik, folkrätt, militärhistoria, krishantering samt informationsoperationer. Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning (IHT) Inom institutet genomförs såväl nationella som internationella kurser. Den nationella kursverksamheten riktar sig till militära och civila chefer och andra nyckelpersoner i ledande befattningar inom totalförsvaret. De internationella kurserna för seniora civila och militära befattningshavare genomförs såväl i samarbete med FN som inom ramen för Partnerskap för Fred samarbetet. Dessa kurser fokuserar främst på säkerhetspolitik, kris- och konflikthantering samt internationell rätt. Beslut är fattat att institutet fr o m 2003-01-01 skall integreras i Institutionen för säkerhet och strategi. Förvaltningskontoret (FK) Förvaltningskontoret är en skolgemensam stöd- och serviceorganisation för skolan. Personal Försvarshögskolan består av chefer, lärare, forskare och administrativ personal. Huvuddelen av alla officerare tjänstgörande vid skolan har genomgått chefsprogrammet och en tredjedel av de civila lärarna/forskarna är disputerade. Officerarna är tillsvidareanställda i Försvarsmakten och anställda vid FHS för en begränsad period. Den civila personalen är tillsvidareanställd vid skolan. Några enstaka lärare och forskare är anställda vid Försvarsmakten respektive Försvarets forskningsinstitut med placering vid FHS. Då en stor del av personalen utgörs av officerare är könsfördelningen ojämn, men andelen kvinnor har ökat under 2002. Ca 29% är kvinnor, dock är de underrepresenterade i gruppen chefer och lärare. Vid Förvaltningskontoret är könsfördelningen helt jämn och fem av tio avdelningschefer är kvinnor. Försvarshögskolan arbetar för att få en bättre balans och antalet kvinnor i nyckelbefattningar är under stadig ökning. Sida 7

Antalet anställda vid verksamhetsårets slut fördelade på organisatoriska enheter framgår av följande tabell: Enhet Civila Officerare Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ledning inkl Ledningskansli 9 5 0 6 9 11 Krigsvetenskapliga institutionen 8 19 0 53 8 72 Militärtekniska Institutionen 1 16 0 14 1 30 Institutionen för säkerhet och strategi 15 29 0 18 15 47 Institutionen för Ledarskap och Management 23 22 1 16 24 38 Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning 3 1 0 1 3 2 Förvaltningskontoret 35 34 0 2 35 36 Försvarshögskolan Totalt 94 126 1 110 95 236 Sida 8

RESULTATREDOVISNING Inledning Övergripande mål Verksamheterna har till huvudsaklig uppgift att stödja verksamheter inom politikområdet Försvarspolitik. Målet för Försvarshögskolans verksamhet är att stödja totalförsvarets kompetensuppbyggnad samt chefsutveckling av både civil och militär personal inom totalförsvaret. Verksamhetsmål och återrapportering Försvarshögskolans verksamhet skall redovisas enligt följande indelning: Utbildning Forskning Samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, har fördelats på verksamhetsgrenarna. Den största kostnadsposten vid Försvarshögskolan är personalkostnader, vilka fördelats löpande genom tidredovisning av samtlig personal. Alla intäkter och kostnader redovisas i löpande priser. För alla kurser inom program vid Försvarshögskolan finns en av Forsknings- och utbildningsnämnden fastställd kursplan. Denna kursplan specificerar målet med utbildningen. Av utrymmesskäl återges dessa målbeskrivningar inte i denna årsredovisning. FHS kurskatalog återger målen för samtliga utbildningar. I kommande redovisning av genomförd utbildning används begreppet helårsprestation (HP). Definitionen av HP är 40 godkända elevstudieveckor. Sida 9

UTBILDNING Verksamhetsmål Utbildning 1. Försvarshögskolan skall på uppdrag av myndigheter, organisationer och företag utbilda personal för att därigenom bidra till att totalförsvarets kompetensbehov inom ramen för skolans kompetensområden kan tillgodoses. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur utbildningsuppdragen genomförts vad avser antal och om utbildningsmålen nåtts för fack-, stabs- och chefsprogram samt för den högre totalförsvarsutbildningen och övriga kurser. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall presenteras och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. 2. Försvarshögskolan skall erbjuda utbildning av hög kvalitet, främja kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt. I utbildningsverksamheten skall mänskliga rättigheter beaktas. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa - vilka kvalitetskriterier som har använts och om möjligt jämföra med 2001, - vilka åtgärder som vidtagits med utgångspunkt i skolans kvalitetsutvecklingsprogram och - vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa de studerandes deltagande i och inflytande över skolans verksamhet. Kommentar För att åstadkomma en redovisning i kvalitativa och kvantitativa mått, som är användbara och går att analysera, har verksamhetsgrenen utbildning delats in i fyra delar enligt samma struktur som Regleringsbrevet: Stabsprogrammet, Chefsprogrammet, Fackprogrammet samt Högre totalförsvarsutbildning och övriga kurser. Sida 10

