Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-05-11 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-513 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Organisering av finskt förvaltningsområde STK-2015-513 Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 11 maj 2015 beslutat att föreslå att kommunstyrelsen beslutar att att att godkänna planeringen för utvecklingen avseende finskt förvaltningsområde 2015, erhållet stadsbidrag disponeras och fördelas så som framgår av ärendet, samt anmoda stadskontoret att återkomma till kommunstyrelsen våren 2016 med förslag på fortsatt organisering och utveckling. Ordförande Hanna Gedin Sekreterare Gunnar Bergström Sverigedemokraterna anmäler särskilt yttrande.
Särskilt yttrande 2015-05-11 Folkhälso-och jämställdhetsberedningen Ärende; 10 STK-2015-513 Organisering av finskt förvaltningsområde Vi Sverigedemokrater anser att det finns betydligt fler minoritetsgrupper än just finlandssvenskar. Därför borde det finnas många fler som borde ingå i denna förvaltningsgrupp. Det finns även tornedalingar, samer, judar, och romer som nationella minoriteter. Vi anser att man lägger alldeles för mycket energi på att kartlägga och gruppera människor. Man borde istället se till så att dessa grupper blir integrerade i det svenska samhället och det svenska språket. Svenskan är det språk som ska vara det huvudsakliga i skola och övriga verksamheter. Vi Sverigedemokrater anser det inte relevant att lägga 1 980 000 kr på ett enda förvaltningsområde. Dessa knappt 2 miljoner borde användas till betydligt viktigare samhällsfunktioner som inkluderar hela befolkningens intressen. Eva Bergkvist (SD) med instämmande av Lisbeth Persson-Ekström (SD)
SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2015-04-30 Vår referens Jenny Malmsten Utvecklingssekreterare jenny.malmsten@malmo.se Tjänsteskrivelse Organisering av finskt förvaltningsområde STK-2015-513 Sammanfattning Från den 1 februari 2015 är Malmö stad finskt förvaltningsområde. Insatser inom ramen för detta regleras i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). Malmö stad erhåller ett statligt stöd på 1 980 000 kr för de merkostnader detta innebär. Dessa medel ska användas under 2015. Planering och organisering av finskt förvaltningsområde pågår löpande och i samråd med den sverigefinska gruppen. I ett första skede prioriteras insatser inom förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna planeringen för utvecklingen avseende finskt förvaltningsområde 2015, att att erhållet stadsbidrag disponeras och fördelas så som framgår av ärendet, anmoda stadskontoret att återkomma till kommunstyrelsen våren 2016 med förslag på fortsatt organisering och utveckling. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 11/5 2015 - Organisering av finskt förvaltningsområde Dokumentation samråd svenska Dokumentation samråd finska Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2015-05-11 KS Arbetsutskott 2015-05-18 Kommunstyrelsen 2015-05-27 Ärendet År 2014 beslutade kommunfullmäktige att Malmö stad ska ansöka om att bli finskt förvaltningsområde. Beslutet var i enlighet med rekommendation från Utredningen om Malmö stad ska ansluta sig till finskt förvaltningsområde (Dnr STK-2013-799). Denna föregicks av uppvaktning från sverigefinska Malmöbor med önskemål i enlighet med ovan. Från och med den 1 februari 2015 är Malmö stad finskt förvaltningsområde.
Förvaltningsområden är en del av den nationella minoritetspolitiken. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) utgör sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer nationella minoriteter. Lagstiftningen stipulerar ett grundskydd för samtliga minoriteter och för de tre förstnämnda finns även ett förstärkt skydd som omfattar minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska. Kommuner och landsting/regionen erbjuds möjlighet att frivilligt bli förvaltningsområde för ett eller flera av de tre minoritetsspråken. 2 (4) De kommuner som ansöker om att bli förvaltningsområde åtar sig att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på minoritetsspråket om så begärs av enskild individ. Kommuner som är förvaltningsområden ska också kunna tillgodose önskemål om att använda det aktuella minoritetsspråket vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende. Kommunen är då skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att vid begäran ge en skriftlig översättning av beslut. Förskoleverksamhet och äldreomsorg har särskilt prioriterats i lagstiftningen. Detta beror på att språkinlärning för barn anses särskilt viktig, samt att äldre anses vara språk- och kulturbärare. Att lagstiftningen använder begreppet helt eller delvis då det gäller att tillhandahålla service inom förskola och äldreomsorg, beror på att kommuner har skilda förutsättningar och därför behövs viss flexibilitet i utförandet. Kommuner som ansöker om att bli förvaltningsområden är berättigade till stadsbidrag. Detta beräknas utifrån kommunens befolkningsmängd. Malmö stad har erhållit 1 980 000 kr för insatser inom ramen för finskt förvaltningsområde 2015. Stadsbidraget ska användas till merkostnader för att tillhandahålla den service som lagen anger. Det är också viktigt att de insatser som planeras och genomförs sker i samråd med representanter från den sverigefinska gruppen. Stadsbidraget förväntas ligga på samma nivå år 2016. Efter att Malmö stad fått besked om att kommunen blivit finskt förvaltningsområde har en förvaltningsövergripande grupp skapats för att arbeta med organiseringen av detta. Arbetet leds i dagsläget av Stadskontoret. I gruppen sitter verksamhetsrepresentanter från vård- och omsorg, förskola, kultur, kommunikation och modersmålsstöd. Gruppen har knutit kontakter med kommuner som redan är förvaltningsområden och med Länsstyrelsen i Stockholms län som har ett övergripande ansvar för den nationella minoritetspolitiken. Syftet med detta är att inhämta erfarenheter från andra aktörer. En genomgående rekommendation är att inte stressa fram implementeringsarbetet. Det är viktigt att insatser är genomtänkta och förankrade i målgruppen. En annan erfarenhet är att efterfrågan ökar efterhand, och därför är det bra att hitta former som går att utveckla och är hållbara i ett långsiktigt perspektiv. Sedan tidigare finns en upparbetad kontakt med Malmö minoritetsforum där representanter från den sverigefinska, judiska och samiska gruppen deltar. I samband med att Malmö stad blivit finskt förvaltningsområde har kontakterna med den sverigefinska gruppen intensifierats. Tillsammans med tre representanter har ett samråd med den sverigefinska gruppen planerats. Det genomfördes den 11 mars 2015 och 58 sverigefinska Malmöbor anmälde sig (11 män och 47 kvinnor). Under samrådet låg fokus på fyra strategiskt utvalda områden: förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation. Från Malmö stad deltog tjänstemän från samtliga prioriterade områden och diskussioner fördes i grupper med olika teman.
Utifrån det som framkom under samrådet (se bifogad dokumentation) har den förvaltningsövergripande gruppen diskuterat prioriteringar i arbetet med finskt förvaltningsområde 2015. Samtliga aktiviteter ska fortsatt ske i samråd med den sverigefinska gruppen. Följande prioriteringar har gjorts: 3 (4) Förskola här finns ett behov av att organisera språkstöd till sverigefinska barn i förskoleåldern i enlighet med lagstiftningen och utifrån diskussionerna vid samrådet. Det framkom under diskussionerna att det finns olika önskemål kring organisering av språkstöd, t.ex. vad gäller att erbjuda finskspråkiga förskolor. I dagsläget finns sverigefinska barn på 25 förskolor. För att erbjuda språkstöd till dessa barn tillkommer driftskostnader i form av bland annat språkmaterial. Utöver det ska en analys av framtida behov och organisering genomföras (utredning 4 månader omfattande 50 % tjänst). Totalt ca 400 000 kr. Äldreomsorg här finns ett behov av att analysera behoven och se över vilka möjligheter som finns för vård- och omsorg att anpassa sin organisation utifrån den service som ska tillhandahållas till sverigefinska Malmöbor. För detta krävs i ett första skede en fördjupad kartläggning av målgruppens behov men också av vilka kompetenser (t.ex. finsk språkkompetens) som finns inom vård- och omsorg i de olika stadsområdena, för att tillgodose behoven (utredning 5 månader). Totalt ca 300 000 kr. Kultur den sverigefinska gruppen ger i samrådet uttryck för ett behov av att synliggöra sverigefinsk och finsk kultur, genom bland annat ett bredare utbud av aktiviteter i samarbete med finska kulturorganisationer. Från kulturförvaltningen finns möjlighet att under 2015 organisera ett kulturstöd riktat till den sverigefinska gruppen och förbättra kommunikationen gällande de aktiviteter som redan genomförs. Total kostnad ca 150 000 kr. Från bibliotekets sida går det att under 2015 utöka aktiviteterna gentemot såväl vuxna sverigefinska Malmöbor som barn, detta kompletteras av en informationskampanj riktat till målgruppen. Total kostnad för detta ca 150 000 kr, sammanlagt 300 000 kr. Kommunikation att det finns information tillgänglig på finska kring delar av Malmö stads service är viktig för den sverigefinska gruppen framkom under samrådet. Det gäller t.ex. information om förskola och äldreomsorg. Sidor på malmo.se behöver översättas och det finns också ett behov av att ha tillgång till finskspråkig kompetens då översättning av t.ex. dokumentation kring samråd och andra kommunikationsinsatser genomförs. Total kostnad för detta ca 500 000 kr. Övrigt insatser i form av samordning sker i dagsläget från Välfärdsavdelningen. Här tillkommer merkostnader i form av t.ex. översättningar och andra aktiviteter kopplat till implementeringen av finskt förvaltningsområde (kunskapsspridning, arrangemang av samråd, kompetenshöjande insatser). Detta sker i samarbete med representanter från den sverigefinska gruppen i Malmö minoritetsforum. Total kostnad för detta ca 480 000 kr.
4 (4) Fördelning av erhållet statsbidrag 2015 avseende finskt förvaltningsområde Område Aktiviteter Kostnad Förskolenämnden Utökat språkstöd på 25 förskolor, analys av framtida behov. 400 000 Kulturnämnden Utökat kulturstöd samt aktiviteter riktat till sverigefinska Malmöbor, genomförs i samarbete med sverigefinska organisationer. 300 000 Kommunstyrel relsen/stads kontoret Analys och kartläggning av målgruppens behov samt kompetensbehov inom vård- och omsorg (300 000 kr). Översättning av strategiskt utvalda delar av Malmö stads externa kommunikation, t.ex. på malmo.se och vissa broschyrer m.m (500 000 kr). Samordningsinsatser från Stadskontoret i form av t.ex. kompetenshöjande insatser och kunskapsspridning (480 000 kr) 1 280 000 Totalt 1 980 000 Insatser i enlighet med ovanstående förslag är möjliga att genomföra under 2015 inom verksamhetsområdena förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation. Övriga kringkostnader kan tillkomma. För det fortsatta arbetet med finskt förvaltningsområde krävs att Malmö stad ser över organisatoriska lösningar för att leva upp till den nationella minoritetslagstiftnigen. Detta arbete bedrivs i en förvaltningsövergripande grupp. Frågan om fortsatt planering för finskt förvaltningsområde förslås därför tas upp i kommunstyrelsen våren 2016 då en handlingsplan presenteras. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
dokumentation samråd finska Asiakirja neuvonpidosta, joka ja rjestettiin ruotsinsuomalaisen ryhma n kanssa Malmo n kaupungissa 11. maaliskuuta 2015 Tausta Neuvonpidon aluksi Jenny Malmsten, Malmön kaupungin suomen kielen hallintoalueen koordinoija, esitteli lyhyesti taustaa sille, että kunta on liittynyt hallintoalueeseen. Ruotsinsuomalainen ryhmä on vieraillut poliitikkojen luona ja esittänyt toiveen, että Malmöstä tulisi osa suomen kielen hallintoaluetta. Vuonna 2014 asiasta jätettiin hakemus hallitukselle. Päätös tuli tammikuussa 2015, ja 1. helmikuuta lähtien Malmön kaupunki on kuulunut suomen kielen hallintoalueeseen. Se, mitä tämä tarkoittaa, on säädetty kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä annetussa laissa (SFS 2009:724). Siinä kuvataan muun muassa, että kaikilla kansallisilla vähemmistöillä (ruotsinsuomalaisilla, tornionlaaksolaisilla, saamelaisilla, juutalaisilla ja romaneilla) on perussuoja, joka koskee muun muassa vaikuttamisoikeutta sekä vähemmistökielten edistämisen tärkeyttä. Kolmelle ryhmälle on lisäksi annettu vahvistettu suoja heidän vähemmistökielensä osalta: näitä kieliä ovat suomi, meänkieli ja saame. Kaikilla kunnilla on mahdollisuus liittyä näiden kielten hallintoalueeseen. Malmön liittyminen suomen kielen hallintoalueeseen merkitsee sitä, että kunta vastaa yhä laajemmin ruotsinsuomalaisen ryhmän kieli- ja kulttuurikysymyksistä. Kunnan on esimerkiksi voitava tarjota osa- tai kokopäiväistä suomenkielistä esikoulutoimintaa, ja Malmössä asuvilla ruotsinsuomalaisilla on oikeus käyttää suomea asioidessaan yksittäisissä asioissa suullisesti tai kirjallisesti viranomaisten kanssa. Kunnalta vaadittavien panostusten laajuutta ei ole määritelty lainsäädännössä tarkasti, vaan jokaisen kunnan tehtävänä on muokata ne itse omien tarpeidensa ja mahdollisuuksiensa mukaan. Malmön kaupungissa asuu noin 8 600 suomalaistaustaista henkilöä. Näistä noin 500 on esikouluikäisiä lapsia (1 5-vuotiaita), ja noin 700 henkilöä on yli 65- vuotiaita. Tilastollisesti katsottuna 87 henkilöä on kotipalvelun asiakkaita ja 36
2 (9) henkilöä käyttää erityisasumispalveluja. Yli 80-vuotiaita on tällä hetkellä noin 50, mutta tämä ryhmä kasvaa lähivuosina. Neuvonpidon tarkoitus Lainsäädännössä painotetaan kansallisten vähemmistöjen edustajien kanssa käytävän neuvonpidon tärkeyttä. Sen tarkoituksena on kuunnella kansallisten vähemmistöryhmien toiveita ja keskustella niistä. Malmön kaupungissa järjestetään neuvonpito ruotsinsuomalaisen ryhmän kanssa, koska kunta on liittynyt suomen kielen hallintoalueeseen. Neuvonpito on suunniteltu yhdessä ruotsinsuomalaisten yhteyshenkilöiden kanssa. Sen pääaiheita ovat esikoulu, vanhustenhuolto, kulttuuri ja viestintä. Neuvonpito on Malmön kaupungille ensimmäinen askel saada käsitys ruotsinsuomalaisen ryhmän tarpeista ja toiveista sekä siitä, mitkä alueet tulee priorisoida jatkossa suomen kielen hallintoaluetta koskevassa työssä. Kutsua neuvonpitotilaisuuteen (sekä ruotsin- että suomenkielistä) on levitetty Suomi-yhdistyksen kautta, ja myös yksittäiset Malmössä asuvat ruotsinsuomalaiset henkilöt ovat levittäneet kutsua Facebookissa. Kutsu on myös ollut saatavilla Malmön kaupungin kotisivuilla, ja se on julkaistu puolen sivun ilmoituksena Sydsvenskanissa (24.2.) ruotsinsuomalaisten päivänä. Myös Jenny Malmsten osallistui ruotsinsuomalaisten päivän viettoon yhdessä Suomiyhdistyksen kanssa ja kutsui osallistujat neuvonpitoon. Neuvonpitoon ilmoittautui yhteensä 58 henkilöä (11 miestä ja 47 naista). Neuvonpidon aikana osallistujilla oli mahdollisuus tutustua lainsäädäntöön ruotsin ja suomen kielellä, ja osallistujat saivat myös halutessaan allekirjoittaa suostumuslomakkeet saadakseen jatkossa tietoa Malmön kaupungin suomen kielen hallintoalueen kehityksestä. Neuvonpidon aikana saadut näkemykset Neuvonpito tapahtui yhdeksässä pienryhmässä, joissa käsiteltiin eri aihealueita (esikoulu, vanhustenhuolto, kulttuuri ja viestintä). Jokaisessa pienryhmässä oli mukana Malmön kaupungin virkamies, joka keräsi näkemyksiä ja seurasi keskustelua. Neuvonpidon aikana osallistujilla oli aikaa osallistua keskusteluun yhteensä kahdessa eri pienryhmässä. Kullakin ryhmällä oli keskusteluaikaa noin 30 minuuttia, jonka jälkeen keskusteluista annettiin yhteenveto kaikille osallistujille. Tulkki oli käytettävissä neuvonpidon aikana, mutta keskustelut käytiin pääasiassa ruotsiksi. Osallistujilla oli kuitenkin mahdollisuus puhua halutessaan suomea. Seuraavassa esitellään neuvonpidon aikana esiin tulleita näkemyksiä. Esikoulu Esikoulusta keskusteltiin kolmessa ryhmässä, ja keskusteluihin osallistui yhteensä 14 henkilöä. Esikouluhallintoa edustivat laatuosaston (avdelningen för
3 (9) kvalitet och myndighet) yksikköpäällikkö Anders Johansson ja tutkimussihteeri Christina Persson. Aluksi keskusteltiin äidinkielen tuen organisaation muuttumisesta esikoulussa, minkä jälkeen esiin nousi pääasiassa kahdentyyppisiä toiveita suomenkielisestä esikoulutoiminnasta: Toiveena on suomenkielinen esikouluosasto, jossa toiminta tapahtuu suomeksi suomenkielisten pedagogien välityksellä. Olisi hyvä saada suomenkielistä kielitukea esikouluissa, joissa lapsilla on jo paikka. Jotkin osallistujat ilmaisivat huolensa lastensa tulevasta kielellisestä kehittymisestä, sillä esikoulussa ei ole enää kiertäviä äidinkielenohjaajia. Tämä koettiin erityisen huolestuttavana, sillä voi kestää kauan, ennen kuin kartoitus- ja selvitystyö on valmis eli ennen kuin tehdään päätös siitä, minkä muotoista suomenkielistä esikoulutoimintaa voidaan tarjota. Jotta tuki näille lapsille voitaisiin sillä välin säilyttää, annettiin muutamia mahdollisia ratkaisuehdotuksia: Kiertävän suomenkielisen pedagogin järjestäminen. Lapset voivat kokoontua tiettyihin esikouluihin esim. kerran viikossa tavatakseen suomenkielisen pedagogin. Aloitetaan syksyyn mennessä materiaalien toimitus sekä vinkkien ja ideoiden välitys henkilöstölle niissä esikouluissa, joissa on suomenkielisiä lapsia. Keskusteluissa ehdotettiin myös yhteistyötä kulttuurihallinnon kanssa esim. satutuntien ja nukketeatterin muodossa. Muita esiin tulleita näkemyksiä: Kaikkien huoltajien toiveita ei tarvitse kartoittaa ensimmäisessä vaiheessa, yhteydenoton saaminen kaikkiin kestäisi kauan. Tarjotkaa siksi ratkaisuja nykyisiin toiveisiin. Toiveskenaario olisi, että suomalaista esikoulutoimintaa olisi saatavilla useassa eri muodossa niin, että huoltajat voisivat valita parhaiten heidän tarpeisiinsa sopivan vaihtoehdon. Kuinka Malmön kaupunki aikoo tiedottaa niitä huoltajia, jotka eivät ole vielä olleet yhteydessä esikouluhallintoon eli jotka eivät ole vielä hakeneet esikoulupaikkaa? Kuinka kauan kestää, ennen kuin esikoulupaikkaa haettaessa on mahdollisuus valita vaihtoehtona suomenkielinen toiminta? Vanhustenhuolto Vanhustenhuollosta keskusteltiin yhteensä kuudessa ryhmässä, joihin osallistui yhteensä 23 henkilöä. Hoito- ja hoivapalveluja (VoO) edustivat VoO:n yksikköpäällikkö Bertil Siöström (Välfärdsavdelningen), VoO:n osastopäällikkö Susanna Ramberg (stadsområdesförvaltning Öster) ja VoO:n osastopäällikkö Helen Hansson (stadsområdesförvaltning Söder). Neuvonpidon aikana esiin
4 (9) nousivat seuraavat näkemykset, jotka ruotsinsuomalaiset edustajat asettivat etusijalle: Toive avoimesta tapaamispaikasta ryhmää varten. Mielellään ravintola, jossa saatavilla suomalaista ruokaa. Tilaan on oltava pääsy myös niille, jotka eivät ole minkään yhdistyksen jäseniä. Toive ruotsinsuomalaisille tarkoitetusta vanhustentalosta, vanhustentalon maantieteellisellä sijainnilla ei ole merkitystä. Ryhmäkeskustelussa korostettiin sitä, kuinka tärkeää on kaksikielisyys vanhusten kanssa tapahtuvassa viestinnässä ja henkilökunnan pysyvyys. Malmön kaupungin tulisi kartoittaa suomenkielisen henkilökunnan saatavuus hoito- ja hoivapalveluissa tällä hetkellä. Skypeä ja tabletteja voidaan käyttää apuna viestinnässä silloin, kun suomenkielistä henkilökuntaa ei ole. Aiemmin kirkko järjesti ystäväpalvelutoimintaa, jossa vierailtiin yksinäisten kohderyhmään kuuluvien henkilöiden luona. Tämä toiminta loppui suomenkielisen papin lopettaessa tehtävässään. Ehkä Malmön kaupunki voisi tarttua tähän? Tämän lisäksi neuvonpidossa nousivat esiin seuraavat hoito- ja hoivapalveluja koskevat näkemykset: Yksi idea on kysyä vanhustentalossa/ryhmäkohdissa asuvilta, haluaisivatko he asua yhdessä muiden ruotsinsuomalaisten kanssa, kaikki eivät sitä ehkä halua. Jos vanhukselta itseltään ei voida kysyä, asiaa tulee kysyä hänen omaisiltaan/läheisiltään. Toiveasumismuotona on rivitalo, jossa on yksiöitä sekä yhteisiä oleskelutiloja ja aktiviteetteja, kuten pelejä, voimistelusali, biljardipöytä ja kangaspuita. Sauna on tärkeä. Toiveena on myös saada ruotsinsuomalaisille päivätoimintaa. Kotipalvelun osalta on tärkeää, että henkilökunta osaa kieltä ja ettei henkilöiden vaihtuvuus ole suurta. Keskusteluissa nousi esiin myös se, että sosiaalinen puoli on tärkeä. Ruoka, kulttuuri ja juhlapäivät ovat tärkeitä asioita vanhusten asumisen sisältöä suunniteltaessa. Keskustelua käytiin siitä, kuinka kunta voi löytää henkilöt, joilla on tarpeita mutta joista kunnalla ei ole tietoa. Yksi keino on käyttää tässä apuna yhdistyksiä, jotka voivat kertoa jäsenilleen, mistä apua on saatavilla. Tarvitaan suomenkielinen neuvontanumero, esim. vastaava kuin sairaanhoidon neuvontanumero 1177, jossa on mahdollista puhua suomenkielisen henkilökunnan kanssa. Suomenkielisille vanhuksille tarvitaan kokoontumis-/tapaamispaikka.
5 (9) Kulttuuri Kulttuurista käytiin viisi ryhmäkeskustelua, joihin osallistui yhteensä 27 henkilöä. Malmön kaupungilta keskusteluihin osallistuivat Fredrik Elg kulttuurihallinnosta, kulttuurihallinnon kulttuurisihteeri Goran Bosevski ja Linda Willander, Malmön kaupunginkirjaston yksikköpäällikkö. Kirjastoa koskevaan työryhmään osallistui 12 henkilöä. Neuvonpidon perusteella seuraavat kysymykset vaikuttavat olevan kirjaston toiminnassa etusijalla: Hyvä tarjonta suomenkielisiä medioita niin lasten, nuorten kuin aikuisten sivuilla. Mielellään enemmän suomen kieleen liittyviä tapahtumia: kirjailijavierailuja aikuisille, satutunteja, teatteria ja lorutuokioita lapsille. Mahdollisuus tapaamispaikkoihin erilaisten ryhmien muodostamista varten, esim. opiskelijat, ja kirjasto on yhdistävä tekijä, joka mahdollistaa tapaamisen. Mielellään yhteistyötä järjestelyjen ja tapahtumien yhteydessä, näemme ruotsinsuomalaisen ryhmän resurssina (esim. ryhmän halutessa järjestää mielellään itse ohjelmaa Malmön kaupungin tarjoamissa tapaamispaikoissa). Kaupunginkirjastoa koskevan neuvonpidon yhteydessä ilmeni myös seuraavia toiveita: Kirjoituskurssi kuinka kehittää sekä ruotsin että suomen taitoa. Suomen kielen taitoa on vahvistettava, se ruostuu vuosien mittaan. Tämä koskee kaikkia ikäryhmiä. Suomen kieli kehittyy jatkuvasti, ruotsinsuomalaiset haluat oppia uutta suomea. Tarvitaan lisää parempilaatuisia suomenkielisiä äänikirjoja sekä moderneja suomenkielisiä kirjoja. Ei pelkästään käännöksiä. Tämä koskee myös lasten- ja nuortenkirjoja. Halukkailla olisi oltava mahdollisuus lahjoittaa suomenkielisiä kirjoja kirjastolle niin, että ne otetaan kirjastotietokantaan. Esiin nousi myös toive mielellään illalla järjestettävistä lukupiireistä sekä lapsille että nuorille aikuisille. Tiloja/tapaamispaikkoja kulttuuria varten: kirjaston tiloja halutaan käyttää ruotsinsuomalaisen ryhmän omia tapahtumia varten, esim. teatteri, erilaiset tapaamiset, kuten suomenkielisten vanhempien tapaamiset. Toisena esimerkkinä on se, että Suomi-yhdistys voi järjestää suomalaisen kulttuurin päiviä yhdessä kirjaston kanssa. Kirjasto voi sopia satutunneista esikouluhallinnon kanssa. Aktiviteetit mielellään klo 16 jälkeen. Sekä Malmössä että Lundissa asuu paljon suomalaistaustaisia opiskelijoita, tätä ryhmää ei saa unohtaa. Heille voidaan välittää kutsuja esim. chattifoorumien kautta. On tärkeää tuntea yhteenkuuluvuutta, ja yhteisiä kosketuspintoja voi löytyä suomalaisesta kulttuurista, lehdistä jne.
6 (9) Mielellään lastenteatteria, teatteritoimintaa suomeksi. Kirjailijavierailuja: kutsukaa lisää ruotsinsuomalaisia kirjailijoita, esim. Tuija Kristoffersson Nieminen. Malmön kaupungin viestintää voidaan kehittää sovittamalla yhteen tapahtumia ja tiedottamalla ruotsinsuomalaiseen ryhmään liittyvistä tapahtumista. Tässä tulisi käyttää sekä ruotsin että suomen kieltä. Suomenkielisen leikki-/teatteriryhmän järjestäminen lapsille. Aktiviteetteja kaikille aisteille. Riimittelyä/loruttelua. Lisää suomenkielisiä kirjailijoita International författarscen - tapahtumaan. Tarvitaan ilmoitustaulu, johon kootaan tiedotteet. Museo hyvän yhteistyön toivotaan edelleen jatkuvan ruotsinsuomalaisten yhdistysten kanssa. Tukea suomenkielisille amatööriteatteriryhmille eri ikäryhmille. Facebookiin voidaan perustaa skånelaista lastenkulttuuria koskeva ryhmä. Malmöfestivalen, Malmön kaupungin tulisi vastata siitä, että hallintoalue näkyy festivaalilla. Esim. näyttämällä, kuinka perinteinen kohtaa modernin. Tunnistaa, tulla uteliaaksi ja samalla näyttää uutta: mahtava kieli laulajat, muotoilu, muoti, nykytaide. Suomalainen kulttuuri on enemmän kuin Alvar Aalto. Kulttuuritukiyksikön virkamiesten pöydissä käytyihin keskusteluihin osallistui 15 henkilöä. Kulttuuritukiyksikön puolelta informoitiin mahdollisuuksista hakea tukea erilaisille kulttuuriprojekteille, esim. Suomesta tuleville vierailuesityksille. Keskusteluissa asetettiin etusijalle pääasiassa seuraavat: Malmö huomioi Suomen 100-vuotisjuhlavuoden yhdessä ruotsinsuomalaisen ryhmän kanssa. Suomea ei huomioida vain maana, vaan huomioidaan myös ne erityiset kulttuuri-ilmaisut ja kokemukset, jotka ovat muodostuneet ruotsinsuomalaisen ryhmän keskuudessa pitkällä aikavälillä Ruotsissa. Lastenkulttuurin yksikkö on mukana keskusteluissa kulttuurihallinnon puolelta, jotta voidaan varmistaa ruotsinsuomalaiselle ryhmälle suunnattu lastenkulttuuritarjonta. Mahdollisuus saada kulttuuritukea tapahtumille, jotka järjestetään ruotsinsuomalaista ryhmää varten, jotka käsittelevät ruotsinsuomalaista ryhmää tai jotka toteutetaan yhdessä ruotsinsuomalaisen ryhmän kanssa. Mielellään Finlandsinstitutet-instituutin erilaiset musiikki-, elokuva- ja kirjailijakiertueet. Muutoin keskustelut koskivat seuraavia aiheita: Monilla osallistujilla on eri-ikäisiä lapsia, ja he kaipaavat heille suomenkielisiä aktiviteetteja. Lisäksi kaivataan sopivia tiloja, joissa
7 (9) lapsille ja nuorille voidaan itse järjestää erilaisia aktiviteetteja. On selvää, että neuvonpitotapaamisia on tarpeen järjestää lisää eri hallintoalojen, kuten kouluhallinnon, lukiohallinnon ja vapaa-aikatoimen hallinnon, kanssa. Malmö Sommarscen -festivaalin yhteydessä on järjestetty useita suomalaista vaihtoehtokulttuuria esitteleviä tapahtumia, minkä Malmössä asuvat ruotsinsuomalaiset ovat kokeneet erittäin positiivisena. Myös Skånes Dansteaterissa on ollut useita suomalaistanssijoiden esityksiä. Finlandsinstitutet-instituutilla on hyvä maine, ja se järjestää mm. kulttuuritapahtumia omissa tiloissaan Tukholmassa. Mutta instituutti kokoaa yhteen myös kiertueita, joilla esim. kirjailijat lukevat omia teoksiaan tai joilla esitetään elokuvia. Helppoa ja korkealaatuista, jos hakee kulttuuritukea tehdäkseen yhteistyötä Finlandsinstitutetin kanssa. On olemassa tarve esitellä ruotsalaisille suomalaista kulttuuria. Suomi täyttää sata vuotta 6. joulukuuta 2017. Tapahtuma tulee olemaan erittäin tärkeä, ja tuolloin Malmöllä on tilaisuus osoittaa, että se pyrkii olemaan vakavissaan suomen kielen hallintoalue. Malmön kaupungin kanssa halutaan tehdä yhteistyötä 100-vuotispäivän huomioimiseksi. Kaksi ryhmässä ollutta henkilöä oli mukana järjestämässä Suomen 75- vuotisjuhlapäivää, ja he nostivat esiin huolen siitä, ettei ruotsinsuomalaisella ryhmällä ole nyt yhtä hyviä kontakteja Malmön kaupunkiin kuin tuolloin. Ruotsinsuomalaiset ovat olleet Ruotsissa pitkään. On tärkeää, ettei keskitytä vain suomalaiseen kulttuuriin Suomessa vaan myös kulttuuriin, joka on kehittynyt Ruotsissa asuvien ruotsinsuomalaisten keskuudessa. Suomen historiasta halutaan kertoa Ruotsissa! Tämä voidaan toteuttaa esim. paikallisen, suomalaisista sotalapsista kirjoittaneen kirjailijan välityksellä. On tärkeää, että lapset saavat tavata sotalapsia. Sotalapset voivat kiertää koulussa kertomassa kokemuksistaan (mutta samalla tulee kuitenkin tiedostaa se, että monet eivät halua kertoa muistoistaan). Viestintä, erityinen suomenkielisiä tapahtumia esittelevä kotisivu (erityinen painoarvo, jos kyseessä on esim. suomalainen kapellimestari). Muotoilu ja arkkitehtuuri tai muut kulttuuri-ilmaisut, joiden keskiössä ovat suomalaiset tai ruotsinsuomalaiset henkilöt. Myös esim. suomalaistaustaiset paikalliset taiteilijat on huomioitava. Juuri nyt on Sibeliuksen juhlavuosi, tällaisesta voidaan tiedottaa lisäksi suomeksi. Tärkeät kulttuurihallintoa, kuten kulttuuritukea, koskevat tiedot, tulee olla saatavilla suomeksi. Kööpenhamina, mitkä ovat siellä käytössä olevat resurssit, onko mahdollista tehdä yhteistyötä? KBU:n (Enheten för barnkultur) tulee osallistua kulttuurihallinnon sisäiseen työryhmään, tukea kaksikielistä kulttuuria esikouluissa jne. Kulttuurituki, kuinka menetellään ja haetaan tietoa tarvittaessa. Kohdennettua tiedottamista tarvitaan.
8 (9) Viestintä Viestintää koskevaan pienryhmään osallistui Malmön kaupungilta Patrik Odhelius, kaupungintoimiston viestintävastaava. Kahteen viestintää koskevaan neuvonpitokeskusteluun osallistui yhteensä 14 henkilöä. Pienryhmässä keskusteltiin siitä, millaiset mahdollisuudet Malmön kaupungilla on tarjota tiettyjä palveluja suomen kielellä sekä kuinka kunta voi koordinoida kieliosaamisen tarjotakseen oikeaa kielitaitoa oikeassa paikassa ja oikeaan aikaan. Ruotsinsuomalaiset edustajat asettivat etusijalle seuraavat viestintää koskevat asiat: Malmo.se on yksi suurimmista ja parhaimmista kanavista esitellä kunnan tarjontaa. Esiin tuotiin tarve saada suomenkielistä tiedotusta seuraavilla aloilla: o Esikoulu o Koulu o Vanhustenhuolto o Kulttuuri o Vapaa-aika o Tietoa siitä, kuinka avustuskäsittelijään voi ottaa yhteyttä o Kaupungin organisaatio o Lomakkeet suomen kielellä Malmön kaupungilla tulisi olla suomea puhuvaa henkilökuntaa. Tämän henkilökunnan tulisi olla mieluiten kokopäiväistä, ja sen pitäisi voida toimia eräänlaisena hämähäkkinä verkossa ruotsinsuomalaisiin liittyvissä asioissa. Malmön kaupungin työntekijöiden jo olemassa oleva kielitaito tulee tunnistaa, kartoittaa ja koordinoida niin, että voidaan luoda ns. matchaus-järjestelmä. Vastaanotoissa, asiakaspalvelukeskuksessa ja neuvontakeskuksessa tulee olla suomea puhuvaa henkilökuntaa. Edellä olevien, etusijalla olevien seikkojen lisäksi esiin nousi myös seuraavia näkemyksiä: Malmo.se-sivuston suomenkielinen portaali tulee luoda pitkää aikaväliä ajatellen, ja sen tulee olla yksi kunnan ja ruotsinsuomalaisen ryhmän välisistä vuorovaikutuskanavista. Myös muissa Malmön kaupungin käyttämissä kanavissa tulee voida olla suomenkielistä sisältöä. Esim. suomenkieliset sivut Vårt Malmössä tai suomenkielistä sisältöä sosiaalisessa mediassa, kuten Facebookissa. Malmön kunnassa tulee olla mahdollisuus vahvistaa kielitaitoa niin, että sekä kunnan henkilökunta että sen ruotsinsuomalaiset asukkaat voivat parantaa suomen kielen taitoaan, jotta heillä olisi muun muassa paremmat mahdollisuudet viestiä suomeksi tulevaisuudessa. Kunta voi vahvistaa suomen kielen läsnäoloa kaupunkiympäristössä suomenkielisten kylttien avulla (esim. kaupungintalolla tulisi olla suomenkielinen kyltti).
9 (9) Suomen kielen aseman vahvistaminen ulkoisessa viestinnässä niin, että yritykset, kunnat ja ulkoiset sidosryhmät voivat saada Malmöstä tietoa suomen kielellä. Neuvonpidon jälkeen Neuvonpidon jälkeen Malmön kaupungin sisäinen työryhmä jatkaa neuvonpidon aikana esiin tulleiden näkemysten käsittelyä. Ryhmässä on edustajia esikoulusta, vanhustenhuollosta, kulttuurista ja viestinnästä, ja työn aikana siihen voi osallistua myös muita hallintoaloja. Työryhmässä suunnitellaan, kuinka suomen kielen hallintoalue voidaan organisoida jatkossa vuoden 2015 aikana ja kuinka kunta voi jatkaa sitä koskevaa työtä pitkällä aikavälillä.
dokumentation samråd Dokumentation av samra d med den sverigefinska gruppen i Malmo stad den 11 mars 2015 Bakgrund Samrådet inleddes med att Jenny Malmsten, samordnare i Malmö stad för finskt förvaltningsområde, kortfattat gick igenom bakgrunden till att kommunen blivit förvaltningsområde. Den sverigefinska gruppen har uppvaktat politiker med önskemål om att Malmö stad ska bli finskt förvaltningsområde och under 2014 lämnades en ansökan i detta ärende till regeringen. Beslut kom i januari 2015 och från den 1 februari är Malmö stad finskt förvaltningsområde. Vad detta innebär står i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). I denna beskrivs dels att samtliga nationella minoriteter (sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer) har ett grundskydd som handlar om bland annat rätten till inflytande samt vikten av att främja minoritetsspråk. För tre grupper finns också ett förstäkt skydd vad gäller minoritetsspråket: finska, meänkieli och samiska. Alla kommuner ges möjligheter att bli förvaltningsområde för dessa språk. Att Malmö stad blivit finskt förvaltningsområde innebär att kommunen åtar sig ett utökat ansvar för språk och kultur för den sverigefinska gruppen. Kommunen ska till exempel kunna erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis på finska och sverigefinska Malmöbor har rätt att kommunicera på finska i muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende. Lagstiftningen säger ingenting om den exakta omfattningen av insatser, utan det är upp till varje kommun att utforma dessa utifrån behov och möjligheter. I Malmö stad har ca 8600 personer finsk anknytning. Av dessa är ca 500 barn i förskoleåldern (1-5 år) och ca 700 personer är över 65 år. Statistiskt sett har 87 av dem hemtjänst och 36 särskilt boende. Gruppen över 80 år är i nuläget ca 50 personer men denna grupp kommer öka de närmsta åren. Syftet med samråd I lagstiftningen betonas vikten av samråd med representanter för nationella minoriteter. Syftet med detta är att lyssna in och diskutera önskemål från de nationella minoritetsgrupperna. I Malmö stad anordnas samråd med den
2 (8) sverigefinska gruppen med anledning av att kommunen blivit finskt förvaltningsområde. Samrådet har planerats tillsammans med sverigefinska kontaktpersoner. Fokusområden är förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation. Samrådet är ett första steg för att ge Malmö stad en inblick i vilka behov och önskemål som finns i den sverigefinska gruppen och vilka områden som bör prioriteras i det fortsatta arbetet med finskt förvaltningsområde. Inbjudan (på svenska och finska) har spridits via finska föreningen, och genom enskilda kontakter med sverigefinska Malmöbor som i sin tur spridit inbjudan på Facebook. Inbjudan har också funnits tillgänglig på Malmö stads hemsida och spridits via en halvsidesannons i Sydsvenskan (24/2) på sverigefinska dagen. Denna dag deltog också Jenny Malmsten vid firandet i finska föreningen och bjöd in deltagarna till samråd. Totalt har 58 anmälningar inkommit till samrådet (11 män och 47 kvinnor). Under samrådet fanns tillgång till lagstiftningen på svenska och finska och de deltagare som ville fick även skriva på samtyckesblanketter för att få fortsatt information om utvecklingen av finskt förvaltningsområde i Malmö stad. Inkomna synpunkter under samrådet Samrådet var uppbyggt kring nio stationer med olika teman (förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation). Varje station bemannades av en tjänsteman från Malmö stad som samlade in synpunkter och följde diskussionen. Under samrådet fanns tid för att delta i diskussioner vid två stationer. Varje gruppdiskussion varade ca 30 minuter och avslutades med att diskussionerna redovisades i storgrupp. Tolk fanns tillgänglig under samrådet, men huvudsakligen fördes diskussionerna på svenska. Det fanns dock möjlighet att tala finska för den som så ville. Nedan redovisas inkomna synpunkter från samrådet. Förskola Diskussionerna kring förskola ägde rum i tre grupper och totalt 14 personer deltog i diskussionerna. Representanter från förskoleförvaltningen, avdelningen för kvalitet och myndighet, var Anders Johansson, enhetschef och Christina Persson, utredningssekreterare. Efter inledande diskussion om den förändrade organisationen för modersmålsstöd i förskolan framkom i huvudsak två typer av önskemål om finskspråkig förskoleverksamhet: Det borde finnas en finskspråkig förskoleavdelning, där verksamheten sker på finska, med finskspråkiga pedagoger. Det vore bra med språkstöd i finska på de förskolor där barnen redan har en placering. Några deltagare uttryckte oro för sina barns fortsatta språkutveckling, då det inte längre finns ambulerande modersmålstränare i förskolan. Detta uppfattades
3 (8) som särskilt bekymmersamt eftersom det kan dröja innan kartläggning och utredning är klar, det vill säga innan beslut fattas om vilken form av förskoleverksamhet på finska som kan erbjudas. För att under tiden upprätthålla ett stöd till dessa barn gavs några förslag på möjliga lösningar: Att anordna med en ambulerande finskspråkig pedagog. Att barn kan samlas på vissa förskolor t.ex. en gång per vecka för att träffa en finskspråkig pedagog. Att komma igång till hösten med material, tips, idéer för personal på förskolor där det finns finskspråkiga barn. Samarbete med kulturförvaltningen kring t.ex. sagostunder och dockteater föreslogs också. Andra synpunkter som framkom: Alla vårdnadshavares önskemål behöver inte kartläggas i första skedet, det kommer att ta tid att försöka få kontakt med alla. Erbjud därför en lösning utifrån de önskemål som finns idag. Ett önskescenario vore att det fanns flera olika former av finsk förskoleverksamhet, så att varje vårdnadshavare kan välja det som passar dem bäst. Hur kommer Malmö stad att informera de vårdnadshavare som ännu inte kommit i kontakt med förskoleförvaltningen, d.v.s. inte ansökt om plats i förskola ännu? Hur länge kommer det att dröja innan det finns en möjlighet att välja en finskspråkig verksamhet, som ett alternativ när man ansöker om plats i förskola? Äldreomsorg Diskussionerna om äldreomsorgen ägde rum i totalt sex grupper där sammanlagt 23 personer deltog. Representanter för vård och omsorg (VoO) var Bertil Siöström, enhetschef VoO, Välfärdsavdelningen, Susanna Ramberg, avdelningschef VoO, stadsområdesförvaltning Öster och Helen Hansson, avdelningschef VoO, stadsområdesförvaltning Söder. Under samrådet framkom följande synpunkter som prioriterades av de sverigefinska representanterna: Önskemål om en öppen mötesplats för gruppen. Gärna med en restaurang med finsk mat. Man vill inte tvingas vara med i någon förening för att få tillgång till en lokal. Det finns önskemål om äldreboende för sverigefinnar och det spelar ingen roll var det ligger rent geografiskt. I gruppdiskussionen betonades hur viktigt det är med tvåspråkighet vid kontakter med äldre och kontinuitet vad gäller personal. Malmö stad bör kartlägga vilken tillgång det finns till finskspråkig personal inom vård och omsorg i dagsläget. Skype och surfplattor kan vara kommunikationsverktyg till hjälp när finskspråkig personal saknas.
4 (8) Tidigare drev kyrkan en väntjänstverksamhet där man besökte ensamma i målgruppen. Detta upphörde när den finske prästen slutade. Kanske något för Malmö att ta tag i? Utöver detta framkom inom samrådet kring vård och omsorg även följande synpunkter: En idé är att fråga dem som bor på äldreboende/gruppboende om de skulle vilja bo tillsammans med andra sverigefinnar, det kanske inte är alla som vill. Kan man inte fråga de äldre så bör man fråga den anhörige/närstående. Ett önskeboende är radhus med ettor och gemensamma sällskapsrum och aktiviteter som spel, gymnastiksal, biljard och vävstolar. Det är viktigt med bastu. Dagverksamhet för sverigefinnar är också ett önskemål. När det gäller hemtjänsten så är det viktigt att personal kan språket och att det inte är så många olika personal som kommer. I diskussionerna framkommer också att den sociala delen är viktig. Mat, kultur och högtider är viktigt att tänka på när det gäller innehåll på äldreboende. En diskussion handlade om hur kommunen kan hitta personer som har behov men som kommunen inte har kännedom om. Ett tips är att använda föreningarna som kan tipsa sina medlemmar om var hjälp kan sökas. Det behöver finnas finskspråkig information, t.ex. som på sjukvårdens informationsnummer 1177 där det går att tala med finskspråkig personal. Det behövs en samlingsplats/mötesplats för finskspråkiga äldre. Kultur Inom ämnet kultur genomfördes fem gruppdiskussioner med totalt 27 deltagare. Från Malmö stad deltog Fredrik Elg från Kulturförvaltningen, Goran Bosevski, kultursekreterare vid Kulturförvaltningen och Linda Willander, enhetschef Malmö stadsbibliotek. Vid stationen med fokus på biblioteksfrågor deltog 12 personer. De frågor som utifrån samrådet verkar prioriterade vad gäller bibliotek handlar om: Bra utbud av medier på finska på biblioteket på både barn, ungdomsoch vuxensidan. Gärna fler arrangemang med finsk anknytning: författarbesök för vuxna, sagostunder, teater och rim & ramsor för barn. Möjlighet till mötesplatser antingen för att ses som grupp, t.ex. studenter, och att biblioteket är kittet för att mötet blir av.
5 (8) Gärna samarbeten kring arrangemang och happenings, att vi ser den sverigefinska gruppen som en resurs (t.ex. vill gruppen gärna själv anordna program på Malmö stads mötesplatser). Inom ramen för samråd med stadsbiblioteket framkom också följande önskemål: Skrivarkurser - hur man utvecklar både sin svenska och finska. Finskan behöver stärkas, den rostar med åren. Det gäller alla åldersgrupper. Det finska språket utvecklas, sverigefinnar vill lära känna den nya finskan. Det behövs fler finska ljudböcker med bättre kvalitet och moderna böcker. Inte bara översättning. Det samma gäller för barnböcker och ungdomsböcker. Den som vill bör kunna lämna finska böcker till biblioteket så att de kommer med i bibliotekskatalogen. Man lyfte även önskemål om bokcirklar både för barn och unga vuxna och gärna på kvällstid. Lokaler/mötesplatser för kultur: man vill kunna använda bibliotekets lokaler för egna arrangemang inom den sverigefinska gruppen, t.ex. teater, träffar som t.ex. finska föräldrar. Ett annat exempel är att Finska föreningen kan arrangera finska kulturdagar tillsammans med biblioteket. Biblioteket kan samsas om sagostunder med förskoleförvaltningen. Aktiviteter gärna efter kl 16. Det finns många studenter med finsk anknytning både i Malmö och i Lund, denna grupp får inte glömmas bort. Kan bjudas in t.ex. via chatforum. Viktigt att känna samhörighet och det kan finnas gemensamma beröringspunkter kring finsk kultur, tidningar osv. Gärna barnteater, teaterverksamhet på finska. Författarbesök: Bjud in mer sverigefinska författare, t.ex. Tuija Kristoffersson Nieminen. Malmö stads kommunikation kan utvecklas för att synka ihop arrangemang och informera om det som händer med koppling till den sverigefinska gruppen. Det bör vara en kombination av svenska och finska. Anordna lek/teatergrupp för barnen på finska. Aktiva med alla sinnen. Rim/ramsor. Fler finska författare på internationell författarscen. Det bör finnas en anslagstavla där kommunikation samlas. Museet - fortsätt ha ett bra samarbete med sverigefinska föreningar. Stöd till amatörteatergrupper på finska för olika åldersgrupper. Det kan startas en Facebookgrupp om barnkultur i Skåne. Malmöfestivalen, Malmö stad bör ta ansvar för att förvaltningsområdet syns på festivalen. T.ex. visa hur traditionellt möter modernt. Att känna igen, bli nyfiken och samtidigt visa på det nya: häftigt språk- sångare, design, mode, nutida konst. Finsk kultur är mer än Alvar Alto.
6 (8) Vid de diskussioner som fördes vid borden med tjänstemän från kulturstödet deltog 15 personer. Från kulturstödsenhetens sida informerades om möjligheterna att ansöka om stöd för kulturprojekt exempelvis gästspel från Finland. Huvudsakligen prioriterades: Att Malmö uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum tillsammans med den sverigefinska gruppen Att man uppmärksammar inte bara landet Finland utan också de specifika kulturuttryck och erfarenheter som vuxit fram hos den sverigefinska gruppen under lång tid i Sverige. Att enheten för barnkultur finns med i samtalen från Kulturförvaltningens sida, för att säkra utbudet av barnkultur för den sverigefinska gruppen. Möjlighet att få kulturstöd till arrangemang för/om/med den sverigefinska gruppen. Gärna utifrån Finlandsinstitutets olika musikfilm och författarturnéer. I övrigt handlade diskussionerna om följande: Flera av mötesdeltagarna har barn i olika åldrar och saknar aktiviteter för dessa på finska. Dessutom saknar man lämpliga lokaler för att själva arrangera olika aktiviteter för barn och unga. Det är tydligt att fler samrådsmöten behöver hållas med fler förvaltningar, t.ex. skolförvaltningen, gymnasieförvaltningen och fritidsförvaltningen. Malmö Sommarscen har haft flera arrangemang med alternativ finsk kultur vilket har uppfattats som mycket positivt av sverigefinnarna i Malmö. Även Skånes Dansteater har haft flera föreställningar med finska dansare. Finlandsinstitutet har gott renommé och arrangerar bl.a. kulturarrangemang i egna lokaler i Stockholm. Men de sätter också samman turnéer med författaruppläsningar, filmvisning etc. Enkelt och hög kvalitet om man söker kulturstöd till att samarbeta med Finlandsinstitutet. Det finns ett behov att visa svenskarna finsk kultur. Finland fyller hundra år 2017, 6 december. Det kommer att bli en mycket viktig händelse och ett tillfälle för Malmö att man menar allvar med att vara finskt förvaltningsområde. Man vill samarbeta med Malmö stad i att uppmärksamma 100-årsdagen. Två personer i gruppen var engagerade i att arrangera Finlands 75-årsdag, de uttrycker oro för att man inte har lika goda kontakter in i Malmö stad som man hade då. Sverigefinnar - har funnits i Sverige under lång tid. Viktigt att inte bara fokusera på finsk kultur i Finland utan även den kultur som utvecklats bland sverigefinnarna i Sverige. Man vill berätta den finska historien i Sverige! T.ex. genom en lokal författare som har skrivit om krigsbarn från Finland. Viktigt att
7 (8) barnen får möta krigsbarn. Krigsbarnen kan resa runt i skolan och berätta (men samtidigt måste man vara medveten om att många inte vill berätta). Kommunikation, en särskild hemsida om finska arrangemang (trycka särskilt på om det är t.ex. en finsk dirigent). Design och arkitektur eller annan kultur där personer från Finland eller sverigefinnar är i fokus. Även t.ex. lokala konstnärer med finsk bakgrund behöver uppmärksammas. Just nu är det Sibeliusår, sådant kan det informeras extra om på finska. Viktig information om kulturförvaltningen bör finnas på finska, t.ex. angående kulturstöd. Köpenhamn, vad finns det för resurser där, kan man samarbeta? KBU (Enheten för barnkultur) bör vara med i kulturförvaltningens interna arbetsgrupp, nå ut med tvåspråkig kultur till förskolor etc. Kulturstödet, hur man förhåller sig och inhämtar kunskap om behov. Behövs riktad information. Kommunikation På stationen för kommunikation deltog från Malmö stad Patrik Odhelius, kommunikatör vid stadskontoret. I de två samrådspassen kring kommunikation deltog sammanlagt 14 personer. Vid stationen diskuterades vilka möjligheter Malmö stad har att erbjuda vissa tjänster på finska samt hur kommunen kan samordna språkkompetenser för att erbjuda rätt språkkompetens på rätt plats och vid rätt tillfälle. Prioriterat inom kommunikation är utifrån de sverigefinska representanterna följande: Malmo.se är en av de största och bästa kanalerna för att visa på kommunens erbjudanden. Bland de behov som lyftes var information på finska inom: o Förskola o Skola o Äldreomsorg o Kultur o Fritid o Ingångar till hur man ska kunna komma i kontakt med biståndshandläggare o Stadens organisation o Blanketter på finska Malmö stad bör ha finsktalande personal. Helst personal som är heltidsanställd och som kan fungera som en sorts spindel i nätet kring det som har sverigefinsk anknytning. Samordning av de redan existerande språkkompetenser som finns inom Malmö stad bör identifieras och kartläggas så att matchningssystem kan göras. Receptioner, kundcenter och kontaktcentret ska ha finsktalande personal.
8 (8) Utöver ovanstående punkter som kan anses vara prioriterade, framkom även följande synpunkter: Den finska portalen på malmo.se bör ha ett långsiktigt perspektiv och vara en form av interaktionskanal mellan kommunen och den sverigefinska gruppen. Även andra kanaler som Malmö stad använder ska kunna ha en finsktalande karaktär. T.ex. finska sidor i Vårt Malmö eller finska inslag på sociala medier som Facebook. Det skulle kunna finnas möjlighet till språkkompetensförstärkning inom kommunen så att både personal och sverigefinska Malmöbor har möjlighet att stärka sin finska för att bland annat förbättra möjligheten att kunna kommunicera på finska framöver. Kommunen kan förstärka de finska inslagen i stadsmiljön genom skyltning på finska (t.ex. stadshuset ska en finsk skylt). Förstärka finskan inom den externa kommunikationen så att företag, kommuner och externa intressenter kan ta del av Malmö på finska. Efter samrådet Efter samrådet kommer en intern arbetsgrupp i Malmö stad att arbeta vidare med de synpunkter som framkommit under samrådet. I gruppen finns representanter från förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation och under arbetets gång kan också andra förvaltningar tillkomma. I arbetsgruppen planeras hur finskt förvaltningsområde fortsatt kan organiseras under 2015 och även hur kommunen långsiktigt kan arbeta vidare med detta.