Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.



Relevanta dokument
Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Nationell kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa Tolkning av resultat

tobak alkohol - narkotika

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Livsstilsstudien rapport

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Ungdomsenkäten Marie Haesert

Skola Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Hur mår barn och unga i Skåne?

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

Stockholmsenkäten 2014

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Om mig. Länsrapport

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2


Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Drogvaneundersökning 2018

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

Drogvaneundersökning 2015

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Stockholmsenkäten 2010

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2016

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Stockholmsenkäten 2018

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2014

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Hur mår unga i Gävleborg?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Drogvaneundersökning 2019

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat

Drogvaneundersökning 2018

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Drogvaneundersökning år 9

Stockholmsenkäten 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Stockholmsenkäten 2012

Ungdomars drogvanor 2016

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät

Stockholmsenkäten 2012

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Resultaten i sammanfattning

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Stockholmsenkäten 2014

En rapport om Elevers hälsa och levnadsvanor 2007

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Stockholmsenkäten 2016

[217] Handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande arbete riktat till barn och unga i Täby kommun SOCIAL OMSORG

HA KUL MÅ BRA SOVA GOTT ÄTA BRA RÖRA SIG

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten


Drogvaneundersökning 2016

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Transkript:

1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat på en enkät. Över 80% av eleverna har svarat vilket ger ett material som är statistiskt säkerställt. I årskurs 6 redovisas enbart resultat kommunvis. I årskurs 9 redovisas resultaten kommunvis samt skolvis. Enkäten består av 42 huvudfrågor med underfrågor. Dessa har sammanställts under fem huvudrubriker/indikatorer. Majoriteten av frågorna inleds med: Om du tänker på senaste veckan, hur har du Resultaten presenteras i följande fem indikatorer av psykisk hälsa och ohälsa: 1. psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont) 2. nedstämdhet 3. koncentrationssvårigheter 4. bristande välbefinnande 5. problemens påverkan på vardagslivet. Den femte indikatorn anger svårigheternas tyngd, det vill säga graden som eleverna uppfattar att besvären påverkar deras eller närståendes vardagsliv. Utöver dessa indikatorer presenteras uppgifter om mobbning samt om bruk av tobak och alkohol för årskurs 9. De 25 procent av skolorna eller kommunerna med bäst resultat avseende en indikator hamnar i det gröna området, medan de 25 procent som har mest problem i en indikator hamnar i det röda fältet. Skolor och kommuner däremellan markeras med gul färg. Danderyds resultat presenteras nedan. Dels kommunvis samt skolvis för högstadiet.

2(10) Sammanfattning Danderyds resultat årskurs 6. Skoleleverna i årskurs 6 i Danderyd mår bra då det handlar om psykisk hälsa. De tillhör de 25% av eleverna i Sverige som uppger att de generellt mår mycket bra. Det som utmärker sig lite bland skoleleverna i årskurs 6 i kommunen är frågor som sammanfattats under rubriken Bristande välbefinnande. Under den indikatorn samlas frågorna Var ditt liv bra? Kände du dig nöjd med ditt liv? Var du på gott humör? Kände du dig glad? Hade du kul? Jämfört med kommuner som Lidingö och Täby samt stadsdelen Östermalm kan man kort konstatera att Danderyds elever mår bättre. (Se bilaga) Insatser så som SET och andra elevstödjande program har fått stort genomslag på mellanstadiet i kommunen och detta arbete märks av i denna studie. Slutligen kan man konstatera att både föräldrar och skolorna gör rätt arbete och ett mycket gott arbete då det handlar om stöd för elevernas psykiska hälsa på mellanstadiet.

3(10) Sammanfattning Danderyds resultat årskurs 9. Skoleleverna i årskurs 9 i Danderyd mår mycket bra då man ser till den psykiska hälsan. De tillhör de 25% av eleverna i Sverige som uppger att de generellt mår mycket bra. Det som utmärker sig stort, men inte alls överraskande bland skoleleverna i årskurs 9 i kommunen är frågor som sammanfattats under rubriken Alkoholbruk samt tobaksbruk Under den indikatorn Alkoholbruk handlar det om frågan Hur ofta händer det att du dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle? Med det menas minst 18 cl starksprit (en halv kvarting ) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Under den indikatorn Tobaksbruk handlar det om frågan Röker du? Jämfört med kommuner som Lidingö och Täby samt stadsdelen Östermalm kan man kort konstatera att Danderyds elever mår bättre. (Se bilaga) Insatser så som SET, ART, DISA och andra elevstödjande och föräldrastödjande program och insatser har fått stort genomslag på högstadiet i kommunen och detta arbete märks av i denna studie.

4(10) Slutligen kan man konstatera att både föräldrar och skolorna gör rätt arbete och ett mycket gott arbete då det handlar om stöd för elevernas psykiska hälsa även på högstadiet.

Sammanfattning Danderyds resultat årskurs 9 presenterat skolvis. 5(10) Högstadieskolornas resultat i kommunen presenteras även skolvis. Här kan vi se att de tre skolorna skiljer sig markant åt gällande hur eleverna mår. Fribergaskolan vet vi att de under de senaste åren har gjort goda stärkande och förebyggande insatser. Detta har bland annat uppmärksammats då de utmärkt sig under vintern som en av landets få skolor som utför ett gott antimobbningsarbete, enligt skolinspektionens studie. I denna studie från FHI visar det sig att Fribergsskolans skolledning och elevvård gör rätt saker och de gör ett mycket gott arbete då det handlar om att arbeta med ungdomars psykiska hälsa. Det som sticker ut negativt är alkoholbruk. Men jämfört med de andra två högstadieskolorna i kommunen visar Fribergsskolan även här på bättre resultat. Vi vet dessutom att Fribergaskolan har en föräldraförening som är aktiv, offensiv och utför ett genomtänkt arbete. Detta har de uppmärksammats för bland annat då det handlar om föräldravandring. Sammanfattningsvis. Fribergaskolan visar på överraskande och mycket glädjande goda resultat då det handlar om ungdomars psykiska hälsa och ska ha stort beröm.

6(10) Viktor Rydbergssamskola vet vi att de under de senaste åren har gjort goda och många stärkande och förebyggande insatser. De är vanligtvis först med det senaste då det handlar om förebyggande och stärkande insatser och arbetar både brett och offensivt. Detta har de fått välförtjänta utmärkelser för. I denna studie visar det sig att skolledning och elevvård på Viktor Rydbergssamskola vanligtvis gör rätt saker och de gör ett gott arbete då det handlar om att arbeta med ungdomars psykiska hälsa. Resultaten pekar på att de är på rätt väg men kan se över vissa detaljer. Mobbningsarbetet är exempelvis en faktor. Det som sticker ut negativt är alkoholbruk. Vi vet dessutom att Viktor Rydbergssamskola har en föräldraförening som är aktiv och stöttar skolan i deras arbete. Sammanfattningsvis. Viktor Rydbergssamskola visar på goda resultat då det handlar om ungdomars psykiska hälsa, men de kan förstärka vissa insatser.

7(10) Mörbyskolan vet vi att de under de senaste åren har haft stora organisatoriska förändringar. Ny ledning har uppstått vid ett flertal tillfällen. Denna studie gjordes hösten 2009, så den nya skolledningen har knappt hunnit påbörja sitt arbete. Att de under en period med nya omorganisationer inte kunnat samla sig under gemensamma stärkande och förebyggande insatser märks av i denna studie. I denna studie från FHI visar det sig att Mörbyskolan skolledning och elevvård gör rätt saker på ett antal plan, framförallt då det handlar om mobbningsarbetet. De gör på inget sätt ett dåligt arbete, de ligger i mitten av resultaten på de flesta plan. Men de särskiljer sig negativt då resultaten jämförs med kommunens andra två högstadieskolor. Det som sticker ut negativt är alkoholbruk, precis som de andra två skolorna. Men Mörbyskolan satsar idag och till exempel utbildar de personal i ACT, (för att arbeta med ungdomar och stress) och de ser över hur de kan implementera ÖPP (för att minska ungdomarnas alkoholkonsumtion). Mörbyskolan saknar en föräldraförening. Detta avspeglar sig i dessa resultat. Det är av stor vikt att föräldrar och skola samverkar i dessa frågor. Sammanfattningsvis. Mörbyskolan behöver ytterligare stöd då det handlar om att arbeta ungdomars psykiska hälsa och skolledningen och elevvården behöver få arbeta långsiktigt med dessa frågor.

Bilaga Östermalm, Lidingö, Täby 8(10)

9(10)

10(10)