KALLELSE. 13 Årsredovisning 2012 för KFAB med KIAB KS/2013:173 PJ 204 14 Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-06-13 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 19 juni 2013, kl. 8.15 Plats Stora Djulö Herrgård Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde 2 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Långsiktig verksamhetsuppföljning Viadidaktnämnden 4 Ericsson AB, Katrineholm 5 Katrineholms Logistikcentrum 6 Detaljplaner på gång i Katrineholm och en jämförelse om utvecklingen i Sörmländska kommuner 7 Översiktsplanen 8 KFAB - försäljning av fastigheter Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 9 Svar på motion om hyreshus på landsbygden KS/2013:152 KR 3 10 Återremitterat ärende - Svar på motion om lägenheter för äldre 11 Årsredovisning 2012 för Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) och Hjälpmedelscentralen 12 Årsredovisning och bokslut 2012 för Vårdförbundet Sörmland KS/2012:81 MSK 9 KS/2013:180 KR 23 KS/2013:198 PJ 84 13 Årsredovisning 2012 för KFAB med KIAB KS/2013:173 PJ 204 14 Årsredovisning 2012 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 15 Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland KS/2013:179 PJ 294 KS/2013:189 PJ 335 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0151-570 16 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0151-570 25 www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-06-13 Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 16 Försäkringsärende rörande brandskada inom fastigheten Lövåsen 3:1, Katrineholms kommun avseende bostadsbyggnaden vid Uppsala gård 17 Trafikbeställning avseende lokal linjetrafik och stadstrafik för år 2014 från Katrineholms kommun till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KS/2013:291 KR 339 KS/2013:257 MSK 343 18 Ansökan om tilläggsanslag KS/2013:221 PJ 352 19 Fortsatt arbete med Räta Linjen gruppen 2013-2015 KS/2013:256 MSK 359 20 Framtidens boende för äldre KS/2013:290 PJ 363 21 Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt 22 Förordnanden för att fullgöra ordförandeuppgifter under sommaren 2013 23 Omfördelning av öronmärkta medel till elevutvecklingen Nr Anmälningsärenden KS/2013:285 KR 375 KS/2013:194 MSK 399 KS/2013:286 PJ 400 24 Anmälan av delegationsbeslut 423 25 Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m. 425 26 Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 426 27 Meddelanden 427 Sid Göran Dahlström Ordförande KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38, Gröna Kulle Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0151-570 16 641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0151-570 25 www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

339 Dnr KS/2013:291-269 Handläggare: Karin Rytter Försäkringsärende rörande brandskada inom fastigheten Lövåsen 3:1, Katrineholms kommun avseende bostadsbyggnaden vid Uppsala gård Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till mark- och exploateringschefen att upphandla och genomföra byggnation av villa på lämplig kommunal tomt samt genomföra försäljning av objektet på marknadsmässiga villkor via mäklare. Ärendebeskrivning Bostadsbyggnaden vid Uppsala Gård, på fastigheten Lövåsen 3:1, totalförstördes vid en brand i juni månad år 2011. Byggnaden ingår i kommunens försäkring med försäkringsbolaget Trygg Hansa. Kommunen erhöll i början av år 2012 ett ersättningsförslag från försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget värderade då byggnaden till 525 000 kronor. Med kommunens självrisk om 428 000 kronor innebar det att kommunen skulle erhålla 97 000 kronor som ersättning. I det fall kommunen återställer byggnaden på befintlig eller annan plats beräknas ersättningen genom att återställningskostnaden bedömd till 2 464 000 kronor minskas med självrisken om 428 000 kronor samt åldersavdrag. Detta ger en ersättning om 1 513 000 kronor. Utifrån ovan redovisade uppgifter föreslår mark- och exploateringschefen att kommunen återställer annan byggnad (villa) inom bostadsområdet Luvsjön där efterfrågan på nya bostäder finns och möjligheten att erhålla god ersättning finns vid en eventuell försäljning. Byggnationen kommer i sådant fall samordnas med tidigare beslutat brandskadeärende (KS/2010:633), där upphandling av nya enfamiljshus genomförs i sommar, byggstart oktober 2013 med bedömt färdigställandedatum maj 2014. I det fall beslut i enlighet med ovanstående förslag tas, föreslås kommunstyrelsen ge mark- och exploateringschefen i uppdrag att upphandla och genomföra byggnation på lämplig tomt inom Luvsjön samt när byggnationen slutförts genomföra försäljning av objektet på marknadsmässiga villkor via mäklare. Förslag till beslut Mark och exploateringschefen föreslår kommunstyrelsen besluta: att uppdra till mark- och exploateringschefen att upphandla och genomföra byggnation av villa på lämplig kommunal tomt samt genomföra försäljning av objektet på marknadsmässiga villkor via mäklare.

340 Ärendets handlingar Tjänstskrivelse samhällsbyggnadsförvaltningen, 2013-06-11

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 341 Datum 2013-06-11 Vår beteckning 1 (2) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Björn Winnberg Persson Kommunstyrelsen Försäkringsärende rörande brandskada inom fastigheten Lövåsen 3:1, Katrineholms kommun avseende bostadsbyggnaden vid Uppsala gård. Bakgrund Bostadsbyggnaden vid Uppsala Gård på fastigheten Lövåsen 3:1 totalförstördes 2011-06-07 vid en brand. Boende i huset var jordbruksarrendatorn med familj. Inga personskador uppstod men familjens samtliga ägodelar gick upp i rök. Boendefrågan löste arrendator genom att hyra granngårdens bostadsbyggnad. Byggnaden ingår i kommunens försäkring med försäkringsbolaget Trygg Hansa. Kommunen erhöll i början av år 2012 ett ersättningsförslag från försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget värderade då byggnaden till 525 000 kronor. Med kommunens självrisk om 428 000 kronor innebar det att kommunen skulle erhålla 97 000 kronor såsom ersättning. I det fall kommunen återställer byggnaden på befintlig eller annan plats beräknas ersättningen genom att återställningskostnaden bedömd till 2 464 000 kronor minskas med självrisken om 428 000 kronor, samt åldersavdrag, ger en ersättning om 1 513 000 kronor. Utifrån ovan redovisade uppgifter föreslår mark- och exploateringschefen att kommunen återställer annan byggnad (villa) inom bostadsområdet Luvsjön där efterfrågan på nya bostäder finns och möjligheten att erhålla god ersättning finns vid en eventuell försäljning. Byggnationen kommer i sådant fall samordnas med tidigare beslutat brandskadeärende ( KS/2010:633), där upphandling av nya enfamiljshus genomförs i sommar, byggstart oktober 2013 med färdigställandedatum bedöms vara maj 2014. I det fall beslut i enlighet med ovanstående förslag tas, föreslås att kommunstyrelsen ger mark- och exploateringschefen i uppdrag att upphandla och genomföra byggnation på lämplig tomt inom Luvsjön samt när byggnationen slutförts genomföra försäljning av objektet på marknadsmässiga villkor via mäklare. Samhällsbyggnadsförvaltningen Besöksadress: Trädgårdgatan 1 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se

342 Mark och exploateringschefen föreslår kommunstyrelsen besluta: att uppdra till mark- och exploateringschefen att handhava försäkringsärendet genom att upphandla och genomföra byggnation av villa på lämplig kommunal tomt samt genomföra försäljning av objektet på marknadsmässiga villkor via mäklare. Björn Winnberg Persson Mark- och exploateringschef

343 Dnr KS/2013:257-014 Handläggare: Marie Sandström Koski Trafikbeställning avseende lokal linjetrafik och stadstrafik för år 2014 från Katrineholms kommun till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att i samband med beställningen av 2014 års lokala kollektivtrafik för Katrineholms kommun godkänna Kollektivtrafikmyndighetens förslag till besparingar motsvarande 1,2 Mkr i förhållande till tidigare beslutad trafik. 2. Kollektivtrafikmyndigheten uppdras att slutföra översynen av stadstrafiken med beaktande av de nödvändiga kostnadsbesparingarna. Ärendebeskrivning Katrineholms kommun hade samråd med Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 23 april 2013 inför trafikbeställning 2014. Ambitionen från kommunen sida var att även för år 2014 försöka upprätthålla det trafikutbud för den lokala linjetrafiken som blev resultatet av den kommunöversyn som ingick Länstrafikens projekt Framtidens kollektivtrafik i Sörmland och som kommunstyrelsen godkände den 25 januari 2012. Detta särskilt med tanke på inriktningen att låta linjetrafiken överta delar av de upphandlade skolskjutsarna. Stadstrafikens översyn fick vänta under projektets kommunöversyn men ligger nu som en särskild aktivitet i Kollektivtrafikmyndighetens verksamhetsplanering för år 2013. Katrineholms kommun har noga följt de beräkningar och prognoser som under hand kommit från Länstrafiken respektive Kollektivtrafikmyndigheten. Beskeden har för kommunen varit positiva. Den lokala linjetrafiken fick fler turer och den nya ansvarsmodellen lovade ett för kommunen acceptabelt ekonomiskt åtagande. Vid samrådet med Kollektivtrafikmyndigheten hade dock betydande osäkerhet uppstått om både det ekonomiska utfallet för innevarande år 2013 och prognosen för år 2014. Myndigheten redovisar nu utfallsprognoser för 2013 som innebär ökade kostnader för Katrineholms kommun om drygt 1 Mkr. Det innebär att kommunens budget för kollektivtrafik 2013 saknar drygt 1 Mkr. Planeringsdirektivets budgetram för år 2014 täcker inte heller den nya prognosens kostnader för underskottstäckning. Samhällsbyggnadsförvaltningen följer även fortsättningsvis noga de prognoser som Kollektivtrafikmyndigheten tar fram. Läget för Katrineholms kommun avseende Kollektivtrafikmyndighetens prognoser för utfallet helår 2013 och underskottsfinansieringen för åren 2014, 2015, 2016 är nu följande:

344 Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Nettokostnad 2013 Nettokostnad 2014 Nettokostnad 2015 Nettokostnad 2016 25, 2 Mkr 23, 6 Mkr 21, 5 Mkr 22,2 Mkr Katrineholms kommun har budgeterat för år 2013 och lagt en budgetram i planeringsdirektiven för år 2014 enligt följande: 24,0 Mkr 22,7 Mkr - - Efter samråd med Kollektivtrafikmyndigheten har ett besparingsförslag utarbetats vilket främst berör helgtrafiken och där hänsyn tas till att skollinjerna inte kommer att drabbas av några indragningar. Trafikbeställningen för 2014 till Kollektivtrafikmyndigheten blir att i första hand halvera antalet helgturer på linjerna 490 (Björkvik) och 414 (Äsköping). Förändringar av linje 411 (Hävla/Forssa/Tisnarbaden) blir nödvändiga eftersom Östgötatrafiken i fortsättningen inte finansierar linjen inom Östergötland. Trafikbeställningen innehåller även uppdraget till Kollektivtrafikmyndigheten att slutföra översynen av stadstrafiken, i enlighet med myndighetens Verksamhetsplan 2013, med beaktande av de nödvändiga kostnadsbesparingarna. Inom trafikbeställningens ram blir det också nödvändigt med en tät dialog för smärre justeringar och trimningsåtgärder. Besparingarna i förslaget motsvarar de ökade kostnaderna i de prognoser som presenterats av myndigheten gällande beställning av trafik för 2014. Det bör noteras att en betydande prognososäkerhet finns beroende på att den nya ansvars- och finansieringsmodellen tillämpas för första gången. Planeringssystemet bygger på en treårscykel för att uppnå säkerhet med hjälp av faktiska utfall och säkert framräknade kostnader på linjenivå. Innan treårscykeln fullt ut kan tillämpas och ansvars- och prognosmodellen kalibrerats kommer osäkerheten att finnas kvar, om än i minskande grad. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att i samband med beställningen av 2014 års lokala kollektivtrafik för Katrineholms kommun godkänna Kollektivtrafikmyndighetens förslag till besparingar motsvarande 1,2 Mkr i förhållande till tidigare beslutad trafik samt att uppdra åt myndigheten att slutföra översynen av stadstrafiken med beaktande av de nödvändiga kostnadsbesparingarna.

345 Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse, 2013-05-30 Kommunstyrelsens protokoll, 2012-01-25, 19 (Projekt Framtida kollektivtrafik i Sörmland kommunöversyn i Katrineholms kommun)

346 1 (3) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2013-05-30 Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Vår handläggare Lars Ramstedt, projektchef Tel. 0150-571 43 Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Trafikbeställning avseende lokal linjetrafik och stadstrafik för år 2014 från Katrineholms kommun till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Katrineholms kommun hade samråd med Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 23 april 2013 inför trafikbeställning 2014. Ambitionen från kommunen sida var att även för år 2014 försöka upprätthålla det trafikutbud för den lokala linjetrafiken som blev resultatet av den kommunöversyn som ingick Länstrafikens projekt Framtidens kollektivtrafik i Sörmland och som kommunstyrelsen godkände den 25 januari 2012. Detta särskilt med tanke på inriktningen att låta linjetrafiken överta delar av de upphandlade skolskjutsarna. Stadstrafikens översyn fick vänta under projektets kommunöversyn men ligger nu som en särskild aktivitet i Kollektivtrafikmyndighetens verksamhetsplanering för år 2013. Katrineholms kommun har noga följt de beräkningar och prognoser som under hand kommit från Länstrafiken respektive Kollektivtrafikmyndigheten. Beskeden har för kommunen varit positiva. Den lokala linjetrafiken fick fler turer och den nya ansvarsmodellen lovade ett för kommunen acceptabelt ekonomiskt åtagande. Vid samrådet med Kollektivtrafikmyndigheten hade dock betydande osäkerhet uppstått om både det ekonomiska utfallet för innevarande år 2013 och prognosen för år 2014. Myndigheten redovisar nu utfallsprognoser för 2013 som innebär ökade kostnader för Katrineholms kommun om drygt 1 Mkr. Det innebär att kommunens budget för kollektivtrafik 2013 saknar drygt 1 Mkr. Planeringsdirektivets budgetram för år 2014 täcker inte heller den nya prognosens kostnader för underskottstäckning. Samhällsbyggnadsförvaltningen följer även fortsättningsvis noga de prognoser som Kollektivtrafikmyndigheten tar fram. Läget för Katrineholms kommun avseende Kollektivtrafikmyndighetens prognoser för utfallet helår 2013 och underskottsfinansieringen för åren 2014, 2015, 2016 är nu följande: K:\Beredningsmöten\2013\130619\257-13 MSK\257-13 Trafikbeställning 2014.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 00 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 37 www.katrineholm.se E-post: samhallsbyggnadsforvaltningen@katrineholm.se

347 2 (3) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2013-05-30 Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Myndighetens prognos för Katrineholms kommun Nettokostnad 2013 Nettokostnad 2014 Nettokostnad 2015 Nettokostnad 2016 25, 2 Mkr 23, 6 Mkr 21, 5 Mkr 22,2 Mkr Katrineholms kommun har budgeterat för år 2013 och lagt en budgetram i planeringsdirektiven för år 2014 enligt följande: 24,0 Mkr 22,7 Mkr - - Efter samråd med Kollektivtrafikmyndigheten har ett besparingsförslag utarbetats vilket främst berör helgtrafiken och där hänsyn tas till att skollinjerna inte kommer att drabbas av några indragningar. Trafikbeställningen för 2014 till Kollektivtrafikmyndigheten blir att i första hand halvera antalet helgturer på linjerna 490 (Björkvik) och 414 (Äsköping). Förändringar av linje 411 (Hävla/Forssa/Tisnarbaden) blir nödvändiga eftersom Östgötatrafiken i fortsättningen inte finansierar linjen inom Östergötland. Trafikbeställningen innehåller även uppdraget till Kollektivtrafikmyndigheten att slutföra översynen av stadstrafiken, i enlighet med myndighetens Verksamhetsplan 2013, med beaktande av de nödvändiga kostnadsbesparingarna. Inom trafikbeställningens ram blir det också nödvändigt med en tät dialog för smärre justeringar och trimningsåtgärder. Besparingarna i förslaget motsvarar de ökade kostnaderna i de prognoser som presenterats av myndigheten gällande beställning av trafik för 2014. Det bör noteras att en betydande prognososäkerhet finns beroende på att den nya ansvars- och finansieringsmodellen tillämpas för första gången. Planeringssystemet bygger på en treårscykel för att uppnå säkerhet med hjälp av faktiska utfall och säkert framräknade kostnader på linjenivå. Innan treårscykeln fullt ut kan tillämpas och ansvars- och prognosmodellen kalibrerats kommer osäkerheten att finnas kvar, om än i minskande grad. K:\Beredningsmöten\2013\130619\257-13 MSK\257-13 Trafikbeställning 2014.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 00 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 37 www.katrineholm.se E-post: samhallsbyggnadsforvaltningen@katrineholm.se

348 3 (3) Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2013-05-30 Strategisk samhällsplanering Vår beteckning Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att i samband med beställningen av 2014 års lokala kollektivtrafik för Katrineholms kommun godkänna Kollektivtrafikmyndighetens förslag till besparingar motsvarande 1,2 Mkr i förhållande till tidigare beslutad trafik samt att uppdra åt myndigheten att slutföra översynen av stadstrafiken med beaktande av de nödvändiga kostnadsbesparingarna. Strategisk samhällsplanering e.u.. Lars Ramstedt 4 H D j u l ö D j u l ö h e r r g å r d c a m p i n g K:\Beredningsmöten\2013\130619\257-13 MSK\257-13 Trafikbeställning 2014.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-570 00 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-570 37 www.katrineholm.se E-post: samhallsbyggnadsforvaltningen@katrineholm.se

`~ 1\atrineholms kommun y KOMMUNSTYRELSEN 349 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2012-01-25 19 36 Dnr KS/2011:615-014 Handläggare: Marie Sandström Koski Projekt Framtida kollektivtrafik isörmland kommunöversyn Katrineholms kommun Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att, mot bakgrund av bildningsnämndens beslut att justera skolans start- och sluttider, tillkännage för Länstrafiken Sörmland att skolorna i Katrineholm i fortsättningen följer den princip som föreslås i kommunöversynen. 2. Vidare beslutar kommunstyrelsen att godkänna Länstrafiken Sörmlands principförslag till nytt linjenät, dock med tillägget att en tidig tur med linje 714 har en viktig funktion för arbetspendlare till Eskilstuna (någon tidig tågförbindelse finns inte) och därför måste beaktas i den fortsatta trafikplaneringen. För linje 714 bör också motsvarande returresa på kvällen beaktas. Godkännandet görs dock med villkoret att de ekonomiska konsekvenserna ska ligga i linje med den diskuterade alternativa ansvars- och kostnadsfördelningsmodellen. 3. Kommunen har för avsikt att följa Länstrafiken Sörmlands rekommendation om en särskild översyn av tätortstrafiken. Översynen kommer att genomföras i en process med delaktighet från olika intressenter. Beslut om en tätortsöversyn ska tas i särskild ordning. Ärendebeskrivning Mot bakgrund av ny lagstiftning från 1 januari 2012 om kollektivtrafiken har länets landsting och kommuner fattat beslut om organiseringen av en regional kollektivtrafikmyndighet Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Enligt den nya lagstiftningen ska den nya myndigheten före den 1 oktober 2012 fatta beslut om ett Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken ilänet. Nu pågår även politiska förhandlingar om en ny modell för kostnadsfördelningen mellan landstinget och länets kommuner av kollektivtrafikens underskottsbidrag. Justerandes sign Efter begäran från Regionförbundet Sörmland och uppdragsbeslut från Länstrafikens styrelse har Länstrafiken Sörmland med biträde av landstinget och kommunerna genomfört ett projekt Framtida kollektivtrafik isörmland. Projektet har bestått av kommunöversyner av kollektivtrafiken ilänets nio kommuner samt utarbetande av ett regionalt stomtrafiknät för bussar. Dessa nio översyner och förslag till regionalt stomnät för busstrafiken kommer att utgöra underlag i processen att ta fram länets Trafikförsörjningsprogram. Vid sidan av Länstrafiken Sörmlands översynsunderlag till Trafikförsörjningsprogrammet har Mälartrafik AB (MÄLAB) genom styrelsebeslut till den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten överlämnat ett underlag (2011-12-US) om regional tägtratik i Stockholm Mälarregionen. \~~

350 ~.. TI ~V~~' :~:~, 1\atlinehOlms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 2012-01-25 19 37 Blad Länstrafiken Sörmland har vid ett par tillfällen presenterat projekt Framtida kollektivtrafik isörmland för kommunstyrelsen ikatrineholm. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 december 2010 ( 247) fattades beslutet att delta i projektet med en kommunöversyn samt att tillsätta en intern kommungrupp för att kunna biträda Länstrafiken Sörmland i översynsarbetet. Den 24 oktober 2011 överlämnade Länstrafiken Sörmland till kommunen Remissversion 2011-10-24 Framtida kollektivtrafik isörmland Kommunöversyn Katrineholms kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Att mot bakgrund av bildningsnämndens beslut att justera skolans start- och sluttider tillkännage för Länstrafiken Sörmland att skolorna i Katrineholm i fortsättningen följer den princip som föreslås i kommunöversynen. Att godkänna Länstrafiken Sörmlands principförslag till nytt linjenät, dock med tillägget att en tidig tur med linje 714 har en viktig funktion för arbetspendlare till Eskilstuna (någon tidig tågförbindelse finns inte) och därför måste beaktas i den fortsatta trafikplaneringen; godkännandet görs dock med villkoret att de ekonomiska konsekvenserna ska ligga i linje med den diskuterade alternativa ansvars- och kostnadsfördelningsmodellen. Att följa Länstrafiken Sörmlands rekommendation om en särskild översyn av tätortstrafiken, genomförd i en process med delaktighet från olika intressenter; beslut om en tätortsöversyn ska tas i särskild ordning. Ärendets handlingar Skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, 2012-01-16 Remissversion Framtida kollektivtrafik isörmland, kommunöversyn Katrineholms kommun, 2011-10-24 Bildningsnämndens protokoll, 2011-11-22, 117 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, 2011-12-08, 143 Katrineholms pensionärsråd, 2011-12-09 Björkviks bygdekommitte, 2011-12-15 Service- och tekniknämndens protokoll, 2011-121-15, 123 Handikapprådet (på uppdrag av tillgänglighetsutskottet), 2012-01-OS Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Bengt Andersson (M), Joha Frondelius (KD), Göran Dahlström (S), Erik Liljencrantz (M) och Gunilla Magnusson (S) samt ortsutvecklingsstrategen Mats Hedberg. Protokollsutdrag ~~~

h~' j~~' 1\atrineholms kommun ~.~ KOMMUNSTYRELSEN 351 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 2012-01-25 19 38 Förslag och yrkanden Bengt Andersson (M) yrkar att ett tillägg till ordförandens förslag till beslut om att för linje 714 bör också motsvarande returresa på kvällen beaktas. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut med Bengt Anderssons (M) tilläggsyrkande. Han finner att styrelsen beslutar i enlighet med detta. Justerandes sign Länstrafiken Sörmland, samhällsbyggnadsförvaltningen, ~~ akten