Utbildad personal och måluppfyllnad Stabsprogrammet Stabsprogram 01-02 Stabsprogrammet 01-02 (SP 01-02) har avslutats med hög måluppfyllelse. Utbildningen genomförd i enlighet med fastställd stomplan och har kompletterats med mediautbildning. Ställda mål enligt utbildnings- och kursplaner har uppnåtts. Stabsprogram 02-03 Stabsprogrammet 02-03 (SP 02-03) påbörjades i augusti med 205 studeranden och utbildningen har under hösten genomförts enligt fastställt stomprogram. För detaljerad redovisning se bilaga 1. Chefsprogrammet Chefsprogram 00-02 Chefprogrammet 00-02 (ChP 00-02) har avslutats med hög måluppfyllelse. Utbildningen genomförd i enlighet med fastställd stomplan och har kompletterats med mediautbildning. Ställda mål enligt utbildnings- och kursplaner har uppnåtts. Chefsprogram 01-03 Chefsprogrammet 01-03 (ChP 01-03) har genomfört utbildning i enlighet med fastställd stomplan. Utbildningen har genomförts med hög grad av måluppfyllnad. Chefsprogram 02-04 Chefsprogrammet 02-04 (ChP 02-04) påbörjades i september med 91 studerande och utbildningen har under hösten genomförts enligt fastställt stomprogram. Därutöver har 21 studerande med teknisk profilering påbörjat det första utbildningsåret i form av tekniskt basår. För detaljerad redovisning se bilaga 2. Fackprogrammet Fackprogrammet (FP) hade under år 2002 233 inskrivna studerande. De utbildningar som har bedrivits och slutförts (om minst 40 poäng) på Försvarshögskolan har nått goda resultat och givit Försvarsmakten ett kompetenstillskott inom områdena ledarskap, förnödenhetsförsörjning, miljö, nautik, och ledningssystemutveckling. Under året har 25 studerande vid Försvarshögskolan slutfört studierna och utnämnts till fackman inom respektive fackområde. Utbildningsvolymen under året inom programmet har varit låg. Orsaken till detta är att Försvarsmakten ställde in ett stort antal utbildningar med utbildningsstart hösten 2001 (med planerad examen under 2002) på grund av ansträngt ekonomiskt läge under 2001. För detaljerad redovisning se bilaga 3. Sida 11

Högre totalförsvarsutbildning Nationella kurser Försvarshögskolan har under året på beställning av Överstyrelsen för civil Beredskap (ÖCB) och Försvarsmakten (FM) genomfört två grundkurser, en fördjupningskurs, en chefskurs ( Solbackakursen ), en påbyggnadskurs samt genomfört en syntesresa. Deltagarantalet på dessa kurser har totalt varit 193 deltagare, varav huvuddelen civila. Målen att ge god kunskap i svensk säkerhetspolitik och totalförsvar samt ge förståelse för behovet och kravet på samverkan/samordning för att verka i ledande befattningar har uppnåtts. I likhet med föregående år har totalförsvarets ökade internationella verksamhet givits en mer framträdande roll vid de nationella kurserna. För detaljerad redovisning se bilaga 4. Internationella kurser Inom ramen för Partnerskap för Fred samarbetet (PfF) har FHS, på beställning från Försvarsmakten, genomfört internationell utbildning i Nordeuropeisk säkerhetspolitik samt utbildning i konflikthantering och internationell rätt. Dessa kurser samlade 41 deltagare från 13 nationer. På uppdrag av SIDA har en kurs i DD&R (Disarmament, Demobilisation & Reintegration) genomförts. I kursen deltog 24 deltagare från 16 nationer/internationella organisationer. Samtliga internationella kurser har genomförts med en bred och lämplig representation, vilket varit en bidragande faktor för kursernas goda resultat. För detaljerad redovisning se bilaga 6. Kommentar och analys Det internationella intresset för och deltagandet i samtliga internationella kurser vid FHS har ökat starkt. Försvarshögskolan finner det fortfarande angeläget att dess finansiering ges en mera långsiktig karaktär men även att åtgärder bör övervägas för att bättre möjliggöra deltagande från nationella och internationella enskilda organisationer. Program i Statskunskap med inriktning krishantering och internationell samverkan Programmet har genomförts i samverkan med Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, som ansvarar för examinationen. Studentgruppen har varit allsidigt sammansatt: vuxna med yrkesbakgrund i de civila delarna av totalförsvaret, officerare och ungdomsstudenter. Detta har gett upphov till stimulerande diskussioner vid seminarier och övningar. Genomförda examinationer och utvärderingar visar på god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 5. Sida 12

Kommentar och analys Statskunskapsprogrammet har fortsatt sin positiva utveckling sedan starten år 2001. Orsaken till detta bedöms dels vara att omvärldsutvecklingen har gjort programmets innehåll mera angeläget och intressant, men även den goda och stimulerande pedagogiska miljö som utbildningens blandade studerandekategorier utgör. Integrationen i vissa moment med de militära programmen är mycket positiv ur kvalitativ och pedagogisk aspekt och kommer att vidareutvecklas. Övriga kurser Ett stort antal fristående kurser - såväl akademiska som icke akademiska har genomförts med, utifrån genomförda utvärderingar och examinationer, god till mycket god måluppfyllelse. Huvuddelen av dessa är inom managementområdet (personal, logistik, ekonomi, militär infrastruktur och miljö) men även inom området Internationella kurser. För detaljerad redovisning se bilaga 6. Kommentarer och analys Inom denna typ av utbildning finns ur skolans perspektiv två stora problem: kundernas korta framförhållning och den över åren varierande efterfrågan. Orsaken till det senare är att denna typ av utbildning i ett kundperspektiv är en möjlighet till budgetregulator. Detta kan få stora konsekvenser för främst Försvarsmaktens kompetensförsörjning, men även för FHS möjligheter att behålla kompetenser inom berörda områden och därmed även kunna erbjuda utbildningar. Kvalitetskriterier och Kvalitetsutveckling Utbildningar utvärderas mot många skilda kvalitetskriterier. Som grund ligger de gängse akademiska kvalitetskriterierna samt de kvalitetskriterier som angivits av respektive beställare. För de sistnämnda kriterierna har för aktuell utbildning dess angivna mål en central roll. Alla genomförda utbildningar utvärderas mot de kriterier som är relevanta för aktuell utbildning. För många utbildningar sker utvärdering av flera grupper, tex de studerande, lärargruppen och kunden. Skolan har konstaterat att frågan om skolgemensamma kvalitetskriterier som är tillämpliga på alla utbildningar vid skolan, oberoende av typ och längd, är komplicerad. Detta gör att kvalitetskriterier ständigt är under utveckling, i likhet med högskolevärlden i övrigt. Det pågår ständigt en utveckling av utbildningarna vid skolan. Utvecklingen sker mot rätt kvalitet och med beaktande av kostnadsaspekter. Exempel på kvalitetsutveckling under 2002 är - utvecklad studerandemedverkan i utbildningens alla faser: planering, genomförande och utvärdering - utvecklad och utökad litteraturbas - utvecklade/moderniserade applikatoriska exempel - etablering av ämnesråd vid institutionerna - översyn av målnivåer och målbeskrivningar - bred introduktion av tillkommande militära lärare Sida 13

Studerandemedverkan och inflytande De studerandes medverkan och inflytande vid Försvarshögskolan är betydande. Givetvis är det varierande både beroende på typ av utbildning och utbildningens längd, det senare påverkar graden av medverkan och inflytande mest. Vid de längre utbildningarna är medinflytandet och medverkan formaliserat i utbildningens alla faser. Detta kommer till uttryck i bl a nedanstående - förtroendemän vid utbildningar / utbildningsavdelningar - programråd och ämnesföreträdare - studerandeföreträdare i skolans olika nämnder och organ, inkl skolans styrelse - systematisk utvärdering (EVAL) Dock måste alltid balansen mellan olika gruppers/intressens inflytande beaktas, t ex de studerandes inflytande resp lärarnas inflytande och detta gentemot de i kursplanen angivna målen. Totalt resultatmått för verksamhetsgrenen Utbildning Nyckeltal År 2002 År 2001 Kostnad för verksamhetsgrenen 218 260 235 969 Intäkt för verksamhetsgrenen ( * ) 223 422 240 514 Resultat för verksamhetsgrenen 5 162 4 545 Antal program 7 7 Antal studerande 2879 3 455 Antal studerande per program 411 493 Antal kurser 199 231 Antal studerande per kurs 14,5 14,9 Kostnad per program 31 180 33 710 Kostnad per kurs 1 096 1 022 Antal HP 573 562 Kostnad per HP 381 420 * Ingen verksamhet inom denna verksamhetsgren finansieras med anslag Kommentarer och analys till resultatmått mm Resultatet har sin orsak i genomförda förändringar av utbildningar, allmänna effektiviseringar och kostnadsjakt inom skolan totalt sett. Det minskade antalet kurser är en följd av under 2001 beslutad omstrukturering av Chefsprogrammet och Stabsprogrammet, låg volym inom Fackprogrammet samt att antalet fristående kurser (främst för Försvarsmaktens behov) minskat. Antalet studeranden per kurs ligger på samma nivå som tidigare år. En strävan är att öka antalet studeranden per kurs då det skulle sänka kostnaderna. En förutsättning för detta är främst en längre och stabilare planering av kompetensbehov/utbildningsbeställningar vid FHS från kunderna. Under 2002 har det beslutats att fortsätta översynen av utbildningarna, främst Chefs- och Stabsprogrammen, med ett långsiktigt mål att reducera kostnaderna med minst 15%. Utgångspunkt är att utbildningsmålen skall bibehållas och att reduceringar/förändringar ej skall äventyra inlämnad examensrättsansökan. Sida 14

