Frivilligcentralen i Umeå

Frivilligcentralen i Umeå Idéer och arbetssätt Ett sätt att skapa sociala nätverk Mattias Gillow 2009

Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 2 Syfte...3 3 Avgränsning...3 4 Metod...3 5 Vad är en frivilligcentral?...3 6 Driftsform...4 7 Definitioner och avgränsningar...4 8 Frivilligt arbete och volontärverksamhet...5 9 Umeås frivilligcentral...5 9.1 Gemensam aktivitetslokal...6 9.2 Volontärverksamhet...6 10.3 En volontärinsats i Umeå kan innebära att man:...7 10 Framgångsfaktorer...7 11 Referenser...8 2009 2(8)

1 Bakgrund I samband med Äldreomsorgens kostnadssäkningsarbete och pågående översyn av Träffpunkternas verksamhet, har behov av att ta del av alternativa driftsformer gällande mötesplatser för äldre blivit allt mer aktuellt. Således fick jag i uppdrag av verksamhetschef Rose-Marie Carlsson att ta reda på mer om vad begreppet frivilligcentral är. 2 Syfte Att beskriva vad en frivilligcentral är samt fånga idéer och arbetssätt man kan använda sig av i arbetet med frivilligsektorn. 3 Avgränsning Jag har valt att titta närmare på Umeå Kommuns frivilligcentral som av olika skäl är intressant att belysa. 4 Metod I arbetet har information inhämtats via sökning på internet och bibliotek samt telefonkontakt med frivilligcentraler. 5 Vad är en frivilligcentral? Bakgrund Frivilligcentraler är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Det var Stiftelsen Centrum för samhällsarbete och mobilisering (CESAM) i Örebro som initierade frivilligcentraler i Sverige. Sveriges första frivilligcentral öppnades i kommundelen Haga i Örebro 1993. Därpå började frivilligcentraler etableras på olika platser i Sverige under 90-talet. Inspiration till att bilda frivilligcentraler kom bland annat från Norge. Vad händer på frivilligcentralen? Det ideella och frivilliga arbetet i samhället är en betydelsefull resurs för den lokala utvecklingen. En kommuns programarbete för samverkan med civilsamhället kan handla om att förbättra folkhälsan, bekämpa utanförskap, utveckla och stödja en hållbar utveckling av välfärden mm. Tanken är att en frivilligcentral ska rikta sig till alla inom lokalsamhället och utgöra ett komplement till verksamheten inom både den offentliga och privata sektorn. Frivilligcentraler är en öppen organisationsform. Man behöver inte ha vissa åsikter eller tro för att vara med. Man eller kvinna eller ålder spelar ingen roll. Det finns ingen medlemsavgift. Målet är att erbjuda mötesplatser, och med dessa motverka ensamhet och isolering. Genom samordning av enskilda och föreningars ideella krafter vill man aktivt medverka till att skapa fungerande nätverk runt människor (3). 2009 3(8)

Frivilligcentralerna erbjuder aktiviteter utifrån de besökandes behov och önskemål, såväl inom som utanför lokalen. Det kan t.e.x vara kafé, gymnastik, studiecirklar, självhjälpsgrupper och promenader. De förmedlar även kontakt mellan personer som önskar göra en frivillig insats för en person som har behov av sådan insats. Det kan t.e.x vara i form av besök, promenader, ledsagning mm. 6 Driftsform Nästan 70 procent av frivilligcentralerna finansieras av kommunerna. Övriga finansieras i huvudsak gemensamt av kommuner och frivilligorganisationer (2). En samordnare, oftast anställd av kommunen, leder det operativa arbetet. Denne ansvarar för information, förmedlingsarbete, rekrytering, utbildning, stöd, handledning och uppmuntran av frivilliga. Vidare ansvarar samordnaren för att en tydlig gränsdragning finns mellan kommunens ansvar, näringslivsutövande och frivilliginsatser. Verksamheten leds av en styrelse eller styrgrupp med bred förankring i lokalsamhället (4). 7 Definitioner och avgränsningar Det finns olika benämningar på begreppet frivilligcentral. I Sverige finns idag verksamheter som enligt definitionen är en frivilligcentral men som inte har med ordet i sitt namn. De kallar sig t.e.x resursbank, dagcentral, mötesplats eller träffpunkt. CESAMs definition är den som används idag och enligt deras definition är en frivilligcentral: - Ett informationskontor för frivilliga uppgifter. - En kontaktpunkt mellan människor som önskar göra frivilliga insatser (till enskilda eller till organisationer) och de som har behov av att få t.e.x. hjälp av frivilliga. - En verksamhet som har till uppgift att synliggöra det frivilliga arbetet i närområdet och visa hur viktigt det är med frivilliga insatser. - En verksamhet som bör underlätta förhållanden så att organisationer, grupper och enskilda kan göra insatser i närmiljön. - En verksamhet som ska fungera som ett komplement till den offentliga och privata sektorn. År 2005 fanns det 69 frivilligcentraler i Sverige. Av dessa fanns 5 i Norrland (2). 2009 4(8)