352 Dnr: KS/2013:221-044 Handläggare: Per Johansson Ansökan om tilläggsanslag Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja 100 000 kronor som tilläggsanslag till kulturoch turismnämnden. Summan ska täcka nämndens bidrag till föreningen Swedish International Duo Competion för 2013. Pengarna tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. Ärendebeskrivning Föreningen Swedish International Duo Competion har anordnat musiktävlingar i Katrineholms kommun sedan 2002. Katrineholms kommun har sedan starten stött tävlingen ekonomiskt med 200 000 kronor per år. Kultur- och turismnämnden har inkommit med en ansökan till kommunstyrelsen om 100 000 kronor. Vid kultur- och turismnämnden sammanträde den 23 april 2013 beslutade nämnden att bevilja Swedish International Duo Competion bidrag för 2013 under förutsättning att pengarna erhålls från kommunstyrelsen. Nämnden uppdrog åt förvaltningen att hos kommunstyrelsen ansöka om ett tilläggsanslag på 100 000 kronor. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har avstämning gjorts med ekonomi- och upphandlingskontoret. Kompletterande uppgifter har också inhämtats från kultur- och turistförvaltningen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-05-29 Ansökan om tilläggsanslag, kultur- och turismförvaltningen, 2013-05-16 Sammanträdesprotokoll från kultur- och turismnämnden, 15, 2013-04-23 221-13 pj

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 353 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum 2013-05-29 Vår beteckning KS/2013:221-044 Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Ansökan om tilläggsanslag Ärendebeskrivning Föreningen Swedish International Duo Competion har anordnat musiktävlingar i Katrineholms kommun sedan 2002. Katrineholms kommun har sedan starten stött tävlingen ekonomiskt med 200 000 kronor. Kultur- och turismnämnden har inkommit med en ansökan till kommunstyrelsen om 100 000 kronor. Vid kultur- och turismnämnden sammanträde den 23 april 2013 beslutade nämnden att bevilja Swedish International Duo Competion bidrag för 2013 under förutsättning att pengarna erhålls från kommunstyrelsen. Nämnden uppdrog åt förvaltningen att hos kommunstyrelsen ansöka om ett tilläggsanslag på 100 000 kronor. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har avstämning gjorts med ekonomi- och upphandlingskontoret. Kompletterande uppgifter har också inhämtats från kultur- och turistförvaltningen. Kommunledningsförvaltningens bedömning Bakgrund Inför Swedish International Duo Competion tävlingar 2010 beslutade kultur- och turismnämnden att även fortsättningsvis stödja föreningen men under förutsättning att föreningen breddande den ekonomiska basen med fler finansiärer så att kommunens bidrag inte skulle överstiga motsvarande 50 % av den offentliga finansieringen, d v s 200 000 kronor per år (föreningen genomför sina tävlingar vart annat år, vilket innebär att den kommunala finansieringen är 400 000 kronor per tävling). Under 2012 genomförde föreningen tävlingen med reducerat anslag och som ett parallellt projekt till kultur- och turismnämndens projekt Baltic Young Muscians in an International Context (förkortat BYMIC). Inför tävlingen 2014 har föreningen reviderat sin budget och för 2013 ansökt om 100 000 kronor och har för avsikt att ansöka om en lika stor summa för 2014. Bedömning Ansökan från kultur- och turismnämnden avser att täcka nämndens bidrag till föreningen Swedish International Duo Competion för 2013. Turism- och kulturnämnden har beslutat att för 2014 avsätta 100 000 kronor från egen bidragsbudget till föreningen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 641 80 Katrineholm Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se Telefax: 0150-570 25 Org.nummer 212000-0340 E-post: per.johansson@katrineholm.se

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 354 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum 2013-05-29 Vår beteckning KS/2013:221-044 Av underlagen från kultur- och turismnämnden framkommer att nämnden uttryckt viss tvekan inför fortsatt finansiering till föreningen. Främsta orsaken är att man uppmanat föreningen att få fler finansiärer till tävlingen. Dock bedömer kultur- och turismnämnden att tävlingarna har ett sådant pass stort värde för kommunen att man anser det motiverat att bidra med 100 000 kronor. Detta gäller dock under förutsättning att kommunstyrelsen beviljar motsvarande summa till kultur- och turismnämnden. Förslag Mot bakgrund av kultur- och turismnämndens ståndpunkt att Swedish International Duo Competion har ett värde för Katrineholms kommun, rekommenderar kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen bevilja 100 000 kronor till kultur- och turismnämndens ansökan. Pengarna tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Kultur- och turismnämnden Lix: 61 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 641 80 Katrineholm Telefon: 0150-570 21 www.katrineholm.se Telefax: 0150-570 25 Org.nummer 212000-0340 E-post: per.johansson@katrineholm.se

355 1 (2) Datum Vår beteckning KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNING 2013-05-16 KTN 2012:150 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Ansökan om tilläggsanslag. Kultur- och turismnämnden ansöker om ett tilläggsanslag på 100 000 kronor. Bakgrund Föreningen Swedish International Duo Competition har anordnat en musiktävling i Katrineholms kommun sedan 2002. Initiativet till projektet och tävlingen togs utav Carl Pontén som sedan dess varit projektets arrangör och konstnärlig ledare. Sju tävlingar har hittills genomförts och en förändring i tävlingsformen infördes efter 2004 såtillvida att tävlingen därefter anordnas vartannat år istället för varje år. Totalt har ett 20-40 duogrupper utvalts till varje tävling. Katrineholms kommun har sedan starten årligen stött tävlingen med 200 000 kronor vilket innebär att de senare tävlingarna haft ett kommunalt anslag på 400 000 kronor. Inför tävlingarna 2010 beslutade Kultur- och turismnämnden Dnr KTN 2009:13 att fortsätta stödja föreningens projekt men utifrån att föreningen anställer en producent som i sin roll söker samverkan med olika arrangörer och marknadsför projektet samt att finansieringen breddas så att kommunens bidrag inte överstig 50 % av den offentliga finansieringen, dock högst 200 000 kr/år. Under 2012 genomförde föreningen tävlingen, med ett reducerat anslag, som ett parallellprojekt till Kultur- och tursimnämndens projekt BYMIC (Baltic Young Muscians in an International Context). Inför nästa tävling 2014 har föreningen reviderat sin budget och för året 2013 ansökt om 100 000 kronor och ämnar söka lika mycket pengar 2014. Kultur- och turismförvaltningen har föreslagit att bidraget dras in i enlighet med tidigare nämndbeslut 2009-02-24 10 och att pengarna används för att få en budget i balans. C:\Users\kleweh\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\98KB72QF\KS anslag.docx FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer 212000-0340 Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX www.katrineholm.se E-post: EPST

356 2 (2) Datum Vår beteckning KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNING 2013-05-16 KTN 2012:150 Vid Kultur- och turismnämndens sammanträde den 23 april 20013 15 beslutade nämnden att bevilja Swedish International Duo Competition bidrag för 2013 under förutsättning att medlen erhålls från kommunstyrelsen samt att uppdra åt förvaltningen att hos Kommunstyrelsen ansöka om ett tilläggsanslag på 100 000 kronor. KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Cecilia Björk Ordförande C:\Users\kleweh\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\98KB72QF\KS anslag.docx FORVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer 212000-0340 Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX www.katrineholm.se E-post: EPST

357 v~,~~ "~ ~ltl'111e1101111s IC0117111t111 KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Dnr: KTN 2012:150 SAMMANTRÄDESPROTO Sammantrådesdatum 2013-04-23 15 Handläggare: T Olin F~ATRINEHOLMS KOMMUN ~(ommunst~~elspr Blad 4 2013-05- u 7! hanaläggar~ ao~. _..,~ Bidragsbeslut: Swedish International Duo Competition Beslut Kultur- och turismnämnden beslutar att snarast ansöka om 100000 kr ur kommunstyrelsens pott för oförutsedda utgifter. Nämnden beslutar bifalla Swedish international Duo competition ansökan om projektmedel under förutsättning att medlen erhålls från kommunstyrelsen. För 2014 avser nämnden att avsätta 100000 kr från egen bidragsbudget till Duo competition e Kultur- och turismnämnden är enhällig i sitt beslut att i särskild skrivelse till kommunstyrelsen äska 100 000 kr till Duo competition. Bakgrund Föreningen Swedish International Duo Competition har anordnat en musiktävling i Katrineholms kommun sedan 2002. Initiativet till projektet och tävlingen togs utav Carl Ponten som sedan dess varit projektets arrangör och konstnärlig ledare. Sju tävlingar har hittills genomförts och en förändring i tävlingsformen infördes efter 2004 såtillvida att tävlingen därefter anordnas vartannat år istället för varje år. Totalt har ett 20-40 dungrupper utvalts till varje tävling. Hittills har pristagarna dominerats av musiker från forna Sovjetunionen. Katrineholms kommun har sedan starten årligen stött tävlingen med 200 000 kronor vilket innebär att de senare tävlingarna haft ett kommunalt anslag på 400 000 kronor. Ärendebeskrivning Inför 2010 års genomförande av föreningens projekt ställde sig Katrineholms kornmun, kultur- och turismförvaltningen tvekande till ett fortsatt ekonomiskt stöd till tävlingen. Detta då nämnden såg det som viktigt att projektet skulle locka fler besökare till Katrineholm samt att kommunen skulle uppmärksammas mer i press och media. Så har inte riktig blivit fallet. Nämnden önskade också att projektet skulle bredda sin ekonomiska finansiering. Inför tävlingarna 2010 beslutade Kultur- och turismnämnden enligt Dnr' KTN 2009:13 att fortsätta stödja föreningens projekt men utifrån att föreningen anställer en producent som i sin roll söker samverkan med olika arrangörer och marknadsföra projektet samt att finansieringen Ureddas så att kommunens bidrag inte överstig 50 % av den offentliga finansieringen, dock högst 200 000 kr/år. Föreningen Swedish International Duo Competition genomförde dock tävlingarna ytterligare en gång 2012 då projektet blev ett parallellprojekt till Kultur- och tursimnämndens projekt BYMIL. Inför ansökan 2014 och enligt föreningens Justerandes sign Protokollsutdrag till ~~ ~~,r Kommunstyrelsen, Carl Ponten, akten Utdragsbestyrkande~

~~ ~1 ~ 358 ~l ~~~ r I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN 201.3-04-23 15 5 projektbeskrivning uppfyller man dock infe de förutsättningar som nämnden tog beslut om enligt Dni KTN 2009:13 för att fortsätta stödja föreningens projekt. Föreningen visar också på ett minus i balansrapporten. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag till beslut och ordförandes förslag till beslut. Hon finner att nämnden beslutar enligt ordförandes förslag. Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta att avslå föreningen Swedish International Duo Competition ansökan om projektmedel för 2014 års tävling då det i ansökan inte finns det underlag som nämnden anser viktigt för att ge ett fortsatt stöd. Föreningen är självklart välkommen med en ny ansökan 2014 om det då finns en offentlig finansiering och en marknadsföringsstrategi som motsvarar nämndens beslut 2009-02-24 10. Kultur- och turismnämndens överläggning Under kultur- och turismnämndens överläggning yttrar sig Cecilia Björk (s), Kristina Malmnäs (fp), Ami Rooth (mp) samt Birgitta Lindeberg (m). Justerandes sign 1 ~I; ~~ ~ ~,~ ~_ Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, Carl Ponten, akten

359 Dnr KS/2013:256-014 Handläggare: Marie Sandström Koski Fortsatt arbete med Räta Linjen gruppen 2013-2015 Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner förslaget att fortsätta arbetet med Räta Linjen gruppen under åren 2013 2015 i enlighet med den i samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse redovisade verksamhetsplanen. 2. Kommunstyrelsen godkänner den föreslagna budgetplaneringen 2013 2015, vilket innebär en totalkostnad på 34 307 kronor för Katrineholms kommun. Medel för år 2014 och 2015 avsätts i budgeten för respektive år (för 2013 finns medel avsatta i budget). Ärendebeskrivning Vägstråket Räta Linjen, väg 56, mellan Norrköping och Gävle via Katrineholm, Eskilstuna, Västerås och Sala utgör en viktig del av det nationella stamvägnätet som riksdagen fattade beslut om 1993. Intressenterna i detta vägstråk har under lång tid samarbetat under namnet Räta Linjen gruppen. Katrineholms kommun har deltagit i gruppens arbete alltifrån starten. Räta Linjen gruppens arbetar för en mötesfri väg 2020. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslaget att fortsätta arbetet med Räta Linjen gruppen under åren 2013 2015 i enlighet med redovisad verksamhetsplan. Vidare föreslår förvaltningen kommunstyrelsen att godkänna den föreslagna budgetplaneringen 2013 2015 och avsätta erforderliga årliga medel, totalt för treårsperioden 34 307 kronor. Ärendets handlingar Samhällbyggnadsförvaltningens skrivelse, 2013-05-22

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK PLANERING 360 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum 2013-05-22 Vår beteckning KS/2013:256-014 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Projektchef Lars Ramstedt 0150-571 43 Kommunstyrelsen Fortsatt arbete med Räta Linjen gruppen 2013-2015 Bakgrund Räta Linjen och Räta Linjen gruppen Vägstråket Räta Linjen, väg 56, mellan Norrköping och Gävle via Katrineholm, Eskilstuna, Västerås och Sala utgör en viktig del av det nationella stamvägnätet som riksdagen fattade beslut om 1993. Intressenterna i detta vägstråk har under lång tid samarbetat under namnet Räta Linjen gruppen. Katrineholms kommun har deltagit i gruppens arbete alltifrån starten. Räta Linjen har flera funktioner En nationell väg, Nationell stamväg, sedan riksdagsbeslut 1993. Utpekad av Godstransportdelegationen. En storregional väg. Räta Linjen stärker Stockholm Mälardalens flerkärnighet genom en nord - sydlig axel. En lokal väg. Räta Linjen binder parvis ihop kommunerna. Räta Linjen-gruppen anser att Trafiken, särskilt den tunga trafiken, kommer att öka längs Räta Linjen. Standarden idag är på många delsträckor för dålig längs Räta Linjen. Genom en förbättring byggs lokal och regional nytta för medborgare och näringsliv. Räta Linjen fungerar, med sina fyra mil kortare vägsträckning än E4, som en avlastning förbi Stockholm. Räta Linjen gruppens vision: En mötesfri väg 2020 Utifrån detta har vi formulerat vår vision om en mötesfri Räta Linjen senast år 2020. Styrgruppsmötet den 22 februari 2013 Den politiska styrgruppen för Räta Linjen Gruppen sammanträdde i Västerås den 22 februari 2013. Konsult Jörgen Altin har distribuerat ett protokoll från mötet. Styrgruppsmötet leddes av sammankallande Ulla Persson, kommunstyrelsens ordförande i Västerås. Dagordningens punkter 3 6 var: kort rapport om Samhällsbyggnadsförvaltningen Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se kommun@katrineholm.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Vår beteckning 2013-05-22 verksamheten 2012, verksamhetsplanen 2013-2015, budget 2013-2015, politikerseminarium våren 2013. Verksamhetsplan 2013-2015 Den verksamhetsplan som godkändes av styrgruppen har följande innehåll: Inriktningen på arbetet följer tidigare arbete. Nedanstående text är justerad jämfört med utskick efter synpunkter vid mötet. Under perioden genomförs: * Uppsökande aktiviteter gentemot exempelvis Trafikverket. Både politiskt och tjänstemannaarbete behövs. *Utredning om gods samt uppdatering av tidigare kunskapsunderlag *Ett större seminarium per år arrangeras inklusive politisk avstämning *Sekretariatsfunktion med projektstöd *Nyhetsblänkare via e-post *Upprätthålla hemsida www.ratalinjen.nu *Ekonomi i motsvarande nivå som tidigare år, samfinansiering utifrån fördelningsprincip (befolkning) Specifikt för 2013: *Politikerseminarium våren 2013 *Inspel i åtgärdsplaneringen. Vilka problem finns just nu och vad behöver göras? Visa på *behoven på de delsträckor som inte är åtgärdade! Sträckorna som inte är utvecklade måste lyftas fram. Katrineholm Kungsör är dålig och måste förbättras. Spretigt om vad vi vill i Sörmland men eftersom alla inte var med så kan vi inte ta några beslut i frågan. Verksamhetsplanen godkändes. Budget 2013-2015 361 En treårig budget 2013-2015 godkändes av styrgruppsmötet med en icke preciserad årlig fördelning per intressent men med en inriktning framtung planering utifrån motiven utredning om gods och uppdatering av kunskapsunderlag. 256-13 Räta-Linjen gruppen 2013-2015

Politikerseminarium våren 2013 362 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Vår beteckning 2013-05-22 Dagordningens punkt politikerseminarium har följande innehåll: Planerat datum 2013-05-24 i Katrineholm krockar med möten för Gävle kommun, Regionförbundet Gävleborg och Sala kommun. Nytt förslag till mötestid i augusti/september skickas ut per mejl. Seminariet är nu planerat till den 13 september 2013 i Katrineholm, Stora Djulö Herrgård. Skrivelse den 28 mars 2013 från sammankallande Ulla Persson med begäran om finansiering av Räta Linjen gruppens verksamhet 2013-2015 enligt styrgruppens godkända budgetplanering I skrivelsen står följande: På styrgruppsmöte 22 februari 2013 beslutades att Räta Linjen-projektet ska fortgå under perioden 2013-2015. Kostnaden för arbete fördelas mellan de aktörer som medverkar i projektet genom en fördelningsnyckel som utgår från befolkningsmängden (se nedan). Västerås stad samordnar faktureringen årligen. Skrivelsen redovisar därefter styrgruppsmötets sammanställning Räta Linjen Budgetplanering 2013 2015. (Se ovan!) Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslaget att fortsätta arbetet med Räta Linjen gruppen under åren 2013 2015 i enlighet med redovisad verksamhetsplan. Vidare föreslår förvaltningen kommunstyrelsen att godkänna den föreslagna budgetplaneringen 2013 2015 och avsätta erforderliga årliga medel, totalt för treårsperioden 34 307 kronor. Lars Hågbrandt Samhällsbyggnadschef Lars Ramstedt Projektchef 256-13 Räta-Linjen gruppen 2013-2015

363 Dnr: KS/2013:290-719 Handläggare: Per Johansson Framtidens boende för äldre Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att, i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen och Katrineholms Fastighets AB, utreda framtidens boende med huvudsakligt upplägg enligt förstudiens förslag. I utredningen ska lokaliseringen samt tidplan av framtida boende ingå enligt uppdrag i Kommunplan 2011-2014. Resultatet ska rapporteras till kommunstyrelsen senast juni 2014. Ärendebeskrivning Under hösten 2012 och vintern 2013 har en förstudie gjorts angående framtidens boende för äldre i Katrineholms kommun. Detta har gjorts utifrån förutsättningen att det under föreliggande mandatperiod finns planer på att projektera ett nytt särskilt boende för äldre. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen samt KFAB samarbetat i denna fråga. Konsultföretaget SKILL har varit behjälplig kring dokumentation. Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-06-11 Framtidens boende för äldre, 2013-05-04

364 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2013-06-11 KS/2013:290-719 Näringsliv och samhällsutveckling Vår handläggare Erik Bjelmrot Ert datum Er beteckning Framtidens boende för äldre Ärendebeskrivning Under hösten 2012 och vintern 2013 har en förstudie gjorts angående framtidens boende för äldre i Katrineholms kommun. Detta har gjorts utifrån förutsättningen att det under föreliggande mandatperiod finns planer på att projektera ett nytt särskilt boende för äldre. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen samt KFAB samarbetat i denna fråga. Konsultföretaget SKILL har varit behjälplig kring dokumentation. I förstudien konstateras att det för närvarande råder balans mellan utbud och efterfrågan på lägenheter i särskilt boende. Med tanke rådande demografi kommer denna situation att råda till 2020. Under 2020- och 2030-talen inträder det en åldersboom som kommer att ge behov av ett ökat antal tillgängliga bostäder med olika inriktningar för äldre, både i det vanliga bostadsbeståndet men också i särskilt boende. Rekommendationen från denna förstudie är att ett bredare grepp behöver tas kring frågan angående framtidens boende för äldre och inte enbart fokuseras på projekteringen av ett nytt särskilt boende. Det behöver göras i ett fortsatt arbete. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen och Katrineholms Fastighets AB att utreda framtidens boende med huvudsakligt upplägg enligt förstudiens förslag. I utredningen ska lokaliseringen samt tidplan av framtida boende ingå enligt uppdrag i Kommunplan 2011-2014. Resultatet ska rapporteras till kommunstyrelsen senast juni 2014. Ärendets handlingar Förstudien Framtidens boende för äldre 2013-05-04 Erik Bjelmrot Planarkitekt K:\Beredningsmöten\2013\130619\290-13 PJ\Tjänsteutlåtande 290-13.docx SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-571 96 641 80 Katrineholm Telefax: 0150-571 93 www.katrineholm.se E-post: erik.bjelmrot@katrineholm.se

365 Framtidens boende för äldre Datum: 2013-05-04 Handläggare: Erik Bjelmrot, Jan Nilsson och Kjell Pettersson

366 Datum 2013-05-04 2 (10) Bakgrund Under hösten 2012 och vintern 2013 har en förstudie gjorts angående framtidens boende för äldre i Katrineholms kommun. Detta har gjorts utifrån förutsättningen att det under föreliggande mandatperiod finns planer på att projektera ett nytt särskilt boende för äldre. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen samt KFAB samarbetat i denna fråga. Konsultföretaget SKILL har varit behjälplig kring dokumentation. Förstudien Under ledning av SKILL har en förstudie gjorts av ovanstående fråga. I förstudien konstateras att det för närvarande råder balans mellan utbud och efterfrågan på lägenheter i särskilt boende. Med tanke rådande demografi kommer denna situation att råda till 2020. Under 2020- och 2030-talen inträder det en åldersboom som kommer att ge behov av ett ökat antal tillgängliga bostäder med olika inriktningar för äldre, både i det vanliga bostadsbeståndet men också i särskilt boende. Förstudien har tagit del av olika pågående utvecklingsprojekt kring äldres framtida boende, bland annat nedan nämnt projekt. En genomgående tendens i dessa projekt har varit att man har lagt ett brett perspektiv på denna fråga och belyst behovet av olika boendeformer för äldre med tanke på enskilda behov. Det handlar om både anpassningar i nuvarande bostadsbestånd men också framtagande av nya boendeprojekt för att möta de olika behoven hos äldre. På regeringens uppdrag har Hjälpmedelsinstitutet genomfört ett program benämnt Bo bra på äldre dar. Detta projekt är numera avslutat och en slutrapport finns publicerad. Följande slutsatser finns i slutrapporten: Samverkan behövs både mellan kommunens olika förvaltningar och fastighets-bolag samt med privata fastighetsbolag när det gäller bostadsförsörjning för äldre. Utbudet av bostäder och boendeformer med olika egenskaper och inriktningar behöver öka. Idag är utbudet alltför begränsat såväl kvantitativt som kvalitativt. Service och tjänster i anknytning till bostaden behöver utvecklas och erbjudas äldre människor. Överkomliga boendekostnader för äldre måste tillskapas. De höga bostadskostnaderna, främst i nyproduktionen, utgör idag ett hinder för att äldres behov och önskemål skall kunna tillgodoses. Många äldre bor av ekonomiska skäl kvar i mindre lämpliga bostäder. Stora insatser behövs för att förbättra tillgänglighet och användbarhet i bostadsbeståndet. Brister i tillgängligheten är ett avgörande hinder för bra bostäder och boendemiljöer för äldre. Krav som gäller ny- och ombyggnad tillämpas inte konsekvent. Det är angeläget att intensifiera arbetet i kommunen med enkelt avhjälpta hinder i den offentliga miljön enligt planoch bygglagen. En liknande reglering för att göra bostadsmiljön mer tillgänglig behövs också. Tillgänglighetsinventeringar behöver genomföras. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se erik.bjelmrot@katrineholm.se