FORSKNING Verksamhetsmål Forskningen skall kvalitetssäkras och knytas till utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden samt att tillgodose totalförsvarets behov av forskning och utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Försvarshögskolan skall sträva efter att forskningens resultat kommer till nytta inom totalförsvaret. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa - vilka åtgärder som vidtagits samt vilka effekter dessa bedöms ha medfört för att kvalitetssäkra forskningen och säkra den vetenskapliga grunden, - utpekade forskningsområden och redogöra för hur vart och ett av dem kan knytas till skolans utbildning och säkrandet av den vetenskapliga grunden inom skolans kompetensområden samt - antal professorer, docenter, övriga disputerade och doktorander samt inom vilka forskningsområden dessa huvudsakligen bedriver forskning och undervisning. 4. Försvarshögskolan skall, i enlighet med det projektkontrakt som upprättats mellan Nordiska ministerrådet och Försvarshögskolan, administrera ett nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram. Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapport och i årsredovisning redovisa hur administrationen av programmet bedrivs. Kopia av den redovisning som sker till Nordiska ministerrådet skall sändas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). 5. Återrapportering: Försvarshögskolan skall särredovisa anslagsfinansierade projekt och inriktning inom den anslagsfinansierade delen av verksamheten samt hur anslaget fördelar sig på de olika projekten. Måluppfyllnad Forskningsområden Följande områden är av skolans ledning utpekade som forskningsområden: - Krigsvetenskap - Ledning - Ledarskap - Säkerhetspolitik och strategi - Militärhistoria - Militärteknik - Krishantering - Folkrätt - Ekonomiska system för Försvarsmakten - Informationskrigföring - Urval Inom dessa områden bedriver skolan en rad olika projekt och detta med olika former av finansiering. Sida 15

Finansiering av forskning Skolans forskning har under året varit till 20,4 % anslagsfinansierad, övrig finansiering erhålls genom forskningsbeställningar av FM samt att i konkurrens med övriga universitet och högskolor emotta forskningsuppdrag finansierade med avgifter. Anslagsfinansierad forskning Vetenskaplig grund För att säkra den vetenskapliga grunden bygger Försvarshögskolan upp forskning inom de områden där skolan bedriver undervisning. Det är emellertid inte tillräckligt att bara bygga upp forskning. Undervisningen måste också struktureras så att den kan utnyttja och utvecklas genom forskning. För detta syfte har Försvarshögskolan under året fortsatt arbetet med att strukturera undervisningen i termer av ämnen, inom vilka forskning bedrivs. Detta har skett med en tydlig strävan att utveckla ämnen som kompletterar de ämnen som redan finns vid andra högskolor. Viktigast bland dessa är krigsvetenskap som är ett huvudämne i den kandidatexamen för de militära programmen som skolan ansökt om. Andra ämnen vid skolan där samma utveckling har genomförts är statskunskap med inriktning mot internationella relationer och krishantering samt militärhistoria. Kommande huvudämnen planeras bli militärteknik och management. Rekrytering FHS har i dagsläget 18 professorer anställda (varav 1 adjungerad och 1 tjänstledig) och under året har varje institution haft professorer och/eller adjungerad professor. Vidare har antalet disputerade verksamma vid skolan varit 42 och antalet doktorander som är verksamma vid FHS är 37. 3 doktorsavhandlingar har framlagts under året. Skolan finner det mycket glädjande att den goda rekryteringen fortsätter, då det gör att forskningsplattformen vid FHS blir stabilare samt att andelen undervisningstimmar för de studerande med forskarutbildade lärare ytterligare har ökat. Forskningsprojekt En del av anslaget har använts för att initiera forskning inom FHS kärnområden, vilken ska komma undervisningen till gagn; som några exempel kan nämnas Utveckling av militärteori och skapande av läroböcker i ämnet Utveckling av ämnet militärteknik Utveckling av svensk militärpedagogik Sida 16

