VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 och VERKSAMHETSPLAN 2013 Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos



Relevanta dokument
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Version 1.2

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Delrapport

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Verksamhetsplan för Kollektivhus NU mars 2015 mars 2016

Verksamhetsberättelse WAiK 2012

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Å R S R E D O V I S N I N G SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40

Nominering Årets Leader

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Kommunikationspolicy för Regionförbundet Sörmland

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi

DET HÄR ÄR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012/2013

ORGANISATION. Medlemmar. Styrelse. Kansli

Seminarium om Byggemenskaper Anders Svensson Byggemenskaper 1

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Å R S R E D O V I S N I N G SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Årsmöteshandlingar. årsmöte Feministiskt initiativ Linköping

Vi söker personer till tio styrelseplatser i Kids of Ugandas styrelse, samt valberedningens ordförande och verksamhetsrevisor.

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

DET HÄR ÄR AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Verksamhetsberättelse 2015

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Projekt Graningeskolan

KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

RFSL REGNBÅGEN. Verksamhetsberättelse 2018 INLEDNING MEDLEMMAR STADGEÄNDRING

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

Stadgar för Byrån mot diskriminering i Östergötland

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Att bilda förening 2 (7)

Protokoll Nitus styrelsemöte 19 mars via Adobe Connect

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Stöd till interkulturella projekt

Verksamhetsberättelse för Abrahamsbergsskolans Föräldraförening

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R

Stockholms Spiritualistiska Förening

DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM

Stensund S Trosa Telefon Webb: E-post:

P-riks söker Ledamot med marknadsföringsansvar till styrelsen 2015!

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Styrdokument APSE & APSE-kommittén

Årsmöte november i Alnarp kl Sal 106 Alnarpsgården. Årsmöteshandlingar

VERKSAMHETSPLAN

3 Revidering av kommunikationspolicy

Verksamhetsberättelse 2015

Arbetsplan. Förslag planering:

Verksamhetsplan och budget 2013

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Styrelsen ser gärna att medlemmar engagerar sig i projekt och ordnar informella nätverk, samtalskvällar och dylikt.

Samordningsförbundet Umeå

Stadgar. 1 Ändamål. 2 Medlemskap. Föreningens syfte är att:

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Norrbotten, får härmed avge följande redogörelse för verksamhetsåret 2010.

Stadgar F! Västerås Antagna av årsmöte

Stadgar fo Norsa lvens Vattenra d

Stadgar för Ladyfest Göteborg, antagna på årsmötet

Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016

Styrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten

Protokoll från DVUS årsmöte i Skövde 13 april 2018

Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan, Gibraltargatan 1a Tid: kl 18.30, 24 februari 2010

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

Exempel på att bilda en förening

STADGAR FÖR FEMINISTISKT INITIATIV MALMÖ

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Stadgar för föreningen Öfolket

Riktlinjer för att arrangera FFFF konferens.

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED

Verksamhetsplan. Fastställd på höstmötet

Stadgar EAPN Sverige 2006

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi

Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR )

IKFC. (Iranska Kulturforskningens Center) i Göteborgs

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad )

Yrkeshögskoleförbundet är en nationell ideell förening för anordnare av yrkeshögskoleutbildning. Förbundet ska bedriva medlemsverksamhet.

Verksamhetsplan & Budget

Protokoll fört vid möte för bildande av Föreningen Tankarnas trädgård i Växjö

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

En information om hur det går till att bilda en förening.

Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande

Transkript:

Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos Föreningen för byggemenskaper har syftet att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att: - samla, utveckla och förmedla kunskap om byggemenskaper och vara en plattform för alla med intresse för byggemenskapens idé - stödja och underlätta bildandet av byggemenskaper och genomförandet av deras byggnadsprojekt. Föreningen har ambitionen att fungera som ett nationellt forum för byggemenskaper. Detta dokument är ett försök att sammanföra redovisningen av den verksamhet som planerades för 2012 med en redogörelse för vad föreningen faktiskt har gjort och hur planerna ser ut för det kommande året. Dessutom kompletteras texten med siffror på planerad budget och faktiskt utfall. Byggemenskap i Hamburg Altona Avsikten är att på ett tydligare sätt göra det möjligt att utvärdera verksamheten och se kontinuiteten i planeringen. Vi i styrelsen hoppas att du som läsare förstår och kan uppskatta det här försöket till större överskådlighet. Om det inte fungerar bra får vi välja ett mer konventionellt sätt till nästa år.

