2004-09-06. Versionshistorik

2004-09-06 Uppdrag granskning: Pröva överföring av resurser från filialverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga samt till finansiering av löneökningar utanför tilldelad ram Versionshistorik Version Beskrivning Datum Signatur 0.1 Utkast till ledningsgrupperna 2004-08-17 IES 0.2 Underlag för samverkan 2004-08-24 IES 0.3 Underlag till presidiet 2004-09-01 IES 1.0 Till Kulturnämnden 2004-09-06 IES

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 1 BAKGRUND...3 2 UPPDRAGET...3 2.1 Barn och unga... 3 2.2 Löneökningar... 4 3 KOSTNADSSKILLNADER...5 3.1 Personalkostnader... 5 3.2 Mediekostnader... 6 4 UTVECKLINGSPERSPEKTIV...6 4.1 Biblioteken välbesökta och populära... 6 4.2 Utlånen minskar men efterfrågan ökar... 6 4.3 Ökad teknikutveckling... 7 4.4 Samverkan allt viktigare... 7 4.5 Ökad centralisering... 7 4.6 Viktiga mötesplatser... 7 5 FILIALBIBLIOTEKEN SETT UR ETT ÖVERSIKTLIGT PLANERINGSPERSPEKTIV...7 5.1 Ålidhemsbiblioteket (17 500 invånare)... 7 5.2 Mariehemsbiblioteket (11 000 invånare)... 8 5.3 Tegsbiblioteket (11 900 invånare)... 8 5.4 Grubbebiblioteket, Umedalens bibliotek (10 800 invånare)... 8 5.5 Ersbodabiblioteket (8 100 invånare)... 8 5.6 Slutsatser... 8 6 VIKTIGA ÖVERVÄGANDEN FÖR FRAMTIDEN...9 6.1 Geografisk tillgänglighet... 9 6.2 Social infrastruktur... 10 6.3 Centrumlokalisering...10 6.4 Följa barn och unga...11 7 NYA BUDGETDIREKTIV...11 7.1 Bibliotekens roll i skolan... 11 7.2 Ändrad prioritering och översyn av fördelning av kostnader... 12 8 ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR?...13 8.1 Nuvarande organisation... 13 8.2 Framtida organisation?... 13 8.2.1 Medborgarperspektiv... 13 8.2.2 Ökad grad av självbetjäning... 13 8.2.3 Samverkan... 14 8.3 Från 6 till 5?... 14 9 TVÅ VÄGAR...14 9.1 Minskad tillgänglighet i tid...14 9.2 Minskad tillgänglighet i rum... 14 10 RISKBEDÖMNING...15 11 BARNKONSEKVENSBESKRIVNING...15 BILAGOR...17

Sammanfattning Kulturnämndens presidium har gett förvaltningen i uppdrag at göra en jämförande analys av biblioteksverksamheten i Linköping, Lund, Norrköping, Örebro och Umeå. En första delrapport redovisades i november 2003. Den här rapporten är dels ett underlag för samverkan och dels ett underlag till Kulturnämndens beslut om budget och verksamhetsplan 2005. Rapporten ger förslag på, för framtiden, viktiga frågor och ställningstaganden. Ett syfte med uppdraget är att pröva överföring av resurser från filialverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga. Redan idag kan biblioteken redovisa en tydlig prioritering av barn och unga. 20 % av Umeås befolkning är under 18 år. 41 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet. Det är angeläget att nämnden preciserar sin bedömning om hur stor andel av bibliotekens resurser som ska gå till barn och unga. Det andra syftet med uppdraget är att söka förändringar för att kunna finansiera framtida löneökningar. För att klara en budget i balans finansierar biblioteken löneökningar utanför ram genom en avsevärd minskning av anslagen för timersättare samt genom minskade investeringar. Det behövs en annan metod för att finansiera löneökningar. Det finns löneskillnader mellan bibliotekens personal och andra yrkesgrupper som motiverar ytterligare centrala lönemedel. Jämförelsen mellan de fem kommunernas personalkostnader visar att Umeå har mer personal till en lägre kostnad samt att Umeå är konsekvent när det gäller prioritering av barn och unga även i fördelningen av personalresurser. Umeå fördelar en procentuellt större andel av sin personalresurs till filialbiblioteken