Forskning inom informationskrigföring, säkerhetspolitik och militärhistoria Dessa områden prioriteras av Försvarsdepartementet genom särskilda anslag till projekt inom områdena. Många projekt är långsiktiga och har pågått flera år och därmed uppnått hög vetenskaplig nivå. Exempel på projekt är: Informationsoperationer Ryssland och OSS Strategisk årsbok Sveriges försvar och säkerhet Geopolitik, strategi och doktriner Sammanställning av anslagsfinansierade projekt Sammanställning av anslagsfinansierade projekt samt kostnadernas fördelning på dessa framgår av bilaga 7. Avgiftsfinansierad forskning Försvarshögskolan har under året drivit 54 forskningsprojekt som finansieras via avgifter från beställarna. Projekten har varierande tidsutsträckning och omfattning, men de har alla gemensamt att de är kopplade till skolans kärnverksamhet och prioriterade forskningsområden. Exempel på projekt är: ROLF (Rörlig Operativ LedningsFunktion) Betingelser för framgångsrika fredsbevarande operationer Network Warfare (aspekter på ledning i nätverksförsvar) Urval av officerare och pliktpersonal Ledarskap och stress Nya vapenteknologier ur folkrättslig synvinkel Människors behov och agerande i krissituationer Informationskrigföring ur folkrättslig synvinkel Utveckling och stöd Försvarshögskolan har under året genomfört 66 beställningar inom delområdet Utveckling och stöd, i huvudsak på beställning av Försvarsmakten. Beställningarna har genomförts i enlighet med respektive beställnings mål. Under året har Försvarshögskolan erhållit nya och fleråriga beställningar av Försvarsmakten, att stödja dem i deras omfattande förnyelsearbete som skall leda fram till ett NätverksBaserat Försvar (NBF). Då beställningen är omfattande och berör samtliga institutioner har en särskild samordningsgrupp etablerats för att leda och kordinera samtliga aktiviteter inom området. Den tredje uppgiften Skolans relationer med det omkringliggande samhället är prioriterad verksamhet, oberoende av finansieringsform. Skolan anser även att utökade kontakter med andra akademiska centra gynnar dels den vetenskapliga grunden, då militära lärare kontinuerligt kommer i kontakt med Sida 17

forskningsfronten inom sina respektive områden, dels den allmänna akademiseringsprocessen med utökade finansieringsmöjligheter. FHS forskning har under delåret utmynnat i en rad konferenser, seminarier, konferensbidrag, utbildningar och publikationer som direkt syftar till att föra ut forskningsbaserad kunskap i det omgivande samhället. Nedan följer en sammanställning av olika former av skriftlig dokumentation som forskningsverksamheten vid FHS utmynnat i under året. Finansierings- Bok Vetenskaplig Konferensbidrag Avhandling Artikel i vetenskaplig tidskrift form Rapport Anslag 21 34 17 1 23 Avgift 4 30 24 3 9 Totalt 25 64 41 4 32 Kostnadsproduktivitet Att följa upp och redovisa kostnadsproduktivitet inom forskningsverksamhet är komplext och innebär stora svårigheter att över längre tidsaxlar skapa jämförbara nyckeltal. Orsaken till detta är verksamhetens stora bredd samt den stora variationen mellan olika forskningsprojekt, i princip är varje forskningsprojekt unikt. Försvarshögskolans uppfattning är att kostnadsproduktiviteten inom forskningen har ökat under 2002. Detta grundas på följande indikatorer över tiden - kostnadsökning i jämförelse med total ökning av verksamhetsvolym - volymökningen av producerad skriftlig dokumentation - den ökade andelen undervisning som genomförs av disputerade verksamma vid skolan - den ökade graden av egenproducerat forskningsmaterial som utnyttjas i undervisningen Sammanfattning En samlad bedömning av hur forskningsverksamheten vid FHS har utvecklats under året är mycket positiv. Genom att stabiliteten ökat fortsatt ökat intresse för FHS forskning, både nationellt och internationellt etablering av nya ämnen har skett fortsatt ökad knytning mellan forskning och utbildning samt ökande acceptans för detta forskningen inom ledningsområdet har inriktats mot framtiden, problematiken kring Nätverksbaserat Försvar de resurser som departement och kunder avsätter för forskning vid Försvarshögskolan tillvaratas på ett konstruktivt och effektivt sätt. Grund för detta omdöme utgörs av de positiva reaktioner som erhålls på forskningens resultat från beställare och omvärld, samt ständigt ökande verksamhet inom verksamhetsgrenen. Särskild redovisning 4. Försvarshögskolan skall, i enlighet med det projektkontrakt som upprättats mellan Nordiska ministerrådet och Försvarshögskolan, administrera ett nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram. Sida 18

Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapport och i årsredovisning redovisa hur administrationen av programmet bedrivs. Kopia av den redovisning som sker till Nordiska ministerrådet skall sändas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Redovisning framgår av bilaga 8. Resultatmått för Forskning och utveckling Nyckeltal (belopp i tkr) År 2002 År 2001 Anslag Avgift Totalt Anslag Avgift Total Kostnad för verksamhetsgrenen 31 890 129 713 161 603 30 913 103 092 134 005 Intäkt för verksamhetsgrenen 32 355 126 058 158 413 31596 103392 134 988 Resultat för verksamhetsgrenen 465-3 655-3 190 683 300 983 Kommentar och analys till resultatmått mm Orsaken till verksamhetens negativa resultat beror på att den del som är avgiftsfinansierad har belastas med uppstartskostnader av engångsnatur för vissa projekt samt för låg resursplanering generellt för lämnade offerter. Det positiva resultatet för den anslagsfinansierade delen beror på att kalkylerade timkostnader och interna priser vid årsbokslut stäms av mot verkliga kostnader under året. Den ekonomiska volymökningen för verksamheten mot tidigare år, en ökning på ca 17 %, motsvaras mycket väl av den kvantitativa ökningen av verksamhet. Detta återspeglas bland annat i ökat antal beställningar, ökad produktion av skriftlig dokumentation samt den ökade knytningen mellan forskning och utbildning. Resultatet inom den avgiftsfinansierade delen visar att kraft måste läggas under 2003 på att projekten planeras och genomförs på ett ur ekonomisk aspekt bättre sätt. Sida 19