367 Datum 2013-05-04 3 (10) Genom tillgänglighetsmärkning och en aktiv förmedling av bostäder är det möjligt att fördela de mest tillgängliga bostäderna till de äldre som har störst behov. På det sättet skulle kommunal- och samhällsekonomiska vinster kunna uppnås. Ny kunskap behöver utvecklas genom forskning. Det finns stora kunskapsbehov om äldres bostäder och boendemiljöer. Allmänheten och i synnerhet äldre personer behöver en bra och tillgänglig information om utbud, kvaliteter, tillgänglighet, kostnader med mera för att kunna göra rationella val och påverka utvecklingen. FoU i Väst har drivit ett projekt Görbra där de bland annat har tittat på vilka samhällsvinster som kan göras av tillgänglighetsåtgärder. De har där kommit fram till att brytpunkten för när en tillgänglighetsinvestering går jämt upp med kostnadsbesparingen är ca 210 tkr/lägenhet. Detta under förutsättning att 10% av de som förväntas flytta till särskilt boende bor kvar och att 50% av den resterande gruppen skjuter upp inflyttningen i ett år. Nuläge i Katrineholm I Katrineholms tätort finns idag 8 vård- och serviceboenden och 5 trygg- och seniorboenden, merparten koncentrerade till centrum. I kransorterna finns vårdboenden i Julita, Sköldinge, Valla och Björkvik. Under 2008 gjordes en utredning av framtidens boende för äldre. En del i utredningen var att ta reda på hur många av lägenheterna som var tillgängliga, dvs antingen har hiss eller som ligger i markplanet. I tätorten fanns det då 1589 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se erik.bjelmrot@katrineholm.se

368 Datum 2013-05-04 4 (10) stycken tillgängliga lägenheter i flerbostadshusbeståndet plus ett okänt antal småhus. För kransorterna var motsvarande siffra 75. Sedan undersökningen gjordes har ca 50 nya lägenheter byggts och tillgänglighetsanpassats. Utredningen utmynnade i ett antal slutsatser för hur framtidens boende för äldre ska hanteras. Matcha befintliga lägenheter med de invånare som behöver de bäst, utnyttja beståndet på ett klokt sätt. Omflyttningar inom fastigheten, att få möjligheten att flytta ner till bottenvåningen kan innebära att en hyresgäst kan bo kvar. Information på hemsidan om olika bostadsalternativ för seniorer. Höjd mark- och planberedskap för nybyggande. Inled processen med ett nytt boende med inriktning för äldre i kv Hjorten. Katrineholm Fastighets AB genomförde under 2012 en marknadsundersökning bland boende och allmänhet om vad de tycker är viktigt när de väljer boende. Resultatet av undersökningen pekade tydligt på att de centrala och östra delarna var de mest attraktiva samt att närheten till en livsmedelsbutik är det som flest prioriterar. I den översiktsplan som är under framtagande har ett antal strategier för stadens utveckling identifierats som har stor bäring på framtida lokaliseringar av boende för äldre. Den täta stadskärnan. Inom en kilometer från resecentrum ska Katrineholm vara den täta staden där komplettering av bebyggelse sker i befintlig bebyggd miljö med hänsyn till stadens historia. Exempel på platser lämpliga för komplettering kan vara idag obebyggda tomter, kvarter kan slutas, fler våningar kan läggas till redan existerande byggnader, stora parkeringsytor kan planeras om för att skapa utrymme för ny bebyggelse i centrala lägen. Den täta staden bidrar till ett ökat underlag för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och service. Fler bostäder och verksamheter i de centrala delarna ökar flödet av människor vilket bidrar till ett rikare stadsliv och ökad trygghetskänsla i det offentliga rummet. Den blandade staden. Inom en kilometer från resecentrum ska Katrineholm vara den täta staden där komplettering av bebyggelse sker i befintlig bebyggd miljö med hänsyn till stadens historia. Exempel på platser lämpliga för komplettering kan vara idag obebyggda tomter, kvarter kan slutas, fler våningar kan läggas till redan existerande byggnader, stora parkeringsytor kan planeras om för att skapa utrymme för ny bebyggelse i centrala lägen. Den täta staden bidrar till ett ökat underlag för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och service. Fler bostäder och verksamheter i de centrala delarna ökar flödet av människor vilket bidrar till ett rikare stadsliv och ökad trygghetskänsla i det offentliga rummet. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se erik.bjelmrot@katrineholm.se

369 Datum 2013-05-04 5 (10) Staden för alla. En attraktiv och hållbar stad skapas tillsammans med dem som ska leva och verka i staden. I all planering av staden ska dialog föras med medborgarna. Det offentliga rummet ska utvecklas så att alla kan vistas där på lika villkor, unga som gamla, kvinnor som män, sjuka som friska. En stad som byggs och planeras för barn, ungdomar och funktionsnedsatta blir en bra stad för alla. För att uppnå målet med en tätare stadskärna har nedanstående karta som visar exempel på möjliga förtätningar i centrum tagits fram. Förlag till fortsatt arbete Rekommendationen från denna förstudie är att ett bredare grepp behöver tas kring frågan angående framtidens boende för äldre och inte enbart fokuseras på projekteringen av ett nytt särskilt boende. Det behöver göras i ett fortsatt arbete. Nedan ges förslag till fortsatt arbete beträffande innehåll och upplägg kring boende för äldre med syfte att ge ett helhetsgrepp av befintligt bostadsbestånd samt var byggnation av kommande boende är lämpligt. Innehåll: Nuläge - Beskrivning av nuvarande vanligt boende (flerfamiljshus, villor) uppdelat på åldersklasser samt redovisning av nuvarande särskilda boenden - Tillgänglighetsbeskrivning av nuvarande bostadsbestånd (flerfamiljshus) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se erik.bjelmrot@katrineholm.se

370 Datum 2013-05-04 6 (10) (klassificering av lämpliga tillgängliga bostäder) Demografi Redovisning av framtida befolkningsutveckling Behovsbeskrivning - Köer till kommunens särskilda boenden - Hur vill äldre bo - Behov hos äldre nuvarande och framtida situation Research Redovisning av research från liknande genomförda eller pågående processer. Hur matcha framförda boendebehov analys och handlingsplan - Tillgänglighetsåtgärder - Boendekoncept - Underlag till översiktsplanering - Valfrihet och flexibilitet - Tekniska hjälpmedel Upplägg av fortsatt arbete Direktiv - Politiska direktiv för det fortsatta arbetet. - Det behöver anges vad som skall utredas. Är det enligt ovanstående förslag till innehåll? Tidsplanering Tidplan för det fortsatta arbetet behöver upprättas. Organisation för arbetet - Ansvar för det fortsatta arbetet projektledare? - Styrgrupp - Referensgrupper Informationsinsatser - Framtagande av kommunikationsstrategi - Medborgardialoger Budget för arbetet SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se erik.bjelmrot@katrineholm.se

Bilaga 1 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Trädgårdsgatan 1 641 80 KATRINEHOLM www.katrineholm.se 371 Datum 2013-05-04 Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 erik.bjelmrot@katrineholm.se Org.nummer 7 (10) 212000-0340

Datum 2013-05-04 8 (10) 372 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 641 80 KATRINEHOLM Org.nummer 212000-0340 www.katrineholm.se erik.bjelmrot@katrineholm.se

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Trädgårdsgatan 1 641 80 KATRINEHOLM www.katrineholm.se 373 Datum 2013-05-04 Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 erik.bjelmrot@katrineholm.se Org.nummer 9 (10) 212000-0340

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Trädgårdsgatan 1 641 80 KATRINEHOLM www.katrineholm.se 374 Datum 2013-05-04 Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Telefon: 0150-571 96 erik.bjelmrot@katrineholm.se Org.nummer 10 (10) 212000-0340

375 Dnr KS/2013:285-012 Handläggare: Karin Rytter Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att ett mål om befolkningstillväxt för Katrineholms kommun år 2030 ska inarbetas i Översiktsplanen. Befolkningsmålet stäms av i början på varje mandatperiod i samband med konstituerande kommunfullmäktige som underlag för kommunplanen. 2. Kommunstyrelsen beslutar vidare att rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt med förslag på åtgärder ska inarbetas i budgetarbetet inför Övergripande plan med budget 2014-2016. 3. Kommunledningsförvaltningen uppdras att i samverkan med kommunens tjänstemannaledning ta fram en kommunikationsplan kring rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt, för att väcka intressen och skapa förståelse för Katrineholms framtidsutmaningar bland kommuninvånare och kommunens medarbetare. 4. Rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt ska uppdateras årligen inför kommunstyrelsens planeringsdirektiv. Ärendebeskrivning Vid kommunstyrelsens sammanträde den 28 mars 2012, 81, redovisade vård- och omsorgsnämnden underlag till samhällsplaneringen för hela vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020. I samband med redogörelsen, beslutade kommunstyrelsen att lägga redovisningen till handlingarna samt att uppdra till kommunchefen, att tillsammans med kommunens tjänstemannaledning, vidga analysen till övriga berörda verksamheter inom kommunen. Vård- och omsorgsförvaltningen, Viadidakt, socialförvaltningen, bildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort en vidgad analys inom förvaltningens verksamhet, som underlag till kommunens gemensamma beredning av samhällsplaneringen på längre sikt. Rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt visar på vilka faktorer som kan komma att påverka kommunens planering på 17 års sikt och vilka konsekvenser de kan få på den kommunala verksamheten.

376 Förslag till beslut Ett mål om befolkningstillväxt för Katrineholms kommun år 2030 inarbetas i Översiktsplanen. Befolkningsmålet stäms av i början på varje mandatperiod i samband med konstituerande kommunfullmäktige som underlag för kommunplanen. Kommunstyrelsen beslutar att rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt med förslag på åtgärder ska inarbetas i budgetarbetet inför Övergripande plan med budget 2014-2016. Kommunledningsförvaltningen uppdras att i samverkan med kommunens tjänstemannaledning ta fram en kommunikationsplan kring rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt för att väcka intressen och skapa förståelse för Katrineholms framtidsutmaningar bland kommuninvånare och kommunens medarbetare. Kommunstyrelsen beslutar om att rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt ska uppdateras årligen inför kommunstyrelsens planeringsdirektiv. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse, kommunchef med ledning, 2013-06-12 Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt, daterad 2013-06-12. Basscenario för Katrineholm fram till 2030, Anders Wigren, WSP (2012-11-02). (Finns att tillgå i akten) Sammanträdesprotokoll från vård- och omsorgsnämnden, VON 2013-02-28 20. (Finns att tillgå i akten) Underlag för samhällsplanering för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med horisontår 2030. Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2013. VON/2012:23-011. (Finns att tillgå i akten) Case 2030. En rapport från Viadidakt om framtida utmaningar för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner. D.nr VIAN 2013:12-011. (Finns att tillgå i akten) Bildningsförvaltningens rapport Samhällsplanering för Katrineholms kommun år 2020, 2025 och 2030. (Finns att tillgå i akten) Sammanträdesprotokoll från socialnämnden, SON 2013-02-20 19. (Finns att tillgå i akten) Underlag för samhällsplaneringen för socialförvaltningens verksamhetsområde på längre sikt med start 2020, daterad 2013-02-06. (Finns att tillgå i akten) Samhällsbyggnadsförvaltningens rapport Case 2020. Samhällsplanering på längre sikt, daterad 2013-03-01. (Finns att tillgå i akten)

377 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNCHEF MED LEDNING 2013-06-12 KS/2013:285-012 Kommunchef med ledning Vår handläggare Jenny Bolander Kommunledningshandläggare Ert datum Kommunstyrelsen Er beteckning Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt Ärendebeskrivning Vid kommunstyrelsens sammanträde den 28 mars 2012 redovisade vård- och omsorgsnämnden underlag till samhällsplaneringen som gäller hela vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020. Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisningen av samhällsplaneringen för vårdoch omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020 till handlingarna. Kommunchefen uppdrogs att tillsammans med kommunens tjänstemannaledning att vidga analysen till övriga berörda verksamheter inom kommunen, KS 2012-03-28 81. Vård- och omsorgsförvaltningen, Viadidakt, socialförvaltningen, bildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort en vidgad analys inom förvaltningens verksamhet som underlag till kommunens gemensamma beredning av samhällsplaneringen på längre sikt. Rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt visar på vilka faktorer som kan komma att påverka kommunens planering på 17 års sikt och vilka konsekvenser de kan få på den kommunala verksamheten. Ärendets beredning Ärendet har beretts i samråd med berörda förvaltningar och det har genomförts seminarier, workshops och dialoger. Den 13 februari genomfördes bland annat ett heldagsseminarium för kommunens ledningsgrupp, förvaltningsekonomer och berörda handläggare kring samhällsplanering på längre sikt. Under dagen diskuterades möjliga åtgärder på kort och sikt som tillsammans med förvaltningarnas rapporter varit utgångspunkten i den gemensamma beredningen. Förslag till beslut Ett mål om befolkningstillväxt för Katrineholms kommun år 2030 inarbetas i Översiktsplanen. Befolkningsmålet stäms av i början på varje mandatperiod i samband med konstituerande kommunfullmäktige som underlag för kommunplanen. H:\Kommunchef\Uppdrag 2013 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer 212000-0340 Djulögatan 41 Telefon: 0150-570 58 Katrineholm www.katrineholm.se E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

378 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNCHEF MED LEDNING 2013-06-12 KS/2013:285-012 Kommunchef med ledning Kommunstyrelsen beslutar att rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt med förslag på åtgärder ska inarbetas i budgetarbetet inför Övergripande plan med budget 2014-2016. Kommunledningsförvaltningen uppdras att i samverkan med kommunens tjänstemannaledning ta fram en kommunikationsplan kring rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt för att väcka intressen och skapa förståelse för Katrineholms framtidsutmaningar bland kommuninvånare och kommunens medarbetare. Kommunstyrelsen beslutar om att rapporten Katrineholm 2030 - Underlag för samhällsplanering på längre sikt ska uppdateras årligen inför kommunstyrelsens planeringsdirektiv. Ärendets handlingar Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt, daterad 2013-06-12. Basscenario för Katrineholm fram till 2030, Anders Wigren, WSP (2012-11-02). (Finns att tillgå i akten) Sammanträdesprotokoll från vård- och omsorgsnämnden, VON 2013-02-28 20. (Finns att tillgå i akten) Underlag för samhällsplanering för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med horisontår 2030. Vård- och omsorgsnämndens handling nr 2/2013. VON/2012:23-011. (Finns att tillgå i akten) Case 2030. En rapport från Viadidakt om framtida utmaningar för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner. D.nr VIAN 2013:12-011. (Finns att tillgå i akten) Bildningsförvaltningens rapport Samhällsplanering för Katrineholms kommun år 2020, 2025 och 2030. (Finns att tillgå i akten) Sammanträdesprotokoll från socialnämnden, SON 2013-02-20 19. (Finns att tillgå i akten) Underlag för samhällsplaneringen för socialförvaltningens verksamhetsområde på längre sikt med start 2020, daterad 2013-02-06. (Finns att tillgå i akten) Samhällsbyggnadsförvaltningens rapport Case 2020. Samhällsplanering på längre sikt, daterad 2013-03-01. (Finns att tillgå i akten) Mattias Jansson Kommunchef H:\Kommunchef\Uppdrag 2013 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer 212000-0340 Djulögatan 41 Telefon: 0150-570 58 Katrineholm www.katrineholm.se E-post: jenny.bolander@katrineholm.se

379 Katrineholm 203 Underlag för samhällsplanering på längre sikt Datum: 2013-06-12 Handläggare: Jenny Bolander, Anna Marnell och Erik Bjelmrot. 1

Innehållsförteckning 380 Inledning...3 Bakgrund...4 Uppdraget...4 Metod och underlag...4 Kommunens planering för framtiden...5 Vision 2025...5 Sörmlandsstrategin...5 Tillväxtens betydelse...5 Fyra trender som påverkar Katrineholm...6 Demografin påverkar behoven av välfärd...6 Individualisering...7 Polariserad befolkning...8 Ny teknik effektivisering eller kostnadsdrivande?...8 Tre fokusområden för tillväxt...9 Befolkning och demografi...9 Näringsliv och arbetsmarknad...11 Hållbara attraktiva livsmiljöer...14 Konsekvenser för Katrineholms kommun...14 Bildningsförvaltningen...15 Socialförvaltningen...16 Viadidakt...17 Vård- och omsorgsförvaltningen...17 Kostnader för att främja tillväxt...17 Samhällsbyggnadsförvaltningen...17 Hur påverkas de kommunala intäkterna?...17 Slutsatser med rekommendationer...18 Fotnotregister...20 2

INLEDNING 381 I EN ALLTMER GLOBALISERAD VÄRLD är Katrineholms förutsättningar direkt kopplade till internationella, nationella och regionala skeenden. Katrineholm tillhör de kommuner som ökar sin befolkning och ökningen bedöms fortsätta de kommande åren. Samtidigt står Katrineholm, liksom många andra kommuner i Sverige och Europa, inför demografiska utmaningar, bland annat till följd av att den stora efterkrigsgenerationen blir allt äldre. För att uppnå Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust och för att förbereda för framtida utmaningar måste lokal tillväxt och kommunal service gå hand i hand. Under 2012 fick organisationen i uppdrag från de förtroendevalda att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm med sikte på år 2030. Genom att ta avstamp i dagsläget ser vi på Katrineholms möjligheter och utmaningar framåt. Syftet med rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en gemensam bild av framtiden och våra utmaningar fram till år 2030. Rapporten ska kunna användas som ett kunskaps, planerings-, och beslutsunderlag vid samhällsplanering. Ett basscenario med tre alternativa befolkningsutvecklingar har tagits fram för att visa på hur Katrineholm 2030 kan komma att se ut beroende på om befolkningen kommer att öka eller minska. Utifrån det har trender och utmaningar identifieras för att se vad kommunen som organisation kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. De identifierande utmaningarna har kategoriserats i tre fokusområden för tillväxt: Befolkning och demografi Näringsliv och arbetsmarknad Hållbara attraktiva livsmiljöer Utifrån de analyserade trenderna och utmaningarna identifieras och diskuteras möjliga konsekvenser för kommunen som organisation i relation till de olika scenarierna för befolkningstillväxt. Rapporten lyfter avslutningsvis ett antal förslag på fortsatta insatser, åtgärder och fem utvecklingsområden för Katrineholm kommun mot 2030. Rapporten belyser såväl möjligheter som utmaningar för Katrineholm som plats och för Katrineholm kommun som organisation. Kommunens betydelse lyfts utifrån att organisationen har en viktig roll, tillsammans med näringslivet, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare, i att skapa förutsättningar för Katrineholm att utvecklas som plats. En av Katrineholms kommuns funktioner är att verka för att utveckla samhället i det geografiska området, vad som oftast kallas ortsutveckling. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret och ska samordna kommunens arbete med den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. I detta ingår bland annat teknisk samhällsplanering, bostadsförsörjning och samhällsbyggande samt infrastruktur. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i synnerhet befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning för Katrineholm. En ökad befolkning bidrar till platsens attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket i sin tur ger möjlighet till ökad handlingsfrihet. Antalet invånare avgör både intäkternas storlek och behovet av och kostnaderna för kommunal service. Något som står klart är att det till år 2030 kommer bli betydligt färre i arbetsför ålder som ska försörja ett ökat antal äldre. Oavsett scenario kommer andelen äldre i Katrineholm öka. Därför är kvarboende och inflyttning av personer i arbetsför ålder viktigt för att utgöra ett attraktiv Katrineholm och för att skapa en balans mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver kommunala tjänster i Katrineholm. För Katrineholms blir befolkningstillväxt av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. En naturlig slutsats för Katrineholm är därför att definiera ett gemensamt befolkningsmål att sträva mot. Fler människor innebär att handeln, tjänstesektorn och övriga näringslivet får en större lokal marknad vilket i sig ytterligare driver på tillväxten. Genom detta skapas en positiv spiral där fler, både människor och företag, vill etablera sig i Katrineholm. Med utgångspunkt i de tre fokusområdena för en hållbar tillväxt ska Katrineholm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Kopplat till detta ses fem övergripande utvecklingsområ- 3

den att gemensamt sträva för mot 2030: Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolksningsutvecklingen Höja utbildningsnivån Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle Intensifiera samverkan med andra aktörer Vara en uthållig kommun med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser BAKGRUND Uppdraget I samband med vård- och omsorgsnämndens långsiktiga verksamhetsuppföljning på kommunstyrelsen sammanträde i november 2011 efterfrågade kommunstyrelsen ett underlag som visar situationen inom äldreomsorgen på längre sikt (2020). På kommunstyrelsens sammanträde i mars 2012 redovisade nämnden ett underlag för samhällsplanering som gällde hela vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde (Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020, vård- och omsorgsnämndens handling nr 5/2012). I samband med redovisningen fick kommunchefen i uppdrag att tillsammans med kommunens tjänstemannaledning utvidga analysen till övriga berörda verksamheter inom kommunen (beslut KS 2012-03-28 81). Uppdraget redovisas i denna rapport, Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt, som har arbetats fram av Jenny Bolander, biträdande förvaltningschef för kommunledningsförvaltningen och kommunledningshandläggare, Anna Marnell, verksamhetscontroller och Erik Bjelmrot, planarkitekt. Arbetet har kontinuerligt stämts av med kommunchef Mattias Jansson och kommunens ledningsgrupp. 382 Rapporten bygger på ett basscenario som leverats av konsulten Anders Wigren, WSP Sverige. Basscenariet är framtaget med hjälp av ett regionalt Analys och prognossystem (raps) 1 se sista sidan, som är ett verktyg för regional planering. raps består av statistik och modeller för analyser och prognoser på kort och lång sikt. raps består av fem delmodeller som omfattar statistik gällande befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell som bland annat inkluderar det kommunala utjämningssystemet. Tre olika antaganden har gjorts om den framtida befolkningsutvecklingen i Katrineholm: en befolkningstillväxt om +0,1 procent per år, +1 procent per år respektive -1 procent per år. Scenariot +0,1 procent per år är i enlighet med de prognoser för befolkningsutvecklingen som SCB tagit fram åt Katrineholms kommun. De andra två scenarierna har valts för att kunna illustrera dels vilka konsekvenser en högre tillväxt får för kommunen, dels vilka effekter som kan bli följden om kommunen istället skulle få en negativ befolkningsutveckling. De befolkningstal som redovisas nedan är beräknade i raps för åren 2020 och 2030. Basåret i scenariot är 2007 men då det finns befolkningsstatistik från 2012 är det denna raps-beräkningarna har jämförts med. Att den beräknade befolkningstillväxten från 2012 fram till 2020 och 2030 är så liten i absoluta tal enligt +0,1-scenariet har sin förklaring i att Katrineholm under perioden 2007-2012 har haft en verklig befolkningstillväxt som varit högre än +0,1 procent. Rapporten har tagits fram med bred delaktighet och det har genomförts seminarier, workshops och dialoger. Rapporten bygger på underlag som tagits fram av bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen för respektive facknämnds verksamhetsområde. Övriga förvaltningar har getts möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. Metod och underlag Ambitionen har varit att med avstamp i dagsläget blicka 17 år framåt för en överblick och för att förutse skeenden i omvärlden samt hur de kan påverka Katrineholm och Katrineholms kommun. WSP har levererat raps-beräkningar av antalet invånare i olika åldrar för vart och ett av de tre scenarierna. Beräkningar i raps har även gjorts av hur arbetskraftsutbudet påverkas i de olika scenarierna. Utifrån WSP:s leverans av basscenariet har bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen utvidgat analysen inom sina respektive verksamhetsområden. Därefter, och med utgångspunkt i WSP:s basscenario och förvaltningarnas underlag, har ett antal förutsättningar och resonemang utkristalliserats som kan vara giltiga och som kan påverka Katrineholm som plats och/eller organisation utifrån de tre raps-beräknade scenarierna för befolkningsutvecklingen. De trender och utmaningar som lyfts i rapporten är ett begränsat urval som belysts utifrån ett tillväxtperspektiv. 4

