METODIK FÖR BERÄKNING OCH UTVÄRDERING AV VATTENTILLGÅNG I KUSTNÄRA OMRÅDEN

Handledare -Bo Olofsson METODIK FÖR BERÄKNING OCH UTVÄRDERING AV VATTENTILLGÅNG I KUSTNÄRA OMRÅDEN Pardis Sazvar Juni 2010 TRITA-LWR Degree Project ISSN 1651-064X LWR-EX-10-10

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 Pardis Sazvar 2010 Examensarbete Mark- och vattenteknik Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) SE-100 44 STOCKHOLM, Sweden ii

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden SUMMARY The aim of this project has been to compare the different calculation methods that are used to estimate and asses the fresh groundwater supply in coastal areas. Many coastal areas in Sweden have problems with saltwater intrusion in the wells in coastal areas. However a 200 kilometer wide area crossing from Stockholm to Göteborg also suffers from problems with salt water intrusion into the freshwater wells. The saline water, which is called relict (fossil) salt water, originates from the period after the last glaciation when parts of Sweden were covered by brackish or salt seawater. In coastal areas saline seawater infiltrates into the groundwater and causes problems, but this usually happens at a maximum distance of 300 meters from the coastline. The problems in the archipelago are that it is very attractive for housing whilst at the same time the archipelago has the worst conditions for groundwater formation and storage. This turns into a problem when the sanitary standard in the properties constantly rises and the population increases. The archipelago mainly consists of rock which has a low storage capacity since the size of storage is dependent on the amount of fractures and faults in the rock material. The rock matrix itself is practically watertight. The following methods; GWbal, SGU (Swedish Geological Survey) and the simple groundwater balance methods of IVL and SU (Stockholm University) are used to calculate and assess risk of salt water intrusion into an area or a particular well. These five methods have been applied to and analysed in the island Vindö situated in the archipelago of Värmdö municipality. The island has been divided into three parts and the calculations have been carried out individually for each part. There was an unexpected low correlation between the results from the GWbal and the SU methods. GWbal is the most convenient method when estimating the groundwater resources and can be utilized in areas with complicated geology that have numerous soil layers. The method of SGU is suitable in areas with few soil layers because the calculations are done manually and this means the more layers the more calculations are required. The method can also be applied in GIS for larger areas. This has been done by the Geological Survey of Sweden in Värmdö Municipality. These calculations show a bigger water scarcity than the calculations made in this thesis. The RV-method appears to be an important complement to the two former methods and easy to use. The methods of SU and IVL mainly consist of comparing the groundwater renewal with the consumption. This doesn t describe the correct situation since the groundwater reservoir which is a prerequisite for the groundwater supply, especially during summers is neglected in the calculations. The IVL methods results will always be incorrect if the period in which they are taken is limited to the summer months. The GWbal method together with the RV-method give the most realistic results and show that the problems already exist in the Vindö area and that any growth in population or possible development are highly restricted. However the results need to be completed with continuous sample-taking of the chloride content of the groundwater. iii

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 iv

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden SAMMANFATTNING Syftet med examensarbetet har varit att jämföra olika beräkningsmetoder som används för bedömning av tillgång på sött grundvatten i kustnära områden. Många kustområden, men också ett 200 km brett område som går genom landet från Stockholm till Göteborg har problem med saltvatteninträngning i dricksvattenbrunnar. Det salta vattnet som kallas för relikt saltvatten, härstammar från den senaste istidens avsmältningsperiod då delar av landet var täckt av salt eller bräckt havsvatten. I kustområden kan salt havsvatten infiltrera grundvattnet och ställa till med problem, men detta sker på ett maximalt avstånd på 300 meter från strandkanten. Problematiken i skärgården är att det är ett attraktivt område att bo i, men samtidigt har skärgården de sämsta möjliga förutsättningarna för grundvattenlagring. Detta blir ett problem då den sanitära standarden i fastigheterna ständigt höjs och permanentningsgraden ökar. Skärgården består mestadels av berg som har liten magasineringskapacitet då magasinets storlek är beroende av sprickigheten medan själva berget i sig är nästintill tätt. GWbal, SGU:s metod och enkla vattenbalanser såsom SU:s metod samt IVL:s metod är beräkningsmetoder som används för att bedöma grundvattentillgången i ett område. Med RV-metoden bedöms risken för saltvatteninträngning i ett område eller i en enskild brunn. Dessa fem metoder har använts på ön Vindö i Värmdö kommuns skärgård och resultaten har sedan analyserats och jämförts. Ön har delats in i tre områden och beräkningarna har gjorts enskilt för varje område. Det visar sig att resultaten från SGU:s metod och GWbal inte stämde överens lika bra som förväntat. GWbal är det smidigaste redskapet vid beräkning av tillgången på grundvatten och kan användas i områden med komplicerad geologi och många jordlagerföljder. SGU:s metod används bäst i områden med endast ett fåtal jordlager eftersom metoden är manuell och desto fler jordlager desto fler beräkningar. Metoden kan också användas i GIS för beräkningar i större områden. Detta har gjorts av SGU över Värmdö kommun. Dessa beräkningar visar en större bristsituation än beräkningarna som gjorts i detta examensarbete. RV-metoden visar sig vara ett viktigt komplement till de två förstnämnda metoderna och lätt att använda. IVL:s metod och SU:s metod går i huvudsak ut på att jämföra grundvattenuttag med förbrukning. Detta ger inte en rättvisande bild av läget eftersom grundvattenmagasinet som är en förutsättning för grundvattentillgång speciellt under somrarna, helt försummas. IVL:s metod ger helt felaktiga resultat om perioden begränsas till sommaren. GWbals beräkningar tillsammans med RV-metoden ger det mest realistiska resultatet som pekar på att det redan finns problem med saltvatteninträngning i området och att utbyggnadsmöjligheterna och höjning av permanentningsgraden är begränsade. Resultaten behöver dock kompletteras med kontinuerlig provtagning av grundvattnens kloridhalt. v

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 vi

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden FÖRORD Detta examensarbete har utförts inom ramen för ett 30 poängs examensarbete vid institutionen för markoch vattenteknik på KTH, Stockholm, i samarbete med Tyréns, Stockholm. Jag vill tacka: Min handledare Bo Olofsson, KTH, för all hjälp och stöd under arbetets gång. Alla på Tyréns Infra för diskussioner och goda råd Mina handledare Cristina Frycklund och Susanna Bruzell, Tyréns, för feedback och goda råd. Staffan Stafström, Värmdö kommun, för intressanta diskussioner och kommunfakta. vii

