Datum Diarienummer Attraktivt boende i Avesta kommun Inledning Projekt Attraktivt boende är ett delprojekt inom fokusområde 3 i projektet Avesta 2020. Det övergripande syftet med detta projekt är att Avesta ska ha 25 000 invånare 2020. Projektet har fått stöd från Region Dalarna med 5 miljoner och Avesta kommun stödjer projektet med drygt 7 miljoner. Projektet pågår under 2013 tom 2015. Delprojektet attraktivt boende syftar till att ge en bild av önskemålen kring boendet i Avesta samt vilka platser man vill bo på och vilka boendeformer man vill använda. Denna bild ska avse både nuvarande och kommande kommuninnevånare. Projektmålen ska ta farm underlag för vad Avesta kommun idag erbjuder för olika typer av boendemiljöer. Projektet ska också ta fram underlag för vad som inom fem år kan utvecklas till attraktiva boendemiljöer samt hitta målgrupper som upplever dessa utvecklingsinsatser som attraktiva. Avesta kommun har idag en befolkning om 21467 personer i december 2012. 1990 var befolkningen nära 25 000 personer och har sedan stadigt minskat, som mest under 1990-talet och minskningen har sedan planat ut något under 2000-talet. Att en utplaning skett beror på att flyttnettot under många år under 2000-talet varit positivt till skillnad från 1990-talet. Födelsenettot har under hela perioden varit negativt på mellan 75 och 120 personer. Avesta befolkning är i jämförelse med Dalarna och Sverige procentuellt något mindre vad gäller åldersgruppen fram till 19 år och i motsvarande grad större vad gäller befolkningen över 80 år. Kommunen har en väl utbyggd för- och grundskola samt ett gymnasium i centrala Avesta, Karlfeldtgymnasiet. För fördelning och beskrivning hänvisas till kommunens hemsida www.avesta.se och delen utbildning. Avestas boendemiljöer idag Två av projektgruppens medlemmar har gått igenom bostadsbeståndet i varje postnummerområde i Avesta kommun och satt attraktivitetspoängen på varje område där värdet 3 är bedömt som mest attraktivt och således är 1 det som bedömts som minst attraktivt. Poängen är satt utifrån en känsla/kännedom av hur attraktiva områdena är på bostadsmarknaden. Detta baseras främst på hur lätt lägenheter blir uthyrda eller köpta och hur Besök: Post: Telefon: Mobil: Fax: E-post: www.avesta.se Orgnr: 2120002262 Bg.nr : 337-8841
lättsålda enbostadshusen är i området. Inga egna kriterier för bedömningen är satta utan den speglar mer vad den större massan upplever som attraktivt. Detta kan variera kraftigt och vilka kvaliteter man söker skiljer sig mellan om man är ute efter lägenhet eller villa och var i kommunen man vill bo. Om man vill ha en lägenhet i Avesta tätort är det ofta ett ganska centrumnära område som är attraktivt medan en lägenhet i Skogsbo eller Krylbo är mer attraktiv utifrån näromgivningens utformning. I de senare fallen påverkar även hyresvärden och områdets standard vad gäller underhåll av byggnader, gårdar mm. Med detta kan man också säga att nästan alla lägen så klart kan ha högsta attraktivitet för enskilda individer. För vissa kan det t.ex. vara mycket attraktivt med en lägenhet centralt belägen i Horndal medan andra aldrig skulle kunna tänka sig att hyra en lägenhet där. Utifrån vår bedömning av områdena konstaterade vi att det som enklast kan åtgärdas utan större medel (läs nybyggnation) för att få till ännu mer attraktivt boende är en upprustning av Krylbos centrala delar. Det är ett område som har många saker som bidrar till attraktivitet, bl.a. närhet till tågstation, ganska väl utbyggd service och närhet till Dalälven. När vi tittar på utbudet av olika boendeformer har vi konstaterat att bl.a. hyresradhus är få i kommunen. Även hyresvillor är sällsynt, men det är det ju ofta. Men att skapa större utbud av olika bostäder är ju svårt att få till utan större insatser, t.ex. nybyggnation. För vidare studier av denna delrapport hänvisas till bilaga 1 samt vad gäller postnummerområden i Avesta kommun till bilagorna 2 och3. Mosaicgrupper Företaget InsightOne har på Sveriges Kommuner och Landstings uppdrag tagit fram en livsstilsklassificering utifrån demografiska, socioekonomiska och boendestrukturella skillnader och likheter för alla Sveriges kommuner. (Se vidare bilaga 4) Attraktivt boende-en enklare analys hur detta beskrivs i Sverige idag. En översiktlig sökning på nätet kring attraktivt boende har gett ett antal artiklar/uppsatser/seminariebeskrivningar och rapporter. I ett examensarbete från maj 2011 beskriver Sofie Rynbäck vad attraktivt boende står för i Gällivare. Nyproducerade småhus är mest populärt bland barnfamiljer och ungdomar medan åldersgruppen 49-79 år föredrar lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. En större andel vill hyra sin bostad än vad som är fallet idag. De flesta invånarna i Gällivare, Malmberget och Koskullskulle vill enligt enkätundersökningen bo småskaligt i villabebyggelse, i en blandad bebyggelse eller i småskaliga flerbostadshus. Man vill bo i trygga och lugna områden, som är lågt bebyggda med ett lågt våningstal. Tillgång till egen ingång och egen uteplats är funktioner som uppskattas. En låg bebyggelsestruktur med villakänsla är något som områdets invånare i samhället föredrar. Växtlighet är viktigt och bostadsbestånden ska ligga nära naturen och nära parker och grönområden. Ett lugnt och tryggt bostadsområde med gott om parkeringar, eget garage och en fin utsikt från bostaden är attraktivt enligt invånarna i områdena. Bostadsområdet ska dessutom ligga nära en mataffär, nära lokala bussförbindelser och nära centrum. Följande funktioner bör finnas hos en attraktiv bostad i Gällivare med omnejd; balkong/uteplats, stort välplanerat kök, möjlighet att välja tapeter och andra material för att göra bostaden personlig, den ska innehålla en tvättmaskin och det ska finnas tillgång till bredband. Bostaden ska ha god kvalitet på materialen och den ska vara energieffektiv. De flesta som planerar att flytta inom en snar framtid efterfrågar en tvåa, trea eller fyra. Barnfamiljer vill ha de större bostäderna medan pensionärer vill ha de mindre. Kommunen bör välja följande strategier vid nyproduktion: Satsa på småhusbebyggelse i lugna trygga bostadsområden med mycket grönområden och egna uteplatser, ett villaområde med gångavstånd till centrum, men som ändå upplevs naturnära. 2
Mindre småhus ( 2r.o.k. och 3 r.o.k.) för ungdomar, hushåll utan barn, mindre barnfamiljer och singelhushåll. Med fördelningen 75% villor och 25% radhus/kedjehus/parhus, där det finns möjlighet att välja på upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Större tomter för villabebyggelse (4 r.o.k. och 5 r.o.k.) för barnfamiljer. Satsa på förtätning i centrum med lugna och trygga bostadsområden som har mycket grönytor och goda parkeringsmöjligheter. Nyproducerade hyresrätter (2 r.o.k. och 3 r.o.k.) för pensionärer, hushåll utan barn och singelhushåll med balkong/uteplats, ett stort och välplanerat kök samt god kvalitet på material. Ett nytt seniorboende för pensionärerna, centralt belägna funktionshinderanpassade lägenheter med tillgång till hiss. Här är det även viktigt med gemensamma utrymmen, grönområden och växtlighet samt med balkonger eller uteplatser. (1) Beskrivning av attraktivt boende på Gotlands kommuns hemsida från september 2007 Bla förtätning av Visby med kedjehus, där ägarna har stor frihet att välja det egna husets utseende, skulle ge levande stadbild och fler villabostäder i Visby. Vårt behov av att byta bostad ökar därmed. Det måste finnas lediga bostäder i beredskap. Vi har fått en livsstil som gör att vi flyttar, byter jobb och bildar nya familjer under vår livstid. Med detta följer att man kan behöva byta bostad snabbt. Hyresrätter är jättebra för flyttande folk. Det ger möjlighet att komma på plats. Och vad som sedan är attraktivt boende beror på var man är i livet. En grupp som verkligen efterfrågar hyreslägenheter är unga vuxna och studenter. Bostadsbehoven är väldigt olika i denna grupp men generellt efterfrågas små hyreslägenheter med låg hyra. Vad som är attraktiv bostad ändras under livets gång. För 20-åringarna räcker det med egen ingång och att bo centralt. När de senare blir lite äldre har de just inga pengar men vill ha en riktig bostad. De över 30 ser sig om efter radhus eller villa i ytterområden. Där bor de kvar till c:a 55 år och får god ekonomi. För 55+ och äldre börjar det hända saker igen. Genom att se på sina föräldrar inser man att det kan vara värt att satsa på bekvämt boende och många har råd. Genom att sälja sitt hus blir man gratismiljonär. Pengar som många vill satsa på havsutsikt och bekvämlighet. Central mark måste exploateras hårdare. Så att många kan bo där. Det är bättre och billigare att bygga där infrastrukturen som ledningar, gator och rör redan finns. Låt stränderna vara. Ett förslag till nytänkande vid förtätningar att sälja byggrätt ovanpå befintliga fastigheter. Små hyreslägenheter ovanpå en affärsbyggnad t ex. Det är viktigt att samtala och låta alla få sin röst hörd när bostäder ska byggas. En arkitekt/byggare kan få uppdrag på sitt rykte om att vara duktig på att föra dialog med de inblandade. (2) En workshop kring attraktivt boende i Södertälje kommun, maj 2010. Sammanfattning av diskussion Tät stadsbebyggelse: förtäta staden viktigt. Främja tät stadsbebyggelse och en hållbar livsstil som inte är beroende av bilen. Stort problem med utspridd bebyggelse eftersom människor då måste tillbringa mycket tid på resor. Tät stad innebär kortare resor till dagis, skola, service etc. Trygghet, social gemenskap: Mötesplatser är en väsentlig faktor för att skapa attraktiva boendeområden eftersom kontakt med grannar skapar trygghet och gemenskap. Naturliga mötesplatser i alla typer av bostadsområden. Gäller även landsbygden. Bebyggelsen behöver vara blandad. 3
Bra boende/hög kvalitet på boende: Behöver bo på en plats där boendet kan förändras. Mångfald och individualitet en positiv faktor. Man måste ha råd med bra kvaliteter i boendet. Kommunen behöver ställa krav på god arkitektur. Varierade bostadsområden och utbud av bostäder med flexibilitet: Kommunen behöver sträva efter att uppnå flexibla bostäder och boendemiljöer. Till exempel lägenheter som är flexibla för olika krav som ställs i olika skeden av livet, eller en stadsdel som förändras med sin befolkning. Bostadsområden behöver utformas så det finns utrymme för både närhet och avskildhet. Profilboenden behövs också t ex hästgårdar eller boende med tillgång till golfbana. Attraktivitet: Attraktivitet styrs av trender och yttre förutsättningar. Kommunen kan dock ställa krav på typ och utformning av bebyggelse och kan öppna upp för attraktivitet genom att använda sitt markägande genom marktilldelning alternativt som köpare av mark. (3) Bostadskvalitet idag -rapport från KTH april 2008 En del har varit att intervjua boenden för att de ska beskriva vad man menar med bra/attraktivt boende. Några slutsatser: Ljusa och öppna bostäder med en känsla av rymd. Stora solbelysta balkonger eller terrasser. Vackra material. Påkostad inredning i kök och badrum utformade utifrån de boendes egna tillval. Läget utmärkande av närhet till service, vänner osv. Trygghet och säkerhet-säkerhetsdörrar och social sammansättning. Bekvämlighet/tillgänglighet. Gott skick på bostaden. Hög standard- gott om uttag för el, tele och bredband. Bostaden har plats för mikrovågsugn i kök och tvätt utrustning i badrum. Prisvärt- många vill ha fasta pris och inte budgivning. Postfack i porten inga brevinkast i dörren. Kritiska punkter i bostäders utformning: Allsidig användbarhet. Dvs alla rum ska kunna användas för tänkta funktioner och vara flexibelt möblerbara. Hushållets dagliga liv med umgänge, arbete, vila och måltider ska underlättas av bostadens planering. Aktiviteter som matlagning, förvaring, tvätt, bad och dusch ska få plats på begränsade tillgängliga ytor. Rekommendationer: Satsa mer omsorg och samordning på detaljer i bostäders utformning. Testa olika varianter av möblering och att rita igenom olika dörrslagningar inklusive skåpdörrar ger högre kvaliteter för de boende. Små rumsytor kräver särskilt omsorgsfull planering. I små rum är rumsformen mycket viktig. Avlånga rum uppfattas som korridorliknande och understryks om säng och garderober ställs efter den längsta väggen. Installationer måste vara genomtänkta. Rumsytor ska kunna utnyttjas fullt ut utan störande rördragningar och uttag i den färdiga bostaden. Öppna rumssamband kök vardagsrum, kräver dock bättre ventilation än standard idag. Planera för så mycket användbar yta som möjligt trots öppenheten i planlösningen. Köket-viktiga detaljer: avställningsyta vid kyl/frys, inbyggd ugn samt erbjuda tillval vid köksinredningar. Förrådsutrymmen effektiva och lättåtkomliga, förråd nära lägenheten liksom klädkammare vid entré uppskattas. Fler sopbehållare för källsortering krävs egentligen 7 stycken på varierade ställen i lägenheten-idag erbjuds ofta 3. Illustrationsritningar i 3D med dörrslagningar och inredning tydligt redovisat. All personal behöver trimmas i att möta kunderna på ett bra sätt. (4) Examensarbete 2012 Vad skapar boendekvalitet Under diskussionen anser författarna att följande kvalitetsaspekter skapar boendekvalitet: De omätbara värdena, Nylanders sju egenskapsfält; material och detaljer, axialitet, omslutenhet, rörelser, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation. Rummens inbördes samband. Tillräckliga och användarvänliga bostadskomplement. Bostadskomplementens samband med lägenheten. Bostadens läge och anslutningar till omgivningen. Möjligheter till utevistelse och umgänge. Orienterbarhet och transport inom området. Den sociala samhörigheten och Bostadens kostnad. 4
(5) Så vill vi bo- Svenska folkets boendevärderingar 2013. Kairos Future Kairos Future tillsammans med Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier har i 20 års tid undersökt svenska folkets boendevärderingar. Ett representativt urval av befolkningen 18-79 år har fått svara på frågor. Unga drömmer om staden puls med den mångfald som finns i större städer. Detta är även utmärkande för många andra länder men är speciellt utmärkande för svenska ungdomar. Man drömmer också om ett fint boende och boendefrågan hamnar i topp bland 20 andra drömfrågor. För äldre generationer är det dock landsbygden som lockar och landsbygden är den plats där färre bor än som faktiskt vill bo där. Det som för alla grupper är viktigast där man bor är bra kommunikationer och bra boende. Vi pendlar mer för bra boenden och arbeten, vilket betyder goda kommunikationer har blivit viktigare på senare tid än bra arbets- och utbildningsmöjligheter på orten där man faktiskt bor. De som bor i mellanstora städer vill ha lite både och dvs det pulserande stadslivet med närhet till lugn och natur. (6) Resultat från utfrågning av sex fokusgrupper Under oktober 2013 genomfördes sex utfrågningar av olika fokusgrupper. Dessa var; anställda i Avesta kommun (5 stycken) grupp1, nyanställda i Avesta kommun (4 stycken) grupp 2, företagare i kommunen Avesta ( 5 stycken) grupp 3, pensionärer boende i Avesta kommun grupp 4 ( 8 stycken), utlandsfödda boende i Avesta kommun (5 stycken) grupp 5 samt ungdomar boende i Avesta kommun under 25 år grupp 6 (4 stycken). Samtliga grupper fick sex frågor och som underlag skickades ut bakgrundsrapporten ovan med bilagor. Dessa frågor var; fråga 1 vad är attraktiv boendemiljö för dig?, fråga 2 Vad är viktigast i denna?, fråga 3 Vad tycker du saknas i denna?, fråga 4 Hur ska Avesta kommun profilera sig utifrån boendet?, fråga 5 vad är det viktigaste skälet att du valde den bostad du bor i nu? samt fråga 6 Hur ser nästa bostads ut och vilken framtida förändring tror ni leder till flyttning härnäst?. Nedan följer en sammanfattning av vad varje fokusgrupp tyckte. Anställda i Avesta kommun, Grupp 1 Fråga 1 Närhet till natur och vatten, boende i markplan lantligt och inte ha så många nära inpå. Fråga 2 Bra underhåll av fastigheter och grönområden, inget klotter. Variation i boendeformer med bra grannar där man känner tillhörighet i sitt bostadsområde eller sin hembygd. Fråga 3 Fler tomter efter älven och förtätningar i attraktiva delar på landet i Avesta kommun. Problemområden som Krylbo måste lyftas. Lägenheter med egen odling.. Grönområden kan bli kolonilotter med naturliga mötesplatser. Mindre och billigare lägenheter för ungdomar. Seniorboende, +55, i alla kommundelar. Stabila och seriösa fastighetsägare. Möjlighet att påverka planlösningen på boende man hyr. Fråga 4 Rikt utbud med närhet till älven. Radhus och villor för uthyrning. Studentboende och övernattningslägenheter. Bra första boende som möjliggör för ungdomar att flytta hemifrån. Bostäder istället för industriområden i centrala Avesta(Koppardalen). Fråga 5 Nära till jobbet. Centralt med lantlig miljö (Gamla Byn). Generationsboende. Hittade drömhus på landet. 5
Fråga 6 Flytt när man inte orkar ta hand om hus och trädgård-vill då ha boende i markplan med uteplats. Hiss hyra inte äga. Vill bo i ett +55 boende med gemensamma utrymmen i det område där man bor idag (Krylbo). Mindre med öppen planlösning. Flytt till större lägenhet i samma område (Gamla Byn) Nyanställda i Avesta kommun, Grupp 2 Fråga 1 Nära till service och aktiviteter, grönområden med folk i rörelse och sociala kontakter. Avskildhet med nära till naturen-hyra passar bra. Nära till arbetet. Bo avskilt, naturskönt och privat med bra kommunikationer. Fråga 2 Närhet till natur med vatten-landsbygdskänsla. Centrum med bra utbud av butiker kombinerat med närhet till grönområden. Fråga 3 Bussar gå senare och på helger. Svårt att få taxi. Tågstationen bör ligga i Avesta. Synliggöra Avesta kommuns utbud av olika föreningar. Butiker ha längre öppettider och ha söndagsöppet. Pulsen saknas efter 18. Högskola/universitet möjlighet till kvällsstudier vid sidan av arbetet. Fråga 4 Förstärka att man är en outdoor-kommun. Fler fina områden där man kan köpa mark och bygga. Bygga nytt efter Dalälven. Visa mer välkomnande/öppenhet-attityd. Tågsation i Avesta med bättre pendlingsmöjligheter. Landsbygd med vackra omgivningar och kulturgårdar. Fråga 5 Praktisk tillfällig lösning. Billig hyra med närhet till jobb och centrum. Hyr hus på landet med bra läge. Pga bristande kommunikationer hyr rum möblerat. Fråga 6 Hitta ett passande boende på landet så flyttar jag hit. Större lägenhet med balkong. Vid fast arbete köpa sitt boende. Bor tillfälligt- för mycket fattas för att bo i Avesta permanent. Företagare i den geografiska Avesta kommun, Grupp 3 Fråga 1 Lantligt- ha möjlighet till odling. Bo lantligt men ändå centralt som i exempelvis Gamla Byn. Villaområde men barnvänlig omgivning och närhet till aktiviteter och vänner. Bo på landet med frihet att göra vad man vill och inte ha grannar så nära inpå. Fråga 2 Naturnära med bra service. Fråga 3 Fiber för datatrafik i ytterområden. Bra kommunikation tåg/buss. Lägenhet billigt för ett första boende. Olika former av boenden med hiss där så krävs. Seniorboende centralt nära älven. Snyggt och inbjudande runt fastigheten. Fler möjlighet att bo vid älven. Resecentrum med tåg och buss samt kiosker. Fråga 4 Närhet till natur och vatten med fiske. Friluftscentrum sommar och vinter. Lyfta fram Avesta som handelsstaden. Ridsporten, Sporthallen och Qulturhuset i Koppardalen. Fråga 5 Naturnära, lantligt och enskilt. Naturnära och närhet till fiske och bad, nära till skola. Närhet till skola och aktiviteter och ett lugnt område. Fråga 6 Attraktivt 55+-boende nära till naturen och äger bostaden. Lägenhet med stor balkong/terrass nära till service. Mindre lägenhet med möjlighet till odling inom bostadsområdet. Bostadsrätt på Holmen naturnära och nära till service. Anledning till flytt ålder innebärande andra intressen, väljer bort hus och trädgård och barnen flyttar ut. 6
Pensionärer boende i Avesta kommun, Grupp 4 Fråga 1 Grönområden med lekparker och bra gångvägar och sittbänkar nära där man bor. Bilfritt i bostadsområdet och nära till kommunikationer, service och butiker. Rent och snyggt och bra cykelbanor/gångvägar med bra belysning. Fråga 2 Se fråga 1 och alla har ett ansvar att städa upp efter sig. Fråga 3 Underhåll av vägar och parkeringar bättre. Bättre belysning och fler upplysta platser. Kommunen bättre framförhållning och bygga i tid. 55+-hus måste till. Mer tillgång till Särskilt boende och trygghetsboende. Centrala Avesta tomt och öde efter 18. Badbussar till Lillsjön. Fråga 4 Outdoor-kommun med Holmen, Gamla Byn, Älvpromenaden, Visentparken, Avesta Art mm. Fint badhus och bra golfbana. Fråga 5 Flyttat in i Örnen-nära till allt. Flyttat tillbaka från Stockholm som pensionär. Familjen blev större vilket innebar att vi flyttade till radhus vid Konsum i Krylbo. Låg insats-billig hyra där elen ingår, vilket betyder att man får pengar över som ensamstående pensionär. Fråga 6 När man behöver hiss. Flytta in centralt när man inte klarar hus och trädgård. Nästa bostad markplan eller med hiss. Litet radhus eller som småstugorna vid Balders. 55+-hus där man kan bo så länge man lever. Utlandsfödda boende i Avesta kommun, Grupp 5 Fråga 1 Fördel mindre stad som Avesta med närhet till all service man behöver. Gamla Byn bra boende. Nära till områden med promenadvägar, fiske och bad. Boende i Krylbo bra med eget hus. Fråga 2 Bra skolor och kommunikation. Skog och vatten. Fråga 3 En biljettstation för tågresor i Avesta C. Busshållplatser skyddade för väder och vind. Större utbud av affärer och restauranger med längre öppettider. Ett öppnare centrum med puls. Olika restauranger inte bara pizzerior. Bad för bara kvinnor finns ett i Horndal. Fler bussavgångar med fler kvälls- och helgturer. Fråga 4 Föra fram det som redan finns som Verket med Avesta Art och Gamla Byn. Återkommande fest gärna 2-3 ggr/år där Avestas historia bl a kan presenteras. Lätt kunna pendla till större städer runt Avesta. Fråga 5 Bra att bo i en liten stad med nära till allt man behöver. Bor centralt med bra kommunikationer till och från Avesta. Billiga hus, bra bostadsområde med goda grannar och nära till skola och natur. Bra kommunikationer till Avesta för ytterligare service (bor i Krylbo). Fråga 6 Flytta för arbetets skull och då bo i lägenhet. Flytta för fortsatta studier eller arbete. Ungdomar under 25 år boende i Avesta kommun, Grupp 6 Fråga 1 Bra gång- och cykelväg med belysning. Grönområden så man kan lära känna sina grannar. Ljust med öppen planlösning och stora fönster. Fråga 2 Gångavstånd till service, butiker, kommunikationer och till stadskärnana. Man ska inte känna sig rädd när man är ute. 7
Fråga 3 Rusta upp äldre områden till något mer modernt. Utomhuspool vid badhuset. Bostäder med hiss. Samlingsplats för ungdomar i hela kommunen. Kvällsöppna caféer. Enklare billigare bostäder för unga att hyra. Uppdaterad hemsida för kommunen med egen facebook-sida. Större utbud av butiker för yngre som Gina Tricot och med längre öppettider. Mer liv i stan efter 18. Snabbmat som Subway och Burger King. Fråga 4 Marknadsföra bra aktiviteter som skatepark, Visentpark, Verket, badhuset och Sportparken mm. Nära till skog och natur. Finns många idrotter. Bra skolor med många utbildningsmöjligheter. Bra stad för barnfamiljer eftersom det är lugnt. Fråga 5 Bor fortfarande hemma. Flyttade till min brors lgh när han flyttade vidare. Fråga 6 Jobb eller studier gör att man flyttar från Avesta. Ingen strävar efter att bli kvar men kan tänka sig flytta tillbaka när man bildar familj om arbete finns. Första boendet en liten billig hyreslägenhet. Sammanfattning Detta dokument ger en bakgrund kring dagens boendesituation i Avesta kommun och hur den ska kunna göras attraktivare. Man kan konstatera att många områden i Avesta idag upplevs som trivsamma och bra där många vill bo. Det stora undantaget är Krylbo där en central upprustning snabbt skulle ge många fördelar eftersom Krylbo har en rad attraktiva förtecken som närhet till tågstation och Dalälven och med ganska bra utbyggd service. Vid om- eller nybyggnation bör man satsa på en blandad bebyggelse förtätad med både villa- och mindre flerbostadsbebyggelse. Lugn och tryggt med grönområden och nära till service, butiker och kommunikationer. Det ska finnas balkong/uteplats med stort välplanerat kök och bostaden ska göras flexibel med möjlighet till olika val och bredband. Bostaden ska ha bra materialval och vara energieffektiv. Man bör också satsa på ett 55+-boende med tillgång till hiss och gemensamma utrymmen inte minst matsal och med balkong eller uteplats. Man bör också tänka på att kraven på bostad ändras under livets gång och att därför flexibilitet och mångfald är viktiga parametrar. Detta innebär bla att alla rum ska vara möjliga att använda för många situationer och behöver därför vara flexibelt möblerbara. Många aktiviteter behöver också få plats på begränsade tillgängliga ytor. Detta påpekas också av fokusgrupperna med det tillägget att man behöver planera för billiga lite enklare bostäder för ungdomar och att kollektivtrafiken behöver gå längre på vardagar och även på helger samt att butikerna behöver vara öppna längre och även införa söndagsöppet. Kortsiktig vision Alla de mål som tas upp i Projektet Avesta 2020 kring nyföretagande, kvinnligt företagande, marknadsföring, service till medflyttande och attraktiv studie- och arbetspendling förutsätter möjligheten att anskaffa en bostad i bra läge och till ett rimligt pris. Kortsiktigt innebär detta att vi på ett bra sätt marknadsför de möjliga platser som finns i Avesta kommun och dess tätorter, där strandnära lägen bedöms som en nyckelfaktor parat med närheten till skola, barnomsorg och pendlingsmöjlighet. Möjliga platser är då Jansbo centralt i Avesta och Annexgatan i Krylbo för byggnation av flerbostadshus samt Månsbo, Ravinvägen i Krylbo för byggnation av villor. 8
Viktigt är också att hålla nere produktionskostnaden, så att flerbostadshusen blir uthyrningsbara och villorna endast marginellt skrivs ner i värde vid inflytt. Hur produktionskostnaderna kan hållas nere får närmare diskuteras i boendeprojektet med externa intressenter. Här kan lämpligen också diskuteras lämpliga studiebesök vad gäller praktiserande av attraktiv bostadsproduktion runt om i kommunsverige. Mäklarna i Avesta tycker följande; Försäljningen av villor och bostadsrätter i Avesta har gått svagt uppåt 2013 och prisnivån har också ökat svagt. Villor och bostadsrätter i centrala Avesta, Skogsbo och Rutbo är speciellt eftertraktade och de gäller då större villor och bostadsrätter över 120 m2 och de ska vara nyrustade. Vad gäller bostadsrätter ska de dessutom vara lättillgängliga d v s ligga på nedre botten eller ha hiss. Långsiktig vision/strategi Innebär att man kontinuerligt gör en grundlig omvärldsanalys utifrån utvecklingen på den nationella bostadsmarknad och utifrån denna utveckla det attraktiva boendet. Detta är inte minst viktigt då tiden från planering till färdig produktion ofta rör sig om flera år. Ledande i detta arbete måste vara de politiska församlingarna i Avesta kommun. Områden som just nu är aktuella är de många ändringar som planeras i Plan och Bygglagen och de förändringar som troligen är på gång vad gäller bullerproblematiken och bostäder. Detta kommer att möjliggöra att nya bostadsområden kan planläggas och utvecklas int minst utifrån lättnader i bullerproblematiken och säkert också vad gäller tidsramarna. Det kommer också förhoppningsvis att innebära ett breddat utbud av boendeformer i Avesta som kooperativt boende och hyresradhus som exempel för att därmed öka valmöjligheterna och attraktiviteten på boendet i Avesta. Avesta den 30 januari 2014 Erik Jernelius tele 0226-645391 Projektledare för projektet Attraktivt boende inom Avesta 2020 Tillväxt Avesta Avesta kommun 9
Referenser 1. Funktionellt och attraktivt boende i Gällivare Examensarbete av Sofie Rynbäck Civilingenjörsexamen Arkitektur, Luleå Tekniska Högskola maj 2011. 2. Attraktivt boende-är det utsikt över ringmuren och havet? Från Region Gotlands hemsida www.gotland.se september 2007. 3. Attraktivt boende-sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012, Södertälje kommun, www.sodertalje.se. 4. Bostadskvalitet idag, Inga Britt Werner, KTH rapport, april 2008. 5. Vad skapar boendekvalitet?, Andersson/Andersson, examensarbete 2012, Tekniska Högskolan Jönköping. 6. Så vill vi bo. Svenska folkets boendevärderingar 2013. Kairos Future. www.kairosfuture.com 10