383 Resultatet lyfter fram ett urval trender, konsekvenser och möjligheter utifrån bildningsförvaltningens, socialförvaltningens, Viadidakts, samhällsbyggnadsförvaltningens och vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. Ett fortsatt arbete med en bredare omvärldsbevakning och alternativa befolkningsprognoser som underlag för både den vardagliga och den långsiktiga planeringen i kommunen är därför viktigt för att bevaka vad som kan påverka Katrineholm och Katrineholms kommun framåt. Rapporten har inte som syfte att ta fram exakta förutsägelser för framtiden utan har avsikten att bidra till bättre kunskaps-, planerings- och beslutsunderlag. Kommunens planering för framtiden Katrineholms kommun har en styrning på flera olika nivåer att förhålla sig till; internationell, nationell, regional och lokal nivå. Kommunens planering görs både på kortare och längre sikt och handlar om såväl platsens som de kommunala verksamheternas utveckling. Planeringen kommer till uttryck i ett antal olika styrdokument. Kommunens långsiktiga planering tar sin utgångspunkt i vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust. Det finns också en gemensam vision och strategi för Sörmland. Kommunens planering för de närmaste åren utgår från den kommunplan med övergripande mål som tas fram för mandatperioden. Kommunplanen ligger sedan till grund för den årliga planeringen som fastställs i kommunens övergripande plan med budget. Den fysiska planeringen kommer till uttryck i översiktsplanen och detaljplaner. Arbete pågår för närvarande med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun. En översiktsplan är ett kommunövergripande långsiktigt och strategiskt instrument som kan ligga till grund för beslut inom alla verksamhetsområden och visar i text och kartor hur kommunens vision ska förverkligas. Utöver att rationalisera och förenkla beslutsfattandet har den även en roll som forum för dialog med kommuninvånarna om olika framtidsfrågor och visar på frågor som är särskilt viktiga för kommunens och platsens utveckling. Under sommaren/hösten 2013 kommer ett förslag till översiktsplan del staden att ställas ut för samråd för antagande under 2014. Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Sörmlandsstrategin 2 se sista sidan Att utveckla ett samhälle är ett uppdrag som omfattar många olika områden och många aktörer på olika nivåer. Med Sörmlandsstrategin 2020 vill vi sätta fokus på fyra prioriterade mål som är särskilt angelägna för utvecklingen i Sörmland. I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. MÅL 1 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. MÅL 2 Sörmland har starka samband med omvärlden. MÅL 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. MÅL 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. 5

TILLVÄXTENS BETYDELSE Definitionen av tillväxt omfattar allt från befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt till tillväxt i bredare välfärdstermer. Kommunal tillväxt kan ses utifrån flera perspektiv och fokuserar i regel på lokal ekonomisk utveckling, sysselsättning och/eller befolkningstillväxt. Den kommunala tillväxten definieras och mäts oftast i termer av befolkningstillväxt. I det här avsnittet lyfts tre aspekter på tillväxt som också ligger till grund för rapportens analys av Katrineholms förutsättningar och möjligheter till tillväxt. Kommunernas förutsättningar för befolkningstillväxt skiljer sig åt. Tillväxtverket menar dock att Sverige, som ett av världens rikaste länder, har en potential för tillväxt i alla delar av landet. Hög arbetslöshet och undersysselsättning är faktorer som drar ned tillväxten. Ett avgörande villkor för tillväxt är att det finns arbetstillfällen så att människor kan leva och verka i olika delar av landet. Tillväxtverket menar att ekonomisk tillväxt är hållbar när våra behov idag ekonomiskt, miljömässigt och socialt kan tillfredsställas samtidigt som vi ger förutsättningar för kommande generationer att tillgodose sina behov Tillväxtverkets sju utgångspunkter för tillväxt: 1. Hållbar tillväxt 2. God omställningsförmåga 3. Enkelt att starta och driva företag 4. Regional utveckling 5. Innovationsförmåga 6. Infrastruktur 7. Försörjning av kompetens En aspekt på hur attraktiva regioner skapas och hur tillväxt drivs sätter kreativitet i relation till regional utveckling och tillväxt. Tesen är att en plats behöver mer än traditionella industristrukturer och universitet för att nå framgång. En stad eller en regions tillväxt är minst lika beroende av kreativ arbetskraft, ett tolerant samhällsklimat samt att platsen i sig är attraktiv. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla tre T 3 se sista sidan.för att en plats ska kunna utvecklas optimalt är det nödvändigt att satsa på alla dessa tre områden: Teknologi - investeringar i forskning och utveckling Talang - human kapital, utbildning Tolerans - en inkluderande och öppen inställning till idéer, diversitet och kreativitet En annan aspekt på vad som utmärker goda städer och stadstillväxt är stadens utformning, hur vi utformar våra städer kan ha en avgörande betydelse för vår framtid. Tesen är att ju tätare städer, desto bättre är förutsättningarna för tillväxt då graden av förtätning är avgörande för en plats framgång, för hur snabbt idéer förmedlas och för mängden tvärkulturella förbindelser 4 se sista sidan. Närhet i 6 384 en stad skapar således tillväxt. Attraktionskraften påverkas av den livsstil som en plats erbjuder. Stadens estetiska utformning har också påverkan på hur individer trivs och sannolikt för viljan att stanna kvar på platsen. Storleken på tjänstesektorn är en annan viktig del i en attraktiv stad och lyfts upp som en av de fyra punkter som är särskilt viktiga för tillväxt: Bredden på utbudet av tjänster och konsumentvaror Estetiska (till exempel byggnader) och fysiska (till exempel klimat) egenskaper Kvaliteten på offentliga tjänster (till exempel skolor och förskola) Kvaliteten på infrastrukturen FYRA TRENDER SOM PÅVERKAR KATRINEHOLM Rapporten grundar sig till stor del på den omvärldsanalys som förvaltningarna har genomfört och redovisat i sina rapporter. I detta material utkristalliserades fyra trender som påverkar kommunens arbete inför år 2030. Ambitionen har varit att tydligöra dels vad kommunen som organisation kan påverka och vad kommunen behöver förhålla sig till. Demografin påverkar behoven av välfärd Sveriges befolkning beräknas öka varje år fram till 2030 och även därefter 5 se sista sidan. År 2017 beräknas folkmängden passera 10-miljonersgränsen för att 2030 vara 10,7 miljoner. SCB:s räknar med en hög invandring de närmaste åren. Under 2013 beräknas befolkningen öka med drygt 91 000. Ökningen beror främst på ett invandringsöverskott men även på att antalet födda överstiger antalet döda. Vid en analys av befolkningsutvecklingen utifrån olika åldersgrupper framgår det att det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. Trenden att allt fler lever allt högre upp i åldrarna resulterar i minskade dödstal. Enligt SCB:s beräkningar kan 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds 2013 bli 100 år eller äldre. Trenden fortsätter fram till 2030 och sammantaget antas dödstalen minska på sikt. Under de kommande tio åren förväntas folkmängden öka med cirka 829 000 personer. Antalet 65 år och äldre beräknas öka med cirka 328 000 och antalet barn och ungdomar i åldern 0-19 år med väntas öka med nästan 279 000. Under samma period beräknas antalet personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20-64 år öka med drygt 222 000 personer. SCB prognostiserar att barnafödandet fortsätter öka. År 2012 föddes nästan 113 200 barn i Sverige. Den fortsatta ökningen förklaras av hög invandring och stora årskullar födda i början av 1990-talet. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting ser vi också en betydelsefull trend att da-

gens tonåringar är mer traditionella, målinriktade och har starkare familjevärderingar än unga vuxna. Håller denna trend i sig samtidigt som arbetsmarknaden förbättras kan utvecklingen bli att framtidens unga vuxna bildar familj förhållandevis tidigt i livet. Det råder en fortstatt snabb urbanisering. Större städer och storstadsregioner ökar trendmässigt i befolkning och sysselsättning. Det är storstadskommunerna och förortskommunerna till dessa som växer snabbast. Det är inte befolkningsstorleken i sig som förklarar varför vissa kommuner växer mer än andra utan tillgängligheten till en stor arbets- och konsumentmarknad. Flyttnettot har generellt en större inverkan än födelsenettot för att förklara skillnaderna mellan kommunerna. I de växande kommunerna kommer dock födelsenettot att få en allt större betydelse för befolkningstillväxten framöver. Detta eftersom det är unga personer i fertil ålder som i stor utsträckning svarar för inflyttningsöverskottet i de växande kommunerna. Den demografiska utvecklingen och en allt högre försörjningskvot leder till flera utmaningar för finansieringen av framtidens välfärd. Hur stora dessa är beror på antaganden om hur efterfrågan på välfärdstjänster utvecklas liksom kostnadsutvecklingen, produktiviteten och ekonomisk tillväxt. Sveriges Kommuner och Landsting beräknar att till följd av enbart den demografiska utvecklingen kommer kostnaderna för äldreomsorgen att öka med cirka 50 procent fram till år 2035. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. Skillnaden i försörjningsbörda mellan regionerna riskerar att växa de kommande decennier- 385 6 se sista na. För att Sveriges ska behålla en försörjningskvot sidan på samma nivå som idag år 2030 krävs att närmare 600 000 fler än idag är sysselsatta. För att det ska uppnås krävs att förvärvsfrekvens ökar avsevärt i flertalet grupper samtidigt. Det kan till exempel ske genom att äldre arbetar något år längre, yngre arbetar ett år tidigare samtidigt som förvärvsfrekvensen höjs för utrikes födda. Individualisering För kommunerna är det inte bara demografin som påverkar välfärdstjänsterna. Människors beteenden och samhällets organisering kan också ha betydelse. Kunskapssamhället och ny teknik gör att det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. Den ökade individualisering och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Att kunna få service utförd på mitt sätt är en trend i samhället i övrigt, konsekvensen av det kan i sin tur bli att de kommunala välfärdstjänsterna blir flexiblare eller att alternativen blir fler. Det i sin tur driver på en utveckling där kraven på välfärdstjänsterna förändras. Individen har fått större möjligheter till och krav på att fatta egna beslut i vardagen. I takt med att antalet utförare blir fler samtidigt som resurserna minskas kommer kravet om att definiera vad den enskilde kan få stöd i att öka. Kommunens roll som vägledare och rådgivare kommer att behöva utvecklas som en del i detta, framför allt till de medborgare som är i behov av stöttning inför de olika valmöjligheter som uppstår. För att möta kraven krävs bättre administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med och mellan olika aktörer för att en 7

individuell service ska fungera men också för att klara det kommunala uppdraget. Polariserad befolkning Sveriges Kommuner och Landsting ser en ökad polarisering i befolkning 7 se sista sidan. En ökad valfrihet ställer krav på att göra rätt val. Samtidigt som en stor grupp unga är ambitiösa och har verktyg för att klara sig bra i morgondagens samhälle finns det unga som har svårare i ett kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregering ökar genom att resursstarka söker sig till vissa bostadsområden medan de resurssvaga hänvisas till billigare och mindre attraktiva bostadsområden. Flyttströmmar utgörs till stor del av unga som är mer flyttningsbenägna. Unga flyttar ofta till universitetsorter eller större städer. Utvecklingen pekar mot att en minskad andel ungdomar, ofta med låg utbildning, bor kvar i mindre städer eller orter. De värderingsskillnader som finns initialt mellan människor som bor i olika bostadsområden och på olika orter förstärks successivt. Trenden har också koppling till individualiseringen och att allt färre vill ha påbjudna kollektiva lösningar. Vi vill välja själv. Samhörighet med andra människor får allt mindre med det geografiska territoriet att göra. Människor söker istället gemenskap och trygghet i de grupper eller subkulturer som de vill tillhöra. Trots en minskad auktoritetstro ses dock fortfarande få tecken på att tilliten till välfärdssystemen och andra samhälleliga institutioner minskat i någon högre utsträckning. Ny teknik effektivisering eller kostnadsdrivande? Förekomst av teknik ökar i vardagen för alla. Sverige är en av världens ledande IT-nationer där 89 % av befolkningen har tillgång till internet 8 se sista sidan. Utvecklingen och användningen skapar en mängd nya förutsättningar för bland annat kommunikation, lagring och utvinning av 386 data, nya standarder och ekonomisk tillväxt. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels fylla medborgarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. Framsteg inom informations- och kommunikationsteknologin får ofta en inverkan på vårt sätt att leva och de värderingar som finns i samhället. Utvecklingen av teknik och IT har inneburit krav på nya färdigheter och kunskaper som tidigare inte behövts samtidigt som annan kunskap blivit föråldrad. Den dagliga användningen av Internet har ökat bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Över hälften av svenska folket har tillgång till Internet via mobilen och även surfplattorna börjar breda ut sig. Samtidigt är det nästan 1,2 miljoner människor i Sverige som inte är digitalt delaktiga eller som använder Internet sällan. De som av olika anledningar saknar digital kompetens riskerar att hamna utanför, vilket i sin tur kan få konsekvenser såväl för demokratin som för samhällsekonomin. Inom utbildningsområdet ses en utveckling mot att det individuella lärandet får en större roll i barns och ungdomars studier. Användningen av IT ökar möjligheterna för individanpassad utbildning och utbudet av tekniska hjälpmedel för per soner med funktionsnedsättning ökar. Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik fortsätter genom nya kommunikations- och tillsynssystem inom vård och omsorg. Mer avancerad vård sker i hemmet dels som en följd av ny teknik. Dels för att möta människors behov och önskan om vård i hemmet men också till följd av utvecklingen inom hälso- och sjukvården. En fungerande individuell service kräver samverkan mellan alla parter kring individen vilket i sin tur kräver integrerade IT-system. Fler och mer avancerade hjälpmedel ger också större möjlighet till autonomi, vilket också kan leda till bättre resursutnyttjande. Framöver behöver 8

kommunen effektivisera sina verksamheter genom ny teknik och då också kunna möta förändrade krav på omvårdnaden. 387 att också verka för en inflyttning av personer i arbetsför ålder, särskilt i åldrarna 30-50 år och att även fortsätta arbetet med att stimulera till högre studier. TRE FOKUSOMRÅDEN FÖR TILLVÄXT Befolkning och demografi De äldre katrineholmarna blir allt fler I tidigare avsnitt har Sveriges befolkningsutveckling beskrivits i stora drag. Det karaktäristiska för Katrineholms befolkningsfördelning är midjan som kan ses i befolkningspyramiden nedan. Katrineholm har ett färre antal invånare i yngre medelåldern. Katrineholm har också något färre små barn än riket. Katrineholm har däremot fler äldre än riket och även gruppen i 20-årsåldern överstiger genomsnittet i riket. Katrineholm har idag en genomsnittlig tillväxtnivå i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Inflyttarna är viktiga För att befolkningen i Katrineholm ska fortsätta växa i framtiden är det i första hand flyttnettot (fler inflyttare och färre utflyttare) som behöver påverkas. Inflyttningsöverskottet är en viktig källa till befolkningstillväxt i kommuner. Yngre vuxna är den mest flyttbenägna åldersgruppen och den grupp som kommunerna i första hand konkurrerar om att attrahera. Inflyttning av yngre vuxna kan också bidra till ytterligare tillväxt genom ökade födelsetal. För att illustrera detta har in- och utflyttningen i Katrineholm under 2011 och 2012 jämförts med Strängnäs. Katrineholm och Strängnäs ligger i samma region och hade 2011 väldigt lika invånarantal, vilket gör jämförelsen intressant. 2011 års jämförelse visar att Katrineholm hade ett inflyttningsöverskott på 93 personer och att Strängnäs hade ett inflyttningsöverskott på 293 personer. Delas respektive kommuns flyttnetto (antal inflyttare minus antal utflyttare) upp på åldersgrupper syns det tydligt att skillnaderna mellan Katrineholm och Strängnäs finns i åldersgrupperna 0-14 år och 30-49 år. Barnfamiljerna flyttar till Strängnäs i större utsträckning än till Katrineholm. Strängnäs förefaller ha en större attraktionskraft på personer som söker bostad efter avslutad utbildning och när familjebildningen pågår. Jämförelsen mellan in- och utflyttningen i de båda kommunerna visar också på en annan intressant aspekt. I den åldersgrupp där den största nettoutflyttningen äger rum, åldrarna 20-24 år åren närmast efter gymnasiet, har Katrineholm en mindre utflyttning än i Strängnäs. I ett tillväxtperspektiv är det inte säkert att detta ska ses som positivt om det är en effekt av att unga vuxna i Katrineholm i mindre utsträckning väljer att gå vidare till högre studier 9 se sista sidan. Sammanfattningsvis visar exemplet att det är viktigt för Katrineholms tillväxtmöjligheter att inte bara verka för en generell inflyttning utan Tre olika scenarier för framtiden Nedan redovisas de tre olika befolkningsscenarier som beräknats i raps. Fokus ligger främst på utvecklingen av invånarantalet för de yngsta och de äldsta åldersgrupperna utifrån bildningsförvaltningens och vård- och omsorgsförvaltningens underlagsrapporter. Utifrån de tre olika scenarierna för invånarantalet har samhällsbyggnadsförvaltningen också gjort en beräkning av det framtida behovet av bostäder. En första slutsats är att andelen äldre ökar och vi får färre elever inom gymnasiet i alla de tre framtida scenarierna. Andelen yngre barn och personer i arbetsför ålder skiljer sig åt mellan de tre scenarierna vilket ställer Katrineholm för olika utmaningar avseende försörjningskvot, behov av och förväntningar på kommunal service samt platsens attraktivitet. I samtliga tre scenarier ökar åldersgruppen 65 år och uppåt. Det påverkar kommunen på flera olika sätt. Dels genom att en större del av befolkningen inte står till arbetsmarknadens förfogande, dels genom att behoven av kommunal service ökar. Det senare gäller dock främst gruppen 85 år och äldre. Det kan också påverka den fysiska planeringen, till exempel behov av byggande av trygghetsboenden eller andra åtgärder som kan underlätta för äldres kvarboende. För kommunen innebär den demografiska förändringen att den kommunala organisationen behöver anpassas till följd av ett ökat antal brukare med förekomst av demens. I Sveriges Kommuner och Landstings rapport Bättre liv för sjuka äldre är bedömningen att antal dementa ökar till dubbelt så många som idag fram till år 2030. Det beror framförallt på allt fler kommer upp i de åldrar där demens är mer förekommande. I Katrineholm skulle det innebära att antalet brukare med förekomst av demens ökar med 50 brukare fram till år 2020 och med 120 fram till 2030. Denna beräkning tar dock inte hänsyn till om Katrineholm får en befolkningstillväxt eller inte. Antagande om en befolkningstillväxt, 0,1 procent Vid en befolkningstillväxt om 0,1 procent fram till år 2030 beräknas åldersgruppen 0-19 år vara ungefär lika stor som idag. Katrineholm skulle totalt sett ha 7 588 kommuninvånare i åldrarna 0-19 år. Vård och omsorg påverkas av flera av de tidigare nämnda trenderna, såsom demografin och den åldrande befolkningen och individualiseringen. Utvecklingen pekar på att andelen 79 år ökar kraftigt, särskilt mellan åren 2020 och 2030. Utifrån behovet av välfärdstjänster förutspås detta ge konsekvenser i form av ökade behov inom handikappomsorg, personlig assistans, socialpsykiatrin och där särskilt personer med neuropsyki atriska funktionsnedsättningar. 9

