TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR TRAFIKNÄTET

stu na -ån TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR TRAFIKNÄTET i delar av stadsdelarna Norr och Söder Eskil Strandgatan Västergatan NORR Tullgatan NYFORS Nyforsgatan Drottninggatan Kungsgatan CENTRUM Hamngatan Köpmangatan Kungsvägen SÖDER Krongatran Sveavägen Vasavägen ÖSTRA SÖDER Stenkvistavägen 2005:10277

INNEHÅLL INLEDNING sid 3 Tillgänglighet för alla sid 3 BAKGRUND sid 4 Lagar och regler sid 4 Allmänplats sid 4 Tillgänglighet i Eskilstuna sid 5 Syfte sid 5 Avgränsning sid 5 Organisation sid 7 ARBETSMETOD sid 8 De inventerade områdena sid 8 Norr och västra Söder sid 9 Östra Söder sid 10 Val av stråk sid 11 Inventering av hinder: vad? sid 12 Inventering av hinder: hur? sid 14 Dialog sid 14 ANALYS AV INVENTERING sid 15 Åtgärdsprioritering sid 15 Analys av gångstråk sid 15 Prioritering av stråk i Norr och västra Söder sid 16 Prioritering av stråk i östra Söder sid 16 Analys av hinder sid 17 INVENTERINGSRESULTAT sid 18 Östra Söder sid 18 Norr och västra Söder sid 19 SLUTSATSER sid 20 FORTSATT ARBETE sid 22 BILAGA 1 BILAGA 2 BEDÖMNING AV VIKTEN HOS ETT GÅNGSTRÅK KRITERIER FÖR HINDER 2

INLEDNING Tillgänglighet för alla Stadens gator och offentliga rum ska vara tillgängliga för alla, även för äldre och funktionshindrade. Ingen ska behöva känna sig utestängd på grund av brister i den fysiska utformningen. Ökad tillgänglighet är ett jämlikhetskrav och en demokratifråga. En tillgänglig och användbar utemiljö, skapar förutsättningar för att personer med funktionsnedsättningar att planera och genomföra sina resor utan att vara beroende av andra. Alla får därmed större möjligheter att arbeta, studera, ta del av service och nöjen och inte minst besöka vänner och bekanta. Äldre kan i större utsträckning bo kvar i sina hem och klara sig själva i sin närmiljö. Samhällsekonomin påverkas positivt då produktionen och konsumtionen ökar medan de sociala kostnaderna minskar. Olycksstatistik visar också att risken att råka ut för en trafikolycka ökar med stigande ålder. Många äldre skadas i fallolyckor orsakade av hål eller andra ojämnheter i gångytor, höga trottoarkanter eller liknande. Ökad tillgänglighet är därmed både en fråga om livskvalitet och folkhälsa. Ökad tillgänglighet för funktionshindrade kan också betyda ökad tillgänglighet för andra. En sänkt kantsten vid övergångsstället underlättar framkomligheten både för personer i rullstol och för de som drar barnvagn. Stadens gator och offentliga rum ska vara tillgängliga för alla 3

BAKGRUND Lagar och regler I ett internationellt perspektiv har handikappolitiken allt mer tagit sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter. Ett resultat av detta är FN:s tjugotvå standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning, som antogs 1993. Den femte behandlar tillgänglighet och anger bland annat att medlemsstaterna ska införa handlingsprogram som gör den fysikiska miljön tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning och dessutom se till att alla får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Reglerna är inte juridiskt bindande, utan ett moraliskt och politiskt åtagande. Sverige, liksom flertalet medlemsländer, har förbundit sig att förverkliga reglernas intentioner på central och lokal nivå. Regeringen har därefter gjort bedömningen att takten i arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar måste öka. I maj 2000 antog riksdagen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. En målsättning är att samhällets utformas så att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Enkelt åtgärdade hinder bör vara åtgärdade till 2010. Detta gäller såväl allmänna platser som publika lokaler och kollektivtrafik. I juli 2001 fastställde Riksdagen ändringar i Plan- och bygglagen som bland annat innebär att tydliga krav på tillgänglighet ska ställas vid färdigställande och ändring av allmänna platser samt att enkelt åtgärdade hinder ska åtgärdas. PBL 17 kap 21 a I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Lag (2 001:146) Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i lokaler och på allmänna platser (BFS 2 003:19 HIN 1) gäller från och med 1 december 2003. Sedan 1 oktober 2004 gäller Boverkets föreskrifter och allmänna råd, som förtydligar kravet på tillgänglighet och användbarhet vid nyanläggning av allmänna platser (BFS 2 004:15 ALM 1). Allmän plats Boverkets föreskrifter om tillgänglighet gäller enbart på allmän plats. Allmänna platser kan vara gator, vägar, torg eller parker, som är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamma behov. En förutsättning för att mark ska vara allmän plats är att den redovisats som sådan i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det har blivit allt vanligare att allmänplats liknande miljöer inte är allmän plats. Gator och torg som benämns kvartersmark i detaljplan omfattas inte av kraven i HIN. 4

Tillgänglighet i Eskilstuna För att öka de befintliga trafiknätens användbarhet förslår Sveriges Kommuner och Landsting att kommunerna genomför en tillgänglighetsrevision som omfattar fyra steg: planering, projektering, genomförande och uppföljning. I första hand inriktas revisionen på att göra de viktigaste stråken användbara. Den politiskt framtagna FriStadsvisionen anger riktningen för hur man politiskt vill utveckla Eskilstuna kommun. Visionen utgör därmed utgångspunkt för flera övergripande måldokument som tagits fram av kommunen under senare år. I visionen slås fast att: Funktionshindrade skall kunna känna trygghet och ha möjlighet att som andra leva aktivt och ha tillgång till stadens hela utbud. Detta är också det övergripande målet för kommunens handikappolitiska program, En kommun för alla, antaget av kommunfullmäktige år 2001. Den fysiska miljön ska göras tillgänglig för alla människor, oavsett funktionshinder, och enkelt avhjälpta hinder i miljöer som kommunen är huvudman för ska avhjälpas så snart det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Syfte Avsikten med tillgänglighetsplanen är att initiera ett långsiktigt och strategiskt arbete med fokus på tillgänglighetsfrågor. Målet är att öka tillgängligheten på trafiknätet i Eskilstuna och Torshälla tätorter för trafikanter med olika typer av funktionshinder. Ökad tillgänglighet i det offentliga rummet kan ses som ett steg i att uppnå målsättningen med Eskilstunas handikappolitiska program. Avgränsning Tillgänglig stad tillgänglighetsplan för trafiknätet behandlar endast en del i kommunens tillgänglighetsarbete och utgör ett steg för att nå målen i det handikappolitiska programmet. Andra steg i samma riktning är den Tillgänglighetsguide för lokaler dit allmänheten har tillträde, som är under utarbetande av Kommunstyrelseförvaltningen. Tillgänglighetsplanen för trafiknätet kommer att omfatta inventering av: befintliga gator och vägar, gång- och cykelvägar, parkvägar, lekplatser och torg hållplatser och terminaler Att arbeta med hela trafiknätet på en och samma gång är mycket resurskrävande. Därför delas arbetet upp i ett antal mindre delprojekt för geografiskt avgränsande områden. Efter hand utvidgas det område som inventeras och åtgärdas. I detta avsnitt presenteras en tillgänglighetsplan för trafiknäten i stadsdelen Norr och västra och östra delen av stadsdelen Söder. 5

stu na -ån Eskil Strandgatan Västergatan NORR Tullgatan NYFORS Nyforsgatan Drottninggatan Kungsgatan CENTRUM Hamngatan Köpmangatan Kungsvägen SÖDER Krongatran Sveavägen Vasavägen ÖSTRA SÖDER Stenkvistavägen Denna etapp av tillgänglighetsplanen omfattar delar av stadsdelen Norr och västra och östra delen av stadsdelen Söder. 6

Organisation Tillgänglighetsplanen har genomförts med bred förankring, såväl internt som externt och med stöd av Vägverket. Arbetet har letts av en trafikplanerare från Planavdelningen, Stadsbyggnadsförvaltningen. Vid inventering av den fysiska miljön har en extra person med kunskaper om fysisk planering, kopplats till projektet. En projektgrupp bildas bestående av tjänstemän inom kommunen. I projektgruppen ingår representanter från: Planavdelningen, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektavdelningen, Stadsbyggnadsförvaltningen Serviceavdelningen, Stadsbyggnadsförvaltningen Kollektivtrafiksamordnaren, Stadsbyggnadsförvaltningen Kart och GIS enheten, Stadsbyggnadsförvaltningen Miljö- och Byggförvaltningen Vuxenförvaltningen Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har inbjudits att delta i projektgruppen, men har av resursbrist valt att inte delta i projektet. Stadsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp fungerar som ledningsgrupp för projektet. En referensgrupp med företrädare från det kommunala handikapprådet respektive det kommunala pensionärsrådet har knutits till projektet. Referensgruppen har fortlöpande informerats om projektet och fungerat som bollplank. Planen antas av Stadsbyggnadsnämnden. 7

st u na -å n ARBETSMETOD De inventerade områdena Medvetet valdes olika typer av bostadsområden ut för inventeringen. På så sätt kan man få kunskaper om hur områdena skiljer sig åt, då det gäller tillgänglighet för funktionshindrade. Områden där en hög andel äldre bor, eller där det finns ett äldreboende, var särskilt intressanta. Eskilstuna centrum var intressant att studera, inte för att här bor många äldre eller personer med funktionshinder, utan för att centrum som helhet är en betydelsefull kommunövergripande målpunkt. Centrum lockar många besökare. Där många människor rör sig, kan man också anta att många personer med funktionshinder vistas. Den första inventeringen pågick under 2003 och 2004 och omfattar delar av Eskilstuna centrum samt de tre bostadsområdena Nyfors, Lagersberg och östra delarna av Söder. Den andra delen omfattar delar av Eskilstuna centrum samt delar av bostadsområdena Norr och Söder och inventerades under 2004. I augusti 2005 antog Stadsbyggnadsnämnden en tillgänglighetsplan för stadsdelarna Centrum, Nyfors och Lagersberg. I denna etapp av tillgänglighetsplanen presenteras delar av stadsdelarna Norr och Söder. Eskil St randgat an Västergatan NORR Tu llg atan Ham ngatan NYFORS Nyfor sgatan Drott ninggatan Kungsgatan CENTRUM Köpm anga tan Kungsvägen SÖDER Kron gatra n Sveaväg en Vasaväg en ÖSTRA SÖDER Stenkvista vägen Fr öslund aväge n LAGERSBERG Gillber gaväg en De inventerade områdena omfattar stadsdelarna Centrum, Nyfors, Lagersberg, Östra delarna av Söder samt delar av stadsdelarna Norr och Söder 8

stu -ån Norr och västra Söder I Norr ligger Stadsparken längs Eskilstunaån, därefter vidtar bostadsbebyggelse i flerfamiljshus. I västra delarna av Östermalm finns både friliggande villor och flerfamiljshus. Gamla Staden består till stor del av bostäder i flerfamiljshus ofta med verksamheter i bottenvåningen, men även av radhus. Viktiga målpunkter är närservice, äldreboenden och vårdcentral, samt busshållplatser för lokalbussar. Längs ån finns viktiga rekreationsstråk likväl som längs Köpmangatan i Gamla Staden. Området begränsas i väster av Eskilstuna ån och i öster av gamla banvallen, som idag utgör ett gång- och cykelstråk. Här bor en högre andel äldre, än i kommunen som helhet. I området ligger också äldreboendet Nålmakaren. na Strandgatan Västergatan NORR Tullgatan Hamngatan Drottninggatan Kungsgatan CENTRUM Köpmangatan SÖDER Kungsvägen Inventerat områden i delar av stadsdelen Norr och västra delen av stadsdelen Söder. 9

Östra Söder Östra delarna av Söder är ett bostadsområde med friliggande villor. Andelen äldre är högre än i kommunen som helhet. Här ligger också ett av kommunens äldreboenden, Tunagården. Viktiga målpunkter i området är vårdcentral, äldreboende och busshållplatser. Söder har bussförbindelse till centrum. Sveavägen Vasavägen ÖSTRA SÖDER Stenkvistavägen Inventerat område i östra delen av stadsdelen Söder 10

Val av stråk En viktig inspirationskälla för arbetet med en tillgänglighetsplan för trafiknätet har varit Kommunförbundets idéskrift Tillgänglig stad, särskilt när det gäller inventeringsmetoden. Arbetet har präglats av ett synsätt med fokus på hela resan. Hela stråket, från start till målpunkt, måste göras tillgängligt för alla. När det gäller vilka stråk som skulle inventeras fanns ett tydligt vägval: ska hela gångvägnätet inventeras eller ska man begränsa omfattningen till vissa stråk? Av resurs- och effektivitetsskäl valde man att endast inventera de mest frekventa gångstråken, särskilt de stråk som används av äldre och funktionshindrade. I viss mån har även viktiga stråk för barn inventerats. Detta val innebär brister då delar av stråk hamnar utanför de inventerade och åtgärdade. Samtidigt används resurserna där nyttan är som störst. Med en begränsad budget för åtgärder är det avgörande att åtgärderna hamnar på rätt plats, vilket gör dem samhällsekonomiskt lönsamma. Att inrikta sig på de mest frekventa gångstråken stämmer också med lagstiftarens intentioner, som de preciseras i Boverkets föreskrifter om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i lokaler och på allmänna platser (BFS 2 003:19 HIN 1). 11

Inventering av hinder: vad? Vad som ska inventeras längs stråken är inte helt givet. Man kan välja att göra en totalinventering längs valda stråk eller att endast inventera det som utgör hinder. Man kan välja att inventera alla hinder eller koncentrera sig på enkla hinder. Vad som utgör ett hinder skiljer sig mellan individer och mellan personer med olika typer av funktionshinder. I Eskilstuna valdes att göra en totalinventering längs utvalda stråk. Samtliga hinder inventerades, även de som inte kunde anses vara enkelt avhjälpta. Det ger en helhetsbild av respektive stråk. De hinder som inte kan åtgärdas direkt kan, om man är medveten om dem, åtgärdas som passa-på-åtgärder i samband med andra projekt. Kommunförbundet har i idéskriften Tillgänglig stad identifierat ett antal olika företeelser, som kan anses vara hinder för personer med olika funktionshinder. Inventeringen utgår från dessa företeelser, med undantag för information, som inte inventerats. Följande åtta företeelser har inventerats för tillgänglighetsplanen: Övergångsställen och gångpassager Busshållplatser Lutningar i gångbanan Hinder i gångbanan Ojämn markbeläggning Bänkar och vilplatser Trappor Handikapparkeringar Övergångsställen med olika utformning. Handikapparkering. Hinder i gångbanan finns av flera slag. 12

Ojämn markbeläggning kan ha olika orsaker. Gångbanan lutar i sidled. Trappor kan utgöra hinder. Rätt placerade och rätt utformade bänkar fungerar som vilplats och mötesplats. En anpassad busshållplats underlättar bussåkande. 13

Inventering av hinder: hur? Inventeringen utfördes ute i fält med hjälp av en handdator med inlagd digital kartbild. Programmeringen av handdatorn baserades på ett inventeringsprogram framtaget av Nyköpings kommun och utgår från Kommunförbundets skrift Tillgänglig Stad. Inventeringsutrustningen som användes i fält bestod av en handdator, ett digitalt vattenpass och en tumstock Resultatet fördes över till ett GIS-program för fortsatt bearbetning. Med i fält fanns, utöver handdatorn, ett digitalt vattenpass för mätning av lutningar och en tumstock. Vid inventeringen i fält registrerades lutningar, kanstenshöjder med mera, men ingen bedömning gjordes av om företeelsen utgjorde ett hinder, utan det värderades i efterhand. Dialog En bred dialog om tillgänglighetsfrågor är viktigt för att få bred förankring och förståelse, men även för att inhämta kunskaper och sprida information. En aktiv dialog har först med flera kommunala förvaltningar inom ramen för projektet. Även de kommunala pensionärsoch handikappråden har knutits till arbetet och en referensgrupp har bildats med representanter från dessa. Referensgruppen har givit värdefulla synpunkter under arbetets gång. En brist med referensgruppen är att endast de som är organiserade har haft möjlighet att delta. Under Bilfri dag år 2003 informerades allmänheten om arbetet för ökad tillgänglighet. Målsättningen är att den färdiga tillgänglighetsplanen ska publiceras på Eskilstunakartan och på så sätt bli tillgänglig för allmänheten. 14

ANALYS AV INVENTERING Åtgärdsprioritering Grundprincipen när det gäller prioriteringen av åtgärder har varit att lägga resurserna där nyttan är som störst. Var nyttan är störst är dock inte alltid lätt att avgöra. Vid prioritering mellan olika åtgärder, bör åtgärder som har stor nytta för många människor prioriteras. Hänsyn bör även tas till nyttan av en viss åtgärd i förhållande till andra angelägna tillgänglighetsskapande åtgärder. Mot bakgrund av de begränsade resurserna för åtgärder och med tanke på nyttan har en åtgärdsstrategi tagits fram. Strategin innebär att åtgärderna genomförs stråkvis. De viktigaste stråken åtgärdas först och de enkla åtgärderna genomförs i första hand. Boverkets föreskrifter om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i lokaler och på allmänna platser (BFS 2 003:19 HIN 1) ligger till grund för åtgärdsstrategin. Analys av gångstråk Ett första led i åtgärdsprioriteringen är att analysera gångstråken i respektive område och fastställa en prioriteringsordning för dem. En bedömning av vikten hos de olika gångstråken har gjorts, efter att fältinventeringen genomförts. Bedömningen baseras på: Startpunkt Målpunkt Referensgruppens synpunkter Rekreationsstråk Som stöd för analysen har Vuxenförvaltningen bidragit med lokalisering och prioritering av de verksamheter de bedriver inom respektive geografiskt område. Analysen har givit gångstråk av tre olika prioriteter; mycket vikiga, viktiga och mindre viktiga. En del bedömningar har varit svåra att göra, exempelvis är det svårt att avgöra var man i praktiken går och hur långa omvägar mellan startpunkt och målpunkt man kan acceptera. Längs stråken kan även finnas fler start- och målpunkter än vad som tagits med i bedömningen. Se vidare om metod för bedömning av vikten av gångstråk i bilaga 1. 15