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 viii

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summary... iii Sammanfattning... v Förord... vii Innehållsförteckning... ix Abstract... 1 Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Teoretisk bakgrund... 2 Salt grundvatten... 2 Ursprung och orsak... 2 Kloridhalter... 3 Grundvattenbildning... 3 Grundvattenmagasinets storlek... 3 Stockholms kustområden - geologi och grundvattentillgångar... 4 Metoder för beräkning av grundvattentillgång och risk för saltvatteninträngning... 4 RV-metoden... 4 GWBal... 5 SGU:s metod... 5 Enkla statistiska vattenbalansmetoder- SU:s och IVL:s metod... 6 Metod... 7 Datainsamling... 7 Områdesindelning... 7 Felkällor... 7 Områdesbeskrivning Vindö... 7 Resultat... 9 GWbal... 10 Indata område 1... 10 Resultat område 1 för GWbal... 10 Resultatsammanställning för GWbal... 11 RV-metoden... 11 Resultat område 1 för RV-metoden... 11 Sammanställning av resultat för RV-metoden... 11 SGU:s metod... 12 Resultat för SGU:s metod... 14 SU:s metod... 15 Indata SU:s metod... 15 Resultat för område 1 - SU:s metod... 15 Resultat för område 2 - SU:s metod... 16 Resultat för område 3 - SU:s metod... 16 IVL:s metod... 16 Resultat för område 1 IVL:s metod... 16 Resultat för område 2 IVL:s metod... 16 Resultat för område 3 IVL:s metod... 18 Sammanställning av resultat för samtliga metoder... 19 Diskussion/Slutsatser... 19 Tolkning av resultat... 19 Beräkningsmetodernas användarvänlighet... 20 ix

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 Indata... 20 Beräkningarnas tillförlitlighet... 21 Källor... 22 Bilaga I resultat GWbal... Bilaga II resultat RV-metoden... Bilaga III - figur 9... Bilaga IV - fullständiga resultat och indata för SU:s metod... x

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden ABSTRACT Salt grundvatten i dricksvattenbrunnen är något som många invånare i Sveriges kustkommuner har fått erfara. Det handlar om en kedja av problem som börjar med att kustområdena är attraktiva områden att bo på. Samtidigt har dessa områden ofta små vattenresurser, beroende på tunna jordlager och mycket berg i dagen. På sommaren är vattentillgången som sämst, men det är också då invånarantalet är som störst. Kommunerna har svårt att hantera det här problemet och i slutändan är det privatpersonerna i området som drabbas av salt i dricksvattnet. Vindö i Värmdö kommuns skärgård är ett sådant område. RVmetoden, GWbal, SGU:s metod samt de enkla vattenbalansekvationerna enligt SU:s samt IVL:s modell är beräkningsmetoder som används till att bedöma risken för inträngning av salt vatten i brunnar respektive bedöma grundvattentillgången i ett område. Syftet med detta examensarbete har varit att jämföra och analysera metoderna. Tillämpning av metoderna visar att GWbal ger de mest rimliga, men också den som är mest komplex och kräver mest indata. SGU:s metod som är en manuell beräkningsmetod kan bli väldigt invecklad att använda i områden med många jordlager. RV-metoden är ett värdefullt komplement till de tidigare nämnda metoderna. SU:s och IVL:s metoder är ofullständiga metoder som endast tar hänsyn till grundvattenuttag och förbrukning och inte det värdefulla grundvattenmagasinet. Resultaten visar också att Vindö har begränsade vattentillgångar samt att permanentningsgraden av de befintliga fastigheterna kan höjas i de sydligare delarna av ön. Dessa metoder är dock lika säkra som den indatan som matas in och bör endast användas av kunniga personer. Metoderna är inte 100 % tillförlitliga och måste kompletteras med provtagningar i området av grundvattnets kloridhalt vid olika perioder av året. Key words: Salt grundvatten; GWbal; Vindö; Grundvattenbalans; Grundvattenbildning; Grundvattenlagring; Beräkningsmetodik; Skärgård utsatta områdena i kommunen. Det finns olika INLEDNING beräkningsmetoder som beräknar tillgången på Här följer en beskrivning av bakgrund samt syfte grundvatten eller risken för saltvatteninträngning till examensarbetet. i ett område. Ett flertal har använts för att fastställa bristområden på sött grundvatten i Sveriges kustområden. Metoderna skiljer sig åt och kräver olika indata och olika mycket geologisk och geohydrologisk kunskap. I detta arbete ingår det att beskriva och jämföra fem av dessa metoder. Bakgrund Många kustnära kommuner har problem med inträngning av salt vatten i brunnar. Problemet kommer ursprungligen från att folk vill bo i de attraktiva kustområdena där det finns brist på grundvatten. Stockholms skärgård är ett exempel på ett attraktivt område för sommarstugor eller permanentboende och befolkningen ökar dramatiskt på somrarna då bristen på grundvatten är som störst. Värmdö kommun är en av landets snabbast växande kommuner och har dessutom en tredubbling av invånarantalet under sommarmånaderna (www.varmdo.se). Detta är något som är svårt att hantera för kommunen och kommunpolitikerna. Värmdö kommun är en av få kommuner som har tillståndsplikt för att borra ny brunn och anmälningsplikt för befintliga brunnar i områden med störst problem. Men det går långsamt att utöka dessa områden dels beroende på bristfällig kunskap, dåligt samarbete och små resurser både hos och mellan kommunen och kommunpolitikerna. Det är i kommunens intresse att säkerställa kommuninvånarnas tillgång till färskt vatten och för dem är det önskvärt med en snabbare process. För i slutändan betyder det här odugligt vatten hos privatpersonerna bosatta i de Syfte Huvudsyftet är att testa och analysera olika metoder för beräkning av tillgång på sött grundvatten i kustnära områden. Detta görs bland annat genom analys av olika grundvattenbalansmetoder som använts, främst GWbal och SGU:s metod samt bedömning av risken för salt grundvatten genom användning RV-metoden på ön Vindö som är belägen i Värmdö kommuns skärgård (Fig. 1). Vindö har delats upp i tre mindre områden som utvärderas separat. För att komma ett steg närmare ett generellt hanteringssätt av saltvattenproblematiken i kommuner ska dessa frågor besvaras: Vilka data behövs för olika metoder? Vilken osäkerhet finns i de olika data som behövs? Ger komplexa beräkningar alltid bättre resultat än enkla? 1