8 Frivilligt arbete och volontärverksamhet Att engagera sig är tillrådigt inte bara av moraliska skäl utan också av ren egennytta Michael Argyle - socialpsykolog Frivilligt arbete sker i stor utsträckning runt om i landet, såväl i informella sammanhang som i organiserade former. Oavsett om en person är föreningsaktiv eller inte är frivilligt arbete en konkret möjlighet att visa ett personligt engagemang och göra en frivillig insats. En frivilligcentral kan innehålla mycket, men en grundläggande tillgång måste alltid finnas. Där måste finnas frivilliga. Volontär är ett annat namn för frivillig. Människor som tar av sin egen tid för att, utan krav på ekonomisk ersättning, göra en insats för någon annan. Det är främst pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning som utför frivilliga sociala insatser (2). De flesta frivilligcentraler har flera målgrupper för sin verksamhet, men äldre och anhöriga är de vanligaste målgrupperna. I socialstyrelsens kartläggning av frivilligcentraler 2005 framgår att ca 2/3 av frivilligcentralerna förmedlar frivilliga sociala insatser till mellan 1-50 personer (2). 9 Umeås frivilligcentral Delad glädje dubbel glädje Frivilligcentralen i Umeå startade 1999 och är en politiskt och religiöst obunden ideell förening. Verksamheten finansieras med bidrag från Umeå kommun och landsting och drivs av en frivilligsamordnare (anställd av Umeå kommun), i samverkan med Röda korset och pensionärsföreningar. På frivilligcentralen sker ideell verksamhet under organiserade former i syfte att bryta ensamhet och skapa gemenskap bland människor. Man behöver inte vara medlem i något förbund eller organisation för att delta i Frivilligcentralens verksamheter. Frivilligcentralen är en kontaktpunkt mellan människor som önskar göra frivilliga insatser och de som har behov av gemenskap, sällskap eller hjälp. Frivilligcentralen är såväl ett aktivitetshus som ett café och framför allt en knutpunkt för volontärverksamhet. 2009 5(8)

I Umeå har särskild vikt lagts vid att utveckla det frivilliga sociala arbetetvolontära insatserna. Utvecklingen har skett i nära samarbete med ideella organisationer och enskilda. I den processen togs under år 2005 en avsiktsförklaring fram, om samverkan med den sociala frivilligsektorn (5). Det arbetet har troligtvis varit till god hjälp för Umeås frivilligcentral att fortsatt bredda och utveckla sitt arbetssätt. 9.1 Gemensam aktivitetslokal Frivilligcentralen har lokaler i 2 plan i centrala delarna av Umeå. Bottenvåningen utgörs av en rymlig mötesplats med caféverksamhet. Ovanvåningen inhyser kontorslokaler för frivilligorganisationerna. Frivilligcentralen har lokaler tillsammans med pensionärsorganisationerna; PRO (Pensionärernas Riksorganisation) RPG (Riksförbundet Pensionärsgemenskap) SKPF (Svenska KommunalPensionärers Förbund) SPF (Sveriges Pensionärsförbund) SPRF (Sveriges Pensionärers Riksförbund). På Storgatan 76 anordnar Frivilligcentralen trevliga aktiviteter, informationsträffar, föreläsningar tillsammans med pensionärsorganisationerna. Aktiviteterna är ofta i samarbete med studieförbund och projektet "Kultur för seniorer". Caféverksamheten är öppen flera dagar i veckan och erbjuder sociala aktiviteter och särskilda trivselaktiviteter ( mån-tors kl. 13.00-15.00). 9.2 Volontärverksamhet Frivilligcentralen har ca 190 volontärer engagerade i verksamheten. Man arbetar mycket utifrån matchning vilket innebär kartläggning av individers intresse, erfarenhet, personliga behov mm. Volontärerna hjälper och stödjer andra praktiskt och mänskligt till ömsesidig glädje. Som Volontär väljer man själv vilka uppgifter man vill ta på sig. Volontärinsatser sker såväl till enskilda som till grupper/organisationer (t.ex äldreboende, sjukhus/onkologen mm) För en volontär i Umeå utgår Kostnadsersättning för busskort, resor med egen bil samt telefonsamtal inom uppdraget. Innan en volontär åtar sig ett uppdrag erläggs en tystnadsförsäkran. Vidare får volontärerna delta i informations- och utbildningsträffar. Volontärerna inbjuds kontinuerligt till gruppträffar med handledning och föreläsningar i aktuella ämnen. 2009 6(8)

