Väktarens arbetsmiljö ditt ansvar

Väktarens arbetsmiljö ditt ansvar

Ta befälet över riskerna Att arbeta som väktare medför många risker, t ex för belastningsskador. De kan leda till arbetssjukdomar som muskel- och ledbesvär. Bil- och fallolyckor förekommer ofta. Ensamarbete är vanligt vilket kan öka sannolikheten för tillbud och göra konsekvenserna allvarligare. Väktaryrket är ett av de farligaste när det gäller hot och våld. De många riskerna kan hanteras genom att göra riskbedömningar till en naturlig del av verksamheten. Det är enklare för ett bevakningsföretag än för många andra. Bevakningsbranschen säljer säkerhet. Risker diskuteras dagligen i kontakt med kunder och anställda. Det finns redan ett risktänkande. Den här broschyren hjälper dig att strukturera ett effektivt riskförebyggande arbete tillsammans med skyddsombuden. Den kompletterar den checklista som Arbetsmiljöverket har tagit fram och som alla bevakningsföretag ska leva upp till. Broschyren ger grunderna. Riskbedömningar i särskilt utsatta miljöer kräver mer kunskap. Den finns att få i BYAs kursverksamhet. Hur det riskförebyggande arbetet kan bli en del av vardagen framgår av reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). De reglerna bygger på kraven i Arbetsmiljölagen (AML). Alla har rätt till en god arbetsmiljö. Men det är inte bara lagen som säger så. För bevakningsbranschen ska det vara en självklarhet att inte konkurrera genom att pruta på väktarnas arbetsmiljö. Läs mer Arbetsmiljölagen med kommentarer, Arbetsmiljöverket. www.av.se AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. www.av.se 2

Riskbedömning en handledning BYA väktarens viktigaste verktyg Riskbedöm med öppna ögon Planering Du har som arbetsgivare ansvar för kunder och arbetsplatser. För att arbetet med riskbedömningar ska fungera är det viktigt att du tar hjälp av din organisation. Tänk på följande: Frigör de arbetsledare, skyddsombud och övriga anställda som behövs för arbetet med att kartlägga riskerna. Klargör tydligt inför riskbedömningen väktarens uppgifter och bevakningens syfte hos den aktuella kunden. Vad vet vi redan Vilken kunskap har vi sedan tidigare? Vilken kan vi få fram innan arbetet börjar? Värdefullt underlag kan finnas i skyddsrondsprotokoll, sjukfrånvarostatistik, uppgifter om personalomsättning samt arbetsskadeoch tillbudsanmälningar. Dessutom kan kundrapporteringen ge en uppfattning om riskernas omfattning och karaktär. Risker kan också identifieras genom jämförelser med liknande arbetsplatser och kunder. Bli inte hemmablind Vi arbetar förebyggande för att förhindra att även det osannolika ska inträffa. För att kunna förutse risker är det därför viktigt att arbeta förutsättningslöst och att vara mycket öppen. Det gäller särskilt inom områden där det på ditt företag inte har hänt någonting ännu. I denna typ av arbeten finns det sällan några exakta svar. Det är viktigt att ni tillsammans kommer fram till en realistisk riskbedömning. Hur man fyller i blanketten Använd någon eller några av de checklistor som finns framtagna för branschen att identifiera och bedöma riskklass. Värdera risken mot lag AML, förordning AMF, föreskrift AFS (se lista) och eventuell standard eller policy / god praxis och fyll sedan i lämpliga åtgärder. Den ifyllda riskbedömningsblanketten sparas av ansvarig chef. Kopior lämnas på arbetsstället och till skyddsombudet. Använd gärna blanketten Riskbedömning och handlingsplan i Arbetsmiljöhandbok BYA på www.bya.se. Tänk på att Arbetsmiljöverket kan kräva att få se