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 Fig. 1. karta över Stockholmsområdet med Vindö markerad med svart. När kan vilken metod lämpligtvis användas och i vilket sammanhang? Vilken tidsåtgång behövs för olika metoder? Värmdö kommun har också efterfrågat framtagande av underlag för att kunna styrka att tillståndsplikt och anmälningsplikt för brunnar behövs på Vindö. TEORETISK BAKGRUND Här presenteras den teoretiska bakgrunden som examensarbetet bygger på. Salt grundvatten Salt grundvatten kan ha flera orsaker, vilket kommer att klargöras nedan. Den kloridhalt grundvattnet innehåller är en avgörande faktor för om det kan brukas. Ursprung och orsak Att grundvattnet innehåller salt kan ha flera olika orsaker. Med salt menas här kloridjonen. i kustnära områden med bergborrade brunnar kan det bero på relikt saltvatten eller inträngning av recent havsvatten (Boman & Hanson 2004). Det finns andra orsaker såsom vägsaltning eller vindburet salt som påverkar brunnar närmast kusten (Tilly-Leander 1990) som inte kommer att behandlas i den här uppsatsen. Relikt saltvatten härstammar från den senaste istidens avsmältning då delar av Sverige var täckt av salt vatten. Marina gränsen är benämningen på 2

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden de områden som var täckta av salt vatten (Lång et al 2006). Områdena finns längs kusterna men också som ett 200 km brett band genom landet från Stockholm till Göteborg (Olofsson 1994). Till följd av landhöjningen har det salta vattnet trängt ned i berggrundens sprickor och sött grundvatten har bildats ovanpå (Boman & Hanson 2004). Det relikta grundvattnet påträffas idag främst i områden där omsättningen av grundvatten är långsam beroende på flacka landskap eller låg hydraulisk konduktivitet i jordlager eller berggrund exempelvis djupt ned i berggrunden eller i låga områden i topografin som dalgångar (Tilly-Leander 1990). Om grundvattnet innehåller mycket höga koncentrationer av salt kan inträngning av relikt saltvatten misstänkas (Olofsson 1994). Det finns också samband mellan djupt borrade brunnar och saltvatteninträngning beroende på att relikt saltvatten finns på djupet (Sund och Bergman 1985) Inträngning av recent havsvatten sker generellt på ett avstånd på 100 meter och vid sällsynta fall 200-300 meter från strandkanten (Lång et al 2006). Det kristallina berget måste ha sprickor som har direktkontakt med havsvattnet för att detta ska ske. I naturligt tillstånd sker en vattenströmning från grundvattenmagasinet ut till havet d.v.s. den hydrauliska gradienten är riktad mot havet. Vid för högt vattenuttag rubbas de naturliga förhållandena och gradienten byter riktning så att salt havsvatten tränger in i grundvattnet istället (Tilly-Leander 1990). När väl saltvatten har trängt in i en grundvattentäkt i bergrunden kan det ta 40 till 50 år att bli av med problemen eftersom saltet ligger kvar i sprickorna trots att jämvikten mellan salt och sött grundvatten återställts (Sund och Bergman 1980). Data saknas dock på detta och enligt andra experter kan det ta flera hundra år innan problemen har försvunnit. En vanlig missuppfattning är att vattenbristen i kustområdena beror på brist på nederbörd, men nederbörden i skärgården varierar mellan 500 och 700 mm. Detta är samma nederbördsmängd som i norra Sverige som är förknippat med sumpmarker och myrar. Istället ligger problemet i markens kapacitet att infiltrera och lagra nederbörden. (Olofsson och Fleetwood 2000 samt Olofsson och Rönkä 2007) Kloridhalter Dricksvattentäkter som försörjer färre än 50 personer eller ger mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn omfattas av Socialstyrelsens allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Med höga kloridhalter uppstår problem med korroderande ledningar vilket ger utlakade tungmetaller i dricksvattnet och dyra reparationer till följd och dessutom är det hälsofarligt. Vid kloridhalten 50 mg/l anses vattnet vara saltpåverkat, dvs halten är något högre än vad som är naturligt hos ett normalt sött grundvatten. Vid 100 mg klorid/liter påskyndas korrosionsangrepp på ledningar, vilket ger en teknisk anmärkning och vid 300 mg klorid/liter är problemen dessutom estetiska på så sätt att smakförändringar kan uppfattas (SOSFS 2003:17). Vid 180 mg klorid/l uppstår hälsoeffekter främst beroende på att kloridjonen åtföljs av natrium som är blodtrycksförhöjande (Olofsson & Fleetwood 2000). Upplevelsen av smakförändringar avhängig kloridhalten uppfattas olika beroende på varje persons salthalt i saliven (Boman & Hanson 2004). Grundvattenbildning Grundvatten är det vatten som i jord rör sig i mellanrummen mellan jordpartiklarna. I kristallint berg som gnejs eller granit som dominerar Sveriges berggrund rör sig grundvattnet i bergets sprickor och krosszoner, själva berget är i det närmaste helt vattentätt. Grundvattenbildning definieras som den neråtgående rörelsen av vatten som når grundvattenreservoaren, vilket påverkas av: nederbördsmängd vegetation topografi geologi klimat All nederbörd som faller ned mot marken bidrar inte till grundvattenbildningen utan en del fastnar i eller tas upp av vegetationen eller avdunstar. Beroende på klimat och temperatur avdunstar olika mycket av nederbörden. Den nederbörd som inte avdunstar kallas för nettonederbörd. Den ser olika ut för olika delar av landet och vid olika årstider. På sommaren då avdunstningen är större än nederbörden och växtupptaget som störst är nettonederbörden negativ dvs. grundvattennivån sjunker. Snö bidrar inte till grundvattenbildningen förrän snösmältningen börjar på våren. (Knutsson och Morfeldt 2002). Grundvattenmagasinets storlek Något som begränsar grundvattenmagasinets storlek är jord- eller bergmaterialets porositet som definieras som den volym hålrum (porer) som i procent utgör hela materialets volym. Porositeten i jord beror på kornstorlek, sortering, 3