FÖRENINGEN I ambitionen att vara ett nationellt forum för Under det första året har föreningen Under det kommande året är avsikten att byggemenskaper ligger också viljan att integrera de lyckats etablera sig som ett centrum för konsolidera föreningen på alla de områden initiativ och aktiviteter som redan existerar i Sverige. byggemenskaper i Sverige. vi börjat arbeta med. Föreningen ska aktivt arbeta för att de byggemenskaper som redan existerar vill vara delaktiga i föreningens arbete, för att dela med sig av vunna erfarenheter och för att ta del av föreningens serviceutbud och andras erfarenheter. Föreningens ambition att vara en nationell samlingsplats för byggemenskaper innebär att det är en prioriterad målsättning att attrahera medlemmar och etablera aktiviteter på flera håll i landet. Göteborg och Skåne har goda förutsättningar för en livaktig verksamhet. Under hösten 2012 bör föreningen sträva efter att attrahera medlemmar även i några mindre städer, t ex Uppsala och Norrköping/Linköping. Föreningen har inte ambitionen att etablera lokalavdelningar med egen styrelse och stadgar, men det kommer troligen att vara naturligt att formera lösare grupperingar med egna aktiviteter lokalt. Den generella målsättningen är att vid utgången av 2012 ha etablerat begreppet Byggemenskap i ett 20-tal kommunala planeringsorgan, i de viktigaste professionella sammanhangen och att minst 5 aktiva byggemenskaper på olika håll i landet är medlemmar i föreningen. Styrelsen bör vara sammansatt av medlemmar med olika bakgrund och från olika håll i landet. Budget 2012 intäkt medlemsavgifter: 7.000,- Medlemsmöten, administration 7.000,- Hittills har endast en byggemenskap blivit medlem samtidigt som vi i slutet av 2012 hade 13 individuella medlemmar. Vi har haft verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö. I Sthlm och Gbg är lokala grupper på väg att formera sig. Vi har nått många kommuner och målet att ha etablerat begreppet i ett 20-tal kommunala planeringsorgan har vi troligen uppnått. Kostnader 2012: 9.256,- Intäkter 2012: 2.150,- Viktigt är att de byggemenskaper som etablerats på olika håll blir delaktiga i föreningen och dess ledning. Utöver i Stockholm och Göteborg ska föreningen hjälpa till att etablera lokal verksamhet i Skåne och i Östergötland. I slutet av 2013 vill vi att föreningen ska ha minst 50 individuella medlemmar och ett tiotal byggemenskaper som medlemmar. Runt om i Sverige bör vi kunna ha 5 byggemenskaper med markanvisning och organiserat samarbete med lika många kommuner. Kostnader 2013: SEK 12.000,- Intäkter 2013: SEK 9.000,-

