Rudy Mengesha, kulturförvaltningen. Hillevi Veibäck. 1 Julia Grönholm och Susanne Abramsson öppnar mötet.

Transkript

1 minnesanteckningar_samråd_31mars Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Minnesanteckningar Mötesdatum Plats och tid Stadshuset, lokal Stortorget kl Se deltagarlista. Alla sverigefinska Malmöbor har varit inbjudna. Närvarande Närvarande tjänstepersoner Frånvarande Vid protokollet Julia Grönholm, kommunikatör Susanne Abramsson, utvecklingssekreterare Hillevi Veibäck, projektsekreterare Cecilia Bengtsson, enhetschef välfärdsavdelningen Anders Johansson, enhetschef förskoleförvaltningen Goran Bosevski, kulturförvaltningen Petter Björkstrand, stadsarkivet Rudy Mengesha, kulturförvaltningen Hillevi Veibäck Följande program är sedan tidigare satt: Tervetulotoivotus / Välkomstord - Julia Grönholm Vanhustenhoidon tarvekartoitus / Behovskartläggningen bland sverigefinska äldre i Malmö - Hillevi Veibäck, stadskontoret Malmön kaupungin suomenkieliset kotisivut / Malmö stads nya finskspråkiga webbplats - Julia Grönholm, stadskontoret Ajankohtaista kulttuurin saralla / Aktuellt inom kultur - Rudy Mengesha, kulturförvaltningen Esikoulu Spinnerietin suomenkielinen osasto / Förskolan Spinneriets avdelning med finsk inriktning - Anders Johansson, förskoleförvaltningen Hallintoaluetyöskentely Malmön kaupungissa Det övergripande arbetet med finskt förvaltningsområde i Malmö stad - Susanne Abramsson, stadskontoret Tauko / Paus Neuvonpidon muodot / Strukturer för samråd - diskussion Suomen 100-vuotisjuhlavuosi / Finlands 100årsjubileumsår - Petter Björkstrand, Stadsarkivet Kysymys- ja keskustelutuokio / Tid för frågor och diskussion 1 Julia Grönholm och Susanne Abramsson öppnar mötet. 2 Hillevi Veibäck presenterar resultatet av kartläggningen av behov och önskemål hos äldre sverigefinska Malmöbor över 65 år. Gruppen får möjlighet att ställa några frågor och Hillevi svarar. En reflektion väcks att det är ett lågt svarsdeltagande och få personer som säger att de behöver äldreomsorg på finska.

2 2 (6) 3 Julia Grönholm presenterar de finska hemsidorna på malmo.se/finska. Flera sidor har översatts under perioden oktober 2015 januari Frågan: Hur ska hemsidan underhållas? Julia arbetar i kommunen fram till augusti 2016 och det går bra att skicka information om olika typer av aktiviteter, inte bara sådana som kommunen håller i, så kommer den informationen att kunna finnas tillgänglig på malmo.se/finska. 4 Susanne Abramsson drar kort information om vad kulturförvaltningen har gjort sedan senaste samrådet. Goran är närvarande som kan svara på frågor gällande kulturstöd. Referensgruppen får möjlighet att föredra vad som har hänt i kulturgruppen. En läsgrupp har funnits och kultur för barn men få aktiviteter för vuxna. Inget möte har genomförts under 2016 så kulturgruppen berättar att de ej har så mycket information. Cecilia meddelar att det är på grund av sjukdom som en del möten blivit inställda. Gruppen uttrycker att det är tråkigt att det inte blivit ett mer aktivt kulturstöd för finsk kultur. Referensgruppsrepresentant berättar att stadsbiblioteket har fungerat bra och att det inkommit mer litteratur på finska och med finska författare. Stadsarkivet har också ett aktivt arbete. Mer kulturaktiviteter efterfrågas. Sverigefinsk person som arbetar på Malmö museer berättar att de är väldigt intresserade av att fortsätta arbetet med finsk kultur. En finsk skrivarförening har startat och de söker fler medlemmar, de har möten på stadsbiblioteket, nästa möte är 19 april klockan De kommer att hålla i en skrivarkurs på finska. Goran kommenterar: På kulturstödsenheten handläggs ansökningar med kulturprojekt. Detta år kommer de att äska mer pengar relaterat till finsk kultur, d.v.s. finska aktörer eller finska målgrupper. Tidigare inga ansökningar men nu finns det fyra till fem ansökningar, möjligtvis fler som är relaterade till finsk kultur. Handlar framförallt om professionella aktörer som ska/vill arrangera något projekt. Alla har rätt att ansöka men inte att få stöd, men det finns goda möjligheter. De tar särskild hänsyn till vissa målgrupper, varav sverigefinnar är en. 5 Anders Johansson, enhetschef på förskoleförvaltningen håller en presentation om arbetet med den finska förskolan Spinneriet som har startat på Mobilias tak den 11 mars. Han informerar även om arbetet som skett fram till nu sedan Malmö blev en del av det finska förvaltningsområdet. Förskoleförvaltningen har setts en del i media och en artikel har kommit ut angående Spinneriets förskola. På denna förskola har finska föräldrars barn förtur (positiv särbehandling). Fråga: Om efterfrågan blir så stor att en avdelning fylls, finns det möjlighet att ha fler finska avdelningar på andra geografiska områden? Anders berättar att de är öppna för det om det skulle bli aktuellt, men att det även beror på tillgänglig språkkunnig personal. Fråga: Hur många barn har ni? Anders svarar: förskoleavdelning brukar vara ca barn. Hittills är det 11 finsktalande barn som börjat eller anmält sig. Anders summerar att de är nöjda med hur långt de kommit i arbetet.