Antagande om en befolkningstillväxt, +1 procent Vid en befolkningstillväxt på 1 procent fram till år 2030 skulle åldersgruppen 0-19 år öka med 2 528 personer till att totalt bestå av 10 125 kommuninvånare år 2030. Gymnasieeleverna kommer dock inte öka utan det är främst de yngre åldersgrupperna som står för ökningen. I scenariot blir andelen Katrineholmare i åldrarna 65 år och uppåt fler. Det är dock åldersgruppen 85 år och äldre som bedöms ha störst betydelse för den samhällsservice som efterfrågas. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning om det ökande antalet i åldersgruppen 85 år och uppåt innebär ett antal utmaningar för kommunen som organisation. De individuella lösningarna utifrån brukarnas val ökar vilket ställer krav på en omställning av organisationen. Ett ökat antal äldre ställer också krav på en bredare kompetens hos personal inom vård och omsorg. Kvaliteten på boende är en faktor i valet av boendeort varför attraktiva boende- och livsmiljöer är betydelsefullt även för näringslivets utveckling. Platens attraktivitet kan öka möjligheterna att behålla och rekrytera kompetent arbetskraft. Byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas vid en befolkningstillväxt på 1 procent per år. Fram till 2020 är bedömningen att det behövs 2 000 fler bostäder 10 se sista och till 2030 är bedömningen att det behövs 4 000. sidan 388 tur Katrineholm inför flera utmaningar. Vilka i den arbetsföra befolkningen väljer att stanna på orten, var arbetar de och vilka kommer att arbeta inom den kommunala organisationen? Produktivitetsökningar i den kommunala verksamheten, utan att kvaliteten försämras, blir än mer angeläget vid ett negativt scenario. Utrymmet för ambitionshöjningar kommer troligen att minskas om de inte samtidigt innebär en effektivisering av verksamheten. Även byggandet av bostäder och hyresrätter påverkas vid en negativ befolkningstillväxt. Ett antagande om en befolkningsminskning på -1 procent innebär att det skulle finnas ett överskott på ca 2 185 bostäder till år 2020 i Katrineholm. Bedömningen till år 2030 är att det skulle finnas ett överskott på 3 548 bostäder. Bostadsöverskottet skulle innebära stora kostnader för Katrineholm, i ett första skede genom uteblivna hyror (5-10 mnkr/år) och med ökade rivningskostnader i ett längre perspektiv. Minskad befolkning innebär lägre skatteintäkter vilken i sin tur påverkar kommunens resurser. Utrymmet för ambitions- och kvalitetsökningar kan minskas och om inte kommunen kan anpassa organisationen till rådande förutsättningar tillräckligt snabbt kan det kan det bli svårare att på sikt upprätthålla samma servicegrad vilket i sin tur riskerar att påverka platsens attraktivitet negativt. I vård- och omsorgsförvaltningens tidigare material Antagande om en befolkningstillväxt, -1 procent För åldersgruppen 0-19 år innebär en negativ befolkningsutveckling på 1 procent att gruppen minskar med 2 334 till 5 263 kommuninvånare 2030. Antalet invånare i åldersgruppen 85 år och uppåt ökar trots ett antagande om en negativ befolkningsutveckling. Det förklaras delvis genom att den äldre befolkningen har en lägre flyttbenägenhet än den yngre. Detta ställer i sin 10

(VON/2012:23-011) utgick beräkningen av en direkt fram skrivning utifrån dagens förutsättningar med en annan beräkningsgrund än vad som presenteras i denna skrivning. Här har de beräkningarna utgått från scenarierna där den årliga befolk ningstillväxten i Katrineholm ökar med + 0,1, -1 och +1 procent. Näringsliv och arbetsmarknad Av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter är hur näringslivet och arbetsmarknaden lokalt och i regionen kommer att utvecklas. Detta hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, med befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimatet. Genom ett bra företagsklimat underlättas det för företag att etablera sig i Katrineholm. Ett sätt att förbättra näringslivsklimatet är det samverkansprogram med sju punkter för ett främjat näringsliv som kommunen tagit fram tillsammans. 1. Nätverka mellan företagen 2. Information 3. Företagsbesök 4. Goda förebilder 5. Katrineholmsandan 6. Kompetensförsörjning 7. Förenklad handläggning En annan faktor som påverkar kommuns attraktivitet för företag och hushåll är näringslivets diversifiering (branschbredd). Mekanismen är att en diversifierad arbetsmarknad är mindre känslig för konjunkturella svängningar än en homogen arbetsmarknad. Ett näringsliv med en stor branschbredd främjar innovationsprocesser och entreprenörskap då kunskapsspridningen går snabbare i regioner med ett diversifierat näringsliv. Ett mått på hur diversifierat näringslivet är i en kommun brukar mätas med hur många av de drygt 800 branscherna som har sysselsatt dagbefolkning. Det finns ett starkt positivt samband mellan antalet invånare och antalet branscher. I jämförelse med andra kommuner av samma 389 storlek är Katrineholms näringslivs diversifiering något högre än medel och arbete pågår för att öka bredden ytterligare för att på så vis öka Katrineholms attraktivitet samtidigt som känsligheten för svängningar i enskilda branscher minskar. Minskat utbud av arbetskraft och matchningsproblem på arbetsmarknaden I tabellen nedan ser vi att utbudet av arbetskraft i Katrineholm minskar i samtliga tre scenarier. Arbetskraftsutbudet, det vill säga hur många personer som står till arbetsmarknadens förfogande påverkas dels av hur många i befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder (20-64 år), dels av förvärvsfrekvensen hur många som faktiskt har eller kan ta ett jobb. I raps modellberäkningar görs ett antagande om att förvärvsfrekvensen kommer kvarstå på samma nivå som idag med hänsyn till tre faktorer: ålder, kön och födelseland. Det beräknade utbudet på arbetskraft 2030 förklaras därför av Katrineholms startläge. Idag har vi en hög andel unga och äldre samt många med låg utbildningsnivå grupper med en generellt lägre förvärvsfrekvens. 11 Utbud av arbetskraft. Se sista sidan Av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 för Sörmland framgår att 54 procent av de tillfrågade företagen i länet redan idag upplever ganska eller stora svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna till svårigheterna är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet och brist på personer med rätt utbildning. Rekryteringssvårigheterna riskerar att förvärras till år 2030 till följd av minskningen av antalet invånare i förvärvsaktiv ålder. Den förväntade matchningsproblematiken riskerar också öka till följd av kompetensbehov som den framtida arbetskraften inte kan matcha. Regionförbundet Sörmlands utbildnings- och arbetsmarknadsprognos visar på en prognostiserad brist på av personal med utbildning inom vård och omsorg, industri och civilingenjörer. I ett sådant läge kan det uppstå arbetskraftsbrist och arbetslöshet parallellt. I alla de tre scenarierna förefaller det troligt att utvecklingen går mot att efterfrågan på arbetskraft kommer överstiga utbudet i Katrineholm. En sådan obalans kan i teorin rättas till på flera olika sätt: 1. Inflyttningen ökar av personer i arbetsför ålder. 2. Förvärvsfrekvensen ökar genom att undersysselsatta kommer i arbete. 11

3. Netto(in)pendlingen ökar genom att antalet inpendlare ökar och antalet utpendlare minskar (fler som bor i kommunen söker jobb på hemmaplan i stället för att pendla). Om inget av detta visar sig möjligt i Katrineholm finns en risk att obalansen på arbetsmarknaden istället driver utvecklingen i riktning mot att arbetsgivarna flyttar verksamhet från Katrineholm. En sådan utveckling skulle innebära att efterfrågan på arbetskraft i Katrineholm minskas, vilket i sin tur kan vara inledningen på en negativ spiral. När det gäller kommunens egna behov av att rekrytera personal kan obalansen inte rättas till genom flytt av verksamhet. Konsekvensen blir istället svårigheter att upprätthålla servicenivåer och kvalitet i verksamheterna. Utifrån antagandet om att branschbredden och antalet privata företag hänger ihop med antalet invånare har en framskrivning genomförts i tabellen ovan. Det ger en bild av branschbreddens utveckling i de tre scenarierna och hur det skiljer sig beroende på befolkningstillväxten. Störst positiv effekt erhålls dock när nyföretagandet och branschbredden per capita ökar och därigenom ger en än mer livskraftigt näringsliv och arbetsmarknad. Utbildning en nyckel till högre förvärvsfrekvens Vid sidan om att verka för en inflyttning av personer i arbetsför ålder är det viktigt att diskutera hur förvärvsfrekvensen kan höjas, särskilt inom vissa grupper med en låg sysselsättning. Utmaningen kan här mötas på olika sätt. I Sörmlandsstrategin 2020 är en strategi att bättre anpassa utbildningar till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av kompetens som finns. I EU:s Europa 2020-strategi finns ett utbildningsmål om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och om att fler ungdomar ska ta högskoleexamen. Sörmland har en lägre andel högutbildade än riket. Utbildningsnivån ökar men den ökar långsamt i jämförelse med andra. Skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå ökar också mer i Sörmland än andra län, där vi ser en tydlig trend att kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män. 390 Fler katrineholmare måste klara den egna försörjningen Oavsett scenario är ökad utbildningsnivå en betydande fråga för tillväxt. Genom utbildning får fler stärkt ställning på arbetsmarknaden och möjlighet till egenförsörjning. Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att rekrytera kompetent arbetskraft. Utmaningen för Katrineholm, liksom för flertalet andra kommuner, handlar dels om att öka förvärvsfrekvensen för att möta den framtida efterfrågan på arbetskraft. Det handlar också om att andelen som klarar den egna försörjningen behöver öka för att frigöra kommunala resurser som annars skulle gå till försörjningsstöd. Socialförvaltningens bedömning är emellertid att andelen invånare som har ett ärende hos socialförvaltningen successivt kommer att öka från ca 4 procent av befolkningen (ca 1 300 personer) idag till 5 procent 2020 och 6 procent 2030. Det handlar framför allt om en ökning av andelen som behöver försörjningsstöd. När det gäller andra insatser från socialförvaltningen bedömer förvaltningen att det inte kommer ske någon förändring. Bedömningen grundar sig på utvecklingen i Katrineholm sedan början av 1990-talet. Socialförvaltningen gör vidare bedömningen att denna utveckling är oberoende av befolkningsutvecklingen. En negativ befolkningsutveckling innebär inte automatiskt färre klienter inom socialförvaltningen. En befolkningsminskning innebär att arbetstillfällen försvinner i Katrineholm eftersom företag och butiker tvingas minska eller helt avveckla sin verksamhet i kommunen. De invånare som är eftertraktade på arbetsmarknaden kan då komma att flytta till andra kommuner där det finns jobb. Detta kan i sin tur leda till att andelen som är klienter inom socialförvaltningen ökar eftersom fler av Karineholmarna kommer att sakna sysselsättning som leder till egen försörjning. Socialförvaltningen ser idag också en utveckling mot att allt fler pensionärer begär hjälp från socialförvaltningen. Det kan finnas en risk att en av de framtida stora grupperna som behöver hjälp från socialförvaltningen är pensionärer som inte klarar sig på sin pension. Rörlighet på den regionala arbetsmarknaden Förvärvsfrekvensen i Katrineholm kan bara höjas till en 12

De fem största utpendlingskommunerna 2011 13 se sista sidan 391 De fem största inpendlingskommunerna 2011 14 se sista sidan viss given nivå. En större inpendling är därför viktigt för att öka förutsättningarna för att tillgodose näringslivets och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Oavsett scenario förväntas inpendlingsandelen öka beroende på att arbetsmarknaden blir alltmer specialiserad. Sannolikheten för att arbetskraft och arbetstillfällen kan matchas i en kommun minskar. Det ställer krav på bra kommunikationer. Människors resande till arbete, studier och fritidsaktiviteter är också en viktig fråga i vardagen. Välfungerande transporter kan bidra till smidigare resor och att tillgängligheten till arbete, utbildning och kultur inte kräver för stor uppoffring av tid och pengar. För Katrineholm är kollektivtrafiken helt avgörande för regionförstoring (en större arbetsmarknad) och regionintegrering, som i sig är en förutsättning för att vara delaktig i den regionala utvecklingen. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Kollektivtrafiken har stor betydelse för tillgång till en större arbetsmarknad och arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Katrineholms läge nära flera stora arbetsmarknader, både i och utanför länsgränsen, innebär att pendlingen är en viktig del i att kunna attrahera människor och företag. Katrineholms kommun hade 2011 totalt 3 285 utpendlare (2 058 män och 1 227 kvinnor) och 3 106 inpendlare (1 761 män och 1 345 kvinnor). Det är alltså fler katrineholmare som pendlar ut för att arbeta i en annan kommun än personer som bor i en annan kommun som pendlar in för att arbeta i Katrineholm. Utpendlingen från Katrineholm är större mot kommuner utanför Södermanlands län medan inpendlingen är totalt större från kommuner i Sörmland. Krävande pendling leder till in- eller utflyttning En negativ faktor för Katrineholm är tendensen att arbetspendling till andra orter fortfarande är så pass krävande att det ofta leder till en senare flyttning. En tidsserieanalys av data från åren 1993-2008 som levererats av WSP visar att det finns statistiska samband mellan hur många som har arbete i kommunen, hur många som pendlar ut och hur många som senare flyttar från kommunen. När antalet personer som har jobb i kommunen minskar ser vi mönstret att andelen i befolkningen som pendlar ut har ökat ett år senare. Ytterligare ett år senare ser vi att befolkningen har minskat. Det tyder på ett mönster att personer som blir av med sitt arbete på orten prövar att pendla under en period. Men eftersom pendlingen är så pass kostsam i tid och pengar leder detta i förlängningen till att man väljer att flytta från kommunen. Mönstret kan dock även gälla i omvänd riktning. Det vill säga; om antalet arbetstillfällen ökar i kommunen och jobben besätts av inpendlare kan det i förlängningen leda till att kommunen får fler invånare. Infrastruktur och kollektivtrafik - bygga eller bygga ut? Infrastruktur kan byggas från två olika utgångspunkter: det ena är behovet i form av faktisk efterfrågan (stora och större städer) som gör att kapacitet måste byggas eller byggas ut, det andra är att bygga eller bygga ut exempelvis vägar och järnvägar på ett systemmässigt sätt och samtidigt väga in rationalitet och utvecklingspotentialen i att bygga samhälle. För Katrineholm kommer det att krävas kommunal medfinansiering för att förverkliga de långsiktiga målen inom nationell och regional plan. Däremot är det svårt att bedöma storleken på den kommunala medfinansieringen. 13

Hållbara attraktiva livsmiljöer För att kunna möta samhälls- och välfärdsutmaningar av olika slag utan att tappa konkurrenskraften behöver Katrineholm ständigt utvecklas. Den åldrande befolkning, utbildningsnivån, antalet arbetstillfällen är utmaningar som kräver ständig utveckling av kommunen, näringslivet och Katrineholm. Dels i fråga om utveckling av varor, tjänster och service samt effektivare processer men det handlar också om hur vi utvecklar arbetet för att skapa och bibehålla hållbara attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och näringsliv. Med utgångspunkt i tillväxtscenariot och avsnittet näringsliv och arbetsmarknad är utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna betydande för en attraktiv plats. Attraktiva välfärdstjänster och kvalitén på offentliga tjänster är också faktorer som påverkar platsens attraktivitet. För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv plats av boende, besökare och företag krävs att arbetet inriktas mot att skapa en plats som ses, uppfattas och värderas som attraktiv ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att de offentliga rummen som parker, grönområden, torg och gatumiljöer måste fortsätta utvecklas med fokus på attraktivitet, trygghet och upplevelserika miljöer med plats för möten, aktivitet och rekreation. Vid all förändring i den byggda miljön ska också hänsyn tas till stadens kulturhistoria. 392 Ett inkluderande Katrineholm Katrineholms attraktionskraft påverkas av den livsstil som platsen kan erbjuda, i kombination med platsens öppenhet och tolerans. Utmaningen är därför att skapa ett levande Katrineholm där det händer saker. Ett Katrineholm där många olika människor vistas, och där det finns utrymme för nya möten. Vidgade och permanentade klyftor påverkar dock människor och grupper av människor i allt högre utsträckning. Unga som varken arbetar eller studerar är en riskgrupp för att hamna i ett långvarigt utanförskap. En särskilt utsatt grupp är ungdomar under 20 år som inte påbörjat eller slutfört sina gymnasiestudier. En ökad social rörlighet är betydande för att minska risken för långvarigt försörjningsstöd. Fastlåsning i försörjningsstöd hindrar människor att realisera sina livsprojekt på både kort och lång sikt. Att finna former för att integrationen av invandrade kommuninvånare ska fungera på bästa möjliga sätt är en utmaning även framåt. Att utveckla bra metoder är betydelsefullt för en bra och snabb integration på arbetsmarknaden och därigenom ökad frihet, självbestämmande och en ekonomiskt bättre tillvaro. Det ger också en starkare social hållbarhet och att Katrineholm tar tillvara på de sociala, kulturella och ekonomiska möjligheterna som migrationen för med sig. Den ideella sektorn gör en omfattande och viktig insats i den svenska välfärden. Civilsamhället och dess organisationer kommer med största sannolikhet ha fortsatt viktiga roller att fylla i demokratin, i det offentliga samtalet, på fritiden och i välfärdsproduktionen framåt. Utvecklingen ställer dock kommunen inför viktiga utmaningar. Den sociala sammanhållningen är en faktor som är av fortsatt betydelse för Katrineholms utveckling där civilsamhället kan spela en viktig roll i att skapa och bibehålla hållbara attraktiva livsmiljöer för boende, besökare och näringsliv. KONSEKVENSER FÖR Den fysiska planeringen har betydelse för en hållbar tillväxt. Planeringen har också en viktig funktion i att skapa förutsättningar för attraktiva boende- och livsmiljöer. Katrineholm ska i huvudsak växa inom en radie av tre kilometer för att utnyttja redan existerande infrastruktur och befintliga kollektivtrafikstråk. I staden bör resande med gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras framför bilåkande för att begränsa utsläpp av växthusgaser. Prioriteringen av gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik bidrar till en tillgänglig stad för alla. Bilarna i den nära staden tar mindre plats vilket bidrar till en bättre miljö. Den nära staden ger fler personer möjligheten att bo eller arbeta centralt med möjlighet till ut- och inpendling från och till större städer i regionen. 14 KATRINEHOLMS KOMMUN I de föregående avsnitten har demografins betydelse för Katrineholms kommun belysts på olika sätt. Fokus har då i huvudsak varit på kommunen som geografisk plats och på kommunens invånare. I detta avsnitt beskrivs effekter för kommunen som organisation. Beroende på vilken demografisk utveckling som kommer ske i kommunen kommer konsekvenserna för och kraven på kommunens olika verksamheter att se olika ut. Den demografiska utvecklingen enligt de tre scenarierna (-1 procent, +0,1 procent och +1 procent) påverkar de kommunala förvaltningarna på olika sätt som analysen ovan visat. Effekten för kommunens ekonomi och planering blir därför olika. Några gemensamma drag finns dock. Det kommunala åtagandet förskjuts från unga till gamla i och med att andelen äldre ökar. Samtidigt minskar andelen i förvärvsarbetande ålder. Beroende på scenario blir denna effekt dock mer eller mindre markant. Inom flera studier de senaste åren lyfts städers och regioners attraktionskraft, kreativitet samt tolerans och mångfald upp som oerhört viktiga faktorer att arbeta med för att skapa en konkurrenskraftig region. Katrineholm konkurrerar på en större arena om boende, besökare, näringsliv, evenemang och uppmärksamhet. Utifrån Richard Floridas tre T är satsningarna på en miljö där människor

har en möjlighet att fortsätta utvecklas betydelsefullt, för en hög grad av öppenhet och tolerans. Dels för att skapa fortsatt trivsel, men också för att kunna ta in nya idéer. En framtida utmaning är att skapa ett ömsesidigt levande, öppet och tolerant Katrineholm. Till stor del handlar det om att vara attraktiv för såväl boende, besökare och näringsliv. Individualiseringen innebär ökade krav på valmöjligheter och tillgänglighet. Människor förväntar sig att hitta information, oavsett var man befinner sig. Människor vill också kunna vara med och välja hur sina egna behov ska tillgodoses. Kommunens roll kommer därför troligen förändras mot en mer vägledande och rådgivande roll gentemot medborgaren där medborgaren i sin tur tar ett större eget ansvar för den egna framtidsplaneringen. Katrineholms kommun behöver kunna möta medborgares och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet och service. Utvecklingen av e-tjänster fortsätter och allt fler manuella tjänster ersätts av digitala. Det ställer dock andra krav på utformningen den kommunala servicen för att alla ska kunna ta del av det offentliga utbudet. I Katrineholms kommun, liksom i de flesta kommuner i Sverige, blir befolkningen allt äldre. Befolkningens utveckling och sammansättning har stor betydelse för volym/dimensionering av kommunens verksamheter. Speciellt barn- och ungdomsgrupper samt förändringen av antalet äldre. Den offentligt finansierade välfärden påverkas av utvecklingen av skatteintäkterna. Tillväxt kan därför underlätta utmaningen i att klara en ökad efterfrågan på välfärdstjänster då katrineholmarna blir allt äldre. Balansen mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver utnyttja kommunala tjänster är viktig för Katrineholm. De ekonomiska förutsättningarna i Katrineholm är starkt kopplade till den ekonomiska utvecklingen såväl internationellt som nationellt och regionalt. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. För att klara en bra välfärd för alla krävs ekonomiska resurser. Eftersom kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter behövs tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheterna på ett effektivt sätt. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. 393 Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar behovet av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. Katrineholm har ett stort antal arbetslösa ungdomar och vuxna. En viktig utmaning är att utveckla metoder och samverkan mellan företag, myndigheter och icke statliga organisationer för att kunna matcha och utbilda personer som står utanför arbetsmarknaden. Detta för att också ta tillvara på den arbetskraftreserv som idag finns inom flera grupper. Sociala problem som socialtjänsten ställs inför i samband med de ökande klyftorna är bland annat barnfattigdomen och hur vi kan mildra framtida konsekvenser av detta. Utmaningen i alla scenarierna blir att klara den kommunala ekonomin. En viktig utgångspunkt är att den kommunala ekonomins balans påverkas av befolkningsutvecklingen en snabbare tillväxt ger en mer gynnsam ålderstruktur än ett scenario där befolkningen minskar. Vidare kan det vara viktigt att skilja på å ena sidan kostnader som uppstår som en konsekvens av den demografiska utvecklingen (t.ex. ökade kostnader för äldreomsorg) och å andra sidan kostnader till följd av satsningar för att främja tillväxt (t.ex. kostnader för infrastruktur och bostadsbyggande). I vissa fall kan det vara svårt att tydligt definiera om en kostnadsökning ska ses som en konsekvenskostnad eller satsningskostnad, till exempel när det gäller utbildning. Konsekvenskostnader i de olika scenarierna Genom de tre antaganden om befolkningsutvecklingen i Katrineholm kan vi se hur kostnaderna för kommunen utvecklas beroende på scenario. De blir dock allt svårare att göra långsiktiga prognoser vilket ställer högre krav på kommunens flexibilitet och omställningsförmåga. Betydande frågeställningar är innebörden av till exempel minskade skattemedel, ökade krav (ambitionshöjningar) och högre krav på tillgänglighet. Beroende på vilken demografisk utveckling som kommer att ske i Katrineholm kommer kommunen att behöva prioritera olika och olika hårt. Ambitionshöjningar kommer knappast vara genomförbara om de inte samtidigt innebär en effektivisering av verksamheten. Det framkommer också att det kommunala uppdraget måste avgränsas och förtydligas ytterligare. I underlagen från förvaltningarna redovisas beräknade kostnadsökningar i de olika scenarierna. Bildningsförvaltningen Grundskolan behöver fortsätta arbetet med att förbättra elevernas resultat i skolan. Målet måste vara att fler elever når godkändnivån, att meritvärdet ökar och att den generella utbildningsnivån höjs. Katrineholmarna, och i synnerhet pojkar och unga män, har i jämförelse med riket en generellt låg utbildningsnivå och statistiken visar att en förändring tar tid. Satsningar kring genusfrågor bedöms som betydelsefulla för att få till stånd för en 15