ÖVRIGA MÅL OCH KRAV PÅ ÅTERRAPPORTERING Numrering av återrapporteringskrav har skett enligt FHS Regleringsbrev 2002. Återrapporteringskrav 6 6. Försvarshögskolan skall vara svenskt kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut inom ramen för Partnerskap för fred. Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapport och i årsredovisning redovisa vilket stöd som givits, vilken måluppfyllnad verksamheten inom konsortiet har uppnått samt vilka kostnader som varit förknippade med detta stöd. Försvarshögskolan har under året varit Sveriges kontaktorgan för engagemanget i Consortium of Defence Academies and Security Studies Institutes (CODA). Sverige har under 2002 deltagit aktivt dels med ordförande i arbetsgruppen Modellering och Simulering och dels med medlem i Arbetsgruppen för Utveckling av Utbildningsplaner (Working group on Curriculum Development). I arbetsgruppen Modellering och Simulering lämnade, under året, den svenske ordföranden sin post p.g.a. ålderspension. Arbetsgruppen omvandlades samtidigt till ett vilande projekt. Konsortiets bedömning är att arbetsgruppen åter kommer vara aktiv under 2005. Försvarshögskolan återkommer, i BU-04, med analys av innebörd avseende ett återupptaget svenskt deltagande i arbetsgruppen när denna åter uppstår. Curriculum-gruppen har under året genomfört två arbetsmöten. Arbetet i gruppen har kraftsamlats till utformande av referenskursplaner vilka riktar sig mot det säkerhetsskapande området. Dessa referensplaner är främst tänkta att utgöra stöd vid planering och utformande av kurser. Referensplaner som utformats under året är: International Humanitarian Law, Security Challenges och Peace Support Operations. Fördjupad information om gruppens arbete kan erhållas på hemsida: www.isn.ethz.ch/wgcd/index-0.htm. Gruppens arbete har under året även utvecklats till att omfatta: Former för erkännande av andra försvarshögskolors och instituts kurser Former för bench-marking Former för utvärdering av utbildning Former för samarbete med arbetsgruppen för Avancerad Distansutbildning i syfte att ta till vara synergieffekter av gruppernas resultat. Försvarshögskolans rektor har under året deltagit vid Skolchefernas konferens inom ramen för konsortiet. Huvudämnet för skolcheferna har detta år varit Bench-marking, främst avseende former för att, med hjälp av annat lands försvarshögskola, kvalitetssäkra egen utbildningsverksamhet. Direktiven från denna konferens kan bl.a. avspeglas i utökade uppgifter för Curriculum-gruppen. Säkerhets- och utvecklingsfrämjande nätverksbyggande samt betydande bidrag till andra länders och försvarshögskolors utveckling har uppfattats särskilt positivt. Betydelsen av konsortiets extensiva nätverk kan inte nog understrykas. Sida 20

Kostnaderna för denna verksamhet har under 2002 varit 151,6 tkr. Huvuddelen av dessa kostnader, 91,5 tkr, utgörs av personalkostnader och resterande kostnader utgörs av kostnader för deltagande i redovisade aktiviteter. Återrapporteringskrav 7 7. Återrapportering: Försvarshögskolan skall i delårsrapporten och årsredovisningen redovisa stödet till Baltdefcol samt i årsredovisningen presentera en övergripande analys av projektets inriktning och utveckling. Försvarshögskolans stöd till verksamheten vid Baltdefcol under år 2002 är finansierat genom ett uppdrag från UD (2002-01-24 UD2002/76/EC). Stödet omfattar kunskapsstöd, personellt stöd samt ekonomiskt bidrag till Baltdefcol verksamhet. FHS har av regeringen utsetts att leda projektet, vilket innebär att Sveriges uppgift, i egenskap av lead nation, genomförs av FHS. Regeringen har härvid utsett chefen för FHS Ledningskansli att vara ordförande i Baltdefcol styrelse. Under 2002 har styrelsen genomfört två styrelsemöten (i Riga och Köpenhamn). Representant från FHS har också deltagit i möten med Baltdefcol Education Board och i möten med Baltic Working Group. Den huvudsakliga uppgiften för styrelsen under 2002 och 2003 är att genomföra Baltifieringen, dvs skapa möjligheter för de baltiska länderna att från och med 2004 överta ledningen av Baltdefcol. Ett fortsatt långsiktigt internationellt stöd med erfarna officerare och akademiker utgör härvid en förutsättning. Tre svenska officerare är placerade vid Baltdefcol som stf skolchef och som lärare. FM bestrider lönekostnaderna och FHS via givet uppdrag övriga personalkostnader. Expertstöd lämnas från FHS. Baltdefcol planerings-, redovisnings- och ledningssystem har utvecklats med stöd av FHS och följs fortlöpande upp av en Management Controller från FHS. FHS stödjer också den årliga revisionen av verksamheten, vilken utförs av Estonian State Audit Office. Stöd i utbildningsverksamheten lämnas fortlöpande med föreläsare. Hela Baltdefcol Staff Course 2001/02 har deltagit i FHS stabstjänstövningar (ASSÖ 02). Baltdefcol har nu lämnat projektstadiet och är nu inne i en fortvarighetsfas där de olika kurserna och den administrativa verksamheten har börjat finna sina former. År 2002 är det första året då Baltifieringen har påbörjats. Denna process synes löpa bra och de tre staterna bedöms kunna ha övertagit ansvaret för ledning av Baltdefcol från och med 2004. Verksamheten vid Baltdefcol erhåller ständigt goda omdömen. Skolan har utvärderats i olika sammanhang och resultatet är gott. En förutsättning för ett framtida lyckat resultat är att de stödjande länderna fortsätter att uthålligt stödja skolan med internationella lärare och elever. De baltiska länderna bedöms att successivt kunna avlösa de internationella lärarna från 2008. Sida 21

