Protokoll från Socialutskottets sammanträde 2011-04-13. Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1 (25) 2011-04-13 Protokoll från Socialutskottets sammanträde 2011-04-13 Innehållsförteckning ande...2 Internkontroll 2010, uppföljning...3 Internkontrollplan 2011...4 Delegationsordning tillägg Patientsäkerhetslagen...5 Ökad bemanning inom äldreomsorgen...7 Budgetuppföljning mars med helårsprognos...8 Redovisning stimulansbidrag ÄHO...10 Dokumentations- och handläggningsrutiner, SoL och LSS...11 Budgetinformation om budgetprocessen...12 Ansökan om serveringstillstånd...13 Riktlinjer för ledsagning, motion...14 Avvikelser i riktlinjer, redovisning...16 Kommunens betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade, redovisning...17 Uppföljning utfall ekonomiskt bistånd första kvartalet 2011...19 Brukarundersökning 2010...21 Kvalitetsmätning Hälso- och sjukvård (HSL)...23 Anmälningsärenden...24 Delegationsbeslut...25 Rapporter...25 Kurser och konferenser...25

Sammanträdesdatum 2 (25) Sammanträde med Socialutskottet Plats och tid Förvaltningshuset, kl 09.00-16.30 ande Övriga deltagande Annelie Hägg (C), ordförande Marie-Louise Gunnarsson (M) Kjell Axell (S) Agneta Sköldunger (C) Eva-Lena Österljung (S) Ann Axelsson, sekreterare Helena Lyborg (KD) Ronny Jakobsson (S) Frank-Johan Ahlberg (C) Peter Wallenberg, bitr socialchef Lena Edström-Erlandsson, ekonom, 65-66, 68-70, 72 Anneli Gustafsson, alkoholhandläggare, 73 Carola Walfridsson, enhetschef, 74-77 Elisabeth Källner, systemförvaltare, 77 Björn Dahlberg, utredningssekreterare, 71, 78 Kerstin Carlsson, MAS, 67, 79 Utses att justera Kjell Axell Justeringens plats Förvaltningshuset 2011-04-19 kl 08.30 Paragrafer 65-83 och tid Underskrifter Sekreterare.. Ann Axelsson Ordförande. Annelie Hägg. Kjell Axell ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Socialutskottet Sammanträdesdatum 2011-04-13 Datum för anslags 2011-04-20 Datum för anslags 2011-05-20 uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Sociala sektorn.. Ann Axelsson

Sammanträdesdatum 3 (25) Socu 65 Dnr 2010-0237 Internkontroll 2010, uppföljning Socialutskottets förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna genomförd internkontroll 2010 inom Sociala sektorn. Uppföljning har gjorts av den internkontroll som genomförts under 2010. Följande har kontrollerats; Hantering av vårdtagares privata medel, Ersättning till förtroendevalda, Utförda och utbetalda timmar för kontaktpersoner och ledsagare, Kontroll av semesteruttag: antal sparade semesterdagar 2010-02-01 jmf med 2011-02-01, Kontroll av semesteruttag: antal dagar utbetalade i pengar under 2010, samt orsak till ej uttagen semester i ledighet, Kontroll av samtalsavgifter för mobiltelefoner Uppföljningen redovisas för utskottet. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-04-06 Utdrag: Ks Ekonom

Sammanträdesdatum 4 (25) Socu 66 Dnr 2011-0229 Internkontrollplan 2011 Socialutskottets förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna upprättad plan för internkontroll 2011 inom Sociala sektorn. Enligt kommunstyrelsens reglemente för internkontroll ska socialutskottet före april månads utgång varje år upprätta en särskild plan för granskning/ uppföljning av den interna kontrollen. Planen ska antas av kommunstyrelsen. För att säkerställa att internkontrollen inte enbart fokuserar på ekonomi, ska varje sektor enligt anvisningarna i sin internkontrollplan ha rubrikerna: Kontroll av finansiell rapportering Kontroll av effektivitet och ändamålsenlighet i verksamheten Kontroll av Försäkringskassan beviljat timbelopp för LASS gentemot faktiskt utfall. Kontrollen sker efter halvår respektive helår Kontroll av följsamhet mot lagar och förordningar, vilket följer COSO:s modell för intern styrning och kontroll. (COSO är ett ramverk för att utvärdera en organisations interna kontroll över den finansiella rapporteringen). sunderlag Förslag till internkontrollplan 2011 Utdrag: Ks Ekonom

Sammanträdesdatum 5 (25) Socu 67 Dnr 2010-0021 Delegationsordning tillägg Patientsäkerhetslagen Socialutskottets förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar att komplettera delegationsordningen med punkt D 5:43 Vårdgivarens ansvar i Patientsäkerhetslagen (2010:659) enligt redovisat förslag. 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen (SFS2010:659) i kraft. I samband härmed upphör lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531), samt förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1995:1513) att gälla. Syftet med Patientsäkerhetslagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälsooch sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att vårdpersonalen begått misstag. Sammanfattningsvis innebär den nya Patientsäkerhetslagen följande förändringar: Vårdgivaren får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Patienten lyfts fram som en viktig och självklar samarbetspartner för vårdgivarna i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivare ska till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelse ska skrivas senast 1 mars varje år. I vårdgivarens skyldighet att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete ingår att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på god vård upprätthålls. Det innebär bland annat att förebygga vårdskador, utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, anmälningar enligt Lex Maria, samt att engagera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet.

Sammanträdesdatum 6 (25) Kommunstyrelsens delegationsordning föreslås därför kompletteras enligt följande. D 5.43 Delegat Vårdgivarens ansvar i Patientsäkerhetslagen Medicinskt ansvarig sjuksköterska sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-04-05 Utdrag: Ks MAS

Sammanträdesdatum 7 (25) Socu 68 Dnr 2011-0207 Ökad bemanning inom äldreomsorgen Socialutskottets förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar att notera att socialutskottets ambition är att öka bemanningen, samt att hänskjuta ärendet till budgetberedningen. PRO Samrådsgrupp, omfattande PRO-föreningarna i Eksjö kommun, påtalar i skrivelse 2011-03-21, personalbrist på de särskilda boendena för äldre i Eksjö kommun. Kommunala pensionärsrådet yrkade vid sammanträde 2010-11-17 att bemanningen på vårdboenden ska höjas. Ärendet togs upp i Socialutskottet som då hänsköt ärendet till budgetberedningen, som inte tog hänsyn till yrkandet. Bemanningen var fram till 2008, 0,62 i särskilda boenden och 0,67 på demensboenden. Efter besparingar i budget 2009 sänktes bemanningen i särskilda boenden till 0,57 och på demensboenden till 0,62. Sänkningen har lett till att de äldre upplever försämringar. Indexvärdet i Socialstyrelsens brukarundersökning sjönk under 2010 med 10 enheter. Personalen upplever stress och hinner inte med den enskilde på samma sätt. I samband med socialutskottets sammanträde på Bobinen i Mariannelund i oktober 2010, påtalade omvårdnadspersonalen att stressen har ökat och att man inte hinner med brukaren så som man skulle önska. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Utdrag: Ks PRO

Sammanträdesdatum 8 (25) Socu 69 Dnr 2011-0155 Budgetuppföljning mars med helårsprognos Socialutskottet beslutar att godkänna lämnad redovisning, samt notera informationen till protokollet. Efter mars månad har sociala sektorn förbrukat 64,0 mnkr eller 23,9 % av helårsbudgeten. Riktpunkten för den samlade verksamheten för motsvarande tidsperiod är 24,4 %. Det relativt låga utfallet 2011-03-31 i förhållande till prognostiserat helårsresultat beror främst på förutbetalda statsbidrag, LSS/LASS-ärenden med ej helårseffekt, ännu ej erhållna fakturor för institutionsvård, samt hittills mycket lågt utfall för färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. Sociala sektorn har upprättat en helårsprognos efter mars månad. Totalt innebär prognosen att sektorns resultat i bokslut 2011 kommer att uppgå till ett underskott om 5,5 mnkr, varav 0,9 mnkr beviljats för uttag ur sektorns resultatfond för projekt kvalitetsledare inom äldreomsorgen. Äldreomsorg boende, prognostiserar ett underskott om 0,1 mnkr. Underskottet beror på projektet med kvalitetsledare, medan fastigheterna prognostiseras ge ett överskott. Enheterna inom särskilt boende har under februari/mars månad börjat arbeta enligt det nya arbetstidsavtalet. Personalen arbetar nu med påverkningsbara scheman och rekryterings- och bemanningsenheten förser verksamheten med vikariatsanställda. Hemtjänsten prognostiserar ett underskott om 2,9 mnkr. Hemtjänsten var först med att implementera det nya arbetstidsavtalet. I slutet av december 2010 infördes det första påverkningsbara schemat för hemtjänsten i Eksjö. I samband med det fick alla medarbetare önska sin sysselsättningsgrad. I systemet ingår att rekryterings- och bemanningsenheten förser verksamheten med vikariatsanställda. Det nya arbetstidsavtalet innebar en stor förändring avseende arbetssätt, samtidigt som verksamheten fick fler och tyngre ärenden, vilket har stor del i det prognostiserade underskottet. Från 1 januari 2011 infördes LOV (Lagen om valfrihet) inom hemtjänsten.

Sammanträdesdatum 9 (25) Prognosen för Stöd och service till funktionshindrade uppgår till ett underskott om 1,7 mnkr. Underskottet beror på ett antal nya ärenden, bland andra brukare med neuropsykiatriska diagnoser. De nya ärendena kommer inte att medföra en helårseffekt 2011 eftersom en del av dessa ärenden kommer att startas upp under hösten. I budgetarbetet 2012-2014 har dessa ärenden tagits med för behandling i budgetprocessen. De närmaste åren finns ytterligare behov av assistans, daglig sysselsättning, samt boendestöd. Eventuellt ses en utveckling till att en ny boendeenhet måste tillskapas. Prognosen för Socialt stöd innebär ett underskott om 1,9 mnkr. Av det prognostiserade underskottet avser -2,0 mnkr ekonomiskt bistånd, -0,1 mnkr övergångsbostäder, medan verksamheten i Kärnhuset prognostiserar ett överskott om 0,2 mnkr. Retro återvinningsbutiker ska framledes inte drivas i kommunal regi, utan som socialt företagande i EM Kraftverkets regi. Sektorsövergripande funktioner beräknas redovisa ett överskott om 1 mnkr. Det prognostiserade överskottet avser i huvudsak färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag. För verksamhetsåret 2011 finns avtal upprättat med Fontänhuset avseende köp av tjänst om 1,8 mnkr. Sociala sektorn saknar budget för ca halva beloppet och ska enligt beslut använda resultatfonden för att täcka upp kostnaden. Sociala sektorn kommer emellertid att söka statsbidrag även 2011 för daglig verksamhet för psykiskt funktionshindrade. Besked om statsbidrag lämnas av Socialstyrelsen i december. Erhålls inte statsbidrag kommer följaktligen ytterligare 900 tkr att belasta årets resultat. Investeringsbudgeten om 1 091 tkr är intecknad och beräknas att förbrukas enligt plan. I dagsläget ses inga eventuella effekter på de mål som Sociala sektorn ansvarar för. sunderlag Uppföljning per 2011-03-31 Utdrag: Ks Ekonom

Sammanträdesdatum 10 (25) Socu 70 Dnr 2010-0257 Redovisning stimulansbidrag ÄHO Socialutskottet beslutar att godkänna redovisningen och i övrigt notera informationen till protokollet. Regeringen har under 2008 2010 beviljat stimulansmedel som ett riktat statsbidrag för insatser till de mest sjuka äldre. För 2010 minskades anslaget och har fr o m 2011 helt tagits bort. Regeringen har istället bestämt att statsbidraget successivt ska läggas om till ett mer prestationsbaserat system. Sociala sektorn erhöll därför 800 tkr i utökad budgetram för 2011. Statsbidraget om 1 099 tkr som erhölls 2010, användes till angelägna projekt inom demensvård, läkemedelsgenomgångar, samt för att utveckla det sociala innehållet inom äldreomsorgen. En sammanfattning av erfarenheter från projektets olika områden redovisas för utskottet, liksom en ekonomisk redovisning. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-03-31 Utdrag: Ekonom

Sammanträdesdatum 11 (25) Socu 71 Dnr 2010-0081 Dokumentations- och handläggningsrutiner, SoL och LSS Socialutskottets förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar att anta de nya dokumentations- och handläggningsrutinerna, samt att redovisa vidtagna åtgärder till Socialstyrelsen. Länsstyrelsen genomförde under våren 2009 tillsyn av kommunens biståndsenhet, efter att ha mottagit ett skriftligt klagomål från enskild beträffande handläggningen av ett ärende enligt LSS. Syftet med tillsynen var att granska om handläggningsprocessen garanterar en säker rättstillämpning. Länsstyrelsen riktade i sitt beslut kritik mot verksamheten utifrån att handläggningsprocessen inte uppfyller lagstiftningen och dess intentioner. För att åtgärda bristerna har nya, sektorsövergripande, dokumentations- och handläggningsrutiner tagits fram. De är utformade som ett stöd för handläggare som arbetar med någon form av myndighetsutövning. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-04-06 Utdrag: EnhetsC Bistånd EnhetsC PoM Socialstyrelsen

Sammanträdesdatum 12 (25) Socu 72 Dnr 2011-0231 Budgetinformation om budgetprocessen att notera informationen till protokollet. Sektorsekonomen informerar om tidplanen för årets budgetprocess. Förslag till budgetramar för sektorerna beslutas i slutet av maj eller början av juni. Slutligt beslut fattas av Kf i november.

Sammanträdesdatum 13 (25) Socu 73 Dnr 2011-0199 Ansökan om serveringstillstånd Socialutskottet beslutar att med stöd av Alkohollagen 7:5 bevilja tillstånd till servering av starköl, vin och sprit till allmänheten vid Lucky Movänta Camping Restaurang, årligen under perioden 30 april 30 augusti, samt att serveringstiden begränsas till kl 23.00 i uteserveringen, medan servering i restaurangen medges till kl 24.00. Lucky Movänta Camping Restaurang ansöker genom Bui Van Tang, om tillstånd att servera starköl, vin och sprit till allmänheten årligen under perioden 30 april till 30 augusti. Ansökan avser även uteservering. Remisser har skickats till Polisen, Miljöenheten, och Skatteverket. Av remissvaren framgår att Polisen inte har något att erinra mot ansökan. Skatteverket har lämnat remissvar på enkel förfrågan. Där framkommer inga anmärkningar mot sökanden. Miljöenheten har inte heller något att erinra. Verksamheten kommer i första hand att rikta sig till en mogen publik. Några alkoholpolitiska olägenheter befaras därför inte föreligga. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-04-04 Utdrag: Alkoholhandläggare

Sammanträdesdatum 14 (25) Socu 74 Dnr 2010-0415 Riktlinjer för ledsagning, motion Socialutskottet beslutar att till Sociala sektorn återremittera ärendet för vidare utredning avseende målgruppen enligt LSS, vad gäller flexibilitet i organisation och kostnader härför. Kommunfullmäktige har 2010-08-26, 146, till kommunstyrelsen remitterat rubricerad motion från Kenneth Jägsander (KD). I motionen anförs att handikapporganisationerna i Eksjö under flera år har försökt få kommunen att ordna en kostnadsfri ledsagningsfunktion för personer med funktionsnedsättning. Vid en debatt med de politiska partierna i Eksjö 2010-08-16 lovade samtliga partier att stå bakom att ledsagarservice ska införas. Motionären föreslår att en kostnadsfri ledsagning införs i kommunen fr om 2011-01-01. Vid socialutskottets behandling av ärendet 2010-12-08, 175, omtalades att inför budget 2011 framställdes äskande avseende både syn- och hörselinstruktör, som ledsagarservice. Medel härför har dock inte avsatts i 2011 års budget. Socialutskottet beslutade då föreslå kommunfullmäktige att bifalla Kenneth Jägsanders motion, samt att därmed förklara motionen besvarad. Kommunstyrelsen beslutade 2011-01-11 att återremittera ärendet till Socialutskottet. En kompletterande utredning har gjorts och presenteras för utskottet. Socialstyrelsen har 2010 kartlagt kommunernas insatser med ledsagning för personer med funktionsnedsättning. Ledsagning finns både inom LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade och SoL, socialtjänstlagen. Insatser av olika slag görs i samhället för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Ambitionen är att bryta den isolering som kan bli följden av nedsatt funktionsförmåga och att genom olika insatser öka den enskildes möjligheter till gemenskap och full delaktighet i samhällslivet. Inriktningen är att kunna leva som andra oavsett funktionsnedsättning. Möjlighet till ledsagning och ledsagarservice i form av följeslagare ute i samhället är en väg för ökad tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga.

Sammanträdesdatum 15 (25) Kommunernas största svårighet med ledsagarservicen är att hitta personal med rätt kompetens. Eftersom brukarna vill ha ledsagning med kort varsel är det vanligast med timanställd personal i många kommuner. I Eksjö organiseras ledsagning enligt SoL och LSS utifrån den personal i ordinarie personalgrupp som är tillgänglig. Efter beslut ska genomförandeplan upprättas om hur ledsagningen ska utföras tillsammans med brukaren. Genomsnittskostnad för utförande är 250 kr/tim inkl OB och vikariekostnad i Eksjö kommun. Avgiftsfri ledsagarservice skulle innebära minskade intäkter. Antal timmar som utförs och organiseras är omfattande antal ärenden och timmar inom SoL, då det rör sig om t.ex. ledsagning till och från restaurang, vid inköp, läkarbesök, promenader. Färre brukare omfattas om det bara innefattar LSS. Under socialutskottets överläggning konstateras att medel saknas för att erbjuda ledsagarservice till alla. En begränsning av brukarkretsen behöver därför göras. Vid ett bifall av motionen skulle krävas ändring av riktlinjer, annan organisation, samt nytt avgiftssystem, vilket medför ökade kostnader. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-03-09

Sammanträdesdatum 16 (25) Socu 75 Avvikelser i riktlinjer, redovisning Socialutskottets beslutar att notera informationen till protokollet, samt att göra en översyn över gällande riktlinjer. Alla biståndsinsatser ska bestämmas efter individuell behovsbedömning. Av beslutet ska framgå både vilka insatser som beviljats, och med vilken frekvens. Biståndsinsatserna omfattas av 4 kap.1 Socialtjänstlagen, och ska erbjudas i den omfattning som krävs för att kvarboende ska vara möjligt. Insatsernas syfte är att öka eller bibehålla egen funktionsförmåga och egna resurser att leva ett så självständigt liv som möjligt. Till hemtjänstens uppgifter hör insatser i form av personlig omvårdnad och service. Enligt riktlinjerna ska städning beviljas generellt en gång var fjärde vecka Tillfället är kopplat till en schablontid omfattande 1,30-2 timmar. Vid genomgång av statistik i Excel för februari månad visar det att totalt 213 ärenden är beviljade bistånd i form av städ. 8 % av dessa är beviljade städ fyra ggr per månad (eller mer). 37 % är beviljade två ggr per månad och i 55 % utförs städ en gång var fjärde vecka. Inköp ska beviljas generellt vid ett tillfälle per vecka, riktlinjen efterföljs. Klädvård beviljas generellt vid två tillfällen i månaden, både tätare och längre frekvens förekommer efter individuell prövning. Skillnaden från antagen riktlinje är utförandedelen, då tvätten idag skickas till kärntvätten, där även tvätten stryks och manglas. Matdistribution ska beviljas 3-7 dagar i veckan, vid annat behov krävs särskild motivering. Distribution av middagsmåltid delas upp på halv som innebär 3-4 ggr per vecka, och hel som innebär 5-7 ggr per vecka. Det är totalt 184 som är beviljade insatsen, av dem har 83 % 5-7 ggr per vecka och 17 % färre tillfällen per vecka, få beslut tas under 3 dagar. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-03-18 Utdrag: EnhetsC Bistånd

Sammanträdesdatum 17 (25) Socu 76 Kommunens betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade, redovisning Socialutskottets beslutar att notera informationen till protokollet, samt att utskottet får fortlöpande uppföljning. En kommun har betalningsansvar för patienter som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. En patient är utskrivningsklar om han eller hon av behandlande läkare inte längre bedöms behöva vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. En vårdplan är upprättad när den har justerats av företrädare för de ansvariga enheterna sluten vård, primärvård samt kommun. Den enskilde ska vara delaktig och ge sitt samtycke till den gemensamma vårdplanen. För en patient inom den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast fem vardagar efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen. Kommer inte landstinget och kommunen överens om en annan tidpunkt inträder kommunens betalningsansvar dagen efter det att patienten är utskrivningsklar och en vårdplan är upprättad. Om patienten lämnar sjukhuset den dagen betalningsansvar inträder, debiteras den dagen. Beror det på kommunen att en vårdplan inte blir upprättad, inträder kommunens betalningsansvar. Beror det på landstinget att de insatser de ansvarar för inte kan utföras ligger betalningsansvaret kvar på landstinget. Enligt rutiner för samverkan kallas berörda parter till vårdplanering när behandlande läkare bedömer att patienten kan behöva vård och omsorg efter sjukhusvistelsen. I de fall vårdgivarna bedömer det lämpligast görs en vårdplanering på sjukhuset som ska avse vård, stöd, rehabiliterings- och omsorgsinsatser den närmsta tiden efter utskrivning. Anmälan till vårdplanering ska ske först då det är reellt möjligt att bedöma behovet av insatser. Om patienten försämras och behovet förändras så att tidigare samordnad vårdplan inte längre är tillämpbar ska kallelsen återtas. Perioden avser 2009-12-19-2010-09-14 och omfattas av sju stycken personer, 28 dagar och har genererat ett utfall på 111 484 kronor. Vid granskning av ärendena framgår att övervägande fakturor kommer från ortopedkliniken på Höglandssjukhuset.

Sammanträdesdatum 18 (25) Vad som framkommer vid genomgång av dessa ärenden är att det är kort om dagar för att kunna genomföra en vårdplanering och därefter verkställa beslutet då kallelsen kommer snabbt enligt kommunens uppfattning. I detta förfarande ska också enskild hinna med i tanken om att se sitt behov och olika alternativ till insatser. Samtidigt som ibland räknas fem dagar från kallelse till vårdplanering, ibland fem dagar från vårdplan inledd. Vad som framkommer enligt rutiner egentligen är att vårdplan ska vara upprättad. Det är ingen enhetlig hantering i betalningsansvar enligt det material som är granskat. Målsättningen enligt våra rutiner för samverkan kring utskrivningsklara patienter är att all vård, omsorg och rehabilitering har sin utgångspunkt i att den enskilde ska kunna bo och leva i sin invanda miljö trots omfattande behov av stöd och hjälp från samhället. I all vårdplanering är utgångspunkten kvarboendeprincipen. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-04-04 Utdrag: EnhetsC Bistånd

Sammanträdesdatum 19 (25) Socu 77 Dnr 2011-0155 Uppföljning utfall ekonomiskt bistånd första kvartalet 2011 Socialutskottet beslutar att.notera informationen till protokollet. Utbetalning av ekonomiskt bistånd för första kvartalet, redovisar på en ökning med 18 % från samma kvartal år 2010. I jämförelse med året dessförinnan redovisas en ökning med 33 %. Jämför vi förändringen från föregående kvartal är det en ökning med 15 % för utbetalt belopp totalt. Totalt för ekonomiskt bistånd ökar antal hushåll omfattande 9 % från första kvartalet 2010 till samma kvartal 2011. 256 unika hushåll fick försörjningsstöd under första kvartalet 2010, i år var det 284 stycken. Jämför vi antal hushåll med föregående kvartal är det en ökning med 5 %. Ökningen av utbetalning av ekonomiskt bistånd under första kvartalet har främst skett till personer under 25 år, omfattande 20 %. Till personer över 25 år redovisas en ökning med 13 %. Vid jämförelse av hushåll är det en ökning i antal hushåll för båda målgrupperna från föregående kvartal med 5 % i vardera grupp. Jämför vi med 2010 har målgruppen under 25 år ökat för samma kvartal med 11%. Kostnader för uppehälle är den största posten när vi tittat på nämnda kvartal. Det innebär bl.a. kostnader för livsmedel, kläder, fritid, hygien försäkring, telefon, d.v.s. personliga kostnader och gemensamma kostnader inom riksnormen. Det ingår även kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. De andra består av mer tillfälliga ekonomiska behov, eller sällan förekommande som annat t.ex., hemutrustning, flyttkostnad, umgängesresor, avgifter för kommunal service. Den tredje posten är tandvård. Den största orsaken är arbetslöshet. Detta avser de som står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbete. Sedan kommer annat försörjningshinder som innebär t.ex. att personen inte kan försörja sig genom att barnomsorg saknas, en person som väntar på äldreförsörjningsstöd. Grundläggande vuxenutbildning är en nödvändighet för att kunna försörja sig i framtiden. Den tredje orsaken är sjuk- eller aktivitetsersättning, där personen har otillräcklig inkomst från Försäkringskassan, eller väntar på utbetalning.

Sammanträdesdatum 20 (25) Olika former för redovisning av statitisk presenteras av Elisabeth Källner, som är systemansvarig för ProCapita. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-04-14 Utdrag: EnhetsC Bistånd

Sammanträdesdatum 21 (25) Socu 78 Brukarundersökning 2010 Socialutskottet beslutar att notera informationen till protokollet Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen genomför årligen brukarundersökningarna Öppna jämförelser samt Brukarundersökningar för äldreomsorgen, baserade på en rad olika nyckeltal gällande verksamheterna inom området Vård och omsorg för äldre. Det är en sammanställning av de olika indikatorerna i vilken Eksjö kommuns värden 2010 analyseras och ställs mot de övriga Höglandskommunerna, samt mot riket i helhet. Mätningar gällande NKI (Nöjt Kund Index), är gjorda under 2008 samt 2010, vilket gör att det går att jämföra resultatet mellan de båda mätpunkterna, utan att kunna dra allt för djupa slutsatser. För att kunna visa på en reell tendens bör antalet mätpunkter vara fler. I de mätningar som SKL:s Öppna jämförelser redovisar i andel nöjda brukare (%) finns bara en mätpunkt, 2010, vilket medför att det inte går att använda de mätningarna för att visa på någon trend eller förändring. Dessa värden redovisas här endast för att visa upp hur brukarna har värderat hemtjänsten respektive äldreboendena för just det gällande året. Trenden för Eksjö kommun är inte entydig. I områdena hjälpens omfattning, information samt social samvaro och aktiveter är omdömet för kommunen bättre år 2010 än vad det var år 2008. Områdena bemötande, hjälpens utförande, inflytande, mat, städning och tvätt samt vårdinsatser har dock motsatt utveckling med ett lägre värde vid den senaste mätning jämfört med 2008. Samtliga förändringar är dock att anse som tämligen små. Anledningarna bakom sänkningarna i ett flertal områden är väldigt svårt att relatera till något specifikt, varpå de bör ses i ett större perspektiv. Att ungefär hälften av områdena har fått högre värden 2008 jämfört med 2010 samtidigt som ungefär hälften har fått lägre gör att, förutsatt att inget av områdena kan anses vara viktigare än andra, resultatet kan tolkas som att brukarnas betyg gällande hemtjänsten totalt sett kan anses vara tämligen oförändrat. Det är tydligt att området äldreboende i Eksjö kommun uppfattades som mindre positivt år 2010 jämfört med år 2008. I samtliga mätområden, exklusive mat, är NKI-värdena lägre 2010. Störst minskning är det gällande Social samvaro och aktiviteter samt inflytande samtidigt som mat alltså är det enda området med en positiv utveckling.

Sammanträdesdatum 22 (25) En del av förklaringen till de minskade värdena kan ligga i kommunens neddragningar i budget 2010. Under samma period som brukarundersökningen genomfördes gick Sociala sektorn igenom en period med sänkningar av personaltätheten på kommunens vård- och demensboenden. Dessa neddragningar har inneburit ett allt högre arbetstryck på den befintliga personalen, vilket har gjort att prioriteringar gällande omvårdnad har gjort att områden som t.ex. tid för aktivering, samt egentid för brukarna, har valts bort. sunderlag Tjänsteskrivelse 2011-02-08

Sammanträdesdatum 23 (25) Socu 79 Dnr 2010-0021 Kvalitetsmätning Hälso- och sjukvård (HSL) Socialutskottet beslutar att uppdra åt Sociala sektorn att se över rutinerna för flyttning mellan demensoch vårdboende. Vid föregående sammanträde redovisades resultatet av den årliga kvalitetsmätningen. Då framkom att användandet av psykofarmaca ökat på vårdboendena. Socialutskottet begärde då en kompletterande redovisning. En anledning till det ökade användandet av psykofarmaca är att antalet patienter/brukare med psykdiagnoser har ökat. Vid långt gången demens får den demente i vissa fall flytta till vårdboende, vilket kan innebära att både brukaren och övriga på vårdboendet blir oroliga. Då sätts psykofarmaca in i ett initialt skede. Utdrag: MAS

Sammanträdesdatum 24 (25) Socu 80 Anmälningsärenden Socialstyrelsens information om prestationsersättning till kommuner för införandet av lokala värdighetsgarantier år 2011, Förvaltningsrättens dom 2011-03-16 rörande bistånd enl SoL, Verksamhetsrapport personliga ombud på Höglandet för år 2010, Brandtillsyn äldreboenden svar ett och två, till Tillstånds- och myndighetsnämnden, Protokoll, samverkan hemtjänst 2011-01-31, 2011-03-07, Protokoll, brukarråd boendeenheten 2011-02-21, Protokoll, samverkansgrupp OiC, 2011-03-11, Personärende, ordförandebeslut.

Sammanträdesdatum 25 (25) Socu 81 Delegationsbeslut Anmäles delegationsbeslut fattade under tiden 2011-03-01 2011-03-31, med stöd av SoL, LVM, LASS, LSS, Färdtjänstlagen, samt Bostadsanpassningslagen. Serveringstilstånd. Socu 82 Rapporter Kvinnofridsarbetet 2010 Socu 83 Kurser och konferenser Anhörigriksdag, 24-25 maj i Varberg : Inbjudan läggs till handlingarna. Informations- och erfarenhetsseminarium Fokus på LOV, 16 maj i Eksjö : Agneta Sköldunger och Kjell Axell bereds tillfälle delta Alkohollagstiftningen samt tobakslagen, 26 maj i Skillingaryd : Frank-Johan Ahlberg bereds tillfälle delta -