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 packning och arrangemang. En grovkornig välsorterad (kornen har samma storlek) jordart har högre permeabilitet än en osorterad och hårt packad jordart. Den här typen av porositet kallas för primär porositet. Den sekundära porositeten är den porositet som uppkommit efter bergartens bildning såsom sprickor i berget. Vissa bergarter har både primär och sekundär porositet som exempelvis kalk- och sandsten. i grundvattensammanhang kallas den här porositeten för den totala porositeten som är både öppna porer som har kontakt med luften eller helt stängda porer som är inneslutna i materialet. Den effektiva porositeten också kallad kinematisk porositet är volymen av de porer där vattnet kan röra sig fritt. I berg där den kinematiska porositeten utgörs av sprickor kan den också kallas för sprickvolym (Knutsson och Morfeldt 2002). Stockholms kustområden - geologi och grundvattentillgångar Förutsättningen för grundvattenbildning i Stockholms skärgård och kustområden är begränsade. Skärgården består till största del av berg med mycket berg i dagen och ibland med ett tunt jordlager ovanpå (Olofsson och Fleetwood 2000). De tunna jordlagren består mestadels av morän eller lera. Morän har olika infiltrationsegenskaper beroende på kornstorleksfördelning, struktur och hydraulisk heterogenitet i jord- och bergmaterialet. Eftersom moräners komposition är väldigt varierande är också dess infiltrationsegenskaper helt olika. Exempelvis har blockrika sandiga moräner bra infiltrationsegenskaper medan leriga moräner helt och hållet kan hindra flödet ner till berget (Olofsson et al 2001). Lera är däremot en svårdefinierad jordart. Benämningen lera betyder egentligen bara en grupp finkorniga sediment med mindre än 0,002 mm i korndiameter (Wik 2002). Förutsättningen för ett grundvattenflöde från jord till berg är att en permeabel jord eller permeabla stråk av jord står i hydraulisk förbindelse med öppna eller delvis öppna strukturer i berget (Olofsson 1994). Samtidigt är varenda jordlager mycket viktigt för infiltrationsmängden när berg är det dominerande materialet. Även lerområden som i andra fall anses vara dåligt ur grundvattensynpunkt har en viktig roll eftersom leran ofta underlagras av morän (Olofsson, muntlig uppgift). Infiltrationsmängden i berget beror helt och hållet på sprickornas utformning, sprickornas storlek och öppenhetsgrad samt mineral- och jordfyllnad. Nederbörd som träffar kalt berg ger upphov till en stor mängd ytavrinning (Olofsson et al 2001). Vattenproblemet i skärgården orsakas först och främst inte av brist på nederbörd, speciellt inte på sommaren eftersom nederbörden är som störst då, utan på otillräcklig lagringskapacitet. Det beror också på Östersjöns oerhörda förmåga att lagra värme som gör att skärgårdens klimat blir mildare och mindre snö faller i området på vintern. Starka vindar gör också att snön under vintern blåser bort. Snösmältning som är en viktig grundvattenbildande resurs på fastlandet finns i och med det inte att tillgå i skärgården (Olofsson och Fleetwood 2000). Metoder för beräkning av grundvattentillgång och risk för saltvatteninträngning Det finns olika typer av beräkningar som kan göras för att bestämma huruvida ett område är att betrakta som ett bristområde avseende grundvattentillgång samt för att beräkna risken för saltvatteninträngning. Dessa metoder kan komplettera varandra samtidigt som de även kan användas var för sig. Dålig tillgång på grundvatten leder också till saltvatteninträngning så metoderna kan användas med ungefär samma mål. Dock behöver inte salt grundvatten betyda brist på vatten. Resultatet från varje metod beror på kvaliteten på de indata som använts. Det finns osäkerheter i all indata i dessa metoder. RV-metoden RV-metoden är en statistiskt baserad variabelmetod som beräknar risken för salt grundvatten. De ingående variablerna består av Naturgivna faktorer (jordartsfördelning, topografi mm) Teniska variabler (brunnsdjup, sanitär standard) Avståndsfaktorer (avstånd till havet, avstånd till saltad väg) RV-metoden består av en förberedande del där goda kunskaper i hydrogeologi krävs och en användardel som är mycket enkel där information om förhållandena i området matas in. Den förberedande delen behöver bara göras en gång för varje region. Där ingår att vikta variablerna utifrån statistiska analyser av befintliga saltvattenbrunnar eller utifrån erfarenheter hos hydrogeologiskt kunniga personer som också känner till området väl. Vikten 3 ges till de mest betydelsefulla variablerna och 1 till de mindre betydelsefulla. Variablerna tilldelas också ett riskvärde på mellan +2 och -2. Vissa variabler i 4

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden kombination ökar eller minskar risken ytterligare vilket RV-metoden korrigerar för. Genom att multiplicera vikten med riskvärdet för varje variabel och addera ihop alla variabler fås det slutliga riskvärdet som förkortas SRV, se Ekv. (1). Användardelen omfattar val av område och insamling av data. i användardelen specificeras varje variabel och ges ett osäkerhetsvärde utifrån dataunderlagets säkerhet men också användarens kunskaper. Osäkerhetsvärdet varierar mellan +1 och -1. Det slutliga osäkerhetsvärdet, förkortas SOV, fås genom att osäkerhetsvärdet för varje variabel multipliceras med vikten och allt adderas ihop, se Ekv. (2). Resultatet fås grafiskt i ett diagram. Ett värde långt till höger betyder att resultatet är säkert men om resultatet hamnar på den vänstra delen kan inte några säkra slutsatser dras om situationen i området. (Lindberg och Olofsson 1997). Beräkningarna kan utföras i ett datorprogram, manuellt eller i GIS för större områden. V 1 R 1 + V 2 R 2 + V 3 R 3 +. + V n R n = Σ V i R i = SRV (1) V= Riskvärde R=Viktning U 1 R 1 + U 2 R 2 + U 3 R 3 +. + U n R n = Σ U i R i = SOV (2) U = Osäkerhetsvärde R= Viktning Metoden har använts för riskbedömningar i ett flertal områden kring Stockholm bland annat i Värmdö kommun och i Norrtälje där bedömningar gjorts över större områden med hjälp av GIS (Lång et al 2006) GWBal GWbal är en tidsdynamisk vattenbalansberäkning som bedömer grundvattentillgången genom att beräkna grundvattenbildning till och grundvattenuttag från ett grundvattenmagasin. Programmet består av en expertdel och en användardel. Expertdelen kräver goda kunskaper i hydrologi och geologi. Där anges typiska jordlagerföljder utifrån erfarenhet och geologiska kunskaper. För varje jordlager anges kinematisk porositet, grundvattennivå och homogenitetsfaktor. Homogenitetsfaktorn är ett mått på hur stor andel av grundvattenmagasinet som kan tillgodogöras. I expertdelen matas även nederbördsdata in som månadsvärden och även avdunstningen i området anges. Användardelen kräver data såsom ytjordartsfördelning utifrån SGU:s kartor, fastigheternas VA-standard eller vattenförbrukning utifrån schablonvärden om inte annan information finns, andel fritidshus med information från kommunen, områdets area mm. Resultatet ges som grundvattenreservoarens förändring under året samt en årsvattenbalans. Programmet kan också beräkna hur många fastigheter och vilken VA-standard området kan utsättas för (Lång et al 2006). Beräkningarna utförs i ett datorprogram. Metodiken har använts i ett flertal kommuner däribland Tierps, Norrtälje Nacka, Värmdö och Göteborgs kommuner. SGU:s metod Metoden är lik GWbal och när metoderna testats i samma område har jämförelsevis lika resultat erhållits. I huvudsak utgörs metoden av att uppskatta storleken på reservoaren i olika typområden som finns inom det studerade området. Storleken på reservoaren uppskattas genom generaliserade lagerföljder, mäktigheter och porositeter. Vilken mäktighet av akviferen som ska tas med avgörs av erfarenhet och tidigare undersökningar. I berg nyttjas ofta en mäktighet på 30 meter under opåverkad grundvattennivå. Viktigt att tänka på är att lera och morän ofta hittas i dalar och sänkor i ett bergigt område och därför kan inte samma reservoarmäktighet väljas här eftersom inträngning av relikt havsvatten troligtvis skulle ske. Med data från SGU:s grundvattennät i en närliggande mätstation tas torrperiodernas längd i området fram och sedan beräknas hur många fastigheter med olika permanentningsgrad som kan försörjas med vatten under torrperioderna. Torrperioderna definieras som antalet sammanhängande dagar då grundvattennivån är sjunkande och samtidigt ligger under medelnivån. Metoden har använts i ett flertal områden såväl på Västkusten som i Stockholms län. 5