KOMMUNIKATION HEMSIDAN Hemsidan är central i föreningens interna och externa kommunikation. Under 2012 och 2013 ska sidan utvecklas till en interaktiv portal för arbetet med byggemenskaper i Sverige. Förutom att härbärgera och utveckla kunskapsbasen är ambitionen att sidan ska fungera för match-making mellan personer som vill etablera byggemenskaper med varierande fokus, mellan byggemenskaper och intresserade kommuner och mellan byggemenskaper och personer eller organisationer som kan tillhandahålla de tjänster som krävs för att genomföra gemenskapsprojekt. Den hemsida som etablerades redan innan föreningen bildades är fortfarande i drift och innehåller aktuell information, artiklar, filmer och länkar till annat material om byggemenskaper. Antalet besökare per vecka varierar mellan?? och??. I september beslutade Delegationen för hållbara städer att stödja en ny, interaktiv hemsida med SEK 150k. Arbetet med den övergripande funktionen har påbörjats. Vi har också inlett samtal med organisationer för byggemenskaper i Österrike och Tyskland om att försöka dela på utvecklingskostnaderna för den bakomliggande programmeringen. Under 2013 ska en helt nyutvecklad hemsida med den funktionalitet som beskrivs ovan göras klar. Hemsidan kommer att vara central i kommunikationen mellan alla oss som på det ena eller andra sättet intresserar oss för byggemenskaper. Vi måste därför hjälpas åt att betala de kostnader som är förbundna med utveckling och drift av sidan och det arbete som krävs i bakgrunden. Föreningen har därför ambitionen att ta betalt av de kommuner och de kommersiella bolag som vill använda sig av plattformen. Principerna för prissättningen är inte klara i detalj, men kommer att baseras på organisationens förmåga att betala och den potentiella vinningen med att vara med på sidan. Budget 2012 - intäkter hemsida: 20.000,- Bidrag Delegationen för hållbara städer: 50.000,- Kostnader utveckling hemsida: 70.000,- Kostnader 2012: 267,- Intäkter 2012: 0,- Kostnader 2013: SEK 90.000,- Intäkter 2013: SEK 130.000,-

KOMMUNIKATION ÖVRIGT Som komplement till hemsidan har föreningen även en sida på Facebook som ska användas för att öka kontaktnätet, sprida information och möjliggöra diskussioner kopplade till byggemenskaper. Facebooksidan används mest för att sprida information. I slutet av 2012 följs den av nästan 200 personer. Ett twitterkonto är kopplat till FB-sidan. Facebook och Twitter är snabba och viktiga komplement till hemsidan. Under året ska Facebook/Twitter i större utsträckning användas för att föra ut diskussionen om kontroversiella temata, t ex hur vi tar betalt för våra tjänster, till alla som är intresserade. Förutom det material som kan göras tillgängligt via hemsidan ska föreningen producera foldrar och liknande trycksaker för att enkelt informera om idén med byggemenskaper och om föreningen. Trycksakerna bör utformas för att passa olika målgrupper och finnas nedladdningsbara i pdfformat. Intresset för byggemenskaper kan förväntas vara stort i olika typer av media. Föreningen ska därför utveckla en medveten strategi för att kommunicera och sprida information via olika typer av media. Föreningen ska också aktivt använda olika typer av nätverk, via samarbetsorganisationer eller via personliga kontakter, för att inspirera och sprida kunskap om byggemenskaper. Den skrift om byggemenskaper som Anders Svensson sammanställt på uppdrag av Delegationen för hållbara städer finns tillgänglig på hemsidan. Därutöver har vi använt enkla informationsblad med någon sida grundläggande information. Under året har styrelsen initierat arbetet med en kommunikationsplan men det finns ännu inte något färdigt resultat. Pressmeddelanden har lagts upp på Newsmill. Ett nyhetsbrev har skickats ut till medlemmar och andra intressenter med oregelbundna mellanrum. I mån av ekonomiska resurser ska föreningen ta fram trycksaker som kan användas i olika typer av fysiska möten. Anders Svenssons skrift bör tryckas upp i en mindre upplaga, bindas och säljas vid olika evenemang. Arbetet med massmedia måste förbättras avsevärt, särskilt efter att den nya hemsidan är klar att kanalisera det intresse som vi kan förvänta oss när idén med byggemenskaper blir mer allmänt känd. Nyhetsbrevet formaliseras, ges en bättre form och skickas ut minst varannan månad. Budget 2012 - informationsmaterial: 10.000,- Kostnader 2012: 0,- Intäkter 2012: 0,- Kostnader 2013: SEK 10.000,- Intäkter 2013: SEK 0,-