Återrapporteringskrav 8 8. Försvarshögskolan skall verka för att främja jämställdheten mellan de män och kvinnor som arbetar inom myndigheten och för att jämställdhetsaspekter beaktas i myndighetens arbete. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa vidtagna åtgärder för att främja jämställdheten mellan män och kvinnor inom myndigheten samt vilka effekter dessa fått på verksamheten. De åtgärder som vidtagits för att förhindra olika former av trakasserier skall redovisas. Försvarshögskolan har under året fortsatt det strategiska jämställdhetsarbetet för att främja jämställdheten mellan kvinnor och män inom myndigheten. Effekten av jämställdhetsarbetet har blivit att frågorna nu diskuteras internt och chefer på hög och mellanhög nivå har fått ett ökat medvetande i frågorna. Arbetet har fokuserat på följande punkter: En ny jämställdhetsplan samt en handlingsplan mot sexuella trakasserier fastställdes av FHS styrelse 2002-11-21. I jämställdhetsplanen planeras ett omfattande kartläggningsarbete samt kort- och långsiktiga mål med konkreta åtgärder för att främja jämställdheten inom FHS. En enkätundersökning riktad till FHS anställda har genomförts i december för att undersöka hur de anställda upplever den fysiska och psykosociala arbetsmiljön med betoning på jämställdhetsaspekterna vid myndigheten. Ett arbete med befattningsvärdering, vilken kommer att utgöra underlag för den planerade jämställdhetsanalysen av löner, har påbörjats. Utbildning av myndighetens samtliga chefer i jämställdhet har påbörjats under hösten 2002. Målet med utbildningen är att genom att ge chefer på hög och mellanhög nivå ökad medvetenhet om frågornas betydelse, främja jämställdheten samt förhindra olika former av trakasserier. Pedagogiska seminarier som belyser hur man kan tillgodose genusaspekten i utbildningen har anordnats. Återrapporteringskrav 9 9. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur miljöhänsyn tagits avseende myndighetens lokalförsörjning och lämna en bedömning av i vilken utsträckning detta bidragit till att uppnå målen i nordisk agenda 21 för försvarssektorn (se bilaga 6). Sensommaren/hösten 2005 ska FHS flytta in i nya lokaler vid Campus Valhallavägen (KTHområdet). Planering/projektering för detta pågår just nu. Programhandlingsperioden är snart till ända. Under 2002 har FHS i planeringsprocessen - tillsammans med den blivande hyresvärden AHS (Akademiska Hus AB) och den andre hyresgästen UI (Utrikespolitiska Institutet) - medverkat i framtagandet av ett särskilt Miljöprogram, där bl a respektive organisations miljöpolicy och miljömål framgår. Sida 22