förändring av struktur, kultur och attityd till studier. Det i sin tur kan bidra till framgång för alla elever. En stor utmaning för bildningsförvaltningen finns inom gymnasieskolan. Ett minskat elevantal ställer stora krav på bibehållen kvalité. Färre elever gör att programutbudet måste minskas. Detta kräver utökad regional samverkan för att ändå erbjuda ett fortsatt brett programutbud. Det i sin tur, ställer krav på tillgängliga och bra kommunikationer. I annat fall riskeras att elever och/eller familjer väljer 394 respektive antagande. 15 se sista sidan Socialförvaltningen I Katrineholm är arbetslösheten hög och andelen invånare med försörjningsstöd ökar. Socialförvaltningens bedömning är att andelen invånare som har ett ärende hos socialförvaltningen kommer att öka från ca 4 procent av befolkningen (ca 1 300 personer) idag till 5 procent 2020 och 6 procent 2030. Det handlar framför allt om en ökning av andelen som behöver försörjningsstöd. Det som Bildningsförvaltningen att flytta för att få ökade valmöjligheter till utbildning. Även om andelen Katrineholmare som läser vidare ökar, kommer det att ta tid innan den generella utbildningsnivån höjs. För att näringslivet inte ska hämmas bör den positiva samverkan som finns mellan skola, Viadidakt och näringslivet fortsätta att utvecklas. främst påverkar socialförvaltningens kostnadsutveckling är dock att kostnaden för varje insats bedöms stiga, både när det gäller försörjningsstöd och andra insatser. Den totala kostnaden för försörjningsstöd och köpta placeringar var 153 mnkr 2012, varav kostnaden för försörjningsstöd var 53,5 mnkr. Kostnaden för familjehemplacerade barn var 15 mnkr 2012, för barn placerade på institution 14 mnkr. 16 17 18 En utmaning för kommunen, som organisation, är rekrytering av, välutbildad pedagogisk personal med rätt kompetens, då stora pensionsavgångar väntas. Ny teknik och digital utveckling ställer nya krav på lärarrollen för att alla elever ska nå framgång. Utöver de verksamhetsbehov, som uppstår till följd av förändringar i volymen kommer bildningsförvaltningen också att behöva göra rekryteringar till följd av pensionsavgångar. Nedan framgår det rekryteringsbehovet för Andelen invånare som uppbär försörjningsstöd bedöms bli allt mer ekonomiskt svaga och socialt utsatta i framtiden. Stödet från Katrineholms kommun för att uppnå en skälig levnadsstandard kommer därför att behöva öka även vid en befolkningsökning. Arbetet med så kallade hemmaplanslösningar för att undvika kostsamma institutionsplaceringar måste intensifieras vid sidan om en strävan efter ökad kvalitet och effektivitet i insatser. För att hålla kvar kostnaderna för försörjningsstöd ställs krav 16

på en offensiv metodutveckling för insatser som leder till egen försörjning. Till detta krävs en ökad samverkan med övriga kommunala aktörer men också mellan kommuner, myndigheter, alternativa utförare och ideell sektor. Nedan framgår kostnadsökningen för försörjningsstöd och köpta placeringar i de tre scenarierna år 2020 och 2030. Kostnadsökningen för försörjningsstöd revovisas även separat. I beräkningarna har inflationen beaktas. Viadidakt En trolig utveckling är att flera företag, oavsett scenario, står inför utmaningen att säkra sin framtida kompetensförsörjning. Detta trots en hög arbetslöshet. Den regionala arbetsmarknaden bidrar till ökad konkurrens om arbetskraft med rätt kompetens samtidigt som matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten kan bli bättre. För Viadidakt och bildningsförvaltningen blir det viktigt att möta utvecklingen genom att verka för en generellt högre utbildningsnivå bland katrineholmarna och att stimulera till att utbilda sig inom bristyrken. En kärv arbetsmarknad för personer med lägre eller ofullständig utbildning tillsammans med matchningsproblematiken mellan de lediga arbetena och arbetssökande innebär att fler kommer söka olika former av vuxenutbildning för stärkt ställning på arbetsmarknaden. I dagsläget möter Viadidakt ofta invånare som inte har möjlighet att studera vidare på hemmaplan vilket kan få som konsekvens att motiverade katrineholmare väljer att flytta till andra kommuner för behörighetsgivande utbildning. Den framtida utmaningen består i att höja utbildningsnivån, locka ungdomar till högre studier, integration på arbetsmarknaden och inflyttning av personer med högre utbildning. För att möta utmaningarna inom områdena utbildning, integration och arbetsmarknad krävs ökad samverkan mellan kommun, statliga myndigheter och andra organisationer. Därigenom kan förutsättningar skapas för att utveckla individuella och flexibla lösningar samt förbättra effektiviteten. Vidare pekar flera rapporter på att behovet av utbildad personal inom vård och omvårdnad samt förskollärare ökar samtidigt som resurserna för dessa utbildningar i dag 19 395 är starkt begränsade. Höjda krav inom området vård- och omsorg kräver en ökad volym av sjuksköterskeutbildningar för att tillgodose behovet. Vård- och omsorgsförvaltningen Avseende vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet ses en utveckling mot mer fokus på, och behov av, individuella lösningar för att tillmötesgå brukarnas önskningar. Kompetensprofilen inom vård och omsorg förändras för att kunna möta medborgarna behov. Ökat kvarboende, Housing first och andra trender där egenansvaret ökar måste kompletteras med anpassningar för resurssvagare grupper. Utifrån de nya demensriktlinjerna har en beräkning gjorts av den ökade bemanningen inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet. I avvaktan på det exakta behovet av insatser grundar sig beräkningen på en ökning på personal på 0,15 procent per brukare med förekomst av demens. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rapport Bättre vård för sjuka och äldre förutspås en ökning till dubbelt så många med diagnosen till år 2030. Den nya riktlinjen träder i kraft 2014 vilket förklarar en del av ökningen vid främst år 2020 och 2025. Utöver de verksamhetsbehov som uppstår till följd av volymökningarna kommer vård- och omsorgsförvaltningen också behöva göra omfattande rekryteringar till följd av pensionsavgångar. Fram till år 2020 beräknas 231 årsarbetare gå i pension. Till 2030 är det 382 årsarbetare. Kostnader för att främja tillväxt Samhällsbyggnadsförvaltningen Katrineholms läge nära flera stora arbetsmarknader, både i och utanför länsgränsen, innebär att pendlingen är en viktig del i att kunna attrahera människor och företag. Speciellt bör kommunikationerna med Norrköping, Eskilstuna och Stockholm prioriteras då de idag hör till de städer flest pendlar till och från. Men det bör också utredas hur pendlingen kan ökas till andra större arbetsmarknader, exempelvis Örebro och Nyköping. För att Katrineholms ska uppfattas som en attraktiv stad av människor och företag krävs det investeringar i den fysiska miljön. Totalt föreslås investeringar på totalt 250 miljoner till år 2020 och till 2030 föreslås investeringar i offentliga mötesplatser, infrastruktur och kollektivtrafik om 700 miljoner kronor. Hur påverkas de kommunala intäkterna? Kommunens intäkter påverkas av utvecklingen när det gäller: Egna skatteintäkter Kommunalekonomisk inkomst- och kostnadsutjämning samt LSS-utjämning Taxor och avgifter som brukare av kommunala tjäns- 17

ter betalar Kommunal fastighetsavgift Bidrag från statliga myndigheter Försäljning av verksamhet Ränteintäkter De flesta av kommunens inkomstkällor påverkas av den demografiska utvecklingen. Skatteintäkterna påverkas dels av skattesatsen, dels av antalet invånare och katrineholmarnas medelinkomst. Medelinkomsten påverkas i sin tur bland annat av andelen av befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder, förvärvsfrekvensen och nivån på löner och företagarinkomster. Förändringar av skattesatsen och antal invånare får direkt genomslag på kommunens intäkter. Men till följd av inkomstutjämningen får en förändring av medelinkomsten inte full effekt på kommunens intäkter. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skatteunderlaget mellan kommuner. Kostnadsutjämningssystemet syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet bygger på att man utifrån tillgänglig statistik försöker hitta samband mellan befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommuner och de kostnader de har för olika verksamheter. Genom kostnadsutjämningen får kommunen kompensation till exempel om andelen äldre ökar mer än genomsnittligt i riket. Detta innebär att det inte finns någon direkt koppling mellan antalet äldre i befolkningen och kommunens möjlighet att hålla ekonomin i balans, det beror på utvecklingen i förhållande till andra kommuner. 396 och fattiga kommuner. Systemet kommer då sannolikt sättas under press. Kommer de kommuner som idag betalar in pengar i systemet vara beredda att betala mer för att finansiera en lika omfattande utjämning av kommunala förutsättningar som idag? Hur mycket resurser kommer staten vara beredd att bidra med i systemet? Kommer systemet att bli mer riktat mot de kommuner som har de allra kärvaste förutsättningarna för att finansiera välfärden? Och vad innebär det i så fall för Katrineholm? SLUTSATSER MED REKOMMENDATIONER I den här rapporten har fyra trender och tre fokusområden för tillväxt belysts utifrån ett basscenario från WSP Sverige samt underlag från bildningsförvaltningen, socialförvaltningen, Viadidakt, samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. En av slutsatserna är att Katrineholm påverkas av att Stockholmsregionen växer snabbt. Det är kostsamt att vara i smeten. Det i sin tur bidrar till ett tryck utåt, avseende befolkning och arbetsplatser. Mindre kommuner som ligger i närheten av en storstad växer. Katrineholms närhet till Norrköping och Eskilstuna är både en förutsättning och en möjlighet. Ett sätt att nyttja de lokala förutsättningarna och Katrineholms potential är fortsatta satsningar på ytkrävande näringsliv samt verksamheter som inte får plats och/eller kostar mer i storstadsområden. Effekterna av utjämningssystemen är viktiga att komma ihåg när man analyserar de förväntade kostnadsökningar som redovisats av nämnderna. Nämndernas redovisade kostnader är brutto men det är nettokostnaderna som är avgörande för om kommunen kommer att klara ekonomin. Regeringen har i maj överlämnat en remiss till lagrådet, med förslag till ändringar i lagen om kommunalekonomisk utjämning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Underlaget är det förslag som presenterades av Utjämningskommittén 2011 i betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Den sammantagna effekten för Katrineholms kommun av de föreslagna ändringarna är positiv, dock innebär införandebidraget att de nya reglerna får fullt genomslag först år 2018. På längre sikt är det svårt att sia om utvecklingen för utjämningssystemet. Det är troligt att den pågående urbaniseringen i Sverige kommer att fortsätta. I takt med att de demografiska och inkomstmässiga skillnaderna mellan kommuner i glesbygd och storstadsregioner blir allt större kommer utjämningssystemet, med nuvarande ambitionsnivå, att behöva omfördela mer resurser mellan rika Avseende den kommunala ekonomin är kommunen, och kommer oavsett scenario att vara, beroende av utjämningssystemet så som det ser ut idag. Genom att följa och utveckla dessa trender, områden och slutsatser samtidigt som nya söks kan vi få en ökad insikt om vad de 17 närmaste åren kan få för konsekvenser för Katrineholm och Katrineholms kommun. Analysen bör dock vidgas ytterligare för att även fånga miljö- och klimatfrågor samt den kommunala servicen. Kraven och förväntningarna på vilka tjänster som kommunen ska tillhandahålla ökar samtidigt som omvärlden förändras i en allt snabbare takt. Vilka produktivitetsökningsmöjligheter som finns i den kommunala verksamheten utan att kvaliteten försämras är en central frågeställning framåt. Likaså hur kommunen hanterar och möter ambitions- och kvalitetshöjningar. Inriktningen som Katrineholm väljer mot 2030 påverkar utmaningarnas dignitet och deras konsekvenser för Katrineholm. Kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefullt för möjligheten att kunna vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen. 18

397 Att stimulera initiativ och insatser från andra aktörer blir fortsatt viktigt för att få fler att engagera sig och investera i Katrineholms utveckling. Vid en negativ befolkningsutveckling får kommunens förmåga att förhindra en obalans mellan inkomster och utgifter i kommunens ekonomi stor betydelse, särskilt som andelen förvärvsarbetande minskar och andelen äldre (över 65 år) ökar samtidigt. En hållbar tillväxt förutsätter i sin tur ett väl utvecklat näringsliv som kan bidra till nya arbetstillfällen. En viktig faktor är att de nya arbetstillfällena kan besättas av katrineholmare eller personer som avser flytta till Katrineholm. Andra nyckelområden för en befolkningstillväxt är att skapa förutsättningar för att branschmixen och bredden blir bättre med ökad företagstäthet och klustertäthet.20 se sista sidan Arbetet med hållbara attraktiva livsmiljöer som utvecklar kreativitet och tolerans behövs också fortsätta för att locka och attrahera morgondagens kreativa individer och talanger till Katrineholm. tegier och resurser vara integrerade och utformade utifrån Katrineholms rådande förutsättningar. Den övergripande strategin för tillväxt och samhällsplaneringen på längre sikt bör därför ha sin utgångspunkt i ett befolkningsmål att sträva mot. Detta för att, utifrån Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust, definiera en önskad utveckling till 2030. Utifrån förvaltningarnas underlag redovisas ett antal insatser som bedöms som fortsatt viktiga. Som ett underlag inför den fortsatta planeringen lämnas även ett antal förslag på möjliga åtgärder för en positiv effekt på befolkningsutvecklingen. Detta material understryker att tillväxt sker när flera faktorer samverkar. Därför bör stra- Sammanfattningsvis handlar kommunens utmaningar om att skapa en balans mellan möjligheter, behov och leveransen av välfärdstjänster. Att tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och kommuninvånare verka för att Katrineholm är och upplevs som en attraktiv kommun för boende, besökare och företag. Kopplat till detta ses fem övergripande utvecklingsområden för Katrineholms kommun mot 2030: Prioritera åtgärder som har en positiv effekt på befolkningsutvecklingen Höja utbildningsnivån Ha ett framgångsrikt integrationsarbete och ett inkluderande samhälle Intensifiera samverkan med andra aktörer Vara en uthållig kommun med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Ordmolnet här nedan illustrerar ett antal förslag på möjliga åtgärder för en positiv effekt på befolkningsutvecklingen. 19

FOTNOTREGISTER 398 1. raps är en förkortning av regionalt Analys- och prognossystem och analyserar samspelet mellan befolkning, arbetsmarknad, regionalekonomi och bostadsmarknad. I modellen beräknas först preliminärt befolkningsutvecklingen med demografiska antaganden om utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttning och utflyttning. Ur befolkningen härleds arbetskraftsutbudet med utgångspunkt i den preliminära befolkningen av antalet invånare i åldrarna 20-64 år. Hur befolkningen preliminärt utvecklas påverkar bostadsbyggandet som direkt påverkar regionalekonomin via bostadsinvesteringar. På nationell nivå görs antaganden om näringslivets exportutveckling och produktivitetstillväxt. Dessa antaganden görs för 49 branscher och produktions, sysselsättningstillväxten i dessa beräknas på nationell nivå. I regionalekonomimodulen beräknas även effekterna på branschernas produktion och sysselsättning av branschernas leveranser av insatsvaror till varandra. Även effekterna på produktion och sysselsättning av hushållens konsumtion tas med. Beroende på regionspecifika strukturella förhållanden beräknas för varje region ett årligt produktionsvärde för varje bransch. Med hänsyn tagen till produktiviteten vid basåret 2007 och den årliga produktivitetstillväxten härleds en årlig efterfrågan på arbetskraft. Denna efterfrågan balanseras mot utbudet av arbetskraft med justeringar av förvärvsfrekvensen, pendlingsnetto och flyttnetto. 2. Visionen för Sörmland antogs av regionstyrelsen i december 2011 och är den vi vill sträva mot när Sörmland utvecklas. Sörmlandsstrategin 2020 antogs av regionstyrelsen den 6 december 2012 och har sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. Den har sin grund i bland annat EU2020, EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. 3. Richard Floridas gav år 2006 ut Den kreativa klassens framväxt som fick stor uppmärksamhet då den sätter kreativitet i relation till regional utveckling och tillväxt. 4. Edward Glaeser, nationalekonom och professor vid Harvard, USA, har studerat betydelsen av kvalitetsattribut för regioners attraktivitet och tillväxt. I Stadens triumf som gavs ut 2012 hävdar Glaeser att ju tätare städer, desto bättre är förutsättningarna för företagsamheten. 9. Andelen gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 2012 är för Katrineholm 37,6 och för Stängnäs 41,6. Källa Kolada. Avseende befolkningens utbildningsnivå så har Katrineholms en andel av befolkningen 25-64 år med eftergymnasial utbildning på 28% (kvinnor 35, män 22). Motsvarande siffra är för Strängnäs 36% (kvinnor 42, män 30). Källa: SCB 10. Bedömningen görs utifrån en beräkning om två personer per hushåll. 11. Utbud av arbetskraft vid oförändrad förvärvsfrekvens, förändring 2008-2030. 12. 13. Statistiken är hämtad från SCB. Notera att det inte framgår vilket färdsätt som pendlarna nyttjar. Statistiken omfattar inte pendling för studier. 14. Statistiken är hämtad från SCB. Notera att det inte framgår vilket färdsätt som pendlarna nyttjar. Statistiken omfattar inte pendling för studier. 15. Hänsyn har tagits till inflationen. 16. Startvärde 153 miljoner varav försörjningsstöd 53,5. Hänsyn har tagits till inflationen. 17. Samtidigt som antalet klienter ökar i scenariot ökar också KPI vilket resulterar i att kostnaderna ökar. 18. Hänsyn har tagits till inflationen. 19. Ökat rekryteringsbehov med utgångspunkt i befintlig personals pensionsavgångar samt de för dagens kända ökade behov av personal till personer med demens. 20. Klusterinitiativ är när näringsliv, offentliga aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner går samman och bedriver ett strategiskt utvecklingsarbete inom en verksamhet. 5. Sveriges framtida befolkning 2013-2060, SCB. 6. Försörjningskvoten visar hur många som ska producera de varor och tjänster hela befolkningenska leva av. Beräkningen är (0-19 år) + (65 år och uppåt) / (20-64 år). 7. Sveriges kommuner och Landsting Vägval för framtiden. Utmaningar för det kommunala uppdraget mot 2020. 8. SE Svenskarna och Internet 2012. 20

399 Dnr KS/2013:194-119 Handläggare: Marie Sandström Koski Förordnanden för att fullgöra ordförandeuppgifter under sommaren 2013 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att under ordinarie ordförandes ledighet under nedanstående veckor sommaren 2013 förordna följande personer att fullgöra ordförandens uppgifter i frågor som kräver ett omedelbart agerande: Vecka 26 och 28 Vecka 29 Vecka 30 Vecka 31 Ärendebeskrivning Lars Härnström Anneli Hedberg Pat Werner Ulrica Truedsson Kommunstyrelsens ordförande har muntligen initierat behovet av att tillförordna ersättare att fullgöra ordförandens uppgifter under dennes ledighet veckorna 26 och 28 31 under sommaren 2013. Behovet av förordnanden avser frågor som kräver ett omedelbart agerande. För övrigt har ordföranden anmält att han finns anträffbar, både via telefon och e-post, under ledigheten om så skulle behövas.

400 Dnr: KS/2013:286-040 Handläggare: Per Johansson Omfördelning av öronmärkta medel till elevutveckling Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar omfördela 4 600 000 kronor från medel till välfärdsutmaning, till volymökningar inom bildningsnämnden samt service- och tekniknämnden. Ekonomichefen utses att månatligen besluta om ersättning till bildningsnämnden samt service- och tekniknämnden, baserat på det faktiska antalet elever per den 15:e i varje månad. Delegationsbesluten anmäls till kommunstyrelsen månaden efter. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade i december 2012 om att avsätta 3 000 000 kr av de öronmärkta medlen för välfärdsutmaningar till volymökningar inom bildningsnämndens verksamhetsområde. En avstämning ska göras månatligen av det faktiska antalet barn i de olika ålderskategorierna i förhållande till det budgeterade antalet. Om det faktiska antalet barn/elever överstiger det budgeterade, tillförs bildningsnämnden medel motsvarande detta. Som utgångspunkt för ersättning per barn/elev, används det á pris som används i kommunens demografimodell. Om det faktiska antalet barn/elever understiger det budgeterade minskas inte medlen till bildningsnämnden. Eftersom det ökade antalet elever påverkar även service- och tekniknämndens verksamhet i form av ökat antal serverade måltider, skulle även service- och tekniknämnden kompenseras för ökad volym. Som pris används det överenskomna priset inom skolpengen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-06-10 PM om asyl- och flyktingmottagandet, 2013-04-18, Sveriges Kommuner och Landsting

401 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-06-10 KS/2013:286-040 Ekonomi- och upphandlingskontoret Vår handläggare Sari Nilsson Ert datum Er beteckning KOMMUNSTYRELSEN Omfördelning av öronmärkta medel till elevutveckling Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade i december 2012 om att avsätta 3 000 000 kr av de öronmärkta medlen för välfärdsutmaningar till volymökningar inom bildningsnämndens verksamhetsområde. En avstämning skulle göras månatligen av det faktiska antalet barn i de olika ålderskategorierna i förhållande till det budgeterade antalet. Om det faktiska antalet barn/elever överstiger det budgeterade, tillförs bildningsnämnden medel motsvarande detta. Som utgångspunkt för ersättning per barn/elev, används det á pris som används i kommunens demografimodell. Om det faktiska antalet barn/elever understiger det budgeterade minskas inte medlen till bildningsnämnden. Eftersom det ökade antalet elever påverkar även service- och tekniknämndens verksamhet i form av ökat antal serverade måltider, skulle även service- och tekniknämnden kompenseras för ökad volym. Som prislapp används det överenskomna priset inom skolpengen. För att ge nämnderna korrekta förutsättningar att bedriva sin verksamhet är det viktigt att tydliggöra kopplingen mellan volymer och resurser. Detta samband har blivit under senare år ännu mer betydelsefull som en följd av det ökade antalet privata aktörer inom utbildning och vård och omsorg. Budgetramen för bildningsnämnden för 2013 baseras på ett antagande om antalet barn/elever som finns inom nämndens verksamheter. Enligt bedömningen gjord våren 2012 skulle antalet elever 2013 uppgå till 6345 barn/elever mellan 1-19 år. Den senaste avstämningen per 15 maj visar att antalet barn/elever uppgår till 6529. Nedan visas dels den budgeterade fördelningen, dels den faktiska per 15 maj. Antalet barn/elever Budget 2013 Utfall per 15 maj 2013 Förskola 1 535 1 609 Grundskola 3 545 3 666 Gymnasiet 1 265 1 254 Totalt 6 345 6 529 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57035 64180 Katrineholm Telefax: 0150-488360 www.katrineholm.se E-post: sari.nilsson@katrineholm.se

