Värderingsförändringar



Relevanta dokument
LIVSÅSKÅDNINGAR RELIGION OCH VÄRDERINGAR I EN INVANDRARGRUPP

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Resa eller köpa bil? En studie om ungdomars värderingar

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Hur långt har det gått? En studie av den tysta revolutionen

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

Program för social hållbarhet

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

INFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA

Vad är viktigt i livet? Några ungdomars värderingar

Att leva ärligt och våga utvecklas Om unga kvinnor som socialiserats in i frikyrkan men lämnat den

Identitet - vilka är du?

Med sikte på framtiden

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

SVÅRA ATT LÅSA UPP FUTURE - STRATEGY - ACTION. Värderingar sprungna ur FUTURE - STRATEGY - ACTION

Kristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Kulturella skillnader

Fredagsakademin 22/2-08, kl på Regionförbundet Örebro.

Förord. Sverige tar emot ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Extremism och lägesbilder

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID.

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Vetenskap & Värderingar Frågorna

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Först några inledande frågor

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Välkommen till framtiden

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Tipspromenad. Fråga X

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Religionskunskap. Syfte

Världen idag och i morgon

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Förändring i politisk kultur och postmaterialistiska värderingar sedan inträdet i EU - En pilotstudie av Ungern

Norden blir kristet långsamt

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng

Vår grundsyn Omgivningen

Program för social hållbarhet

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

Vad ska jag prata om?

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Kristendomen. Mikael C. Svensson

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

HUR ARBETA MED KYRKANS KLIMATPROGRAM FÖRSAMLINGEN? Studiematerial för församlingarna

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

BLICKEN MOT FRAMTIDEN

En region för några få En region för alla

samhällskunskap Syfte

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

DEMOKRATI. - Folkstyre

Landsorganisationen i Sverige 2013

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Om vikten av att mäta rätt saker och sätta dem i sitt lokala sammanhang SKL 8.11

Vetenskap att tro på? Frågorna

Transkript:

Teologi för staden och arbetslivet Värderingsförändringar Värderingsförändringar Det var bättre förr Dagens ungdom vet inte hut O tempora, o mores (Cicero) 2 När fan blir gammal blir han religiös Hvad man i ungdommen nemmer, man ej i alderdommen glemmer (danskt ordspråk) Biologisk koppling Antalet årsringar bestämmer åsikterna Värderingsförändringar kan prognostiseras med kunskap om ålder Koppling till socialhistoria Särskilt formbara år Yttre händelser, nyckelhändelser Likheter i samma årskullar 3 4

Thorleif Petterssons studie 1988 Andel döpta bland Svenska kyrkans medlemmar år 22, per årskull Bakom dubbla lås Lås 1: individens egen historia, biografin över de formbara och kritiska åren Lås 2: samhällets historia, det sätt som samhället såg ut under individens formbara och kritiska år Andel döpta 1% 9% 8% 7% Generationerna är fastlåsta i sin egen uppväxthistoria På samhällsnivå uppträder värderingsförändringar genom att generationer avlöser varandra 6% % Män Kvinnor 6 2 7 12 17 22 27 32 37 42 47 2 7 62 67 72 77 82 87 Ålder 92 97 12 Den tysta revolutionen Knapphets- och socialisationshypoteser Utvecklingen går från hög värdering av materialistiska trygghetsvärden till hög värdering av postmaterialistiska frihetsvärden Teorin förutsätter Socialisationshypotes Knapphetshypotes Knapphetshypotes Varför skiftande materiella villkor leder till skilda värderingssystem Varför bristsituationer även påverkar vuxna Socialisationshypotes Varför ofärdens värderingar lever kvar 7 8

Knapphets- och socialisationshypoteser Förändringens riktning Knapphet + socialisation förklarar Långsiktiga och stabila skillnader mellan generationer Knapphet förklarar.. Mer kortvariga periodeffekter Från materialistiska trygghetsvärden till postmaterialistiska frihetsvärden? Den tysta revolutionen Gradvisa, långsamma skillnader Drivna av generationsutbytet 9 1 Kritik av teorin om den tysta revolutionen Strömmar i värderingsförändringarna Vilka är (egentligen) de formbara åren? Vad är stabila värderingar? Vad är centrala värderingar? Vilka områden (att ha värderingar om) är centrala? Samhällsförändringar maskerade som värderingsförändringar (metodproblem)? Är utvecklingen linjär och enkelriktad eller går det strömmar åt olika håll? Från trygghetsvärden till frihetsvärden Boken Bakom dubbla lås studerade värderingsmönster 1981 (European Value Study) Nu: kompletterande bild från 199. 11 12

Ronald Inglehart: postmaterialism Europeiskt utgångsläge 198-talet Operationalisering: Fyra mål att rangordna Befordra lag och ordning i samhället Ge folket mer att säga till om i regeringens beslut Bekämpa inflation Skydda yttrandefriheten Två huvudsakliga processer Individualism Ger utslag inom religion, moral, arbetsliv, familjeliv Sekularisering Ökande andelar av befolkningen känner sig distanserade i relation till kyrkor och samfund Minskande andelar av befolkningen omfattar kristna trosföreställningar Kyrkor och samfund förlorar sitt samhälleliga inflytande 13 14 Saxblad Svensk samhällssyn 1981 199 Individualism Mer betoning av individens utveckling Mindre utrymme för auktoriteter Större utrymme för personligt initiativ i arbetet Arbetstagare måste inte automatiskt följa arbetsledningens instruktioner Att försöka påverka och övertyga andra Anse sig ha stor valfrihet i det egna livet 16