KUNSKAPSBAS Det material som finns skrivet eller på annat sätt dokumenterat på svenska ska i möjligaste mån göras På hemsidan finns det mesta av det material vi känner till på svenska Det material som redan finns på sidan måste kompletteras med nyskrivet och tillgängligt via föreningens hemsida. Dessutom ska vi tillgängligt. översatt material som fokuserar på bygggemenskaper i Sverige. sålla fram de mest intressanta länkarna till utländska skrifter, hemsidor mm och publicera dessa på sidan. Vi ska aktivt verka för att fördjupa kunskaperna om förutsättningarna för att genomföra projekt med byggemenskaper, t ex vad gäller organisationsformer och avtal, finansiering, process- och projektledning. Kunskapsuppbyggandet sker via utländska exempel, arbete med byggemenskapsprojekt i Sverige, seminarier, utredningar och forskningsprojekt. Föreningen ska tillämpa en genomtänkt strategi för att samla, systematisera och tillgängliggöra kunskapen. Via hemsidan ska föreningen möjliggöra för alla som är involverade i byggemenskaper att presentera sina projekt och sina intentioner, för kommuner att presentera och marknadsföra initiativ som riktar sig mot byggemenskaper och för personer och företag som erbjuder tjänster specifika för byggemenskaper att presentera och marknadsföra dessa. Arbetet med länkar till utländska exempel har inte fullföljts och det finns ännu ingen genomtänkt strategi för uppbyggnaden av kunskapsbanken. Vare sig byggemenskaper, kommuner eller företag har ännu givits utrymme på hemsidan. En strategi för kunskapsbanken ska formuleras under 2013. I den mån det är möjligt ska olika organisationer beredas plats redan på den nu befintliga hemsidan. Budget 2012: 0,- Kostnader 2012: 0,- Intäkter 2012: 0,- Kostnader 2013: SEK 0,- Intäkter 2013: SEK 0,-

KONFERENSER och STUDIERESOR Föreningen genomför 14-16 april en serie seminarier om byggemenskaper. Den 14 och 15 april i Stockholm resp Malmö för privatpersoner och andra som är intresserade av att delta i gemenskapsprojekt eller som har ett allmänt intresse, den 16 april i Malmö i första hand för personer som har ett professionellt intresse. Föreningen bör fortsätta genomföra symposier, seminarier eller liknande evenemang varje halvår på utvalda platser i Sverige. Förutom Stockholm, Göteborg och Lund/Malmö kan även Norrköping, Uppsala och Umeå vara aktuellt redan hösten 2012. Det är viktigt att åstadkomma kontinuitet i denna verksamhet. Under året har föreningen arrangerat konferenser i Stockholm (för intresserade privatpersoner 14/4 och 23/10 och för regionens kommuner också 23/10), i Malmö (för privatpersoner 15/4 och för fackfolk 16/4) och i Göteborg (för alla, men huvudsakligen västsverige) 22/11. Särskilt konferenserna i Malmö och Göteborg har haft ett ambitiöst upplägg och mött stort intresse. Föreningen har som ambition att genomföra en årlig höstkonferens med fokus på att samla det nationella engagemanget i byggemenskaper, ge en uppdatering av vad som hänt och vad som är på gång. I samband med årsmötet på våren genomförs en intern konferens för medlemmar och intresserade. Utöver detta bör lokala grupper genomföra möten på minst 4 olika platser i landet. I samarbete med Tysk-Svenska Handelskammaren planeras återkommande studieresor till Baden-Württemberg och Hamburg / Berlin minst två gånger om året, den första i mars/april 2013. Förutom de öppna konferenserna och seminarierna ska föreningen erbjuda kommuner eller andra speciella grupper skräddarsydda evenemang med information, diskussioner och eventuellt studiebesök. Målet är att kunna genomföra minst två sådana evenemang under 2013. Budget 2012 - Seminariekostnader: 75.000,- Intäkter seminarier: 50.000,- Kostnader 2012: 84.618,- Intäkter 2012: 66.750,- Kostnader 2013: SEK 194.000,- Intäkter 2013: SEK 213.000,-