402 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-06-10 KS/2013:286-040 Ekonomi- och upphandlingskontoret Ovanstående antalet omfattar de barn/elever som kommunen har kostnadsansvar för dvs de som är folkbokförda i Katrineholms kommun. Under hösten 2012 fanns det antaganden om att det under 2013 skulle anlända ca 300 elever från framförallt Somalia till Katrineholm som anhöriginvandrare. Enligt uppgift från Bildningsförvaltningen uppgår antalet nyanlända hittills (per 31 maj) till 158 barn mellan 0-16 år. Därtill kommer ca 100 barn/elever som är aviserade att anlända under sommaren. En bedömning som förvaltningen gör pekar på att ytterligare ca 170 elever kan komma till kommunen under hösten. Detta gör att bildningsförvaltningens totala bedömning i dagsläget hamnar på ca 430 nyanlända under 2013. Prognosen ovan avviker relativt kraftigt från de tidigare antaganden som ligger till grund för ramarna. Enligt den senaste befolkningsprognosen från SCB som presenterades i mars 2013, skulle elevantalet för bildningsnämnden vara relativt oförändrad mellan 2013 och 2014 dock med stora förändringar mellan grundskolan och gymnasiet. För att skapa bättre planeringsunderlag inför höstens arbete med övergripande plan med budget för 2014-2016 kommer kommunledningsförvaltningen, enligt uppdrag, att beställa en ny befolkningsprognos från SCB med aktualiserade förutsättningar. Förvaltningens bedömning Samtliga av de avsatta öronmärkta medlen enligt beslutet i december 2012 är omfördelade till bildningsnämnden resp service- och tekniknämnden under årets fyra första månader. Ett separat beslut togs vid kommunstyrelsens sammanträde i maj för att lösa finansieringen per 15 maj. För att nämnderna ska kunna kompenseras under den resterande delen av året, bör ytterligare en omfördelning göras från de öronmärkta medlen till välfärdsutmaningar. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med bildningsförvaltningen och Viadidakt gjort beräkningar utifrån de uppdaterade antagandena. Beräkningarna visar att för att kunna fortsätta kompensera bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen enligt samma principer som under början av 2013, finns ett ytterligare resursbehov om ca 15 mnkr. Resursbehovet baseras på ett antagande om ca 430 nyanlända barn/elever till Katrineholm under 2013. Det ökade resursbehovet kommer att i första hand att finansieras via den etableringsersättning som kommunen får från Migrationsverket. Av det totala resursbehovet kan 7,1 mnkr finansieras via medel från Migrationsverket. Enligt den lagstiftning som gällde före 2010-12, mottog kommunen medel för att sköta integrationen av nyanlända. Dessa medel var inte knutna till specifika individer så som dagens regelverk. Medlen som kommunen mottog beräknades att räcka under ca 3,5 år. Av dessa medel fanns det vid årsskiftet 2012 kvar ca 9 mnkr att användas till integration av personer anlända före 2010-12. 3 mnkr av dessa medel bedöms kunna användas för att bidra till finansiering för ändamålet ovan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57035 64180 Katrineholm Telefax: 0150-488360 www.katrineholm.se E-post: sari.nilsson@katrineholm.se

403 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-06-10 KS/2013:286-040 Ekonomi- och upphandlingskontoret Det kvarstående resursbehovet, 4,6 mnkr, till bildningsnämnden och service- och tekniknämnden föreslås att omfördelas från de avsatta medlen till välfärdsutmaningar som kommunen avsatte i bokslutet för 2011. Av 2011 års öronmärkta medel till välfärdsutmaningar finns 6,5 mnkr kvar att besluta om. Kommunstyrelsen föreslås därmed besluta att 4 600 000 kr omfördelas från medel till välfärdsutmaning till volymökningar inom bildningsnämnden och service- och tekniknämnden Ekonomichefen utses att månatligen besluta om ersättning till bildningsnämnden och service- och tekniknämnden baserat på det faktiska antalet elever per den 15. varje månad. Delegationsbesluten anmäls till kommunstyrelsen månaden efter. För kommunledningsförvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vasavägen 16 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57035 64180 Katrineholm Telefax: 0150-488360 www.katrineholm.se E-post: sari.nilsson@katrineholm.se

404 PM 2013-04-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (19) Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Avdelningen för vård och omsorg Avdelningen för ekonomi och styrning Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande Sammanfattning Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande ger nyanlända rätt förutsättningar för etablering i det svenska samhälls- och arbetslivet. Det ökade asyl- och flyktingmottagandet i år och de kommande åren innebär både möjligheter och utmaningar. Staten har det övergripande och ekonomiska ansvaret för asyl- och flyktingmottagandet och sätter ramarna för rollfördelningen mellan olika aktörer genom regelverk. Kommuner och landsting vill och ska på ett aktivt sätt bidra till att nyanlända barn och vuxna ges de bästa möjligheterna till etablering i det svenska samhälls- och arbetslivet. Men just nu är läget ansträngt i många kommuner och landsting. Det finns brister i samspelet mellan stat och kommuner/landsting samt mellan de olika systemen för mottagning av asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Fördelningen av asyl- och flyktingmottagandet är ojämnt och många kommuner får ta ett för stort ansvar på grund av bosättningens regler och långa ledtider. Inte minst finns en underfinansiering i statens ersättning till kommuner och landsting. De kommuner och landsting som har ett stort asyl- och flyktingmottagande riskerar att få sämre förutsättningar att klara sitt välfärdsuppdrag än de som inte har det. Stat och kommun är ömsesidigt beroende av varandra i asyl- och flyktingmottagandet. För ett hållbart system krävs en bättre samsyn mellan stat och kommun om möjligheter och behov. Brister i samspelet riskerar att spela främlingsfientliga krafter i händerna och missgynna en positiv utveckling av nyanländas etablering. För att kommuner och landsting ska få rätt förutsättningar i sin roll inom asyl- och flyktingmottagandet krävs en rad åtgärder från staten som tillsammans bidrar till att asylsökande och flyktingar får ett bra mottagande och att möjligheterna i mottagandet bättre tillvaratas. Promemorian sammanfattar behov av åtgärder på kort och lång sikt för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande. Det handlar om åtgärder för att förbättra samspel och samverkan mellan stat och kommun, om bosättning och asyl- och flyktingmottagandets fördelning och om det statliga ekonomiska ansvaret. SKL vill verka för att ett gemensamt arbete med regeringen snarast kommer till stånd med utgångspunkten att skapa ett hållbart asyl- och flyktingmottagande. Dialogen ska syfta till att genomföra omedelbara och mer långsiktiga lösningar inom bland annat följande områden: Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

405 2013-04-18 2 (19) Se över ersättningssystem till kommuner och landsting som behöver förenklas, ge kostnadstäckning för de delar som är underfinansierade idag, ge förutsättningar för utökat mottagande och stimulera en jämnare spridning. Här behövs både akuta insatser för kommuner som tar ett stort ansvar i det utökade mottagandet och mer långsiktiga lösningar för ett hållbart system över tid. Underlätta och stimulera samarbetsformer, lösningar och inriktningar för etableringsinsatser som innebär att individen och de lokala och regionala möjligheterna ställs i centrum. Undanröj juridiska hinder för samverkan mellan kommuner och ge Arbetsförmedlingen möjlighet att köpa insatser från kommuner. Ändra ebo-reglerna så att de omfattar asylsökande som hittar ett ordnat boende och bered övriga ett tryggt boende i abo. Låt planeringen för en hållbar bosättning efter uppehållstillstånd ingå i etableringsplanen som en grund för rätten till etableringsersättning. Ta ett helhetsgrepp i styrningen av asyl- och flyktingmottagandet, både av effektivitets- och kvalitetskäl och för att motverka att olika mottagningsgrupper, verksamhetsområden och ansvariga instanser konkurrerar. Frivillighet i det kommunala mottagande måste vara grundprincipen. En tvångslagstiftning inom mottagandet av ensamkommande barn riskerar t ex att få negativa konsekvenser i andra delar av asyl- och flyktingmottagandesystemet. Genomför åtgärder för att förenkla och förbättra ersättningarna till nyanlända. Det finns färdiga förslag till lösningar som myndigheterna och SKL presenterat. I nuläget lägger både nyanlända och myndigheter för mycket kraft och fokus på praktiska frågor kring bidrag istället för etableringsinsatser. Säkerställ samråd mellan Migrationsverket och kommun vid etablering och drift av anläggningsboenden. Kompensera kommuner fullt ut för insatser till asylsökande och till nyanlända som är kvar i abo efter uppehållstillstånd p g a långa ledtider i bosättningsprocessen. Effektivisera mottagandet av ensamkommande barn och unga genom att överföra det praktiska ansvaret för ankomstboenden till staten och möjliggöra mer flexibla boendeformer som är anpassade efter målgruppens behov. Kommuner ska fortsatt ha ansvar för socialtjänstens och skolans insatser. SKL ska också verka för ett förstärkt internt arbete som omfattar dialog med medlemmarna om asyl- och flyktingmottagandets utveckling och fördelning samt stöd till den lokala och regionala samverkan med statliga myndigheter.

406 2013-04-18 3 (19) Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 5 SKL:s utgångspunkter... 5 Aktuellt läge i asyl- och flyktingmottagandet... 5 Prognos 2013... 5 Mottagandet av asylsökande... 6 Överenskommelser med kommuner om anvisningsbara platser i flyktingmottagandet... 7 Nyanlända med uppehållstillstånd som ordnar eget boende... 8 Ensamkommande barn och unga... 8 Åtgärder för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande... 10 1. Åtgärder från regeringen i samråd med kommuner och landsting... 11 Åtgärder för ett hållbart ersättningssystem... 11 Åtgärder för bosättning och flyktingmottagandets fördelning över landet... 14 Åtgärder för bättre samspel och etableringsinsatser... 16 2. Samverkan med myndigheterna... 16 3. Förstärkning av SKL:s arbete med integrationsfrågor... 17 Bilagor Dialog med medlemmar om ansvarsfördelning och utvecklingsfrågor... 17 Kommuner och landsting som arbetsgivare... 17 Bilaga 1: Förslag till åtgärder inom asyl- och flyktingmottagandet Bilaga 2: Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

407 2013-04-18 4 (19) Inledning Ett fungerande asyl- och flyktingmottagande förutsätter ett nära samspel och förtroende mellan stat, kommun, landsting och olika privata aktörer. Det ökade asyl- och flyktingmottagandet i år och de kommande åren innebär både möjligheter och utmaningar och kräver extraordinära insatser för att säkra att nyanlända får goda möjligheter att etablera sig i samhälls- och arbetslivet. I många kommuner och landsting är läget ansträngt. Det handlar i huvudsak om: Brister i samspelet inom och mellan de olika systemen för mottagning av asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Ojämn fördelning av asyl- och flyktingmottagandet, bostadsproblematik och långa ledtider i bosättningsprocessen Otillräckliga ersättnings- och finansieringssystem. Stat och kommun är ömsesidigt beroende av varandra i asyl- och flyktingmottagandet, till exempel för att klara bosättningen och erbjuda nyanlända bra insatser. Samtidigt saknas en samsyn om asyl- och flyktingmottagandets ansvarsfördelning, finansiering och utvecklingsbehov. Det är av stor vikt att den obalans som råder i samspelet mellan stat och kommun rätas ut. Obalansen spelar främlingsfientliga krafter i händerna och motverkar en positiv utveckling av nyanländas etablering. I promemorian sammanfattas aktuellt läge i asyl- och flyktingmottagandet och förbundets ställningstaganden om behov av åtgärder för att kommuner och landsting ska få rätt förutsättningar att bidra till ett hållbart asyl- och flyktingmottagande. Åtgärdsförslagen har sin utgångspunkt i förbundets inriktningsdokument och tidigare ställningstaganden och är framtagna i dialog med kommuner och landsting. Förslagen behandlar förutsättningar som regering och riksdag råder över i asyl- och flyktingmottagandets regelverk. Förbundet ska också verka för att stödja kommuner och landstings utvecklingsarbete i frågor som rör asyl- och flyktingmottagandet liksom utvecklingen av samverkan mellan kommuner och statliga myndigheter.

408 2013-04-18 5 (19) Bakgrund SKL:s utgångspunkter Kommuner och landsting vill och ska på ett aktivt sätt bidra till att nyanlända inom flyktingmottagandet ges de bästa möjligheterna till etablering i det svenska samhällsoch arbetslivet. Det är viktigt att hela samhället tar ansvar för skyddsbehövande som ges asyl i Sverige och tar tillvara den resurs som de nyanlända utgör. Ett framgångsrikt integrationsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara ett framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Kommuner behöver samtidigt känna sig säkra på att de ekonomiska förutsättningarna är tydliga och stabila över tid. De kommuner och landsting som har ett stort asyl- och flyktingmottagande ska inte ha sämre förutsättningar att klara sitt välfärdsuppdrag än de som inte har det. Utgångspunkter som är formulerade i förbundets inriktningsdokument är att: Staten har det ekonomiska ansvaret för asyl- och flyktingmottagandet. Staten har också ansvaret för att sätta ramarna genom regelverk och kommunerna och landstingen agerar på uppdrag av staten och står för vissa insatser. SKL ska verka för att staten tar det fulla kostnadsansvaret. För att påskynda integrationen måste fler kommuner engagera sig i flyktingmottagandet. SKL ska verka för att nyanländas kompetens tas till vara i arbets- och samhällslivet. Asyl- och flyktingmottagande förutsätter liksom andra verksamhetsområden ett fungerande samspel och samordning mellan stat, kommun, landsting och olika privata aktörer. Aktuellt läge i asyl- och flyktingmottagandet Konjunkturläge, möjligheterna på arbetsmarknaden, hur stora och vilka grupper som kommer inom flyktingmottagandet och vart de bosätter sig, påverkar enskilda kommuners och landstings förutsättningar inom flyktingmottagandet på olika sätt. För en långsiktig och hållbar utveckling av flyktingmottagandet är det viktigt med ett helhetsperspektiv på kommuners och landstings uppdrag kring asylsökande barn och vuxna, ensamkommande barn och flyktingar med uppehållstillstånd. Kommuners möjligheter och kapacitet inom dessa olika uppdrag påverkar varandra. Det är särskilt tydligt när asyl- och flyktingmottagandet ökar. Prognos 2013 Antalet nya asylsökande under år 2013 beräknas till 54 000, varav cirka 4 000 är ensamkommande barn och unga enligt Migrationsverkets senaste prognos. Det främsta skälet till det höga inflödet är situationen i Syrien. Samtidigt väntas det fortsatt komma många asylsökande från Somalia, Afghanistan, Eritrea och västra Balkan.

409 2013-04-18 6 (19) Under 2013 beräknas cirka 26 000 asylsökande få uppehållstillstånd i Sverige. Därutöver beräknas 14 500 direktinresta anhöriga, varav merparten är somaliska anhöriga, samt 1 900 kvotflyktingar komma till Sverige under året. Utöver dessa fanns vid årsskiftet cirka 5 500 personer med uppehållstillstånd inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboenden. Sammantaget innebär detta att cirka 48 000 nyanlända personer behöver tas emot i kommunerna under 2013. Prognosen för flyktingmottagandet 2013 är den högsta nivån sedan mitten på 90-talet då flyktingmottagandet från forna Jugoslavien var stort. På senare år har endast mottagandet 2006 tangerat samma nivåer i samband med en tillfällig amnestilagstiftning och många asylsökande från Irak. Flyktingmottagande 1991-2012, prognos 2013-2016: Mottagandet av asylsökande De asylsökande kan välja att bo i eget boende (ebo), vilket oftast är hos släktingar och vänner, och andra får hjälp med boende på Migrationsverkets anläggningsboende (abo). Det ökade inflödet av asylsökande innebär att antalet asylsökande ökar kraftigt där asylsökandes närstående är bosatta. Samtidigt etablerar Migrationsverket nya anläggningsboenden i snabb takt i många kommuner över hela landet för att möta det ökade behovet av abo. I dagsläget väljer cirka 65 procent av de asylsökande abo och cirka 35 procent ebo. De kommuner i vilka asylsökande bosätter sig i ebo eller abo ska t ex tillhandahålla förskola och skola för asylsökande barn och ungdomar. Landsting ska tillhandahålla hälsoundersökningar och vård. Det ökade antalet asylsökande innebär för många kommuner även andra utmaningar i lokalsamhället. Kommuner som har många asylsökande i ebo påtalar negativa sociala konsekvenser av t ex trångboddhet och hög koncentration av nyanlända elever i skolan. Migrationsverkets förkortade handläggningstider för asylprövningar underlättar inte ebo-problematiken eftersom de flesta bor kvar efter uppehållstillstånd. Dessutom

410 2013-04-18 7 (19) påverkar ebo-systemet inte bara mottagandet av asylsökande och flyktingar utan också de familjer som de bor hos. Andra kommuner och landsting påtalar allvarliga konsekvenser av att Migrationsverket etablerar anläggningsboenden utan föregående information och samverkan liksom att personal från Migrationsverket inte finns tillgänglig för de asylsökande på anläggningsorterna. Förutsatt en bättre framförhållning och samverkan med Migrationsverket är det samtidigt många kommuner som välkomnar etablering av anläggningsboenden. Efter etableringsreformen har en ny fråga uppstått för kommuner med anläggningsboenden. Eftersom flyktingar med uppehållstillstånd ska erbjudas insatser i avvaktan bosättning i en mottagningskommun får anläggningskommunen stå för t ex Sfi och sociala insatser utan att få den ersättning från staten som mottagningskommuner får. Åtagandet för anläggningskommunerna växer i takt med att väntetiden för bosättning i en mottagningskommun ökar. På vissa orter har Arbetsförmedlingen ersatt anläggningskommunerna för Sfi men frågan saknar en permanent lösning. Överenskommelser med kommuner om anvisningsbara platser i flyktingmottagandet Beräknat behov av så kallade anvisningsbara platser under 2013 är drygt 10 400. Anvisningsbara platser är kommunplatser dit Arbetsförmedlingen och Migrationsverket kan anvisa nyanlända som fått uppehållstillstånd och behöver hjälp med plats för bosättning och direktinresta kvotflyktingar. Länsstyrelserna tecknar överenskommelser med kommuner om det antal flyktingar som kommunen kan ta emot genom anvisning. De utgår i sina överläggningar med kommuner om antal platser från så kallade länstal. Arbetsförmedlingen fastställer länstalen som anger hur flyktingmottagandet bör fördelas mellan länen. Fördelning av de anvisningsbara platserna bygger på olika fördelningsvariabler som t ex antal nyanlända som bosätter sig själv i länet, arbetsmarknad, bostadsmarknad, demografi och folkmängd. Länstalen för de anvisningsbara platserna 2013 har fördubblats jämfört med antalet platser i överenskommelserna för 2012. Behovet av anvisningsbara platser 2014 kommer att öka ytterligare. Länsstyrelsernas prognos är att endast ett fåtal av länen kommer att uppnå länstalen för anvisningsbara platser 2013. Hinder som länsstyrelserna anför från sina överläggningar med kommuner är bostadsbrist, den politiska opinionen och för låg statlig ersättning. Konsekvenserna av för liten tillgång till anvisningsbara platser är att fler nyanlända med uppehållstillstånd blir kvar längre i Migrationsverkets anläggningsboenden. Den genomsnittliga tiden från uppehållstillstånd till bosättning i en kommun är nu 4,5 månad. Migrationsverket beräknar att antalet i abo med uppehållstillstånd kommer att

411 2013-04-18 8 (19) öka till 8 900 vid årets slut och 12 900 personer vid årsskiftet 2013/2014 om inte bosättningstakten ökar. Nyanlända med uppehållstillstånd som ordnar eget boende Det finns stora variationer i storleken på kommuners flyktingmottagande, både vad gäller antalet mottagna flyktingar i faktiska tal och som andel av befolkningen. Den starkast bidragande orsaken till den ojämna fördelningen är vart nyanlända själv väljer att bosätta sig. Tre fjärdedelar av de nyanlända inom flyktingmottaggandet bosätter sig själva och begär inte hjälp med anvisning till en kommun för bosättning. Här ingår asylsökande i ebo som får uppehållstillstånd, vissa av de asylsökande som bott i abo och får uppehållstillstånd och anhöriga inom flyktingmottagandet. Många kommuner beskriver en stor bostadsproblematik bland nyanlända som bosätter sig själv. Boendet avser i princip alltid ett tillfälligt kontrakt eller inneboende. I kommuner med stort mottagande av nyanlända som ordnar eget boende och anhöriga är trångboddheten särskilt stor och kommunens kostnader inom socialtjänsten för akuta bostadslösningar ökar. Koncentrationen av nyanlända som ordnar eget boende samt bostadsproblematiken får negativa sociala konsekvenser. Många kommuner påtalar också ett ökande problem efter etableringsreformen att nyanlända väljer att flytta från ordnad bostad i sin anvisningskommun till ett osäkrare boende på annan ort. Eftersom bosättning inte ingår i den nyanländes etableringsplan påverkas inte den enskildes försörjning om han eller hon väljer att flytta. Ensamkommande barn och unga Sedan kommunerna för sju år sedan fick ansvaret för ensamkommande barns boende har antalet asylsökande barn ökat kraftigt. Antagandet innan reformen var att det årligen skulle komma ca 400 barn, men antalet har flerdubblats. Under 2012 kom cirka 3 600 barn och år 2013 förväntas cirka 4000 barn.

412 2013-04-18 9 (19) Den kraftiga tillströmningen av ensamkommande barn har lett till en ständig brist på platser i anvisningskommunerna. Därmed har det också blivit allt svårare att lotsa barnen vidare från ankomstkommunerna. Trots att majoriteten av kommunerna tar emot asylsökande ensamkommande barn behöver antalet platser fördubblas. Omsättningshastigheten på en asylplats har nu närmat sig tre anvisningar per år. Fler och fler kommuner signalerar därför problem med att hantera det ökade antalet barn med uppehållstillstånd som den höga bifallsfrekvensen, kortare handläggningstider och det stora antalet asylsökande barn som söker sig till Sverige sammantaget medför. Kommunernas mottagande av ensamkommande barn bygger på frivilliga överenskommelser mellan Migrationsverket och de enskilda kommunerna. Sådana avtal har i mars 2013 träffats av 232 kommuner. Inkluderat ensamkommande barn i ebo har sammanlagt 245 kommuner mottagande av ensamkommande barn. Ett ensamkommande barn som väljer att bosätta sig hos en släkting eller nära anhörig (ebo) har rätt att göra det, och den kommun som barnet bosätter sig i är skyldig att fullgöra sina uppgifter enligt socialtjänstlagen och andra lagar. Ensamkommande barn som får permanent uppehållstillstånd blir en del av kommunernas flyktingmottagande. Både staten och kommunerna har hittills i stor utsträckning fokuserat på att skapa platser för asylmottagningen och inte i tillräckligt stor utsträckning beaktat att de ensamkommande barnen i betydande utsträckning kommer att bli en del av ett långsiktigt mottagande eftersom merparten av dem beviljas uppehållstillstånd. Mottagandet är ett långsiktigt åtagande där ungdomarnas etablering bör stå i centrum. Ungefär 4 av 5 asylsökande ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det innebär att en kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn i praktiken tar ett långsiktigt ansvar för barnens och ungdomarnas etablering i landet. Det handlar således om väsentligt mer än att ordna boende under asylprocessen. Att rusta ungdomarna för svenskt utbildningsväsende och svensk arbetsmarknad bör stå i centrum.