jämfört med de övriga kommunerna. Jämförelsen av mediekostnader kan tolkas så att Umeå valt att ta vara på den grundläggande investering (lokaler, media, teknik) som finns i ett filialbibliotek och skapa mervärden genom ökad tillgänglighet (mer personal och mer media jämfört med de andra kommunerna). Det kan också tolkas som ett stöd till skolan, där undersökande arbete, nyfikenhet och lust att lära är centrala begrepp som förutsätter tillgång till kompletterande och aktuella läromedel. Nationella och internationella trender leder till följande perspektiv som styrande för en framtida utveckling: - Umeå kommer att ha en fortsatt stor efterfrågan på bibliotekstjänster - Umeås virtuella bibliotek måste utvecklas - Samarbetet inom Umeåregionen ska värnas - Effektiviseringsvinster ska sökas för bl.a. urval, inköp, beställning och iordningställande av media - Bibliotekens roll som central plats när det gäller att tillgodose medborgarnas behov av information ska stärkas - Ökade krav på tillgänglighet och en intensiv besöksfrekvens kräver mer investeringar för kontinuerligt underhåll och en ökad grad av självbetjäning Kulturförvaltningen föreslår geografisk tillgänglighet (cykelavstånd) samt filialbibliotek i respektive områdes största skolenhet som övergripande och långsiktigt hållbart kriterium för lokalisering av biblioteken i Umeå. Kulturnämndens önskan att pröva en omfördelning av resurser från biblioteksverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga måste ställas mot fullmäktiges direktiv att utveckla biblioteken. I ett trängt ekonomiskt läge finns det skäl att ompröva den prioritering som Kulturnämnden hittills gett skolans tillgång till filialbiblioteken. Som ett alternativ till nedläggning av filialbibliotek föreslår förvaltningen att filialbiblioteken prioriterar sitt öppethållande till 1

eftermiddagar och kvällar. Förslaget ger möjlighet för Kulturnämnden att initiera en diskussion med För- och grundskolenämnden med syfte att söka finansiering av ett öppethållande under skoltid. En sådan överenskommelse skulle begränsa de negativa konsekvenserna av ett minskat öppethållande. Oavsett antal enheter och geografisk lokalisering föreslås följande ledord för en framtida organisation; medborgarperspektiv, ökad grad av självbetjäning samt samverkan. Utredningar pågår där en möjlig utveckling är att antalet enheter minskar från 6 till 5. De resurser som då frigörs måste i huvudsak användas för att täcka luckor i bemanningen. Förvaltningen föreslår att resterande resurs används till framskrivning och medfinansiering av externt finansierade utvecklingsprojekt som kan generera betydligt större resurser än den egna insatsen. Kort sammanfattat visar utredningen på två vägval för att uppfylla Kulturnämndens önskan att omfördela 1 miljon kronor från biblioteksverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga samt till finansiering av löneökningar utanför ram; 1. Minskad tillgänglighet i tid (minskat öppethållande på filialbiblioteken) 2. Minskad tillgänglighet i rum (nedläggning av filialbibliotek) Kulturnämndens uppdrag är omfattande och väcker oro hos personalen. Olika aktiviteter har genomförts med syfte att ge möjlighet till inflytande och delaktighet. Arbetstagarparterna har i samverkansprocessen uttryckt ett stöd för utredningen. Förståelsen och acceptansen hos personalen kan öka genom den politiska processen om det tydligare framgår varför andra prioriteringar inom kultursektorn bedöms mer angelägna än biblioteken. En minskning av antalet filialbibliotek innebär en minskad livskvalitet. Att ha nära tillgång till bibliotek är avgörande för barns möjligheter att nyttja biblioteken. En nyligen publicerad rapport konstaterar att användningen av bibliotek minskat påtagligt i Sverige mellan åren 2001 och 2003, bl.a. som en konsekvens av att biblioteksfilialer lagts ner. Enligt rapporten ska minskningen ses som ett varningstecken för ökade sociala skillnader. 2