3 3 (6) 6 Det övergripande arbetet med finsk förvaltingsområde i Malmö stad, Susanne Abramsson redovisar för helhetsarbetet. Susanne berättar kort om budgeten för 2016, har tagits politiskt beslut samt genom samråd. Förskoleförvaltningen: 500tkr Kulturförvaltningen: 500 tkr Vård och omsorg: 620tkr Kommunikation: 300 tkr KS (stadskontoret) Övrigt: 540 tkr Totalt: 2460 tkr Susanne berättar att policyn för arbetet med nationella minoriteter kommer att revideras och att handlingsplaner ska tas fram. Susanne informerar om vad en handlingsplan är och varför den ska tas fram. Både handlingsplan och policy önskas tas fram i samråd. Susanne efterfrågar att skapa en dialoggrupp för att ta fram dessa. En tidslinje för 2016 presenteras (bilaga 1). Nytt samråd i september och samråd gällande budget planeras. Paus 7 Strukturer för samråd Susanne redovisar för hur strukturen ser ut idag (bilaga 2). Susanne ber gruppen att diskutera följande: Hur fungerar nuvarande struktur? Vad är bra och vad kan bli bättre Behöver strukturen förändras? Hur ska representanter utses fortsättningsvis? Hur ofta ska nya representanter utses? Diskussion och synpunkter som inkommer från gruppen: - Det är en byråkratisk struktur, går det att förenkla? - Om en ansvarig tjänsteperson blir sjuk eller inte kan närvara kanske en ställföreträdare/vikarie/ fler ansvariga för ett område? - Samrådsformen: 2 gånger per år, gärna samråd innan budget för att kunna ha bättre inflytande.

4 4 (6) - Ha fler små grupper under ett par år framåt. Ha grupper på 5-6 stycken per grupp för att få större representativitet. - Uppdragsbaserade grupper går bra också, t.ex. Finland 100 år en grupp. Inte bara en åldersgrupp. - Vill gärna ha handlingsplanen förankrad i olika grupper i god tid. - Ge mandat till representanter som kan rösta i olika sammanhang/grupper/mindre samråd. De som har varit representanter tidigare har varit engagerade personer. - Val en gång om året. - Vi har haft flera grupper, vi har varit splittrade, kommunen har kallat in oss, vi vill jobba mer intensivt, och arbeta tillsammans med politikerna. Fler politiker önskas vara närvarande. - Behöver kanske inte välja om representanter i t.ex. kulturgruppen där det nu är 8 personer men att nya personer ska kunna bli invalda under året. - Kanske ha vikarier för de som sitter i grupperna(typ ställföreträdare/suppleant). Se till så att de som sitter i grupperna skulle ta mer ansvar. T.ex. fyra ordinarie och fyra suppleanter eller några suppleanter. - Nu utgår vi från de grupper som valdes i september och de bör sitta ett år. Kan de sitta kvar till nästa samråd då? - Mötesarvode kanske skulle förpliktiga att de delaktiga skulle ta mer ansvar. - Hade varit roligt om Nils Karlsson, ansvarig för dessa frågor, dök upp vid något tillfälle och var mer aktiv i detta arbete. - Bättre kontakt med politikerna. - Hur fungerar nuvarande struktur? Det fungerar inte alls, de som deltar kommer om de känner för det, samråden handlar om samråd. Det som skulle kunna bli bättre är om vi ger mer befogenheter till förvaltningarna. Plus att fler myndighetspersoner utbildas. Representantskapet du representerar inte dig själv utan en grupp med människor. Personerna i dialoggruppen och i samråden, vem som ska sitta där och hur länge? - En grupp tycker att efter minst två år ska nya representanter utses. Sedan ska dialoggrupperna väljas utifrån behoven. T.ex. Finland 100-år behövs bara under en viss tid. Det måste finnas tydligare regler. - En grupp tycker att nuvarande struktur är bra. Alla som kan komma kommer, men det går inte att bli mer representativt. Det är bra med smågrupper och det ska kunna uppdateras en gång per år. Det är inte så många som vill vara med i grupperna så det är ingen fråga om att det är för många i en grupp utan tvärtom, risk att det blir för få. - Minoriteten ska kunna följa med bättre i budgetarbetet, mer öppenhet. - Kan Malmö stad komma med ett förslag för hur samrådet skulle kunna se ut?

5 5 (6) Frågan lyfts: Vi skulle vilja ha en lokal att kunna samlas och ha möte, har en liten lokal nu men det är inte tillräckligt. Ett önskemål finns att Malmö stad ska kunna ordna en sådan lokal. En annan person lyfter att de saknar en lokal för sin pensionärsförening. Cecilia svarar att det går bra att kontakta t.ex. i stadsområdena och deras mötesplatser. Vänd er till kommunen på det sättet. 8 Finlands 100-årsjubileum Stadsarkivet håller föredrag om vad de har gjort. Bland annat har de en läsklubb med barn på stadsarkivet. De har arbetat sedan januari i år. Stadsarkivet gör en minnessamling och har fått in finska föreningens arkiv samt finska krigsföreningens arkiv. Fler aktiviteter på stadsarkivet: - Malmö kulturhistoriska föreningens årsbok 2018, första artikeln som ska publiceras på finska, och gruppvisningar. - Kommer att hålla intervjuer om att bland annat hur det var flytta till Malmö och om kampen för finskundervisning årsjubileet: Just nu håller kulturförvaltningen på att samla in förslag på hur jubileet kan uppmärksammas. Bland annat kommer en utställning med bild och text att hållas på stadsarkivet. - Stadsarkivet önskar få in foton och dokument eller levnadsberättelser från Malmöfinländare. Kulturförvaltningen önskar tips och önskemål om hur jubileet ska uppmärksammas. Diskussion om vad stadsarkivet/kulturförvaltningen kan göra: - Viktigt att det finns möjlighet för grupperna att inkomma med förslag och saker att lämna till stadsarkivet. - Uppmärksamma gärna vilka olika föreningar som finns och som har funnits sedan tidigare. - Kirsebergs församling har just nu en utställning. - Mer finsk konst från Finland eller inhämtat på andra sätt. - Viktigt att vi även tar det moderna Finland också. Vad är Finland idag? Det finns fördomar om hur det är i Finland idag som inte stämmer, ta mer moderna Finland års jubileumet är för Finland som stat, inte bara finsk kultur eller personer som pratar finska. Mer koncentrerat på vad som är finskt och finskspråkigt i Malmö idag. Kanske fokusera på vad som är finskt här? Och inte vad som är finskt i Finland. - Fokusera på det som är finskt i Malmö t.ex. finska fotbollsspelare, finska företag, finska konstnärer bosatta i Malmö. - Vi ska fira Finlands självständighetsjubileum. - Kanske göra något liknande som i Stockholm, för att dela kostnaderna och göra det billigare. - En fråga väcks om varför kulturgruppen ska hållas separat från 100-årsjubileumsgruppen. - Det poängteras att alla finländare inte är sverigefinnar. - Intensivt samarbete är viktigt för det fortsatta arbetet kring detta. 9 Diskussion och frågor - Cecilia avslutar. Vi är alla olika och har olika idéer på vad vi vill göra.

6 6 (6) - Nils Karlsson kommer att få information om att han önskas vara närvarande. - Hur det fortsatta arbetet ska gå till kommer behöva diskuteras mer, speciellt gällande samrådsstruktur. - Grupperna behöver själva ta ansvar för hur engagerade de är i sina frågor. Bilaga 1. Bilaga 2.