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 Fig. 2. Karta över Vindö med de 3 områden som beräkningar gjorts för markerade. Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1948 SGU har använt sin metodik i GIS bland annat över Osthammar, Norrtälje, och Värmdö. SGU:s rapport Värmdö kommun- Bedömning av grundvattentillgångar från år 2001 resulterar i en karta gjord i GIS. Kartan visar på en stor bristsituation på Vindö till skillnad från beräkningarna i detta examensarbete som visar på att viss bebyggelse är möjlig. Denna skillnad analyseras under rubriken diskussion. Enkla statistiska vattenbalansmetoder- SU:s och IVL:s metod Det finns ett flertal olika varianter av enkla statistiska vattenbalanser, men i huvudsak görs en jämförelse mellan grundvattenbildning och grundvattenuttag. Många beräkningar handlades av olika konsultfirmor ofta på uppdrag av kommuner i Stockholms län. En jämförelse mellan dessa metoder har gjorts i en licentiatavhandling av Tilly (1990). I detta examensarbete har två enkla statistiska vattenbalansmetoder använts, SU:s metod samt en enkel balansberäkning där resultatet redovisas enligt IVL:s rapport (hädanefter kallad IVL:s metod): Saltvatteninträngning i bergborrade brunnar av Sund och Bergman (1984). Båda metoderna bygger på följande: P i A = n Qp ± R P = årsnederbörd i = infiltrationskoefficient (den andel av nederbörden som kan infiltrera och perkolera till grundvatten) A = infiltrationsområdets area. n = antal personer inom området Qp =specifik vattenförbrukning dvs. vattenförbrukning per person. R = en restterm som antingen kan bli positiv eller negativ. SU:s metod har, som namnet talar om, använts på Stockholms Universitet. Årsnederbörden som används i denna metod är den effektiva nederbörden under ett år. Det vill säga den totala nederbörden subtraherat med avdunstningen. 6

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden IVL:s metod utförs på exakt samma sätt som den ovan beskrivna metoden med undantag från årsnederbörden som är den totala nederbörden under året. I IVL:s metod redovisas resultatet enligt indelningen: A. Stor risk för saltvatteninträngning: Vattenförbrukningen överstiger grundvattennybildningen. B. Risk för saltvatteninträngning: vattenförbrukningen är 60-99% av grundvattennybildningen. C. Liten risk för saltvatteninträngning: vattenförbrukningen är <60% av grundvattennybildningen. METOD Insamling av data har gjorts för Vindö i Värmdö kommuns skärgård för bearbetning i RVmetoden, GWbal, i SGU:s metod samt SU:s och IVL:s enkla vattenbalansmetoder. Datainsamling Nederbördsdata och information om avdunstning har insamlats från SMHI. Jordartsfördelning, lagerföljder och ytvattenreservoarer har anskaffats ur SGU:s jordartskartor samt bergartsfördelning ur bergartskartan. Ur SGU:s brunnsarkiv har information om antal brunnar, brunnsdjup och brunnskapacitet anskaffats. Från SGU:s grundvattennät, station Vaxholm 55-12 har grundvattennivådata tagits fram. Kommunen har tillhandahållit information om antal fastigheter i området samt antal folkbokförda personer och bebodda fastigheter. Områdesindelning Det studerade området är Vindös huvudö, dvs. exklusive Sollenkroka. Terrängkartan i skala 1:50 000, kartblad 10J NV har använts för att dela in ön i tre delar. Den nordligaste delen av ön är den tätast bebyggda. Den har delats in i ett eget område utefter topografin längs med det tätbebyggda områdets gräns. Resten av området är inte lika tätbebyggt och är indelat efter topografi i en mittendel och en sydlig del. Dessa områden kallas från norr till söder för område 1, 2 och 3 (Fig. 2). Felkällor Brunnsarkivet som SGU har hand om baseras på uppgifter från brunnsborrare och alla uppgifter är inte fullt pålitliga. Exempelvis brunnskapaciteten är den uppgift som är minst pålitlig eftersom den görs direkt efter färdigställd brunn och under mycket kort tid och är därför inte representativ för brunnens kapacitet under hela dess livslängd. Brunnens läge i brunnsarkivet är inte heller exakt, men en uppgift om ungefärlig felmarginal ges. Annat data som är svårt att identifiera är antalet boende i området. I beräkningarna baseras invånarantal på antalet mantalsskrivna personer på ön, men i själva verket kan antalet vara mycket större då personer kan ha bosatt sig permanent i sin sommarstuga utan att ha skrivit sig där. Att uppskatta antalet boende på ön under sommaren är också mycket svårt då många är på besök på ön. Andra felkällor kan vara att fel i beräkningarna har begåtts. OMRÅDESBESKRIVNING VINDÖ Vindö består mestadels av berg i dagen med en del lera och morän i dalgångar och sprickzoner som kan utläsas ur SGU:s bergartskarta (Fig. 3). Ur brunnsarkivet kan utläsas att jordlagren inte är särskilt djupa, på de flesta håll upp till 1 meter och på ett fåtal ställen 4-5. Brunnsarkivet ger dock inte representativa värden för jorddjup eftersom de flesta brunnar borras där berget går i dagen. Tidigare har det beskrivits att området är indelat i 3 områden, dessa består till största delen av berg och täckta av lager av lera och morän. Med SGU:s berggrundskarta som grund har ytjordarternas utbredning uppskattats (Fig. 3). Området är kuperat med nivåskillnader på 25 meter och på vissa håll upp till 30 meter. Det finns ett flertal sjöar i området som har stor betydelse för påfyllning av grundvattenmagasinen och vattentillgång. Område 3 på södra Vindö saknar dock sjöar. Vindös bergrund består av finkorniga glimmerrika gnejser med inslag av grovkorniga granitgångar eller granitkörtlar (Sund och Bergman 1980). Efter egna iakttagelser på ön kan det konstateras att byggnaderna varierar kraftigt i standard och därmed också i VAstandard och vattenförbrukning. Områdenas fastighetstäthet skiljer sig mycket med område 1 7