1 Bakgrund I fullmäktiges direktiv inför budget- och verksamhetsplanering 2004 står: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med berörda nämnder utreda kommunövergripande utvärderings- och resursfördelningsmodeller som underlag för budgetarbete och långsiktig planering. Särskild uppmärksamhet ska ägnas intäktsförändringar, volymförändringar, kvalitets- och ambitionsnivåer samt beaktande av erfarenheter från andra kommuner. Fullmäktiges direktiv visar att jämförelser med andra kommuner kommer att bli redskap i den framtida verksamhetsplaneringen. I augusti 2003 gjordes en förvaltningsintern jämförelse av biblioteksverksamheten i tio 1 kommuner. Jämförelsen visade att Umeå 2001 hade nästan 20 % högre kostnader för biblioteksverksamheten. Samtidigt redovisade Umeå dubbelt så många besökare, en halv gång så mycket öppet och en bokutlåning som var 30 % över genomsnittet för de tio kommunerna. Kostnaden per utlånad bok/media blev i den jämförelsen att Umeå hade nära 10 % lägre kostnader än genomsnittet för de 10 kommunerna. 2 Uppdraget Kulturnämndens presidium gav i september 2003 följande uppdrag till biblioteket: Presidiet uppdrar till Biblioteket utifrån skälen: - optimal användning av pengar - rörlighet i institutioner - "stelna aldrig" att genomföra en konsekvensanalys och jämföra med följande städer: Linköping, Lund, Örebro samt Norrköping. Vari ligger kostnadsskillnaderna för Kulturnämndens bibliotek i Umeå och jämförelserna med ovanstående kommuner? Med utgångspunkt från den "stora" 10 kommunanalys som genomförts i kommunen. Presidiet vill ha svar på frågorna; bedriver vi vår biblioteksverksamhet på optimal nivå? Kan vi "få ut" mer av de satsade pengarna? Isåfall, på vilket sätt? Varierad servicegrad och konsekvenser efter jämförelser, för Umeås del. Organisationsförändringar? Hur erbjuda bibliotekstjänster utan fast verksamhet i alla stadsdelar? Ökad service med indexuppräkning, konsekvenser utan indexuppräkning. Syftet med uppdraget är dels att pröva överföring av resurser från filialverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga och dels att finansiera löneökningar utanför tilldelad ram. Alla förändringar inom 2004 års ram med möjlighet till genomförande 2005 2.1 Barn och unga Ett syfte med uppdraget är att pröva överföring av resurser från filialverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga. Redan idag kan biblioteken redovisa en tydlig prioritering av barn och unga: 1 Gävle, Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund 3

20 % av Umeås befolkning är under 18 år. 41 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 46 % av alla utlån består av barn- och ungdomsböcker. 32 % av det totala medieanslaget går till inköp av barn- och ungdomslitteratur 28 % av det totala mediebeståndet är barn och ungdomsmedia. Bokbussen prioriterar barn och unga genom att regelbundet göra längre stopp vid 29 förskolor, 18 byskolor samt ett antal fritidshem, sexårsgrupper samt hos dagbarnvårdare. Exempel på tidigare omfördelningar till barn och unga inom bibliotekens ram är mer personal 2, utökad budget för inköp av media 3 samt större yta för barn och unga 4. Mot bakgrund av denna redovisning är det angeläget att nämnden preciserar sin bedömning om hur stor andel av bibliotekens resurser och verksamhet som ska gå till barn och unga för att motsvara Kulturnämndens mål. 2.2 Löneökningar Det andra syftet med uppdraget är att söka förändringar i verksamheten för att kunna finansiera framtida löneökningar. Fullmäktige har i ramarna för budgetåret 2005 räknat med 2 % ökade personalkostnader. Därutöver finns en lönereserv på 0,75 % som kommunstyrelsens arbetsutskott förfogar över. Skillnaden jämfört med 2004 är att fullmäktige, i budgetdirektiven, inte ställer något generellt krav på nämnderna att själva genom produktivitetsförbättringar skapa ett ekonomiskt utrymme motsvarande 1,7 % för beräknade löneökningar utanför ram. 2004 finansierar biblioteken löneökningar utanför ram genom en avsevärd minskning av anslagen för timersättare, vilket i sin tur kräver en balansgång mellan en intensivare personalplanering och risken för ökad ohälsa hos personalen. En annan åtgärd är att minska investeringarna för ökad grad av självbetjäning samt IT. Dessa åtgärder är nödvändiga för att klara en budget i balans men blir ett s.k. moment 22 eftersom ett syfte med ökad självbetjäning är att förebygga och minska arbetsmiljöproblem. 2001 skärpte Jämställdhetslagen kraven på arbetsgivarna att förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Inom Umeå kommun har Holmsund / Obbola har prövat en modell där olika yrkesgrupper värderats utifrån arbetets krav och svårighetsgrad. Bibliotekarier har då jämställts med bl.a. lärare 1-9 som har ett löneläge som är upp till 4 500 kr högre än bibliotekarier. 2003 höjde Kulturförvaltningen ingångslönen för bibliotekarier till 99 kr/tim eller 16 005 kr/mån. Samtidigt tvingades vi konstatera att vi inte lyckats överlappa skillnaden till lärargruppen som då låg på 104 kr/tim eller 17 200 kr/mån. Även i yrkesgruppen assistenter finns skillnader som inte går att motivera; de flesta av våra assistenter ligger lägre än assistenter vid andra förvaltningar. Genomförda omfördelningar har inte fullt ut kunnat justera bibliotekariers och assistenters löner. Inför löneöversynen 2004 ansökte förvaltningen därför om att få ta del av centrala medel. Resultatet blev ett tillskott på 137 000 kr vilket ledde till att bibliotekariegruppens löner kunde öka med i genomsnitt 5 %. Skillnaden till lärargruppen finns dock kvar. 2 1998 tillfördes Filialenheten 0,8 bibliotekarie och Barn- och ungdomsenheten 0,75 bibliotekarie för att arbeta med barn- och ungdomsverksamhet 3 1998: 65 000 kr, 1999: 60 000 kr. Till detta kommer att 10 % av medieanslaget för skönlitteratur avsätts för inköp av CD-skivor (musik är ett stort intresse för många ungdomar) samt att yngre vuxna prioriteras vid inköp av engelskspråkig skönlitteratur 4 15 % av Stadsbibliotekets publika yta används idag till biblioteksverksamhet för barn och unga 4

Den metod som fullmäktige under senare år valt för att finansiera löneökningar får stora konsekvenser för biblioteksverksamheten. Om förutsättningarna för 2003 och 2004 fortsätter att gälla innebär det att biblioteken behöver finansiera löneökningar på c:a 400 000 kr/år. Förenklat uttryckt skulle man kunna säga att det kan innebära en nedläggning av ett filialbibliotek vart annat år. På tio år skulle samtliga filialbibliotek vara borta. Det kan inte vara en önskvärd utveckling. Slutsatsen blir att det behövs en annan metod för att finansiera löneökningar samt att det finns motiv för ytterligare centrala lönemedel för att justera de skillnader i lön som inte går att motivera utifrån lönekriterier. 3 Kostnadsskillnader En första utredning utifrån befintlig statistik på nationell nivå (Kulturrådet/SCB) visar att Umeå har de näst högsta kostnaderna av Linköping, Lund, Norrköping och Örebro. Kostnaderna måste dock relateras till att Umeå redovisar de högsta resultaten vad gäller prestationer som boklån/invånare, barnbokslån/barn och sammanlagt öppethållande/vecka. Statistiken är baserad på bruttokostnader vilket försvårar en jämförelse mellan olika kommuner. Om vi som exempel tar kostnaderna för biblioteksdatasystemet uppstår dubbla kostnader för Umeå eftersom vi dels redovisar en kostnad för hela systemet och dels redovisar en intäkt från kommundelsnämnderna och Umeåregionen för samnyttjande av systemet. En enkät, baserad på frågor om nettokostnader, har därför skickats till de övriga kommunerna. Arbetet är omfattande och rutiner och relationer måste byggas långsiktigt. Några erfarenheter från arbetet är: - Trots att biblioteksverksamhet är en ganska enhetlig verksamhet nationellt så finns det stora skillnader på hur kommuner följer upp kostnader - Organisationen påverkar kostnaderna. Umeå är den kommun som mest konsekvent har integrerat filialbiblioteken med en skola. Umeå är också den enda kommun som har ansvaret för folkbibliotek fördelat på fem olika nämnder - Nationell statistik kan innehålla tryckfel. T.ex. redovisar Linköping lokalkostnader på 2,3 milj. kr i den nationella statistiken medan man i enkäten svarar 23,2 milj. kr. Från enkäten kommenteras de två största kostnadsställena; personal- och mediekostnader. 3.1 Personalkostnader Personalkostnader är den största enskilda posten för biblioteken. Jämförelsen visar här att Lund och Umeå har flest antal årsarbetare, 92 respektive 80. Det ska jämföras med Linköping som ligger lägst med 60. Norrköping och Örebro 63. En förklaring till de stora skillnaderna är att t.ex. Örebro har en lägre bemanning av filialbiblioteken samt att Linköping och Norrköping har färre filialbibliotek. I den här första undersökningen går det bara att urskilja personalkategorierna bibliotekarier och övrig personal. Linköping, Lund och Umeå har störst andel bibliotekarier (50 %), Norrköping och Örebro kring 40 %. De genomsnittliga kostnaderna per helårsanställd påverkas av löneläget och ger en delvis annan rangordning; Linköping ligger fortfarande högst med 360 000 kr, Lund och Örebro 350 000 kr, Umeå 295 000 kr och Norrköping 260 000 kr. Av de totala personalkostnaderna fördelar Umeå minst (62 %) till Stadsbiblioteket 5. Örebro som är mest jämförbar med Umeå vad gäller de totala personalkostnaderna fördelar 75 % av dessa till sitt stadsbibliotek 6. Skillnaden är så stor att kostnaden motsvarar tio helårsverken (med Umeås lönenivå). Umeå har avsatt mest personal till biblioteksverksamhet för barn och unga; 5 För att kunna jämföra räknas bokbuss och skolbiblioteksservice till Stadsbiblioteken 6 I Örebro pågår en översyn med syfte att omfördela resurser från Stadsbiblioteket till stadsdelsbiblioteken 5

16 % av Stadsbibliotekets personal att jämföras med Lund 9 %. Umeå avsätter 20 % mindre personalresurser för biblioteksverksamhet för vuxna (fack och skön) jämfört med Örebro. Slutsatsen av jämförelsen blir att Umeå har mer personal till en lägre kostnad samt att Umeå är konsekvent när det gäller prioritering av barn och unga även i fördelningen av personal. Umeå fördelar också en procentuellt större andel av sin personalresurs till filialbiblioteken. 