Prioritering av stråk på Norr och västra Söder Prioritering av gångstråk samt prioriterade adresser i stadsdelarna Norr och Söder. Prioritering av stråk i östra delen av Söder Prioritering av gångstråk samt prioriterade adresser i östra delen av stadsdelen Söder. 16

Analys av hinder Efter att fältinventeringen genomförts gjordes en djupare analys av vad som utgör ett hinder för personer med olika funktionshinder. Kriterier för vad som utgör ett hinder ställdes upp. Kriterierna utgår från föreskrifter och råd i Boverkets förordning om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder (BFS 2 003:19 HIN 1). Enligt lagstiftaren avser enkelt avhjälpta hinder sådana hinder, som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen, kan anses rimliga att avhjälpa. Man väger även i de ekonomiska konsekvenserna, som inte får bli orimligt betungande för den som bekostar åtgärden. Denna definition innebär att vad som anses vara enkelt avhjälpt i en situation inte behöver vara det i en annan. Boverkets förordning kompletteras av de egna standarder för handikappanpassning av busshållplatser och gång- och cykelpassager, som tidigare utarbetats av Eskilstuna kommun. Kriterier ställdes endast upp för de företeelser som observerats under inventeringen, dock inte för de företeelser som observerats där det saknas föreskrifter om utformning. En dialog har förts dels inom projektgruppen, dels särskilt med ansvariga för projektering, drift och underhåll inom kommunen samt med referensgruppens representanter från de kommunala handikapp- och pensionärsråden. Resultatet av analysen är sju företeelser som kan utgöra hinder för personer med olika funktionshinder, om de uppfyller vissa kriterier gällande utformning. Se vidare om kriterier för hinder i bilaga 2. Följande sju objekt, som kan utgöra hinder för personer med olika funktionshinder, har registrerats: Övergångsställen och gångpassager Busshållplatser Handikapparkeringar Ojämn markbeläggning Trappor Hinder i gångbanan Lutningar i gångbanan 17

INVENTERINGSRESULTAT Sammanlagt registrerades ungefär 350 hinder under inventeringen av stadsdelarna Norr och Söder. En klar majoritet av hindren observerades i stadsdelen Norr, där drygt 260 hinder för tillgängligheten i trafiknätet har registrerats. Detta beror till en del av att detta utgjorde ett större geografiskt område, men det är inte hela förklaringen. I bostadsområdet i östra delen av Söder observerades betydligt färre hinder för personer med olika funktionshinder och de hinder som observerades var av annan karaktär än på Norr. I stadsdelen Norr finns också parkeringsplatser för funktionshindrade på fem adresser. Utseendet hos dessa har inte inventerats på ett sådant sätt att slutsatser kan dras om deras tillgänglighet för personer med funktionshinder. Inventeringen behöver kompletteras med uppgifter om de handikapparkeringsplatser för besökande, som kommunen håller med. Ojämn markbeläggning i gångstråk har observerats, men utan att skilja mer temporära hinder, orsakade av brister i drift och underhåll, från mer permanenta hinder, till följd av utformning och materialval. Vid åtgärdsplanering krävs därför kompletterande uppgifter om ojämn markbeläggning i gångstråk. Östra Söder I den inventerade östra delen av stadsdelen Söder registrerades 90 hinder. Nästan hälften, eller 41 av dessa utgjordes av för brant sidolutning i gångbanan. Till stor del beror detta på kuperad terräng och smala trottoarer i det gamla villa området, vilket är svårt att avhjälpa. Bristfälligt utformade övergångsställen, där ramp med nedsänkt kantsten för rullstol eller rollator saknas, vit kontrastmarkering vid kantstenen saknas eller ledstråk som stöd för synskadade saknas, är vanligt förekommande. Totalt 24 felaktigt utformade övergångsställen har registrerats. Hinder i gångbanan förekom i tolv fall. Samtliga nio observerade busshållplatser var bristfälligt utformade vid inventeringstillfället, men har idag handikappanpassats. Samtliga fyra trappor var bristfälligt utformade. Området kring äldreboendet Tunagården var under ombyggnad vid inventeringen, varför vissa registrerade hinder kan ha åtgärdats. Inventerade företeelser i östra Söder 80 70 Antal observationer 60 50 40 30 20 Inventerade objekt Objekt som utgör hinder 10 0 Överångsställe Busshållplats Hinder i gångbana Lutning i gångbana Trappa Inventerade företeelser i östra Söder, där röda staplar redovisar hinder för personer med olika typer av funktionshinder. 18

Norr och västra Söder I stadsdelen Norr och västra delen av stadsdelen Söder registrerades 264 hinder. Nästan hälften, eller 128 av dessa, utgjordes av hinder i gångbanan, som gatupratare utanför butiker och restauranger, stolpar eller pelare i gångbanan samt utskjutande trappor vid entréer. Detta är ett allvarligt problem för tillgängligheten och till och med vanligare här än i Eskilstuna Centrum. Nästa stora grupp av hinder för personer med funktionshinder utgjordes av för brant sidolutning i gångbanan, vilket registrerats på nästan 70 platser. Brister i form av för stark lutning har särskilt observerats längs Västra Storgatan, Vasbergsgatan, Klostergatan och Kjulavägen. I de första tre fallen beror detta på dåligt underhåll och sättningar i smala gångbanor. I det sistnämnda fallet beror det främst på terrängen i närheten av Slottsbacken. Bristfälligt utformade övergångsställen, där ramp med nedsänkt kantsten för rullstol eller rollator saknas, vit kontrastmarkering vid kantstenen saknas eller ledstråk som stöd för synskadade saknas, är vanligt förekommande. Totalt 58 felaktigt utformade övergångsställen har registrerats, vilket är mer än 90 procent av de inventerade övergångsställena i stadsdelen Norr. Några av dessa har anpassats för funktionshindrade i samband med ombyggnaden av Västergatan. Dessutom hade fyra av sex inventerade busshållplatser visats sig ha brister i utformningen, vid inventeringen. Idag har de flesta av dessa handikappanpassats, helt eller delvis. Busshållplatserna på Rådhustorget har ännu inte anpassats, i väntan på den planerade ombyggnaden av hela torgytan. Samtliga sex observerade trappor hade brister då det gäller kontrastmarkering på trappstegen och stöd i form av ledstänger. Inventerade företeelser på Norr 160 140 Antal observationer 120 100 80 60 40 20 Inventerade objekt Objekt som utgör hinder 0 Överångsställe Busshållplats Hinder i gångbana Lutning i gångbana Trappa Inventerade företeelser på Norr och västra Söder, där röda staplar redovisar hinder för personer med olika typer av funktionshinder. 19

SLUTSATSER Arbetet med tillgänglighetsplanen har givit kunskaper och mycket bra underlag för det fortsatta arbetet. Det har engagerat flera kommunala förvaltningar samt de kommunala handikapp- och pensionärsråden. Det är viktigt att vi använder dessa kunskaper på ett bra sätt och sprider dem till alla berörda inom den egna och andra förvaltningar, likväl som till entreprenörer och fastighetsägare. En analys av gångstråk i stadsdelen Norr och delar av stadsdelen Söder har lett fram till en åtgärdsprioritering i form av stråk med olika prioritet. Detta gör det möjligt att lägga resurserna där nyttan är som störst och att genomföra åtgärderna stråkvis. Åtgärdsprioriteringen kan användas av utförarsidan vid planering och projektering av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med olika funktionshinder. Då hinder för personer med olika funktionshinder åtgärdas, förordar vi att åtgärder först genomförs i Centrum. Detta för att många av de observerade hindren finns i Centrum, där många människor rör sig. Centrum som helhet är en viktig målpunkt för alla kommuninnevånare. Målsättningen bör vara att åtgärda hela stråket enligt den prioriteringsordning som tagits fram i denna plan. Därefter åtgärdas övriga viktiga stråk i kommunen. I vilken ordning de viktiga stråken åtgärdas diskuteras budgetår för budgetår, med utgångspunkt i var åtgärderna har den mesta nyttan. Stadsdelen Norr, där många äldre bor och där man observerat många hinder för tillgängligheten, kan komma i nästa skede. Tillgänglighetsskapande åtgärder ska alltid beaktas i samband med ombyggnad, drift och underhåll. Inventeringen bör tydligare knytas till åtgärdsplaneringen, genom att urval av viktiga startoch målpunkter samt prioritering av gångstråk genomförs inför fältinventeringen. Fältinventeringen kan eventuellt leda till att stråkprioriteringen omvärderas, men målsättningen ska vara att prioriteringen av gångstråk är slutförd inför fältinventeringen. Den inventering av gaturummet som genomförts, har givit en god bild av vilka typer av hinder som förekommer och vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten. En totalinventering ger dock mycket information att bearbeta. För framtida inventeringar är det bättre att använda kunskapen om vad som är enkelt avhjälpta hinder och endast inventera dessa. Detta innebär en välbehövlig vidareutveckling och förfining av inventeringsmetoden, som gör det lättare att använda inventeringsresultatet som grund för åtgärdsplaneringen. En framtida inventering ska utgå ifrån de föreskrifter och råd som finns samlade i Boverkets förordning om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder (BFS 2 003:19 HIN 1). Dessa kompletteras av de egna standarder för handikappanpassning av busshållplatser och gång- och cykelpassager, som utarbetats av Eskilstuna kommun. Även föreslagna åtgärder bör utgå från dessa krav. Kraven på att åtgärda enkelt avhjälpta hinder, enligt Boverkets förordning (BFS 2 003:19 HIN 1) gäller enbart på allmän plats. Det kan vara gator, vägar, torg och parker. Allmän platsmark ägs och förvaltas vanligen av kommunen, men privata fastighetsägare kan både äga och vara huvudman för allmän plats. Men för att hela resan, från start till mål, ska fungera krävs att åtgärder utförs på såväl gatumark och parkmark som privat mark. Ansvaret för åtgärderna ligger därför hos flera aktörer. En utökad samverkan med aktörer som Vägverket, Kommunfastigheter och Landstingsfastigheter kan underlätta arbetet. Dock kan inte samma 20

strikta krav på tillgänglighetsåtgärder riktas för platser som ej angivits som allmän plats i detaljplan. Inventeringen har genomförts under flera år med start redan år 2003 och är därför delvis inaktuell där åtgärder i gaturummet har genomförts. Där genomförda åtgärder inte dokumenterats, krävs en ny inspektion av stråken inför åtgärdsplanering. En dokumentation av genomförda tillgänglighetsåtgärder är värdefullt för att kunna redovisa resultat av tillgänglighetsarbetet. En övervägande andel av de observerade hindren finns i stadsdelen Norr, där det också bor en stor andel äldre. Drygt en fjärdedel av de som bor i området är äldre än 65 år och drygt hälften av dessa är äldre än 80. Många av dessa bor i äldreboende Nålmakaren, men de flesta bor i egna lägenheter i bostadsområdet. Att åtgärda hindren här är därför väl använda resurser. Vissa av de observerade hindren har redan åtgärdats i samband med den pågående ombyggnaden av Västergatan och fortgående handikappanpassning av busshållplatser, men många återstår. Hälften av de observerade hindren i stadsdelen Norr utgörs av hinder i gångbanan, som gatupratare utanför butiker och restauranger, men även mer permanenta hinder på grund av stolpar i gångbanan eller utskjutande entréer. Denna typ av hinder är inte svåra att avhjälpa, men för att vara framgångsrik krävs ett engagemang av flera aktörer. En annan stor grupp av hinder för personer med olika funktionshinder utgörs av för stark sidolutning i gångbanan. Detta är vanligt förekommande både i stadsdelen Norr och i stadsdelen Söder. På Norr utgör detta drygt en fjärdedel eller 70 av de observerade hindren, på Söder beror nästan hälften av hindren på stark sidolutning i gångbanan. På Söder beror detta till stor del på kuperad terräng och smala trottoarer i det gamla villaområdet. På Norr är lutningar i gångbanan vanligt förekommande längs fyra stråk; Västra Storgatan, Vasbergsgatan, Klostergatan och Kjulavägen. I de första tre fallen beror detta i stor utsträckning på eftersatt underhåll och sättningar i smala gångbanor. I det sista fallet beror det snarare på terrängen och är svårt att avhjälpa. Nästan alla inventerade övergångsställen hade utformning som inte uppfyller våra krav på anpassning för personer med funktionshinder. En slutsats blir att mer resurser bör investeras i att anpassa övergångsställen, särskilt i de stråk där många rör sig och vid strategiska start- och målpunkter. I samband med ombyggnation och anpassning av busshållplatser ska en anpassning av intilliggande övergångsställen alltid övervägas. De flesta av de busshållplatser som vid inventeringen hade bristande anpassning för funktionshindrade, har idag anpassats. Busshållplatserna vid Rådhustorget bör anpassas i samband med ombyggnaden av torgytan. Erfarenheter från arbetet med tillgänglighetsplanen, såväl inventering som analys av materialet, har lett till en vidareutveckling av arbetsmetoden. Förhoppningen är att detta leder till ett effektivare arbete framöver och ett bättre slutresultat med tydligare koppling till undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder. Vi bör vara öppna för att nya erfarenheter kan bidra till att arbetssättet omprövas i framtiden. 21

FORTSATT ARBETE Det långsiktiga arbetet med att förbättra tillgängligheten på trafiknätet i Eskilstuna och Torshälla tätorter för trafikanter med olika typer av funktionshinder, kommer att gå vidare. Arbetet kommer att genomföras områdesvis och stråkvis, men även i samband med större ombyggnader samt samordnas med framför allt drift och underhåll. Vidare inventering bör vänta tills planering och genomförande av åtgärder i redan inventerade områden fått genomslag. Detta ger möjlighet att knyta inventering och åtgärdsplanering närmre varandra. Inventeringen fortsätter längre ut från centrala Eskilstuna, i första hand i områden där det bor en hög andel äldre som Övre Nyfors, Fröslunda, Brunnsbacken, Gredby och Årby. Även områdena runt våra större äldreboenden och gruppbostäder ska inventeras. Området i anslutning till Mälarsjukhuset bör ses över då det gäller tillgänglighet för funktionshindrade. Detta är till stor del Landstingets fastighet. Medvetenheten om funktionshindrade och enkelt avhjälpta hinder måste öka hos utförare av tillgänglighetsåtgärder, fastighetsägare, näringsidkare och andra inblandade. Olika vägar för att sprida information ska utnyttjas. De standarder som Eskilstuna kommun tagit fram för handikappanpassning av busshållplatser och gång- och cykelpassager ska sammanställas och kompletteras med ytterligare standarder för åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder, enligt Boverkets förordning om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder (BFS 2 003:19 HIN 1). Detta är ett arbete som just nu pågår och som kräver fortlöpande ajourhållning. Detta möjliggör passa-på-åtgärder där enkelt avhjälpta hinder kan åtgärdas i samband med andra projekt och inte minst i samband med övrig drift och underhåll. Medvetenhet vid drift och underhåll är en viktig del i att öka tillgängligheten för personer med olika funktionshinder. Med anledning av detta har informationsmöten hållits med utförare i den egna organisationen. Rutiner för snöröjning, sandning, sopning samt för tillfälliga hinder i gångytor, som vid byggarbeten, vägarbeten, uteserveringar och reklamskyltar är av stor betydelse för tillgängligheten på gator, vägar, torg och parker. 22

ARBETSGRUPP Planarbetet har bedrivits i projektform. Medverkande tjänstemän är: Stina Airijoki, Stadsbyggnadsförvaltningen/ Planavdelningen Allan Andersen, Stadsbyggnadsförvaltningen/ Serviceavdelningen Pär Aven, Vuxenförvaltningen David Carlsson, Stadsbyggnadsförvaltningen/ Ledningskansliet Peter Dädeby, Stadsbyggnadsförvaltningen/ Projektavdelningen Kjell Ericsson, Stadsbyggnadsförvaltningen/ Projektavdelningen Göran Jonsson, Stadsbyggnadsförvaltningen/ Serviceavdelningen Ola Lindgren, Arbetsmarknads- och Integrationsförvaltnigen Malin Lindblom, Miljö- och Byggförvaltningen STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Planavdelningen Stina Airijoki Trafikplanerare Elisabeth Lindblad Planchef 23

BILAGA 1 BEDÖMNING AV VIKTEN HOS ETT GÅNGSTRÅK Gångstråkens vikt bedöms utifrån en sammanvägning av referensgruppens synpunkter och en mer kvalitativ analys av stråket. Stråkens vikt beror av tyngden hos fyra aspekter; start- och målpunkter utmed stråket, referensgruppens bedömning av stråkets betydelse samt stråkets funktion som rekreationsstråk. Stor (++) Måttlig (+) Liten (-) Startpunkt Äldreboende Större gruppbostad Stort antal äldre Mindre gruppbostad Medelstort antal äldre Målpunkt Stadsdelscentrum Dagcentral Större målpunkt för färdtjänst Knutpunkt för kollektivtrafik Hållplats Mellanstor målpunkt för färdtjänst Referensgruppens synpunkter Mycket viktigt stråk Viktigt stråk Mindre viktigt stråk Rekreationsstråk Särskilt rekreationsstråk utpekat av referensgruppen Övriga parkstråk 24

BILAGA 2 KRITERIER FÖR HINDER Om de observerade objekten har någon dessa egenskaper kan de utgöra ett hinder för personer med olika typer av funktionshinder. Endast ett kriterium behöver uppfyllas för att objektet ska utgöra ett hinder. Övergångsställe Saknar kantsten, 3-5cm hög Saknar ramp med nedsänkt kantsten, 0-1cm hög Saknar vit kontrastmarkering vid kantsten Saknar ledstråk Gångpassage Saknar ramp med nedsänkt kantsten, 0-1cm hög Busshållplats Saknar vit kontrastmarkering vid kantsten Saknar ledstråk Handikapp parkering Saknar ramp med nedsänkt kantsten, 0-1cm hög Ojämn markbeläggning Olämpligt ytmaterial i gångstråk, som löst grus eller smågatsten. Trappa Saknar bra utformat räcke på båda sidor Saknar vit kontrastmarkering på första och sista trappsteget i varje trapplopp Hinder i gångbanan Fasta hinder i gångstråk som - inte placerats i särskild möbleringszon - saknar kontrastmarkering - saknar tydligt kännbar markering i marknivå - fribredd mellan hinder och bakkant gångbana < 1,5 meter Lutning Sidolutning som 4 % längs gångstråk 25