KOMMUNERNA och andra SAMARBETEN Samarbeten kommer att vara en grundläggande komponent i föreningens verksamhet. Många av de personer som kommer att vilja delta i byggemenskaper har specifika gemensamma intressen, t ex i kollektivboende, i ekologiskt byggande, i självbyggeri, samvaro under ålderdomen eller något annat. Det ligger i föreningens intresse att vara en naturlig samarbetspartner till organisationer vars medlemmar har ett intresse av att åstadkomma speciella byggnader eller boendemiljöer. Sveriges kommuner kommer att vara oundgängliga samarbetspartner. Flera kommuner har redan ett aktivt intresse av att arbeta med byggemenskaper. För föreningen är det en prioriterad uppgift att söka samarbeten med fler kommuner för att möjliggöra att gemenskapsprojekt kan förverkligas. Kopplat till relationerna med kommunerna är stödet från politiken på olika nivåer väsentligt. För att undvika en alltför nära relation med en viss politisk riktning ska föreningen vara noggrann med att söka stöd från olika politiska partier, utan att etablera samarbeten. De kontakter med andra organisationer som har etablerats under 2012 är nästan uteslutande av informell karaktär. Flera av styrelsens medlemmar samarbetar med kommuner, universitet eller andra organisationer inom ramen för sin yrkesutövning eller sina studier. På olika sätt vid egna och andras konferenser, via mail, inom andra föreningar mm utbyter föreningens medlemmar synpunkter och erfarenheter med andra organisationer. Formellt samarbete med kommuner och andra organisationer är en tidskrävande verksamhet som är svår att driva på rent ideell basis. Inför 2013 kommer föreningen därför att försöka upprätthålla kontakter med viktiga organisationer i omvärlden på ett informellt sätt, utom där det finns konkreta vinster på ett organiserat samarbete t ex i externt finansierade verksamheter. Samarbete med kommuner görs i första hand via en konsult som betalas av kommunen men som väljs ut i samråd med föreningen. För att möjliggöra ett sådant urvalsförfarande krävs att föreningen utvecklar en strategi hur urvalet ska kunna göras utan att någon medlem gynnas på ett otillbörligt sätt. Under året har Föreningen officiellt deltagit i ett programsamråd för en detaljplan i Helsingborg. Erfarenheterna från att delta med synpunkter i detaljplanearbeten tyder på att Föreningen ska söka en strategi för att organiserat delta i plansamråd mm. Budget 2012: 0,- Utfall 2012: 0,- Budget 2013: 0,

KOMMUNERNA och andra SAMARBETEN (forts.) Olika typer av företag som arbetar med process- och projektledning, projektering, finansiering, juridisk rådgivning mm kommer att vara viktiga samarbetspartner för alla byggemenskaper. Föreningen ska utveckla former för ett samarbete där företagens seriositet och kompetens är en förutsättning, men där föreningen inte gynnar eller missgynnar specifika företag. Organisationer som arbetar för att utveckla byggandet i Sverige, t ex Delegationen för hållbara städer eller Lantmäteriet, kan ge viktigt stöd. Föreningen ska aktivt arbeta med att utveckla kontakterna med denna typ av organisationer. Utöver detta ska föreningen etablera samarbeten med organisationer för byggemenskaper på andra håll i Europa, t ex i Tyskland, Österrike, Nederländerna och Danmark. Föreningen har under 2012 utvecklat en mall för samarbete med kommersiella intressenter i markanvisningsansökningar. En ansökan har lämnats till Göteborgs kommun i samarbete med Tommy byggare och Inobi. Föreningen ska sträva efter att mallen används fler gånger, särskilt i kommuner som inte har ett specifikt intresse av att stödja byggemenskaper med fördelaktiga villkor i projektutvecklingsprocessen. Under sommaren vill föreningen genomföra en internationell konferens med representanter från organisationer för byggemenskaper i andra delar av Europa. Tid, plats och innehåll är ännu inte klart. Budget 2012: 0,- Kostnader 2012: 0,- Intäkter 2012: 0,- Kostnader 2013: Intäkter 2013: inkl. seminarier inkl. seminarier

FINANSIERING Medlemsavgifterna för 2012 har satts på en låg nivå för Medlemsavgifter kommer troligen aldrig att att ge föreningen vissa intäkter, men utan att fungera på ett väsentligt sätt bidra till föreningens avskräckande. För 2013 föreslår styrelsen ingen finansiering. För 2014 föreslår styrelsen en förändring av avgifternas storlek. Detta innebär att mindre höjning av medemsavgiften för föreningen inte kan lita till medlemsavgifter som enda enskilda medlemmar, från SEK 150,- till inkomstkälla. 200,-/år. För byggemenskaper och studerandemedlemmar föreslås ingen förändring. Motivet för förändringen är att i någon mån förbättra föreningens inkomster samtidigt som medlemsavgiften fortfarande är låg för de flesta. Om intresset från professionella deltagare är tillräckligt stort kan konferenser, seminarier, föreläsningar mm i föreningens namn generera ett visst överskott som kan användas för föreningens verksamhet. Föreningen har sökt ett bidrag från Delegationen för hållbara städer för att utveckla hemsidan. Styrelsen ska under året analysera förutsättningarna för bidrag från andra bidragsgivare och söka ekonomiskt stöd där det bedöms vara möjligt. Möjligheten för kommuner och företag att synas på vår hemsida borde kunna generera vissa intäkter som möjliggör att sidan utvecklas. Styrelsen ges förtroende att utveckla generella principer för hur denna typ av finansiering skall hanteras; vem som får annonsera, prissättning mm. De seminarier som föreningen har varit med om att genomföra har inte resulterat i några överskott. Malmöseminariet i april resulterade i ett underskott som täcks av de företag som var samarrangörer. Det sökta bidraget för utvecklingen av hemsidan, SEK 150 k, beviljades av Delegationen för hållbara städer. Kommande konferenser, studieresor mm ska prissättas så att de om möjligt avkastar en liten vinst för att täcka andra delar av föreningens verksamhet. Hemsidan och möjligheten för kommuner och företag att använda sidan för att informera om erbjudanden ska utnyttjas för finansieringen av verksamheten. Diskussionen om hur prissättningen ska gå till måste föras i hela föreningen och förankras väl. Föreningen ska på ett organiserat sätt undersöka möjligheterna att hitta mer offentlig finansiering. Total budget för 2012: 152.000,- Total omsättning 2012: SEK 94.141,- Föreslagen budget 2013: SEK 326.000,-

STYRELSEN och andra FÖRTROENDEVALDA 2012 Fram till årsmötet i Malmö, 2012-04-15, bestod styrelsen av följande personer: Staffan Schartner, ordförande Karin Saler, kassör Ola Broms Wessel Peter Santesson, ersättare Ulrike Schartner, ersättare Under resten av året och fram till årsmötet 2013 har styrelsen utgjorts av följande personer: Staffan Schartner, ordförande Anna Lethagen, kassör (lämnade styrelsearbetet i augusti 2012 pga utlandsarbete) Ola Broms Wessel, ny kassör från 2012-09-18 Nils Söderlund (har fungerat som sekreterare) Karin Telldén Karin Saler Emma Jonsteg (barnledig fram till hösten 2012) Eveliina Hafvenstein Säteri (suppleant fram till augusti 2012) Maria Block, suppleant Erik Berg, suppleant Sofia Eriksson, suppleant Under 2012 har föreningens revisorer varit: Michael Rudvall och Jonas Loiske Till valberedning har styrelsen utsett: Rickard Nygren, Stockholm Anders Svensson, Lund Janna Bordier, Göteborg Henrik Simonson, Göteborg Under 2012 har styrelsen sammanträtt 9 gånger. Alla möten utom ett har ägt rum i Stockholm med deltagande också via telefon.