413 2013-04-18 10 (19) Åtgärder för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande En förutsättning för ett hållbart asyl- och flyktingmottagande är ett fungerande samspel och förtroende mellan stat och kommuner och landsting om verksamheternas resurs- och ansvarsfördelning, organisering och genomförande. Detta saknas i vissa avgörande delar idag och är ett allvarligt hinder för nyanländas etablering samtidigt som det riskerar att främja främlingsfientliga krafter. Eftersom stat och kommuner är ömsesidigt beroende av varandra för ett framgångsrikt asyl- och flyktingmottagande måste den fortsatta utvecklingen utgå från en gemensam dialog mellan stat och kommuner och landsting om behov av förändringar på kort och lång sikt. På kort sikt måste mot bakgrund av det kraftigt ökade mottagandet lösningar skapas som ger fler kommuner förutsättningar att ta emot fler flyktingar för bosättning. Samtidigt måste den ekonomiska situationen lösas för de kommuner som redan tar ett mycket stort ansvar. Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i ett längre perspektiv måste präglas av en samsyn mellan stat och kommuner och landsting om ansvarsfördelning vad gäller ekonomiska och praktiska förutsättningar för att nyanlända flyktingar ska få goda möjligheter att etablera sig i det svenska samhälls- och arbetslivet. De kommuner och landsting som har ett stort asyl- och flyktingmottagande ska inte ha sämre förutsättningar att klara sitt välfärdsuppdrag än de som inte har det. Förbundet ska i det fortsatta arbetet verka för förbättrade förutsättningar inom asyloch flyktingmottagandet genom insatser tillsammans med såväl regering och myndigheter som medlemmarna: 1. Förbundet ska verka för att ett gemensamt arbete med regeringen snarast kommer till stånd. Dialogen ska syfta till att hitta omedelbara och mer långsiktiga åtgärder i asyl- och flyktingmottagandet som hanterar frågor om finansiering, bosättning och förutsättningar för samspel mellan stat och kommuner och landsting. 2. Förbundet ska och också fortsatt verka för utvecklingen av asyl- och flyktingmottagandet i samråd med aktuella statliga myndigheter. Detta arbete ska särskilt fokusera på bättre förutsättningar för lokal samverkan om planering och genomförande av insatser inom asyl- och flyktingmottagandet. 3. Parallellt med utvecklingen av de nationella förutsättningarna ska förbundet också ytterligare stärka dialogen med medlemmarna om asyl- och

414 2013-04-18 11 (19) flyktingmottagandets fördelning och utvecklingsarbete i olika frågor som berör målgrupperna. 1. Åtgärder från regeringen i samråd med kommuner och landsting Förbundet ska verka för att en dialog snarast kommer till stånd med regeringen om behov av åtgärder inom asyl- och flyktingmottagandet på kort och lång sikt. Regeringen har aviserat eller nyligen beslutat om vissa åtgärder inom asyl och flyktingmottagandet. Dessa avser utökad och prestationsbaserad grundersättning, utökad målgrupp för etableringsreformen, möjlighet för att Arbetsförmedlingen att lämna handledararvode till praktikplatser för nyanlända, ersättning till kommuner om tomhyror uppstår i samband med bosättning, förbättrade möjligheter för övergång från etablering till jobb- och utvecklingsgarantin. Dessa åtgärder bidrar positivt till utvecklingen. Det behövs dock en rad ytterligare både mindre och övergripande åtgärder för att säkerställa ett hållbart asyl- och flyktingmottagande på kort och lång sikt. Åtgärderna måste omfatta ekonomiska förutsättningar, bosättning och samspelet mellan stat och kommun. Inriktningen för dessa sammanfattas under följande avsnitt. I bilaga 1 presenteras ett 30-tal konkreta åtgärdsförslag inom dessa områden. Åtgärder för ett hållbart ersättningssystem Utgångspunkten för asyl- och flyktingmottagandet är individers behov av skydd. De flyktingar som får skydd i Sverige måste också få rätt förutsättningar att etablera sig i det svenska arbets- och samhällslivet. Ett framgångsrikt integrationsarbete leder till stora samhällsekonomiska vinster. En viktig faktor för att integrationen ska lyckas är kommunernas arbete. Dock är de strikt ekonomiska premisserna för de enskilda kommunerna att arbeta med integrationsfrågor svaga och, i vissa fall, till och med negativa. Det finns två huvudsakliga orsaker till detta. För det första täcker de statliga ersättningarna inte kommunsektorns kostnader för asyl- och flyktingmottagande trots att staten har det uttalade ansvaret för asyl- och flyktingmottagandet. För det andra får den enskilda kommunen inte ta del av den samhällsekonomiska vinsten som de bidrar till genom ett framgångsrikt integrationsarbete på grund av negativa marginalintäkter i utjämningssystemet. Mot denna bakgrund ska förbundet verka för full kostnadstäckning från staten samt att flyktingmottagande beaktas på ett träffsäkert sätt inom utjämningssystemet och stärker kommunernas ekonomiska incitament i integrationsarbetet.

415 2013-04-18 12 (19) Statens ersättningar till kommuner och landsting Staten ansvarar för asyl- och flyktingpolitiken och har också det ekonomiska ansvaret. Det innebär att staten ska finansiera de särskilda insatser och merkostnader som uppstår i kommuner och landsting i samband med mottagandet. Det är flera faktorer som påverkar kommunernas kostnader för asyl- och flyktingmottagandet, till exempel konjunkturläget, arbetsmarknaden, bosättningsmönster och vilka grupper som dominerar bland de nyanlända. Den statliga ersättningen tar inte hänsyn till dessa faktorer. Ersättningen är också begränsad i tid. Den är avsedd att täcka kostnaderna för tillståndsåret och de tre påföljande åren. Enligt regeringens egen bedömning tar det dock i genomsnitt sju år för en nyanländ flykting att etableras på arbetsmarknaden. Det är således angeläget att genomföra en översyn av ersättningssystemen för asyloch flyktingmottagandet och ta fram en modell för uppföljning av kostnader för att uppnå en samsyn om ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner och landsting. Ett framtida hållbart ersättningssystem måste kontinuerligt revideras utifrån aktuella kostnader, behov i målgruppen och möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Underfinansiering av kommuners och landstings kostnader SKL har gjort en uppföljning av de faktiska kostnaderna som kommunerna har haft i samband med flyktingmottagandet under det första året sedan etableringsreformen inleddes. Reformen har inte inneburit någon förändring gällande statens ekonomiska ansvar. Resultatet visar att redan under det första året har en stor del av den statliga ersättningen på drygt 80 000 kronor förbrukats. Kommuner som tar emot kvotflyktingar har haft högst genomsnittskostnader per mottagen individ, drygt 74 000 kronor under det första året. Motsvarande genomsnittskostnader per mottagen flykting från anläggningsboenden (abo) är nästan 64 000 kronor och de flyktingar som bosätter sig själva i en kommun (ebo och anhöriga) kostar i genomsnitt cirka 54 000. Följaktligen återstår bara mellan 15 procent (kvotflyktingar) och 35 procent (ebo och anhöriga) för de återstående 2,5 åren som den statliga ersättningen ska täcka. Se även bilaga 2, Uppföljning av kommuners kostnader i flyktingmottagandet. Det är inte möjligt att utifrån denna undersökning säga exakt hur stor den statliga ersättningen för kommunernas flyktingmottagande bör vara. För det krävs en bild av kostnadsutvecklingen för flyktingmottagandet efter det första året. Men med utgångspunkterna att den genomsnittliga tiden för etablering på arbetsmarknaden är sju år och att kostnaderna är i genomsnitt de samma för åren två till sju, skulle schablonersättningarna behöva höjas kraftigt.

416 2013-04-18 13 (19) Statlig ersättning för flyktingmottagandet jämfört med uppskattade kostnader under 3,5 och 7 år. 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Statlig ersättning Faktiska kostander under första året Uppskattade kostnader i 3,5 år Uppskattade kostnader i 7 år 0 Ebo/anhöriga Abo Kvot Ovanstående beräkning visar att den statliga schablonersättningen täcker mellan 33 och 44 procent av kommunens kostnader under 3,5 år och mellan 17 och 22 procent under de första sju åren. Kommunernas insatser inom flyktingmottagandet är således underfinansierade. Tidigare rapporter visar på att även mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar samt hälso- och sjukvård och utbildning åt asylsökande är väsentligt underfinansierat. Vissa insatser till asylsökande och flyktingar är helt ofinansierade, t ex anläggningskommuners insatser till nyanlända med uppehållstillstånd som bor kvar i abo i avvaktan bosättning. För att åtgärda underfinansieringen behöver det tillföras mer resurser till kommuner och landsting. Medel kan sannolikt också frigöras från andra delar i befintligt system. Till exempel kan staten sänka sina kostnader för anläggningsboenden om ledtiderna i bosättningen minskar liksom för boenden för ensamkommande barn om kraven på dem revideras. Utjämningssystemet Efter att statens ekonomiska ansvar för nyanlända flyktingar har upphört, i dagsläget efter 3,5 år, är det utjämningssystemet som ska kompensera för eventuella strukturella skillnader mellan kommunerna. Utgångspunkten för inkomstutjämningen är att alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per folkbokförd invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. De som har lägre skattekraft än den garanterade får ett bidrag medan de som har en högre skattekraft får ett avdrag. Flyktingmottagandet påverkar utfallet av inkomstutjämningen genom flyktingens inkomstnivå. Om flyktingen inte är etablerad på arbetsmarknaden får mottagande kommun ett ökat bidrag.

417 2013-04-18 14 (19) I kostnadsutjämningen beaktas strukturella merkostnader för invånare med utländsk bakgrund i delmodellerna grundskola (modersmålsundervisning), barn och ungdom med utländsk bakgrund, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg. Ersättningen för modersmålsundervisning bedöms ha en god träffsäkerhet. Det är dock svårt att bedöma träffsäkerheten för övriga delmodeller. Två observationer är dock att ersättningen för barn med utländsk bakgrund är avsevärt lägre än den för äldre personer med utländsk bakgrund och att vuxenutbildningen inte ingår i kostnadsutjämningen. Samtidigt kan konstateras att utjämningssystemet inte stimulerar ett lokalt integrationsarbete. Kommuner som genom aktiva arbetsmarknads- och utbildningsinsatser bidrar till att nyanlända snabbare etablerar sig på arbetsmarknaden, får minskade intäkter från utjämningssystemet trots de stora samhällsekonomiska vinsterna. Den enskilda kommunen får bara behålla ungefär fem procent av de nya skatteintäkterna om en nyanländ kommer i arbete samtidigt som utfallet i kostnadsutjämningen minskar. Utjämningssystemet bör följas upp utifrån ovanstående olika perspektiv. Åtgärder för bosättning och flyktingmottagandets fördelning över landet Den ojämna fördelningen mellan regioner och inom regioner och bristen på bostäder är en av de stora utamningarna inom flyktingmottagandet. Behov av förändringar av ebo-reglerna Möjligheten till eget boende för asylsökande har fått negativa sociala konsekvenser i vissa kommuner och stadsdelar genom ökad trångboddhet och fattigdom. Migrationsverkets förkortade handläggningstider för asylprövningar underlättar inte ebo-problematiken eftersom de flesta bor kvar efter uppehållstillstånd. Det finns olika sätt att förändra regelverket för att motverka de negativa konsekvenserna av ebobosättningen. Ta bort möjligheten till ebo helt och hållet, undanta ebo-möjligheten i vissa kommuner eller införa krav på godkända boendekontrakt för möjlighet till ebo är olika förslag som har framförts av kommuner och andra aktörer. Att helt ta bort möjligheten till ebo skulle innebära att Migrationsverket kraftigt behöver öka antalet platser i anläggningsboende. För år 2013 innebär det i faktiska tal cirka 20 000 fler platser i anläggningsboende för asylsökande. Samtidigt behöver antalet anvisningsbara platser i statens överenskommelser med kommuner om flyktingmottagande öka. Det är platser för de asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. För år 2013 skulle det innebära att de anvisningsbara platserna utökades från dagens behov av platser för 10 500 personer till cirka 28 000. Att ta bort möjligheten till ebo kan i dagsläget alltså innebära ett behov av platser och bostäder för ytterligare upp mot 40 000 asylsökande och flyktingar

418 2013-04-18 15 (19) Behovet av anvisningsbara platser för flyktingar med uppehållstillstånd är dock redan idag större än tillgången. Länsstyrelsernas aktuella uppskattning är att de kommer sluta överenskommelser med kommuner om 8 100 anvisningsbara platser under 2013. Det betyder att det saknas minst 2 400 platser. Att helt ta bort möjligheten för flyktingar att bosätta sig i eget boende, med dagens volymer, skulle innebära oerhört stora krav på den organiserade bosättningen. Att undanta möjligheten för asylsökande och flyktingar att bosätta sig i vissa kommuner är en annan lösning som har diskuterats. Förslaget är dock förknippat med en rad utmaningar som gäller vilka kriterier som skulle tillämpas och demokratiska aspekter. Det finns också fördelar med möjlighet till eget boende, såväl under asyltiden som efter uppehållstillstånd. En del av de asylsökande och nyanlända har goda möjligheter till ett bra boende hos t.ex. släktingar och närstående. Nyanländas tillgång till eget nätverk brukar lyftas som en av flera positiva förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. För att minska de negativa konsekvenserna av ebo-lagstiftningen utan att helt undanröja möjligheterna, bör ett krav införas på godkänt boende i lagen om mottagande av asylsökande för asylsökandes möjlighet till ebo. En sådan förändring kan till exempel innebära att ett myndighetsbeslut om boplats ska fattas av Migrationsverket i samråd med kommunen. Den asylsökande får välja boende fritt under förutsättning att ett godkänt boende kan garanteras. Kriterier bör tas fram vad ett godkänt boende kan innebära. Förändringar av ebo-reglerna för asylsökande måste också följas av kriterier för nyanlända med uppehållstillstånd som ordnar eget boende. Planering för bosättning bör ingå i etableringsplanen som utgör grunden för rätten till etableringsersättning. Utökat mottagande och jämnare fördelning Ett utökat mottagande i fler kommuner måste stimuleras. Både för att möta de ökade volymerna inom flyktingmottagandet och för att uppnå en jämnare fördelning. Grunden för att uppnå ett utökat mottagande i fler kommuner är att kommuner får rätt förutsättningar vad gäller resurser och i samspelet med staten. En trappstegsmodell i flyktingmottagandets ersättningssystem som stimulerar ett utökat mottagande bör övervägas. Likaså bör särskilda stimulansmedel tillföras kommuner via länsstyrelser som kan bidra till att undanröja strukturella hinder. Sådana medel kan avse till exempel utökade kommunikationer, renovering eller utökning av bostäder. Parallellt med förändrade ebo-regler och bättre förutsättningar för kommuner måste också incitamenten öka för nyanlända att välja boende på fler orter. En möjlighet är att flyktingmottagandet i större uträckning organiseras i etableringsprogram med olika yrkesspår som utgår från de lokala och regionala behoven på arbetsmarknaden. Till

419 2013-04-18 16 (19) det måste kopplas en satsning på vuxenutbildning för nyanlända som ger dem förutsättningar för att arbeta inom de branscher och i de regioner som får ett omfattande behov av arbetskraft i samband med generationsväxlingen. Planering för bosättningen behöver på samma sätt som andra insatser också bli en tydlig del av etableringsplanen som utgör grunden för rätten till etableringsersättning. Åtgärder för bättre samspel och etableringsinsatser Nyanlända, kommuner och myndigheter måste få bättre möjligheter att använda det samlade utbudet av resurser och insatser över kommungränser. Regelverk får inte hindra pragmatiska lösningar och juridiska hinder för en stärkt samverkan måste därför undanröjas. Arbetsförmedlingen behöver till exempel få möjlighet att ingå överenskommelser och upphandla insatser av kommunerna. Arbetsförmedlingen måste också få ökat handlingsutrymme att anpassa sin verksamhet efter lokala och regionala möjligheter. Migrationsverket måste ges skyldighet att samråda med kommuner och landsting om asylboenden och informera om direktinresta anhöriga. Det är en grundförutsättning för att asylsökande och nyanlända ska få rätt insatser. Vidare måste det säkerställas att Migrationsverket och andra statliga myndigheter finns tillgängliga på orter där asylsökande och flyktingar tas emot. Regeringen behöver också genomföra de förslag om förändringar av etableringsersättningen som myndigheterna i samråd med SKL har lämnat. Det handlar om enklare åtgärder för att lösa nyanländas försörjning i väntan på första utbetalning av etableringsersättning (det s.k. glappet) och ett utbetalningsdatum av ersättningen som innebär att den enskilde får betala sina räkningar för sent. Dessa frågor tar idag för mycket kraft för enskilda och myndigheter vilket riskerar att flytta fokus arbete till bidrag. Styrningen av asyl- och flyktingmottagandet måste genomgående präglas av ett helhetsperspektiv. Asyl- och flyktingmottagandet involverar många olika aktörer med uppdrag för olika mottagningsgrupper som annars riskerar att konkurrera med varandra. Frivillighet för kommuner i mottagandet av ensamkommande barn måste fortsätta att vara grundprincipen, annars riskeras till exempel negativa konskevenser i andra delar av mottagningssystemen. 2. Samverkan med myndigheterna Förbundet samverkar kring utvecklingen av asyl- och flyktingmottagandet bland annat inom ramen för Samverkansdelegationen. Där ingår SKL, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelserna, Försäkringskassan och Skatteverket. Under 2012 har myndigheterna på särskilt uppdrag av regeringen, i samråd med SKL, arbetat med olika utvecklingsfrågor som gäller t ex ersättningar till nyanlända, samverkan i bosättningsprocessen, roller och ansvar för socialt stöd och lokal samverkan. Arbetet har redovisats i rapporter till regeringen där också förslag

420 2013-04-18 17 (19) presenterats på åtgärder som regeringen bör vidta. Förslagen omfattar bland annat förenklingar i ersättningssystemet till nyanlända och olika åtgärder för att öka kapacitet och beredskap i bosättningen. Det fortsatta arbetet ska särskilt fokusera på insatser för att möta det ökade flyktingmottagandet och på bättre förutsättningar för lokal samverkan om planering och genomförande av insatser inom asyl- och flyktingmottagandet. 3. Förstärkning av SKL:s arbete med integrationsfrågor En lyckad etablering av nyanlända är centralt för välfärdens finansiering och kvalitet. Integrationsfrågorna är därför viktiga ur många aspekter för kommuner och landsting. Förbundet avser att förstärka arbetet med frågor om asyl- och flyktingmottagandet och nyanländas etablering. Dialog med medlemmar om ansvarsfördelning och utvecklingsfrågor En plan för inriktningen i ett förstärkt arbete med integrationsfrågor ska tas fram. Arbetet bör involvera olika verksamhetsområden och syfta till en utökad dialog med medlemmar om asyl- och flyktingmottagandets fördelning, att ge stöd i utvecklingen av insatser till nyanlända och i samverkan med statliga myndigheter. Exempel på möjliga utvecklingsområden är Sfi och vuxenutbildning, demokratifrågor, bostadspolitiska frågor och frågor om hur integrationsarbetet kan följas upp, t ex i form av öppna jämförelser. Öppna jämförelser kan t ex utgå från olika integrationsperspektiv: Demografi, bostadsmarknad, nyanlända på arbetsmarknaden, skola och vuxenutbildning, kultur och fritid. Resultaten kan användas som diskussionsunderlag om flyktingmottagandets fördelning, för att finna och sprida goda exempel samt för att identifiera ytterligare strukturella hinder och möjligheter i flyktingmottagandet. Kommuner och landsting som arbetsgivare Även kommuner och landsting som arbetsgivare har en viktig roll för nyanländas etablering och är en central fråga i ett framtida utvecklingsarbete inom integrationsområdet. Av SKL:s rekryteringsprognos 1 för välfärdssektorn framkommer att fler medarbetare kommer att behövas under den närmaste tioårsperioden eftersom befolkningen blir både äldre och yngre. Mellan år 2010 och 2019 beräknas Sveriges befolkning öka med cirka en halv miljon människor men endast 20 procent av befolkningsökningen kommer att vara i arbetsför ålder. Under denna period ökar alltså såväl andelen äldre som andelen barn och det medför att efterfrågan på välfärdstjänster också kommer att öka. Detta sammanfaller med att många som arbetar i välfärdssektorn går i pension under samma period, totalt cirka 1 Här finns Sveriges viktigaste jobb, en rekryteringsprognos för välfärdssektorn, SKL 2011

421 2013-04-18 18 (19) 330 000 personer. Rekryteringsbehovet till välfärdssektorn hamnar på cirka 422 000 personer, dels som en följd av pensionsavgångarna men också som en följd av den ökade efterfrågan på välfärdstjänster. Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka och ett exempel på att vända utvecklingen och få fler kommuninvånare i arbetsför ålder är att ta emot flyktingar och andra invandrare. För glesbygdskommuner är det generellt en ännu större utmaning att hitta medarbetare med rätt kompetens till välfärdssektorn och behovet att locka nya invånare till kommunen och rusta dem för ett framtida arbete inom välfärdssektorn är avgörande för många kommuner för att kunna trygga kompetensförsörjningen i framtiden. Landstingens roll i nyanländas etablering SKL genomförde under 2012 en kartläggning i fem landsting för att få en bild av landstingens och regionernas insatser avseende nyanlända och för att identifiera utvecklingsområden. De utvecklingsområden som identifierades var hälsofrämjande insatser, information om hälso- och sjukvård, hälsoundersökningen, samordning samt vårdens tillgänglighet och kompetens. Sjukvårdsdelegationen har tagit ställning till att förbundet på olika sätt ska arbeta vidare med stöd till medlemmarna inom dessa utvecklingsområden. Ett särskilt uppmärksammat utvecklingsområde är kompetensfrågor. Det finns ett behov av utbildning för personal, politiker, chefer både när det gäller ohälsa, specifika sjukdomar hos nyanlända, problematik kopplat till tortyr och trauma men även frågor kring normkritiskt tänkande.

422 2013-04-18 19 (19) Bilagor Bilaga 1: Förslag till åtgärder inom asyl- och flyktingmottagandet Bilaga 2: Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet