Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren



Relevanta dokument
De äldres hälsoutveckling

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Att lära av Pisa-undersökningen

Arbetstidsförlängning en ny trend?

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Made in Sweden?

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Konsumentprisets fördelning

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Inköpsetik Affärsetik.

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Mötesplats Open Access april 2007

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

ORVESTO Näringsliv 2008

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Allmän makroekonomisk bedömning

DEN OANPASSADE VÅRDEN FÖR DE TACKSAMMA ÄLDRE

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Ett nytt Sverige hur genomförs tillväxthöjande reformer? Andreas Bergh, Fil dr och välfärdsforskare

SVCA:s årsrapport 2013

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?

Lean inom Skolan - Världsklass kräver ett annat sätt att tänka -

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?

ORVESTO Näringsliv 2008

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Interkulturell kommunikation och ledarskap. Att leda framgångsrikt i en mångkulturell/internationell miljö

Vad händer på fiberfronten?

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Tillväxt genom mer arbete

Rapport III 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT LOKALA OMRÅDEN. Undersökningsperiod för SIFO Rapport III 2007: Hela riket 19/3-1/4, 16/4-10/6 2007

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Livsstil, hälsa och delaktighet En kickoff för Agenda 2030 arbetet i Kalmar län Oscarsgymnasiet, Oskarshamn 16 November 2017

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

SIFO Radioundersökningar. Rapport IV 2007

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Konkurrensfrågor som berör marknaden för elektronisk kommunikation

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Åsa Löfström docent em.

Bioenergiklustret i Västnyland

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2008

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

SIFO Radioundersökningar. Rapport I 2008

Vad handlar eurokrisen om?

Lärande för hållbar utveckling

Gängtappar för underhåll, reparationer och renovering. Nyheter

Utbildning för bättre etablering

Arbetsmarknadsläget 2018

Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Konsten att nå både klimatmål och tillväxt. Sandro Scocco och Eva Alfredsson ITPS 2008

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden?

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

RAISING THE RETURNS FROM R&D

Argentina Denmark Italy Russia Slovakia Australia Netherlands Dormer Tools International Middle East, Far East Spain Brazil Austria Bolivia, Panama,

Världsekonomin och vi - December Jan Bergstrand

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Transkript:

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren Tylösandsveckan 17 maj 20110

Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Vad händer med demografi, hälsa och omsorgsbehov? förväntningar på tillgång, kvalitet och valmöjligheter?

Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Hur utvecklas förutsättningarna för anhöriginsatser och solidaritet finansiering och bemanning?

Ett förändrat samhälle - krav på nya lösningar Behövs nya former för finansiering och organisation av äldreomsorgen?

Befolkningsprognos 2010 2050 1400000 1200000 1000000 800000 600000 65-74 år 75-84 år 85 - år 400000 200000 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Befolkningsutveckling per åldersgrupp 2010 2050 250 200 150 100 65-74 år 75-84 år 85 - år 50 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern

Tre hypoteser angående den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa

Svårigheter vid uppskattning av de äldres hälsoutveckling Små årliga förändringar krav på lång observationsperiod Många källor till mätfel ohälsa ingen entydig storhet Bortfall i undersökningarna selektivt eller inte?

Ohälsa och funktionsnedsättning kan mätas på många olika sätt I ULF-studien mäts ADL / IADL-beroende Självskattad hälsa Hinder i sysselsättningar (GALI) Förekomst av kronisk sjukdom SCB-ohälsoindex Rörelsehinder

Andel med hinder i sysselsättningar 1980-2006 enl. ULF-studien, Kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85 -

Andel med hinder i sysselsättningar 1980-2006 enl. ULF-studien, Män 0,6 0,5 0,4 0,3 Män 65-74 Män 75-84 Män 85-0,2 0,1 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Andel med hinder i sysselsättningar 1980-2006 enl. ULF-studien, Lineär trend, Kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85 -

Andel med hinder i sysselsättningar 1980-2006 enl. ULF-studien, Lineär trend, Män 0,5 0,4 0,3 0,2 Män 65-74 Män 75-84 Män 85-0,1 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Andel med hinder i sysselsättningar 1994-2006 enl. ULF-studien, Lineär trend, Kvinnor 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85-0,1 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Andel med hinder i sysselsättningar 1994-2006 enl. ULF-studien, Lineär trend, Män 0,5 0,4 0,3 0,2 Män 65-74 Män 75-84 Män 85-0,1 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Friska och sjuka år - genomsnitt samtliga indikatorer, män Källa: ULF-undersökningen 2006 1994 Män 85 1980 2006 1994 Män 75 1980 Healthy years sick years 2006 1994 Män 65 1980 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00

Friska och sjuka år - genomsnitt samtliga indikatorer, kvinnor Källa: ULF-undersökningen 2006 1994 Kvinnor 85 1980 2006 1994 Kvinnor 75 1980 Healthy years sick years 2006 1994 Kvinnor 65 1980 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00

Scenarier för äldreomsorgens kostnadsutveckling 2005-2040

Underlag för beräkningarna SCB befolkningsprognos inkl. dödlighet SCB:s ULF-undersökningar avseende ohälsa och vårdberoende Samband mellan kostnader för äldreomsorg och grad av vårdberoende (ADL-beroende eller SCB ohälsoindex) per åldersgrupp och kön enligt fältundersökningarna för skatteutjämningssystemet

Andel med hjälp och kostnad per person Andel m Kostnad per hjälp person Ej svår ohälsa 9.2% 20455 Svår ohälsa 45.0% 176578 Ej ADL-beroende 4.6% 4205 ADL-beroende 77.9% 300552

Kostnadsberäkningar 2005 2040 med fyra olika hälsoalternativ (SCB ohälsoindex) Oförändrad ohälsa Hälsotrend baserad på utvecklingen 1980 2006 Hälsotrend baserad på utvecklingen 1988 2006 Hälsotrend baserad på utvecklingen 1996 2006

Framskrivna kostnader för äldreomsorgen under antagandet om oförändrad ohälsa enligt SCB ohälsoindex, 2005-2040, mkr 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 Män 65-74 Män 75-84 Män 85 - Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85 - Totalt 20000 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Procentuell utveckling av kostnaderna för den kommunala äldreomsorgen 2005-2040 i de fyra undersökta fallen (index, 2005 =100) 180 170 160 150 140 130 120 Oförändrad ohälsa Framskrivn. basperiod 1980-2006 Framskrivn. basperiod 1988-2006 Framskrivn. basperiod 1996-2006 110 100 90 80 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Slutsatser av trendframskrivningen Kostnaderna i fasta priser för att bedriva den kommunala äldreomsorgen på samma nivå som idag kommer att öka med 50-70% under perioden 2005-2040 Ökningen kan bli mindre om ohälsa och vårdbehov hos de äldre fortsätter att utvecklas i huvudsak positivt, dock knappast lägre än 50% - snarare högre.

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen Upplevt behov av hjälp och stöd givet ohälsa och funktionsnedsättning

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen Upplevt behov av hjälp och stöd givet ohälsa och funktionsnedsättning Tillgång till hjälp och stöd i familj och socialt nätverk

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen Upplevt behov av hjälp och stöd givet ohälsa och funktionsnedsättning Tillgång till hjälp och stöd i familj och socialt nätverk Benägenhet att söka offentlig vård och omsorg

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen Upplevt behov av hjälp och stöd givet ohälsa och funktionsnedsättning Tillgång till hjälp och stöd i familj och socialt nätverk Benägenhet att söka offentlig vård och omsorg Vårdstruktur kvarboende eller heldygnsomsorg eller

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen Upplevt behov av hjälp och stöd givet ohälsa och funktionsnedsättning Tillgång till hjälp och stöd i familj och socialt nätverk Benägenhet att söka offentlig vård och omsorg Vårdstruktur kvarboende eller heldygnsomsorg eller Vården och omsorgens inverkan på hälsa och funktionsförmåga förebyggande insatser, rehabilitering, iatrogent framkallade vårdbehov

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen, forts. Vård - och omsorgskvalitet krav och förväntningar

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen, forts. Vård - och omsorgskvalitet krav och förväntningar Utveckling av lönenivå, personaltäthet och arbetsvillkor

Övriga faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen, forts. Vård - och omsorgskvalitet krav och förväntningar Utveckling av lönenivå, personaltäthet och arbetsvillkor TILLGÄNGLIGA RESURSER!

Total expenditure on health/capita, $ purchasing power parity Association between health-care costs per capita and GDP per capita, OECD 1997 4500 4000 United States 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Poland Mexico Turkey Hungary Sw eden 1990 Netherlands S. Korea Czech Republic Australia France Sw eden 1997 Sw eden 1985 New Greece Zealand Sw eden 1980 Spain Portugal Germany Ireland Sw itzerland Canada Denmark Norw ay Austria Japan Iceland Italy Belgium Finland United Kingdom Luxembourg 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Gross domestic product/capita, $ purchasing power parity

Äldreomsorgens andel av BNP i olika alternativ källa: Socialdepartementet 4,6% 4,4% Utö kad 4,2% Uppskjuten 4,0% Ko mprimerad 3,8% 3,6% 3,4% 3,2% 3,0% 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Kostnader för vård och omsorg i förhållande till BNP 2010 resp. 2050 med hänsyn till befolkningsförändring och ambitionshöjning/teknologi. Procent. Källa: Socialdepartementet 2010 2050 Med enbart Med demografi+ demografi ambitionsnivå/teknologi Hälso- och 9,7 8,7-8,8 11,9-12,2 sjukvård Äldreomsorg 3,2 4,2-4,5 4,2-4,5 Totalt 12,9 12,9-13,3 16,1-16,6

Kommer det att finnas folk? Personalbehovet i den offentliga vården och omsorgen beräknas öka med omkring 50% till år 2050 Enligt socialdepartementets beräkningar uppstår en brist på personal i äldreomsorgen år 2030 på 65 000 årsarbetare, motsvarande ca 1½% av den arbetsföra befolkningen

Resurser, resurser, resurser Fler äldre kommer att kosta mer pengar vem betalar?

Resurser, resurser, resurser Hur får man unga att välja vården om den inte värdesätts?

Resurser, resurser, resurser Kommer det att finnas en hjälpande hand? Skall de äldre skickas till Afrika eller afrikanerna komma hit?

Så hur blir det? Kraven känner vi ganska väl Utmaningarna är många Möjligheterna finns om man bara vill! DEN SOM LEVER FÅR SE

- om man har synen i behåll!

Tack för uppmärksamheten! Jag hoppas att alla nu känner sig lugnare eller?