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 Fig. 3. Bergartskarta över Vindö. De röda områdena är urberg, gult betyder lera och ljusblått morän. Sveriges geologiska undersökning (SGU). standard och vattenförbrukning. Områdenas fastighetstäthet skiljer sig mycket med område 1 Tabell 1. ytjordarternas utbredning samt fastighetstätheten i de tre områdena Berg (%) Lera (%) Morän (%) Sjö (%) Fastigheter/ ha (st) Område 1 83% 10% 5% 2% 1.3 Område 2 69% 17% 8% 6% 0.4 Område 3 74% 19% 7% 0% 0.8 8

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden som är tätast bebyggd och område 2 med glesast bebyggelse (Tabell 1). Fastigheterna ligger på avståndet 50-500 meter från stranden (Uppgifter från Värmdö kommun). I SGU:s brunnsarkiv kan man se hur brunnarna är placerade på Vindö (Fig. 4). Dessa har olika lägesnoggrannhet som också markerats i kartan. Varje registrerad brunn har också uppgifter om brunnsdjup, djup till berg, brunnskapacitet m.m. RESULTAT Här följer resultaten från beräkningarna med de fem metoderna GWbal, SGU:s metod, RVmetoden, SU:s metod samt IVL:s metod. Fig. 4. Karta över Vindö från SGU:s brunnskarkiv med brunnar markerade. Gul markering = < 100 m fel i läget. Blå markering = < 250 m fel i läget. Röd markering = osäkert läge. Sveriges geologiska undersökning (SGU). 9

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 GWbal För varje område har beräkningar gjorts för permanentningsgraden 100%, 75% och 50%. Nedan följer ett exempel på beräkning för område 1 med 100% permanentningsgrad och sedan följer en tabell med alla resultat. I bilaga I kan fullständiga beräkningar för alla tre områden återfinnas. Indata område 1 Områdets yta är 6,93 km 2 exklusive strandlinjen 50 m inåt land. Området täcks av 10 % lera, 5 % morän, 83 % gnejs och 2 % sjöar Materialens kinematiska porositet har antagits till lera 0,5 %, morän 5 %, gnejs 0,02 % och sjö 100 %. Homogenitetsfaktorer har antagits till: lera 60 %, morän 70 %, gnejs 50 %, sjö 100 %. Grundvattenreservoarens mäktighet har antagits till 30 meter i områden med berg och 10 meter där ytan är täckt av morän eller lera eftersom dessa områden ligger i dalgångar och sänkor. Lagerföljder och mäktigheter är sammanställt i tabell 2. I området finns 909 fastigheter (1,3 fastigheter/ha) varav 85 % är sommarhus. Det har antagits att fastigheterna bebos av 2,5 personer och att sommarhusen används hela sommaren (3 månader) och dessutom varje helg året om. Vattenförbrukningen för permanentbostäder antas vara 175 l/person*dag och för fritidshus 120 l/person*dag Extremvärden för nederbörden antas vara 40 % lägre än normalt. Månadsmedelvärden för nederbörd och avdunstning kommer från SMHI:s station 9821 i Stockholm. Beräkningarna har gjorts för 50 %, 75 % och 100 % permanentboende. Beräkningarna avbryts när 20 % av grundvattenreservoaren finns kvar. Resultat område 1 för GWbal Med kriteriet 100 % permanentboende och programinställningar enligt fig. 5 fås resultatet att område 1 klarar av 508 fastigheter (Fig. 5 och 6). Tabell 2. Antagna lagerföljder och jordmäktigheter på Vindö. Gnejs 30 m Morän 1 m Lera 1 m Gnejs 9 m Morän 1 m Gnejs 8m MODEL SETTINGS From year no 1 To year no 10 From 100% to 100% permanent houses. Maximum number of houses in the area = 20000 Fill of storage at start = 80% Maximum number of iterations = 10000 Normal and extreme climate values used in the modeling. Extreme precipitation and normal evapotranspiration values used. MODEL CRITERIA Model stops when storage reaches 20% of maximum or if criteria conditions are not fitted. MODEL RESULTS Successful modeling which fits the criteria. Total number of iterations = 507 Number of houses = 508 Percent of permanent houses = 100 Number of modeling years = 1 Minimum storage modeled (percentage of maximum)= 42.8 Minimum storage(extreme values)= 20 Fig. 5. Indata och resultat från modellering i GWbal för område 1 med 100 % permanentbostäder. 508 hus kan försörjas då området består av 100 % permanentboende. 10

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden Fig.6. grundvattenmagasinets utveckling under normal och extremår för område 1 med 100 % permanentbostäder. Tabell 3. Sammanställning av resultat från GWbal för de tre områdena samt för olika andel permanentbostäder. I tabellen redovisas antal hus som kan försörjas vid olika permanentningsgrad och inom parentes andelen av totala antalet hus som idag finns i området. 100% permanent 75% permanent 50% permanent (antal hus) (antal hus) (antal hus) område 1 508 (56%) 597 (66%) 722 (79%) område 2 410 (303%) 505 (374%) 611 (452%) område 3 168 (99%) 197 (117%) 238 (141%) Resultatsammanställning för GWbal Resultaten visas i antal hus som kan försörja sig på grundvattentillgången vid olika permanentningsgrad. Område 1 skulle inte ens klara av om hälften av husen som finns i området användes som permanentbostad. Område 2 skulle klara av Fig. 7. RV-graf för område 1 med jorddjup 1-3 m. området har säkert vissa problem. en utbyggnad och på samma gång en ökning av antalet permanentbostäder. Område 3 skulle kunna försörja näst intill alla bostäder på grundvatten även om alla dessa skulle användas som permanentbostad (Tabell 3). RV-metoden Beräkningarna har gjorts för områden med 0-1 meter jordmäktighet samt 1-3 meter jordmäktighet. Exemplet för område 1 redovisas nedan och samtliga beräkningar finns i bilaga II. Resultat område 1 för RV-metoden I område med jordmäktighet 1-3 meter finns det säkert vissa problem (Fig. 7). Här redovisas också inställningarna för varje variabel vid beräkningen (Tabell 4). För områden med jordmäktihet 0-1 meter finns det säkert vissa till stora problem (Fig. 8). Inställningarna för varje variabel vid beräkning redovisas också (Tabell 5). Sammanställning av resultat för RV-metoden Bedömning med RV-metoden visar att hela området har problem och område 3 har de största problemen. Problemen är också något större där jorddjupen är mindre (Tabell 6). 11

Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 Tabell 4. Inställningar för varje variabel för beräkning av område 1, jorddjup 1-3 m. SGU:s metod Station 55_12 Vaxholm för dataserier för grundvattennivåer används. Det finns två bergborrade brunnar i Värmdö, men dessa tidsserier är för korta för att användas. Med data från denna station i Vaxholm tas grundvattnets månadsvärden fram (Fig. 9). Dessa värden används också till att ta fram månadsmedelnivåer och matcha dessa med de uppmätta nivåerna. Detta för att få en uppfattning om hur långa perioder de uppmätta värdena är sjunkande och samtidigt ligger under medelnivån (Fig. 10). Dessa perioder kallas för torrperioder. Torrperiodens längd för varje år har sammanställts (Tabell 7) och perioder om 20, 65, 90 och 180 dagar används i beräkningarna. Av tabell 7 framgår att torrperiodens längd varierar mellan 0 dagar och 180 dagar för varje år under åren 1969 till 2004, den längsta torrperioden har en återkomsttid på ca 15 år. Grundvattentillgången måste räcka till även under de längsta torrperioderna och har därför använts i beräkningarna med SGU:s metod. Antagna värden för SGU-beräkningen Personer/fastighet: 2,5 Vattenförbrukning vid permanentboende: 175 l/person och dygn = 437,5 l/fastighet och dygn Vattenförbrukning vid fritidsboende: 120 l/person och dygn = 300 l/fastighet och dygn Vattenförbrukning vid 50 %/50 % permanent- och fritidsboende: 368,75 l/fastighet och dygn I jämförelse med undersökningen som gjorts av SGU i Laneberg i sydvästra Sverige (SGU 2003) har Vindö ungefär lika hög eller lite högre brunnskapacitet. I Laneberg har man ansatt en sprickvolym på 0,015 %. Efter denna undersökning har nya forskningsresultat visat att sprickvolymen i urberg är något högre än de bedömningar som SGU gjort i sina tidigare bedömningar. Med detta sammantaget antas ett värde för sprickvolymen på Vindö på 0,02 %. Fig. 8. RV-graf för område 1 med jordmäktighet 0-1 m. området har säkert vissa till stora problem. 12

meter Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden Tabell 5. Inställningar för varje variabel för beräkning av område 1, jorddjup 0-1 m. Typområde A: 1 m lera, 1 m morän, 8 m berg Typområde B: 1 m morän, 9 m berg Typområde C: 30 m berg Antagna värden för kinematisk porositet Lera 0,5 % Morän 5 % Berg 0,02 % Beräkning av grundvattenreservoarens storlek har gjorts enligt denna formel: grundvattenmagasinets mäktighet * kinematisk porositet * yta A) 1*0,005*10000 + 1*0,05*10000 + 8*0,0002*10000 = 566 m 3 /ha B) 1*0,05*10000 + 9*0,0002*10000 = 518 m 3 /ha C) 30*0,0002*10000= 60 m 3 /ha Grundvattnets månadsvärden, meter under markytan 1968-2009 1.5 1 0.5 0-0.5-1 -1.5-2 -2.5 j f m a m j j a s o n d månad Lägsta nivå Medel nivå Högsta nivå Figur 9. Månadsvärden för högsta, medel och lägsta grundvattennivå. Värden hämtade från station 55_12 i Vaxholm under åren 1968-2008. 13

jan-68 jan-70 jan-72 jan-74 jan-76 jan-78 jan-80 jan-82 jan-84 jan-86 jan-88 jan-90 jan-92 jan-94 jan-96 jan-98 jan-00 jan-02 jan-04 jan-06 jan-08 jan-10 Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 2.5 2 1.5 1 0.5 0-0.5-1 -1.5 Månadsmedelvärde Mätningar Datum Fig. 10. Uppmätta grundvattennivåer under åren 1968-2008 samt månadsmedelvärden för samma period. Station 55_12, Vaxholm. Figuren finns i stor version i Bilaga III. Resultat för SGU:s metod Resultatet redovisas som antalet fastigheter per ha som grundvattnet räcker till under viss längd på torrperiod och en viss procentandel permanentboende. Därefter tas ett riktvärde fram för varje typområde som räknas om till antalet fastigheter per ha som faktiskt kan försörja sig på grundvattnet på Vindös tre områden (Tabell 8, 9 och 10). Tabell 8 visar antal fastigheter per ha varje typområde tål under olika längd på torrperioden vid 100 % permanentningsgrad. Tabell 9 och 10 visar antalet fastigheter per ha för olika torrperioder fast för 75 % samt 50 % permanentningsgrad. Riktvärdena (Tabell 11) är medianvärdet av fastighet/ha för olika längd på torrperiod för varje typområde. Värdet har avrundats uppåt till närmaste 0,5. Det är riktvärdet som sedan används till att beräkna antalet fastigheter per ha varje område kan försörja med grundvatten. Genom att beräkna hur stor del av området som består av ett visst typområde har värden för hur många fastigheter varje område tål tagits fram (Tabell 12). Tabell 6. Sammanställning av resultat från RV-metoden för de tre olika områdena samt olika jorddjup. område 1 område 2 område 3 1-3 m jordjup 0-1 m jorddjup säkert vissa problem säkert vissa problem säkert stora till mycket stora problem säkert vissa till stora problem säkert vissa till stora problem säkert mycket stora problem 14

Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden Tabell 7. Antal dagar per år då grundvattennivån är sjunkande och samtidigt ligger under medelnivån. Värden för station 55_12, Vaxholm i SGU:s grundvattennät. år antal dagar år antal dagar 1969 45 1989 30 1970 0 1990 10 1971 0 1991 30 1972 90 1992 20 1973 135 1993 15 1974 0 1994 40 1975 0 1995 55 1976 20 1996 45 1977 30 1997 180 1978 20 1998 20 1979 0 1999 135 1980 0 2000 45 1981 90 2001 90 1982 180 2002 0 1983 135 2003 90 1984 90 2004 45 1985 0 2005 40 1986 22 2006 0 1987 65 2007 135 1988 65 2008 100 Tabell 8. Antal fastigheter/ha som grundvattentillgången räcker till vid olika längd på torrperioderna för olika typområden vid 100 % permanentboende. 100% permanentboende (d=dygn) Typområde 20 d 65 d 90 d 180 d A (566m3/ha) 64.5 19.5 14 7 B (518m3/ha) 59 18 13 6.5 C (60m3/ha) 6.5 2 1.5 0.5 Tabell 9. Antal fastigheter/ha som grundvattentillgången räcker till vid olika längd på torrperioderna för olika typområden vid 75 % permanentboende. 75% permanent- 25% fritidsboende (d=dygn) Typområde 20 d 65 d 90 d 180 d A (566m3/ha) 70 21.5 15.5 7.5 B (518m3/ha) 64 19.5 14 7 C (60m3/ha) 7 2 1.5 0.5 Tabell 10. Antal fastigheter/ha som grundvattentillgången räcker till vid olika längd på torrperioderna för olika typområden vid 50 % permanentboende. 50/50 boende (d=dygn) Typområde 20 d 65 d 90 d 180 d A (566m3/ha) 76 23.5 16.5 8 B (518m3/ha) 70 21.5 15.5 7.5 C (60m3/ha) 8 2 1.5 0.5 Tabell 11. Riktvärden för bebyggelsetäthet per hektar i de olika typområdena vid olika boendeformer. Riktvärden fastigheter/ha Typområde SU:s metod Vattenbalansekvationen, (P-E)*i*A=nQp±ΔS har använts för att beräkna förhållandet mellan uttag och nybildning av grundvatten. Termen (P-E) kallas effektiv nederbörd, vilket är nederbörden subtraherat med avdunstningen. Beräkningarna gäller för situationen idag. Fullständiga beräkningar och indata redovisas i bilaga IV. Indata SU:s metod Infiltrationskoefficient i = 0,15 Effektiv nederbörd = 145 mm/år Permanentboende 75/25- boende 50/50 - boende A (566 m3/ha) 17 18.5 20 B (518 m3/ha) 15.5 17 18.5 C (60 m3/ha) 2 2 2 Tabell 12. Antal fastigheter för de 3 områdena på Vindö vid olika boendeformer. permanent 75/25 50/50 Område 1 2893 3049 3205 Område 2 1852 1975 2099 Område 3 1141 1218 1295 Resultat för område 1 - SU:s metod Grundvattenbildningen under ett år är ca 30 000 m 3 större än uttaget (figur 11). Under sommarmånaderna maj till september är grundvattenuttaget drygt 6 gånger större än grundvattenbildningen (figur 12). 15

(m3/år) Pardis Sazvar TRITA LWR Degree Project 10-10 Resultat för område 2 - SU:s metod Område 2 har under ett år en grundvattenbildning som är drygt 4 gånger större än uttaget (figur 13). Under sommaren däremot är uttaget nästan dubbelt så stort som grundvattenbildningen (figur 14). Resultat för område 3 - SU:s metod I område 3 gäller ungefär samma förhållanden som de två tidigare områdena. Under ett år är grundvattenbildningen drygt dubbelt så stort som uttaget (figur 15). Under sommaren maj- september är uttaget drygt 3,5 gånger större (figur 16). IVL:s metod Den här metoden är på många sätt lik SU:s metod. Samma ekvation används med skillnaden att hela årsnederbörden används istället för den effektiva nederbörden. Resultatet presenteras enligt IVL:s rapport Saltvatteninträngning i bergborrade brunnar ett problem för kommunal vattenplanering (Sund och Bergman, 1985) och en indelning görs enligt nedan: A. Stor risk för saltvatteninträngning: Vattenförbrukningen överstiger grundvattennybildningen. B. Risk för saltvatteninträngning: vattenförbrukningen är 60-99 % av grundvattennybildningen. C. Liten risk för salt-vatten-inträngning: vatten-förbrukningen är <60 % av grund-vatten-nybildningen. Beräkningar har även utförts för den begränsade sommarperioden maj- september då problemen med saltvatteninträngning och brist på grundvatten är som störst. Nederbördsmängden 220 mm har använts och uttaget har minskats ner till 5 månaders förbrukning genom multiplikation med faktorn 0,42. Resultat för område 1 IVL:s metod Liten risk för saltvatteninträngning föreligger då vattenförbrukningen endast är 25 % av grundvattennybildningen under 1 år. 0,472 * 0,15 * 6931000 = 120894 ± R R = 369821 Förbrukningens andel av nybildning: 25 % Även under sommaren visar denna metod att risken är väldigt liten för saltvatteninträngning. 0.22*0.15*6931000 = 0,42*120894 ± R R= 177947,5 Förbrukningens andel av nybildning: 22 % Resultat för område 2 IVL:s metod Även i område 2 visar beräkningarna att risken för saltvatteninträngning är liten under 1 år. 0,472 * 0,15 * 3287000 = 16544 ± R R = 216176 Förbrukningens andel av nybildning: 7 % Risken för saltvatteninträngning är lägre under sommaren enligt IVL:s metod. 0.22*0.15*3287000 = 0,42*16544 ± R R= 101522.5 Förbrukningens andel av nybildning: 6 % 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Område 1 - vattenbalans för 1 år g.v bildning g.v uttag Fig. 11. Vattenbalans för område 1 under ett år g.v bildning g.v uttag 16

(m3/sommar) (m3/år) (m3/sommar) Metodik för beräkning och utvärdering av vattentillgång i kustnära områden 60000 50000 40000 Område 1 - vattenbalans under sommaren g.v uttag Fig. 12. Vattenbalans för område 1 under sommarmånaderna maj- september. 30000 20000 10000 g.v bildning 0 g.v bildning g.v uttag 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Område 2 - vattenbalans för 1 år g.v bildning g.v uttag Fig. 13. Vattenbalans för område 2 under ett år. g.v bildning g.v uttag 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Område 2 - vattenbalans under sommaren g.v bildning g.v uttag Fig. 14. Vattenbalans för område 2 under sommarmånaderna maj- september. g.v bildning g.v uttag 17