dokumentationen. Det gäller särskilt om allvarliga tillbud eller olycksfall inträffar. Riskklass Riskklassningarna i riskbedömningen ger en fingervisning om hur hög den generella risken är på arbetsplatsen och vilka åtgärder som krävs för att nå en acceptabel nivå. Höga riskklasser medför snabbare och mer omfattande åtgärder. Låga riskklasser innebär inte att arbetet med att minska riskerna kan åsidosättas, utan snarare att åtgärderna inte är akuta. Olika åtgärder kräver olika lösningar. Vissa risker kan minimeras utan kostnader, andra kan kräva stora investeringar. Det är därför viktigt att de åtgärder som inte kan lösas på lokal nivå, snarast behandlas högre upp i organisationen och i förekommande fall i skydds- och arbetsmiljökommittéer. Uppföljning Riskbedömningar på objekt och individnivå ska ske regelbundet och alltid vid nya eller ändrade arbetsuppgifter samt efter olyckor och tillbud. Med en god planering och uppföljning kommer företaget snabbt att öka sina kunskaper om risker och hur man minimerar dem. SAM-ASK Bevakningsbranschens gemensamma, databaserade system för rapportering och analys av arbetsskador/tillbud betecknas SAM-ASK. I systemet kan man enkelt överblicka verksamheter och arbetsområden för att se vilka problem och risker som finns. Allt för att snabbt åtgärda och förebygga risker och ohälsa samt därigenom reducera sjuklönekostnader. Systemet ger även tillgång till aktuell statistik. SAM-ASK är framtaget gemensamt av bevakningsföretag och Transportarbetareförbundet. Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, BYA, bedriver verksamhet inom tre huvudområden: Utbildning, Arbetsmiljö och Information. Utbildning sker inom Väktarskolan och Säkerhetsgymnasiet. Huvudmän för BYA är Almega, BSAO, SWEGUARD och Svenska Transportarbetareförbundet. BYA värnar aktivt väktaryrket! Behöver du ytterligare kunskap om arbetsmiljö erbjuder BYA många kurser, flera av dem är kostnadsfria: PAM Praktisk Arbetsmiljö 2 x 3 dagar Fackliga företrädare, arbetsgivarrepresentanter och övriga lär sig att aktivt bedriva lokalt arbetsmiljöarbete. AFG Arbetsmiljö För Gruppledare 3 dagar Gruppledare får de särskilda färdigheter som krävs för att leva upp till rollen som nyckelpersoner i arbetsmiljöarbetet. Kamratstöd Krisstöd steg 1 1 dag En introduktion kring områden som stress, kriser och samtalsmetodik. Den syftar till att deltagaren skall få praktiskt användbara verktyg för att kunna fungera som kamratstödjare. Avlastningssamtal Kristöd steg 2 2 dagar En fördjupning och fortsättning på steg 1 på två dagar. Deltagaren får en en fördjupad kunskap om krisreaktioner och tränas i att samtala om svåra saker, s k avlastningssamtal (defusing). Debriefing Krisstöd steg 3 2 dagar En utbildning där deltagaren får kunskap om debreifing som metod, de senaste rönen om krisstöd, kunskap om grupprocesser, samt omfattande träning i att leda samtal för grupp och enskilt. Riskhantering 1 dag SAM är det centrala i utbildningen och bidrar till kunskap om hur man hanterar sin egen verksamhets riskhantering. Arbetsmiljö ekonomi / Tjäna på bra arbetsmiljö 1 dag Kursen förbättrar möjligheten att formulera ekonomiska beslutsunderlag inför satsningar på förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Intern konflikthantering Medling 2 dagar En utbildning om att hantera och möta konflikter på den egna arbetsplatsen med hjälp av kommunikation och kännedom om egna mönster. Uppdragsutbildningar Arbetsmiljö Exempel på utbildningar som kan genomföras till självkostnad: Arbetsmiljö för chefer AFV - Arbetsmiljö För Väktare Ergonomicoachutbildning Konflikthantering Professionellt bemötande Skyddskommitté Risk är sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i arbetet ska uppstå och följderna av detta, d v s ett sammanvägt värde av sannolikhet och konsekvens. Stor sannolikhet och allvarlig konsekvens placerar arbetsuppgiften i det röda området i riskmatrisen nedan, d v s i en hög riskklass. Den kan bli så hög att arbetet ska utföras av någon med högre kompetens (polis, brandförsvar, elektriker etc). En riskklass mitt i det gula området kan kräva särskilda åtgärder för att arbetet ska kunna utföras säkert. T ex dubbelbemanning, objektutbildning, kortare arbetstid, personlig skyddsutrustning. I de gröna riskklasserna, d v s lägsta, är riskerna inte större än i vardagslivet. Men i sådana arbetsuppgifter kan risknivån plötsligt stiga, t ex vid nyanställningar, nya uppdrag, speciella evenemang, extrabevakning, dåligt väder etc. Vid en riskbedömning är det alltså mycket viktigt att samtliga riskmoment kartläggs, även om de kan vara svåra att ta på. De kan kanske inte heller åtgärdas omedelbart utan bara genom långsiktigt arbete. Notera också risker som vid en första anblick förefaller betydelselösa. Tänk på att dina personliga värderingar kan styra hur du uppfattar risker. Låt det inte heller gå slentrian i riskbedömningen. T ex kan stationära uppdrag komma att betraktas som låg riskuppdrag. Men i sådana arbetsuppgifter kan konsekvensen av en relativt osannolik händelse bli omfattande. Risk = ett sammanvägt värde av sannolikhet och konsekvens Stor sannolikhet Liten sannolikhet LÅG RISK Obetydlig konsekvens HÖG RISK Allvarlig konsekvens 7 8 3

LÅG MEDEL HÖG Låg Risk försumbar eller liten risk Ska förebyggas på sikt Medelrisk viss risk Åtgärdas så långt rimligt Hög Risk allvarlig eller mycket allvarlig risk Direkta åtgärder Exempel: Tjänster / Uppdrag Exempel: Tjänster / Uppdrag Exempel: Tjänster / Uppdrag Samma risker som i vardagen, oprovocerat våld, bilkörning, fall, ergonomiska brister, mobbning, kränkande särbehandling och organisatoriska brister etc. Risken är generellt sett liten, men kan på grund av arbetsplatsens läge (isolerad) eller verksamhet (t ex vid kärnkraftverk) vid vissa tillfällen öka. Arbetsuppgifterna kan vara stationär bevakning, rondering, arbete i larmcentral etc. Tänk på: Risknivån kan stiga till medel eller hög när lågriskuppdrag innehåller uppgifter som extrabevakningar, nattarbete, helgarbete samt ansvar vid brand och utrymning när sådana uppgifter förekommer så sällan att väktarens erfarenhet av dem är liten när det inte är samma väktare som vid varje tillfälle tilldelas uppdraget när uppgiften innebär frekventa lyft, t ex värdeoch mynthantering om det upprepas ofta så som kränkande tillmälen och mobbing Lämpliga åtgärder: För att hantera riskerna måste det finnas konkreta instruktioner, kompetens för området och träning för kritiska moment. Det måste också finnas en tydlig policy för hur väktaren ska agera i olika situationer. OBS! Använd riskmatris vid mer djupgående riskbedömningar och i utsatta miljöer. Se Arbetsmiljöhandbok BYA. Special Flygplatskontrollant Skyddsvakt Intäktsäkring Objektsutbildning Fortbildning Instruktioner Checklistor Lyfthjälpmedel Rörliga Rond Områdesbevakning Värdetransport Riskkällor Låg kontroll / höga krav Bristande utbildning Extra bevakningar Brand Naturkatastrofer Bombhot Nattarbete Personalomsättning Ofrekventa uppgifter Frekventa lyft Fasta Kärnkraftverk Hamn Larmcentral Värdedepå Ej åtgärdade risker