Svensk samhällssyn 1981 199 Svensk samhällssyn 1981 199 2 2 1 - -1 - -2-2 23-23 1981 199 Individualism *** Samhällsmoral Strängare syn på fusk med socialbidrag skattefusk köpa stöldgods billån hasch behålla hittegods lögn i egenintresse mutor slagsmål med polisen inte rapportera skadegörelse hota strejkande 17 18 Svensk samhällssyn 1981 199 Svensk samhällssyn 1981 199 2 2 1 - -1 - -2-2 9-8 1981 199 Samhällsmoral *** Förtroende för maktens och ordningens institutioner Större förtroende för försvar rättsväsende polis 19 2

Svensk samhällssyn 1981 199 Svensk samhällssyn 1981 199 2 2 1 - -1 - -2-2 - 1981 199 Förtroende för maktens och ordningens institutioner *** Förtroende för demokratins institutioner Större förtroende för utbildningsväsendet pressen riksdagen statsförvaltningen 21 22 Svensk samhällssyn 1981 199 Svensk samhällssyn 1981 199 2 2 1 - -1 - -2-2 3-3 1981 199 Förtroende för demokratins institutioner 4 3 2 1 2,6 2,3 1981 199 Postmaterialism *** 23 24

Syn på miljöfrågor Syn på miljöfrågor 199 Enbart data från 199 Jämförelse mellan två grupper som representerar gårdagens och morgondagens värderingar Gårdagen: lågutbildade + äldre än år + renodlade materialistiska trygghetsvärden Morgondagen: högutbildade + under 4 år + renodlade postmaterialistiska frihetsvärden Modellen förutsätter att teorin om den tysta revolutionen stämmer Två dimensioner Offervilja Beredd godta lägre lön för att förhindra miljöförstöring Accepterar skattehöjning för att förhindra miljöförstöring Accepterar personliga kostnader för att förhindra miljöförstöring Miljömedvetande Anser att miljödiskussion måste föras Anser att miljöproblem inte är mindre problem än arbetslöshet Anser att miljökampen är brådskande 2 26 Syn på miljöfrågor 199 Syn på förhållandet mellan människa och natur 199 27 1% 8% 6% 4% 2% % 61% 49% 46% 2% 3% 4% "I går" "I morgon" Offervilja för miljön Miljömedvetande 28 Tre dimensioner Syn på naturen Anser att naturen har värde genom att den är nyttig för människan Anser att naturen har sitt eget värde oberoende av om den är nyttig för människan eller ej Syn på människors och djurs värde Anser att människan har ett högre värde än allt annat levande Anser att människor och djur har samma värde

Syn på förhållandet mellan människa och natur 199 Syn på förhållandet mellan människa och natur 199 Syn på människoliv och djurliv Anser att allt liv är lika viktigt Anser att människoliv alltid är viktigare än djurliv % 4% 29 3 3% 2% 1% % 21% % 16% 19% 7% 26% "I går" "I morgon" Ej "ekologiskt" synsätt "Ekologiskt" synsätt Religion, privatmoral och familj 1981 199 Religion, privatmoral och familj 1981 199 Allmän privatmoral Strängare syn på sexuell otrohet sex med minderåriga homosexualitet prostitution abort skilsmässa euthanasi suicid Sexualmoral Strängare syn på otrohet sex med minderåriga homosexualitet prostitution Moral angående liv och död Strängare syn på döda i självförsvar euthanasi suicid 31 32

Svensk samhällssyn 1981 199 Värderingsförändringar och generationsutbyten 2 1 - -1 - -2 12 3-3 -11 1981 199 Allmän privatmoral Sexualmoral Moral angående liv och död *** 33 34 Värderingsförändringar och generationsutbyten 1981 199 Värderingsförändringar och generationsutbyten 1981 199 Kohortanalys Sexualmoral Strängare syn Eliminering 199 av 1981 års generationsskillnad AIDS? Samhällsmoral Större permissivitet Världsbilder Teocentrisk Antropocentrisk Sociocentrisk Biocentrisk 3 36

Värderingsförändringar och generationsutbyten 1981 199 Värderingar efter 199 Sociocentrism Antropocentrism Individ Teocentrism Kristen tro Förskjutning Natur Biocentrism Kollektiv Händelser som kan förväntas påverka värderingarna hos den svenska befolkningen Politiska händelser: Murens fall, Sovjetunionens sönderfall Krigen i Mellanöstern Globala händelser: Klimatförändring Internet Framväxten av politiskt och religiöst inspirerad terrorism Nationella händelser: Skilsmässan stat kyrka 37 38 Värderingar efter 199 Idéer om livsåskådningsmässiga tendenser Globalisering Glokalisering Postmodernism och 39