10.3 En volontärinsats i Umeå kan innebära att man: Gör kontinuerliga besök hos någon. Det kan innebära en pratstund, en promenad eller att göra något annat trevligt tillsammans Är sällskap till sjukhus, shopping, kyrkobesök, kulturarrangemang etc Går ut med hunden eller ta en skidtur tillsammans med någon som behöver sällskap Sjunger, spelar, berättar, läser, spelar bingo tillsammans med andra Är värd eller värdinna vid olika trivselaktiviteter Är hemfixare Är anhörigstödjare - avlösning Är extra-mormor eller farfar åt en familj 10 Framgångsfaktorer Umeås framgångsfaktorer i arbetet med hur frivilliga krafter ska komplettera kommunens åtagande, har handlat om ett gediget nätverksbygge. Tillsammans med insikten om vikten av att skapa dialog och förankra på alla samarbetsnivåer menar man att framgångsfaktorerna har varit att skynda långsamt och att spela med öppna kort från början (6). Vidare har man satsat på bred front med avsikten att stimulera samverkan och utvecklingen med frivilligsektorn. Uppdraget har givits hög prioritet och förankrats väl i både socialförvaltning och kulturförvaltning som hos ideella organisationer. Tre viktiga processer har löpande pågått gällande Umeås utvecklingsarbete med frivilligsektorn. Dels har man tålmodigt byggt upp frivilligcentralen, vidare har man satsat stort på nätverksbygget och projektet kultur för äldre, och slutligen har man tagit fram en avsiktsförklaring med riktlinjer för att klarlägga kommunens syn på det frivilliga, sociala arbetet, och hur kommunens verksamheter kan utveckla samverkan med frivilligsektorn. Slutligen vill jag kortfattat nämna lite om dessa tre parallella processer ; 1. För det första var man med svenska mått mätt tidigt ute 1999, med att organisera en frivilligcentral, som över tid har fått utvecklas. Dessutom är Umeå en ovanligt föreningstät stad med över 600 registrerade föreningar av vilka ett 100-tal är socialt inriktade(6). 2. Umeå startade år 2002 projektet Kultur för seniorer - kultur och hälsa, ett samarbetsprojekt mellan Umeå Kulturförvaltning och Umeå socialförvaltning. Numera är det en uppskattad kommunal verksamhet som i korthet går ut på att erbjuda äldre en god 2009 7(8)

livskvalité. Arbetet bedrivs i form av ett nätverkssamarbete mellan studieförbund, seniorföreningar, frivilligorganisationer av olika slag och olika kulturinstitutioner. Cirka 25000 arrangemang har genomförts av nätverket sedan starten, vilket givetvis har förutsatt en uppsjö av frivilliga krafter(7). Man har under åren successivt byggt upp en kunskap kring volontärskap, arrangemang av aktiviteter, rekrytering av frivilliga, samarbetsformer mm. 3. Som en följd av det storskaliga nätverksbygget kom volontärsfrågan att diskuteras allt mer inom Umeå kommun. Vilket sedermera ledde till den avsiktsförklaring för samverkan med den sociala frivilligsektorn, som Umeå kommunfullmäktige antog år 2005. 11 Referenser 1. Utveckla samverkan med civilsamhället. Sveriges kommuner och landsting, Stockholm 2007. 2. Frivilligcentraler i Sverige en kartläggning. Socialstyrelsen, Jan.2007. 3. Rönnermark, Lars: Att finna sin väg Socialt arbete i mötet med frivilliga och offentliga organisationer. 2003, FoU i väst, Göteborg. 4. Nationell nätverksträff för frivilligsamordnare. Umeå 2008. Konferensmaterial. 5. Avsiktsförklaring och riktlinjer: Umeå kommuns samverkan med den sociala frivilligsektorn. Umeå Kommun 2005. 6. Nordén, Hans. Fri och villig om ideellt arbete i välfärdslandet. Premiss förlag, Stockholm 2006. 7. Abrahamsson, Kirsi: Slutrapport; Kultur för livet, förstudie. Umeå kommun 2009. 2009 8(8)