leder till Medelrisk eller Hög risk Riksnivån stiger i samband med tjänstgöring som kan medföra konflikter. Sannolikheten är inte stor, men den finns och en konflikt kan få allvarliga konsekvenser. Frekventa lyft kan också förekomma. Riskgruppen består av utryckningsväktare, distriktsväktare, vissa stationära väktare, värdetransportörer, skyddsvakter, personskyddsväktare, parkeringsvakter etc. Det ingår i deras arbetsuppgifter att hantera konflikter. Många hot- och våldsituationer finns dokumenterade. Väktare och ordningsvakter i publika miljöer är särskilt utsatta. Tänk på: Risknivån kan stiga till hög av faktorer som tid på dygnet och veckodagar kundens storlek och geografiska läge klimat fordonstyp övrig utrustning polisens och räddningstjänstens utryckningstider väktarens möjlighet att retirera omgivningen förändras så som hot och våld i närområdet. Lämpliga åtgärder: Kontrollera att larmutrustning och personlig skyddsutrustning fungerar effektivt. Håll hög beredskap för krisstöd. Begränsa ensamarbete. Utbilda, träna och upprätta detaljerade arbetsbeskrivningar samt tydliga och skriftliga instruktioner. Lyfthjälpmedel. Arbetsgivaren är skyldig att förvissa sig om att arbetstagar na känner till och kan hantera riskerna (AML 3 kap. 3 ). Special Parkeringsövervakning Ordningsvakt Objektsutbildning Fortbildning Instruktioner Checklistor Kontinuerlig övning Krisstöd Rörliga Värdetransport Riskkällor Tid på dygnet Personalomsättning Reträttvägar Ordningshållning Värdehantering Bemanning Utryckningstider Frekventa lyft Fasta Sjukhus Handel Utryckningsväktare Kollektivtrafikpunkter Ej åtgärdade risker leder till Hög risk I denna kategori är problemen antingen vanligt förekommande eller så är konsekvenserna vid en oönskad händelse allvarliga. Vid höga risknivåer ska åtgärder vidtas direkt. Riskerna kan uppstå till exempel vid: förhöjd rånrisk åtgärder i samband med konstaterade inbrott ordningshållning i särskilt utsatta miljöer åtgärder i samband med brand åtgärder i samband med explosionsrisk åtgärder i samband med olyckor där farliga och okända ämnen är inblandade buller som vida överstiger gränsvärdena. Tänk på: Samtliga krav i Arbetsmiljöverkets checklista måste beaktas. Lämpliga åtgärder: Förutom de ovanstående så måste det finnas tydliga och skriftliga instruktioner för arbetet. Det krävs också klara rutiner för krisstöd. Det ska finnas utbildad och kunnig personal, på alla nivåer i företaget, som snabbt kan ta hand om dem som råkar illa ut. Kontinuerlig träning och vidareutbildning är ett HÖG RISK krav i Arbetsmiljöverkets checklista. Ensamarbete bör undvikas. I de mest allvarliga fallen bör arbetet inte utföras utan att till exempel polis / brandmyndighet finns på platsen. Special Ordningsvakt Störningsjour Dubbelbemanning Objektsutbildning Fortbildning Instruktioner Checklistor Kontinuerlig övning Krisstöd Polis / RT på plats Rörliga Värdetransport Personskyddsväktare Riskkällor Explosion / brandrisk Tid på dygnet Personalomsättning Reträttvägar Ordningshållning Värdehantering Bemanning Utryckningstider Fasta Byggbevakning Läkemedelsindustri Kemindustri Brottsbelastade områden Ej åtgärdade risker hanteras av andra än väktare 112 4 5 6

Checklista för bevakningsbranschen Arbetsmiljöverket har tagit fram en checklista för bevakningsbranschen i allmänhet och väktare och ordningsvakter i utsatta miljöer i synnerhet. Där finns myndighetens råd om vilka lagar och bestämmelser du som arbetsgivare i bevakningsbranschen måste hålla extra koll på. Objektsanpassade riskbedömningar ska utföras med särskilt stor noggrannhet för väktare och ordningsvakter i våldsutsatta miljöer. Se AFS 2001:1 8 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Tillbudsrapportering. Väktare behöver informeras om att tillbudsrapportering ska ske till ansvarig chef eller den som enligt företagets rutiner är ansvarig för uppföljning. En sammanställning av tillbud ligger till grund för kommande riskbedömningar. Se även AFS 2001:1 9 Kunskap om yrkesrisker. Väktare i våldsutsatta miljöer behöver både ha livserfarenhet och flerårig erfarenhet i yrket. Se AFS 2001:1 7 Kunskap om drog och alkoholrelaterat beteende. Det är viktigt att väktare som arbetar i miljöer, där det är vanligt med alkohol- och drogpåverkade personer, har kunskaper om hur droger verkar. Introduktion, instruktioner och träning. Det är angeläget att nyanställda väktare/ordningsvakter får en noggrann introduktion, instruktion och träning så att de är väl förtrogna med lokaler och utrustning. Se AFS 2001:1 7 Övning och träning. Förutom teoretisk utbildning behöver väktare även återkommande övning och träning för att kunna hantera våldssituationer. Se AFS 2001:1 7 och AFS 1993:2 3 Instruktioner behövs som tydligt anger att väktare inte ska försöka gripa personer som kan förmodas vara beväpnade. Se AFS 2001:1 7 Personlig skyddsutrustning som skyddsväst och skyddshandskar bör vara obligatorisk för väktare som ska vara beredda att gripa aggressiva personer. Se AFS 2001:3 4 och 5 om Användning av personlig skyddsutrustning Larmutrustning måste finnas och fungera effektivt i krissituationer, det ska gå att larma med ett knapptryck och larmet ska även mottagas effektivt i larmcentral eller liknande. Mobiltelefon är inte att anse som lämplig. Se AFS 1982:3 1 om Ensamarbete och AFS 2001:1 8 om Systematiskt arbetsmiljöarbete samt Hot och våld 1993:2 7 Organisation för krisstöd måste finnas för alla väktare som löper risk att utsättas för våldshändelser. Se AFS 1999:7 5 om Första hjälpen och krisstöd Ensamarbete. Fysisk och social isolering ska undvikas och möjlighet till kontakt med andra människor och kollegor ska eftersträvas ( 1 och 2). Om detta inte kan uppfyllas så ska ensamarbetet planeras så att den som utför arbetet inte löper större risk för att skadas än om arbetet utfördes med flera arbetstagare ( 3). Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för våld eller hot om våld får den inte utföras som ensamarbete. Hot och Våld i arbetsmiljön AFS 1993:2 8 Vidare har arbetsgivare skyldighet att underrätta lokalt eller regionalt skyddsombud när riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete första gången anordnas ( 7) Föreskrifter till Arbetsmiljöverkets checklista för bevakningsbranschen AFS 2001:01 Systematiskt Arbetsmiljöarbete AFS 1993:02 Våld och Hot i Arbetsmiljön AFS 1982:03 Ensamarbete AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd Förslag på föreskrifter som är bra att ta hänsyn till AFS 2005:16 Buller AFS 2005:06 Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2003:03 Arbete i explosionsfarlig miljö AFS 2001:03 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 2000:01 Manuell hantering AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning AFS 1998:01 Belastningsergonomi AFS 1996:07 Utförande av personlig skyddsutrustning AFS 1995:05 Utrustningar för explosionsfarlig miljö AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1998:05 Arbete med bildskärm AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet 9

Ejheden Produktion 2011/4 BYA178