3.2 Mediekostnader Lund har högst medieanslag 61 kr per invånare. Umeå 56 kr, Örebro 48 kr, Norrköping 44 kr och Linköping 33 kr/invånare. Umeå satsar mest på filialbiblioteken 7, i genomsnitt 245 000 kr/filial. Örebro ligger här lägst med 135 000 kr/filial. Linköping 190 000 kr, Lund och Norrköping 200 000 kr. Barnmedias andel av totala medieanslagen fördelar sig så här; Norrköping 34 %, Lund och Linköping 33 %, Umeå 32 %. Norrköping har den tydligaste prioriteringen av inköp av barn- och ungdomslitteratur till filialbiblioteken (62 % av filialbibliotekens totala medieanslag). Jämförelsen kan tolkas så att Umeå valt att ta vara på den grundläggande investering (lokaler, media, teknik) som finns i ett filialbibliotek och skapar mervärden genom ökad tillgänglighet (mer personal och mer media jämfört med de andra kommunerna). Det kan också tolkas som ett stöd till skolan, där undersökande arbete, nyfikenhet och lust att lära är centrala begrepp som förutsätter tillgång till kompletterande och aktuella läromedel. 4 Utvecklingsperspektiv Trots signaler om mindre resurser finns starka signaler om att Kulturnämnden önskar se en utveckling av biblioteksverksamheten. Vilka tjänster kommer då att efterfrågas om några år? Efter en genomgång av olika dokument 8, samtal i ledningsgrupper, samverkansgruppen samt på enhets- och personalmöten blir följande nationella och internationella trender styrande för den framtida planeringen. 4.1 Biblioteken välbesökta och populära 70 % av befolkningen (90 % av alla studerande) besöker och använder biblioteken. Det är fler kvinnor än män bland besökarna och besöksfrekvensen ökar med utbildningen. I en nyligen genomförd kundundersökning anger 91 % av dem som besöker något av biblioteken i Umeåregionen att de är nöjda eller mycket nöjda med den service de får. Umeå har en befolkning med högre utbildningsnivå än genomsnittet för Sveriges kommuner och kommer därför att ha en fortsatt stor efterfrågan på bibliotekstjänster. 4.2 Utlånen minskar men efterfrågan ökar Lägre bokmoms, billiga pocketböcker samt en ökad köpkraft hos konsumenterna leder till att allt fler köper böcker. Personer som bor i större städer och/eller har en högre utbildningsnivå köper fler böcker. Bibliotekens utlån av böcker kommer att minska även i Umeå. Efterfrågan på bibliotekens tjänster, elektroniskt lagrad information, att kunna låna musik och film på biblioteken kommer att öka. 7 För att kunna jämföra ingår ej medieanslaget för bokbuss och skolbiblioteksservice 8 Kulturbarometern 2002. Kulturen i siffror 2003:1 Om världen 2003. Kulturrådets omvärldsanalys 2003 OCLC Environmental Scan : Pattern Recognition 6

4.3 Ökad teknikutveckling Teknikutvecklingen fortsätter både på biblioteken och i hemmen och leder till ändrade informations-, kommunikations- och läsvanor. Allt fler ställer frågor på webben. En stor undersökning i USA visar att sökmotorn Google under en dag besvarar mer än 200 milj. frågor på 88 olika språk. Bibliotekens informationstjänster måste ses över och delvis förändras. Umeås virtuella bibliotek måste utvecklas. 4.4 Samverkan allt viktigare Förslaget till lag om ändring av bibliotekslagen 9 föreskriver bl.a. en ny paragraf som gäller samverkan. Här har Umeå tidigt tagit initiativ till en utveckling genom det EU-finansierade projektet Bibliotek 2007. Samarbetet inom Umeåregionen ska även fortsättningsvis värnas och utvecklas. Ett utökat samarbete med Umeå universitetsbibliotek ska initieras. 4.5 Ökad centralisering Översynen av Kungl. Biblioteket 10 ger signaler om ökad centralisering som t.ex. nationalbibliografisk databas, nationellt bibliotekssystem, nationell katalog samt nya rutiner för förvärv av böcker. Umeåregionens bibliotek har redan utvecklat en infrastruktur som tar vara på dessa samordningsvinster på lokal nivå. