Kommunalt handlingsprogram för FörNyaLund 2014

Kommunalt handlingsprogram för FörNyaLund 2014 BAKGRUND Från och med våren 2013 har många insändare skrivits främst i Sydsvenskan och Lokaltidningen Lund mot Lunds kommuns spårvägsplaner. Samtidigt som här har funnits en växande opinion mot planerna har Lunds samtliga politiska partier bundit sig för spårväg i första hand från Lund C förbi lasarettet, LTH, Ideon upp till Brunnshögsområdet. Därför bildade spårvägsmotståndare i april 2013 vad som kallades Aktion för Spårvägsfritt Lund, AfSL. Det var först en löst sammanfogad aktionsgrupp och blev den 15 september en mer fast organiserad förening med vald styrelse. AfSL har inte enbart hållit igång debatten. Man har också yttrat sig över viktiga planförslag som har anknytning till spårvägsplanerna, och likaså har Trafikverket kontaktats i frågan. En mycket innehållsrik hemsida har byggts upp. Föreningen har varit angelägen om att inte vara en nejsägarorganisation. Tvärtom har vi pekat på alternativ, som en satsning på moderna elbussar, vilket skulle vara en flexibel och miljömässigt god lösning samt mycket billigare än spårväg. Detta är planer som utförligt och vetenskapligt presenterades på ett seminarium i Lund den 20 januari. Den 23 januari 2014 togs ytterligare ett steg. Då bildades partiet FörNyaLund. Ändamålsparagrafen säger att partiet vill åstadkomma en förnyelse av Lund i första hand genom att verka för en modern kollektivtrafik utan spårvägar. Det står vidare att partiet avser att ställa upp i kommunalvalet 2014 och vara aktivt under den kommande mandatperioden. Partiet samverkar med Aktion för Spårvägsfritt Lund. Sida 1

HÅLLBARA TRAFIKLÖSNINGAR FÖR HELA LUND Moderna elbussar Partiets tillkomsthistoria gör det naturligt att stor vikt läggs vid kollektivtrafiken. FörNyaLund säger ett klart nej till spårväg i Lund. Först på dagordningen står enligt kommunens planer en spårväg från Lund C till Brunnshög-området. Den skulle kosta över en miljard kronor utan att behövas. Kollektivtrafikens behov kan lösas genom moderna bussar med flera in- och utgångar. Miljöaspekten tillgodoses genom att det ska vara laddningsbara elbussar. För en summa beräknad till en tredjedel av kostnaden för spårvägen Lund Brunnshög kan Lunds kommuns hela busstrafik elektrifieras. Här skulle Lund kunna få en trafiklösning som ligger i framkanten av den tekniska utvecklingen. Förutom att kostnaden för spårväg är mycket hög är spårvägen en oflexibel lösning. Man låser sig för en viss linjedragning för överskådlig tid framåt. Elbussar ger däremot inte motsvarande låsning. En spårvägs oflexibilitet märks också vid ett spårvagnshaveri eller annat problem ispårvagnstrafiken. Ytterligare ett argument mot spårväg är att den medför svåra ingrepp i miljön. Många av de vackra och viktiga träden på stråket Clemenstorget - Laurentiigatan måste fällas. Situationen vid entrén till lasarettsområdet skulle bli kaotisk. Uppe vid forskningsanläggningen ESS skulle byggas en spårvagnsdepå som skulle vara hög och utrymmeskrävande och ta mycken högklassig jordbruksmark i anspråk. Vidare skulle höga stolpar och luftledningar för spårvägen förfula stadsmiljön. En ny modern kollektivtrafik för hela Lunds kommun bör innefatta ett system med laddningsbara elhybridladdbussar, som går med eldrift inom tätorterna men som växlas om till biogas eller dieseldrift i landsvägstrafik mellan Sida 2

tätorterna i kommunen. Samma modell bör användas för regional busstrafik mellan Lund och Malmö, Lomma, Bjärred, Staffanstorp, Hörby med flera orter. Man bör pröva att införa en lägre busstaxa för kollektivtrafiken inom Lunds kommun. Det är ett sätt att stärka kommunsamhörigheten. Kollektivtrafiken med tillhörande hållplatser, byggnader och mellanliggande transportvägar måste göras tillgängliga även för olika varianter av hjulburna transporthjälpmedel: rullstolar, elrullstolar av olika slag. Utbyggd tågtrafik Medan FörNyaLund säger nej till spårväg i Lund är vi mycket positiva till en utbyggd och förbättrad tågtrafik. Vi finner det mycket angeläget med fyra järnvägsspår hela vägen från Malmö över Lund till Hässleholm. Lunds kommun bör inte göra något som hindrar utbyggnaden utan bör tvärtom i denna fråga vara pådrivande. I sammanhanget vill vi understryka vikten av att natttågstrafiken mellan Stockholm och Lund/Malmö bibehålles. Planer finns på en snabbtågsförbindelse Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn för fortsättning mot Tyskland. Vi finner dessa tankegångar mycket attraktiva. Tåget blir på detta sätt ett fullödigt alternativ till flyg och bil. Med fyra spår söderifrån till Lund kan en ny järnvägsstation byggas vid Klostergården. Detta är ett angeläget tillskott som också kan verka avlastande på situationen vid Lunds Central. Likaså bör de lokala tågstationerna Gunnesbo och Stångby mer användas. Här bör finnas matartrafik till norra och nordöstra Lund med moderna elbussar som inte behöver köra genom Lunds centrum. Lunds Central är i fråga om resandeströmmar nummer tre i Sverige. Upprustnings- och ombyggnadsbehovet är stort. Lund måste visa upp ett väsentligt trevligare ansikte för de resenärer som kommer till Lund med Sida 3

järnväg. Ett modernt resecentrum bör tillkomma med god samordning mellan tåg- och busstrafik. Det är bra att Skånetrafiken numera säljer järnvägsbiljetter till hela Sverige, men denna service bör utbyggas. Man bör också vid Lunds Central kunna köpa biljetter till hela Europa och världen i övrigt och kunna vänta på tåget i en tilltalande miljö inomhus. Den tysta cykelstaden Ovan har framhållits behovet av en kraftig modernisering av busstrafiken i Lund. Det bör understrykas att det gäller hela kommunen, i staden liksom på landsbygden. Samtidigt ska framhållas att det inte är något självändamål att andelen kollektivresenärer ska öka. Det är bra om bilister går över till att resa kollektivt. Däremot är gång och cyklism bland annat ur hälsosynpunkt ännu bättre än kollektivresande. Därför bör mycket göras för att förbättra situationen för gående och cyklister. Snöröjning och annan renhållning på gång- och cykelbanor ska ges hög prioritet. Buskage bör tas bort när de minskar tryggheten för cyklister och gående. Skyltningen av cykelbanorna behöver förbättras både i stad och på landsbygd. På landsbygden krävs i många fall samarbete med grannkommuner. Många i Lund har insett att man kan cykla förhållandevis långt, från Södra Sandby eller Dalby till Lunds stad eller mellan Lund och Malmö. Det är dags för planerare att utgå från att de som är friska och inte handikappade i första hand kan gå eller cykla mellan bostad och arbetsplats. Sida 4

Vidare finns de som arbetspendlar från andra orter. Om de åker tåg till Lund och ska till arbetsplats längre bort än till sjukhuset bör det vara naturligt för dem att ha en cykel vid en station och med den ta sig till arbetet. Därför behöver cykelparkeringar, särskilt vid stationsområdena, ännu mer byggas ut. Lunds kommun bör dessutom tillhandahålla hyrcyklar så att även den som inte har en egen cykel i Lund på detta sätt kan ta sig till sin arbetsplats. Med hjälp av elbussar och växande andel gående och cyklande kan Lund bli den tysta staden. Kina framhävs ibland som ett land där städer har svåra luftföroreningsproblem på grund av trafiken, och det stämmer för Beijing och många andra städer, men i södra Kina finns Shenzhen med 10,5 miljoner invånare. Där förflyttar sig många med hjälp av tysta bussar och cyklar. Lund kan i detta avseende ha Shenzhen som förebild. VITALT CENTRUM, LEVANDE BYAR Centrala Lund har stora skönhetsvärden bland annat tack vare att det planerade öst-västliga Genombrottet inte blev av. Om denna väg utkämpades en häftig strid under 1960-talet. Stadens gatunät med i huvudsak medeltida ursprung har sedan denna tid uppfattats som mycket värdefullt och något att slå vakt om. Men Lunds stadskärna behöver vitaliseras. Den stora utbyggnaden av Nova Lund-området har bidragit till en utarmning av de centrala delarna av staden. Idag bör ett överordnat mål vara att Lunds centrum ska erbjuda en varierad service och ha många mötesplatser. Om detta torde flertalet politiskt intresserade vara överens. Men det gäller att denna insikt ska prägla även de enskilda besluten. Om kommunen säljer en fastighet i stadskärnan bör man Sida 5

ställa frågan om detta bidrar till en vitalisering av staden eller om det har motsatt effekt. Likaså ska kommunens hyressättning underordnas målsättningen om vitalisering. Tillkomsten av Saluhallen är ett utmärkt tillskott till stadskärnan och har en magneteffekt. Ovanstående resonemang bör beaktas också här. Hyressättning får inte försvåra ett fullt utnyttjande av Saluhallen. Om det finns outhyrda lokaler i Saluhallen är det ett tecken på att hyrorna är för höga och bör sänkas. Lunds kommun som fastighetsägare bör gå i spetsen i en ambition att inte genom sin hyressättning jaga bort hyresgäster. Men kommunen bör också sluta en pakt med andra fastighetsägare för att uppnå samma syfte: en vital stadskärna. Lund har stora skönhetsvärden. De får inte förstöras genom nedskräpning och klotter. Kommun och medborgare har här ett gemensamt ansvar för en ren stad. När det gäller den offentliga utsmyckningen av staden, inklusive rabatter, blomurnor och vattenkonster bör ske en satsning. Lund når i detta avseende inte upp till standarden i Helsingborg och Malmö. Ett vackert blommande centrum lockar människor. Visionen bör vara Lund staden med Sveriges vackraste stadskärna. I sammanhanget vill vi understryka vilken fantastisk tillgång Botaniska trädgården är för Lund. Universitetet och Lunds kommun har här ett gemensamt ansvar för att inte denna tillgång äventyras. Universitetet är huvudman, men lundaborna upplever det i hög grad som sitt Botan. I de östra kommundelarna bor en tredjedel av Lunds kommuns invånare. Från dessa trakter har människor under århundraden rest in till Lunds stad för att handla. Genom omläggningen av den regionala busstrafiken i staden har restiderna, med bussbyten, kraftigt förlängts. Med moderna elbussar, tysta och utsläppsfria, uppstår ett nytt läge. Man bör utreda hur de östra Sida 6

kommundelarna kan få snabbare förbindelser med Lunds centrum. En möjlighet är vad som kallas park and ride. Man parkerar bilen utanför centrum och har en snabb-bussförbindelse in till staden. Kommundelscentra Vad som sagts om stadskärnan gäller i stor utsträckning också kommundelscentra, i första hand Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd. Kommunen måste här slå vakt om fullgod service och goda mötesplatser. Här behövs en kontinuerlig uppmärksamhet på utvecklingen i dessa orter. Men även stadsdelscentra måste uppmärksammas, alltså i första hand Klostergården, Norra Fäladen, Nöbbelöv, Gunnesbo och Linero. Också här är det fråga om att god service och lämpliga mötesplatser måste finnas. STADSPLANERING FÖR BOSTÄDER, ARBETE OCH NÄRINGLIV Med tillgång till stor kompetens inom universitetet och på LTH bör Lund kunna ha en föredömlig stadsplanering. I stället finns alltför mycket en tendens att man bygger i samma stil som under miljonprogrammets dagar. Det är angeläget att fler bostäder med hyresrätt byggs. Lund har några kollektivhus. Fler bör tillkomma. De behövs för människor i olika åldrar. FörNyaLund motsätter sig en politik som har som mål att få till stånd högre markpriser till exempel utmed Kunskapsstråket och Lundalänken. Här finns viktiga samhällsinstitutioner som sjukhus och universitet. Intill byggs också studentbostäder och lokaler för nya forskningsföretag inom till exempel Ideonområdet. Det bör inte vara ett mål i sig att markpriserna och därmed kostnaderna för sådana verksamheter ska öka. Sida 7

Motsvarande resonemang gäller bostadsbyggandet på Brunnshög. Ambitionen bör vara att kunna erbjuda goda och hållbara bostäder till priser som är överkomliga för vanliga familjer. Vi vill inte att kommunen söker pumpa upp priserna för att kunna ta ut så höga markpriser som möjligt. I stället bör Lund konkurrera med andra orter genom att erbjuda bostäder, såväl hyres- som bostadsrätter, till jämförelsevis attraktiva priser. Det är också ett sätt att behålla välutbildad arbetskraft i Lund efter avslutade studier. Arbetsplatser Lund är en gynnad kommun med många bra företag och andra arbetsgivare. Av särskild vikt är givetvis Universitetet och Universitetssjukhuset. Det bör vara en högprioriterad uppgift för kommunen att ge de olika företagen och de andra arbetsgivarna goda förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Vi vill särskilt peka på att sjukhuset i Lund har en mycket lång och högkvalitativ tradition. Dess mångfacetterade verksamhet är en omistlig del av Lund. Vi vill också understryka att långhalning av nödvändiga utbyggnadsprojekt inte får förekomma. En sådan har drabbat Tingshuset. Universitetet är en väldig kunskapsbank. Den bör i långt större utsträckning än för närvarande utnyttjas av Lunds kommun i dess planering och beslutsfattande. På några få år har Lunds näringsliv drabbats av stora nedskärningar och andra drastiska förändringar. Företag inom biomedicin och läkemedel och inom IT och telekommunikation har flyttat från kommunen eller dragit ner verksamheten. Lunds kommun bör därför mera aktivt än hittills verka för att näringslivet kan växa under gynnsamma, hållbara betingelser så att nya arbetsplatser Sida 8

tillkommer. Entreprenörer unga som gamla måste ges goda möjligheter att utveckla sina affärsidéer och få större svängrum att skapa nya företag. Idéernas stad ska bli de nya företagens stad. Tillsammans med universitetet, Ideon Science park och andra aktörer som främjar forskning och utbildning, teknik och innovation kan kommunen bli mera framåtriktad och aktiv i sin näringspolitik. Lund kan här lära av andra kunskapsstäder som Linköping och Esbo i Finland som båda i dialog med näringsliv och universitet utvecklat attraktiva innovationsmiljöer för entreprenörer och världsledande företag. Detta har lockat talanger och investerare från andra länder och kontinenter. En aktiv näringspolitik bör särskilt bedrivas för de östra kommundelarna. Här finns markreserver som kan erbjudas mindre företag och ge ökad sysselsättning på orterna, i konkurrens med andra kommuner i Lunds närhet. I LUNDABORNAS TJÄNST Kommunal attityd Lunds invånare är ofta uppslagsrika och konstruktiva. Kommunen bör utnyttja detta förhållande och låta både planering och åtgärder ske i samråd med de berörda. I Dalby, Genarp, Veberöd, Revinge, Torna Hällestad och Vomb finns idag byaråd eller motsvarande, och liknande bör komma till stånd i Södra Sandby. Dessa byaråd har ett stort engagemang för respektive ort. Det är naturligt att byaråden blir remissinstanser för kommunen i dess planering och i många fall också när konkreta arbeten ska utföras. Sida 9

Det kan finnas motsättning mellan kommunal planering och närboende. Så kan det vara när planerare vill ha en förtätning av staden, vilket kan gå ut över parkmark. Men även här bör samråd ske i syfte att nå en kompromiss så att båda parter kan acceptera lösningen. En ny stor förvaltningsbyggnad har uppförts, Kristallen. Det är naturligt att här ska finnas en kommunal lots som hjälper medborgarna till rätt instans. Dagens verklighet är snabbt föränderlig. Därför är det ännu viktigare nu med vidareutbildning av personal. Viktigt är att kommunens tjänstemän och politiker hela tiden håller i minnet att de är kommuninvånarnas tjänare och förtroendepersoner. En uppdelning av vi och dom måste motarbetas. Demokrati är inte något som enbart ska förekomma på valdagen. En demokratisk attityd ska genomsyra den kommunala verksamheten. Förskola och skola En prioriterad uppgift måste vara att sanera de förskolor och skolor där mögel har upptäckts. Både förskolor och skolor måste få full kompensation för kostnadsökningar, vilket inte skett de senaste åren. Rimliga krav på löneökningar måste tillgodoses utan att kvaliteten i verksamheten äventyras Det finns en tendens att öka storleken på barngrupperna i förskolan. Detta tar FörNyaLund avstånd från. En medveten satsning på att öka antalet förskollärare bör ske genom att erbjuda intresserade barnskötare möjlighet att utbilda sig till förskollärare. Alla förskolor med få undantag bör kunna laga mat på platsen. Maten bör så långt möjligt vara ekologisk och närproducerad. Många av Lunds lekplatser, även vid förskolorna, är nedgångna. En allmän upprustning är här behövlig. Skolans yttre miljö är viktig. Det är därför okänsligt att på Norra Fäladen bygga höghus som inkräktar på Svenshögskolans område. En omprövning av denna stadsplan bör göras. Sida 10

Lund har goda skolor. Lärarna är genomgående bra och väl utbildade. Det finns ett gott elevunderlag och engagerade föräldrar. Allmänt sägs att den viktigaste förutsättningen för en bra skola är goda lärare. Därför måste läraryrket vara attraktivt. Idag är det viktigt att kämpa mot byråkratiseringen av läraryrket, där det nu finns alltför mycket av rapportskrivande. De som talar vackert om lärarnas betydelse måste också inse att denna yrkeskategori behöver ha högre löner. Lund är en attraktiv skolstad. Det märks på det stora söktryck som finns till gymnasieskolorna. Vi anser att det bör övervägas att man ska upphöra med möjligheten att söka fritt till gymnasieskola i hela Skåne. Den nuvarande ordningen kan innebära att lundaungdomar inte får plats på hemstadens gymnasium. Samtidigt kan andra orter utarmas genom att underlaget för gymnasium kraftigt minskar. De äldre i samhället Lund är inte enbart en kommun för unga utan också en kommun för äldre. Behoven för pensionärer skiftar mycket. Viktigt är med träffpunkter där man kan mötas och trivas. Därför är det tokigt att en sådan träffpunkt på Klostergården blivit sämre, trots att detta är en växande stadsdel. De äldre är mer vitala idag än tidigare. Därför är det befogat att deras möjligheter att stanna kvar i yrkeslivet ska öka. Äldrediskriminering måste motarbetas. Tidigare i programmet har omnämnts behovet av fler kollektivhus i Lund. Det är ett boende som i många fall är lämpligt för äldre. En del av kollektivhusen bör avpassas såväl för äldres som för yngres och barnfamiljers behov. Sida 11

När äldre får svårt att klara sig själva är hemtjänst behövligt. Här är det viktigt att kontinuiteten i fråga om vårdpersonal blir så stor som möjligt. Det bidrar till de äldres trevnad och också deras trygghet. I Sverige har man satsat så mycket på hemvård att i många fall möjligheten till äldreboende har försummats. I Lund är det viktigt med flera platser på boende av detta slag. När de äldre inte längre känner sig trygga i sina hem och säger sig inte kunna klara eget boende då måste de ha möjlighet att flytta till äldreboende. Den prövningen får inte vara rigorös. De äldres önskemål måste väga tungt. Socialt omhändertagande En kommun bör ha nollvision då det gäller hemlöshet. Från Lunds universitets sida har principen förts fram att bostad först ska gälla. Gången bör alltså inte vara att först ska den hemlöse uppfylla vissa krav; därefter kan han eller hon få en bostad. Erfarenheten visar att om en person har en bostad har vederbörande mycket större möjligheter att ha ett ordnat liv. Under de allra senaste åren har våra städer, inklusive Lund, fått många tiggare från annat EU-land. De har eländiga förhållanden i sina hemländer, och de får en svår situation som tiggare i Sverige. Frågan om ansvarstagande för dessa individer får inte leda till handlingsförlamning. Lunds kommun bör tillhandahålla natthärbärge för dessa människor. Om man i välfärdssamhällets utkant fryser ihjäl är det djupt tragiskt och en skam för landet och kommunen. Kultur och fritid Sida 12