FHS har där verkat för att även framledes leva upp till målen i agenda 21. Miljöprogrammet ligger till grund för framtagande av miljöplaner under såväl resten av projekteringen som produktions- och förvaltningsskedet. Återrapporteringskrav 10 10. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa vilket stöd som givits till Geneva Centre for Democratic Control of Armed Forces och vilka kostnader som varit förknippade med detta samt hur stödet bidragit till skolans utbildnings- och forskningsverksamhet. Geneva Center for Democratic Control of Armed Forces (DCAF) har under de tre år institutet existerat utvecklats kraftigt. Från att inledningsvis ha haft en årlig budget på ca 5 miljoner SFR är nu budgeten ca 13 miljoner SFR. Inriktningen är att utvidga verksamheten från Central- och Östeuropa till Kaukasus och Centralasien, vilket till del påbörjats. Under året har det genomförts två möten med Foundation Council där Försvarshögskolan har representerats av Karlis Neretnieks. Den viktigaste enskilda aktiviteten under 2002 har varit Jugoslavienprojektet med inriktning att stödja president Kostunica i att omforma den jugoslaviska säkerhetsapparaten. Karlis Neretnieks har där deltagit genom att bidra till en uppsatssamling samt verkat som militär expert vid en workshop med det ukrainska parlamentets försvarsutskott. FHS i övrigt har samverkat med DCAF i upprättandet av en databas avseende lagar och förordningar vilka har bäring på kontrollen av samhällets våldsorgan. En representant för DCAF deltog som föreläsare i den av FHS arrangerade International Seminar Week. DCAF är en väsentlig del i Försvarshögskolans internationella kontaktnät, vilket är en förutsättning för skolans utbildning och forskning. Återrapporteringskrav 11 11. Försvarshögskolan skall intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och sträva efter kontinuitet i lärarförsörjningen. I det pedagogiska utvecklingsarbetet skall jämställdhetsoch genuskunskap ingå som ett moment i syfte att ge lärarna förmåga att skapa en undervisningsmiljö där män och kvinnor har lika goda förutsättningar att utveckla sin kompetens. Försvarshögskolan skall beakta frågor om mänskliga rättigheter i sin utbildningsverksamhet. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkra lärarförsörjningen och omfattningen av det pedagogiska utvecklingsarbetet och andelen lärare som deltagit i sådan utbildning samt en bedömning av resultatet. Lärarförsörjning För de militära lärarna är Försvarshögskolan helt beroende av Försvarsmaktens bemanningssystem. Detta gör att en aktiv dialog ständigt måste föras med FM/HKV för att trygga lärarförsörjningen vid skolan. Under året har lärarförsörjningen på den militära sidan till vissa delar förbättras (t ex avseende militära lärare med teknisk kompetens), medan det inom andra områden försämrats ( t ex bemanningen vid Krigsvetenskapliga Institutionen). Sida 23

Lärarförsörjningen från Försvarsmakten skulle tryggas bättre med en längre framförhållning från Försvarsmaktens sida, en mera konsekvent tillämpning av dess egna prioriteringar för bemanning samt längre kommenderingstider för militära lärare vid skolan. Utöver den aktiva dialogen med HKV har det vidtagits åtgärder för att dels avhjälpa akuta brister på den militära sidan och dels för att på sikt bättre trygga lärarförsörjningen, som exempel kan nämnas: ökat engagemang från civila lärare i expertfunktioner aktiv marknadsföring bland studerande vid skolan i syfte att öka intresset för lärartjänstgöring vid skolan i framtiden dialog med de nordiska länderna i syfte att bibehålla/öka graden av lärarutbyte mellan länderna Avseende de civila lärarna är lärarförsörjningen tryggad på ett acceptabelt sätt. Även för denna grupp av lärare är kraven på framförhållning i planering både vad avser försörjning och kompetensutveckling stora. Ett problem är att inom många kompetensområden finns ensamma/fåtal lärare, vilket ökar sårbarheten inom dessa områden. Detta försöker skolan kompensera genom samarbete och köp av lärartjänster från andra högskolor och universitet. Pedagogiskt utvecklingsarbete Ett omfattande pedagogiskt utvecklingsarbete genomförs vid skolans institutioner. Ansvaret för detta arbete åvilar respektive institutionschef i dennes totalansvar vid institutionen för personal, utbildningar och ämnen. Vissa aktiviteter i detta utvecklingsarbete är skolgemensamma (t ex 5-poängskurs i högskolepedagogik) medan andra är specifika för resp institution (t ex Krigsvetenskapliga Institutionens introduktionsprogram för nya militära lärare). Nedan följer ett antal exempel på aktiviteter inom Kompetensutveckling/pedagogiskt utvecklingsarbete som genomförts under 2002: Införande av det nya ämnet Krigsvetenskap (implementering av vetenskapligt synsätt ) Utarbetande av institutionsvisa planer för pedagogisk utveckling Introduktionsprogram för nya lärare vid Krigsvetenskapliga institutionen (17 till 24 veckor, innehållande pedagogisk högskolekurs, handledarutbildning, militärteori, mm) Två lärare har deltagit i en pedagogisk konferens inom teknikutbildningsområdet i Portugal Utarbetande av reviderat /nytt utbildningsmaterial Skolgemensamma kurser i högskolepedagogik (19 st har examinerat kursen) Två utbildningar för handledare av C-uppsatser har genomförts (25 deltagare) Seminariedagar avseende pedagogisk forskning och utveckling har arrangerats (20 deltagare) Genomfört, i samarbete med Handelshögskolan, en seminarieserie med högskole- /pedagogisk inriktning. Under året har 6 st seminarier arrangerats: Engelska som undervisningsspråk, Utvärdering, Läraren som ledare, Värdering av pedagogiska meriter, Genus, kön och jämställdhet samt Etik och moral i lärarrollen. Utöver ovanstående har under 2002 en planering påbörjats i syfte att under 2003 påbörja ett utvecklingsarbete, inkluderande pedagogik, i syfte att reducera utbildningskostnaderna med bibehållande av utbildningsmål. Sida 24