Kultur skapas och utvecklas där människor möts. Den förändrar vårt seende och vidgar ramarna för våra liv. En viktig uppgift för en kommun är därför att garantera möjligheterna för människor att mötas. Behovet av mötesplatser har ökat i takt med att samhället automatiserats och avhumaniserats. Kulturpolitiken måste aktivt medverka till att skapa och vidmakthålla dessa platser: biblioteksfilialer, träffpunkterna för seniorer, fritidsgårdar med mera. Kino och Mejeriet är exempel på mötesplatser som helt eller delvis drivs av volontärer och som utgör värdefulla kulturella samlingsplatser. Verksamheter som arbetar med integrerande åldersgrupper bör stödjas. Lunds många körer, cirka 130 till antalet, behöver kommunens hjälp med lokaler. Stora delar av föreningslivet saknar lokaler för publik verksamhet. Lunds kommun bör skapa en lokalbörs, som ger en överblick över de offentliga lokalerna och som ger hjälp till föreningar att hitta lämplig lokal. FörNyaLund vill medverka till att utveckla ett Litteraturens hus i nära samverkan med bokhandeln, där plats ska ges till olika generationer med bland annat skapande verksamhet. Vi vill att Lund ska bli en fristad för författare och konstnärer. Det är en nödvändig markering för det fria ordet och för en humanitär kommunal handling. Dessutom skulle det medföra en vitalisering av det kommunala kulturlivet. Givetvis ska kommunens konsthall få fortsatt bra stöd. Vi vill stödja de fria teatergrupperna, Sagohuset och Månteatern, likaså ge stöd till Lunds konstoch designskola och fortsätta samarbetet med de gallerier som finns i Lund. Självklart ska Lund också bidra ekonomiskt till de stora evenemangen: Lund Choral Festival och Humorfestivalen. Vi vill framhålla Lunds Stadsorkesters stora insats för stadens musikliv. Det är ett gott exempel på det eldsjälsengagemang som bär upp föreningsliv och gemenskap. I detta sammanhang bör också nämnas kulturskolan och Nordiska ungdomsorkestern. Sida 13

Över huvud taget bör kommunen främja initiativ av människor på det kulturella området. Samma gäller inom idrottens sfär. Eldsjälar ska observeras och uppmuntras. Det är viktigt att såväl kommunen som föreningar medverkar till att flickor inte blir missgynnade i förhållande till pojkar vid satsningar på idrott och fördelningen av träningstimmar. Kommunen måste skapa de fysiska förutsättningarna för att ett lundalag ska kunna spela fotboll i de högsta divisionerna. Direktbuss bör gå till Skrylleområdet med stor turtäthet. Mycket talar för att Kultur- och fritidsnämnden bör delas så att Lund får en kulturnämnd och en fritidsnämnd. EKONOMI Efter Lunds kommuns skattehöjning inför år 2014 har Lund en av de högsta skattesatserna i Skåne. Det bör vara självklart att man i detta läge söker undvika ny skattehöjning. Men Lunds ekonomi håller trots skattehöjningen på att kraftigt försämras. Under de senaste åren har kommunens låneskuld stigit till mycket stora belopp. Den omläggning av det kommunala skatteutjämningssystemet som är planerad kommer att mycket påtagligt missgynna Lund. Inte minst i detta läge är det synnerligen viktigt att de resurser kommunen har används på ett ansvarsfullt sätt. Hela tiden bör man vara medveten om att det är medborgarnas pengar man använder. Stora byggprojekt i Lund har under de senaste åren blivit väsentligt dyrare än vad de kostnadsberäknats till. Därför kan en sund skepsis till kostnadskalkyler Sida 14

vara på sin plats. Inga glädjekalkyler får accepteras, och den kommunala kostnadskontrollen måste vara hård. För att anknyta till handlingsprogrammets inledning: Redan dessa ekonomiska elementa är starka argument mot en kommunal miljardsatsning på en spårväg. Försiktigheten borde vara än mer angelägen, eftersom det är synnerligen osäkert om det blir några statliga pengar till spårvägen, vilka ingår i Lunds kommuns kalkyler. DET KOMMUNALPOLITISKA ARBETET De som för FörNyaLund blir ledamöter i fullmäktige eller nämnder måste förbinda sig att följa detta kommunala handlingsprogram. Men det kommer att finnas många frågor som inte täcks av detta program. I sådana fall kommer inte partipiskan att vina. FörNyaLund accepterar att ledamöter kan inta en från partiets majoritet avvikande ståndpunkt. Men man måste i sådant fall redovisa sin ståndpunkt i förväg och argumentera för den. Sida 15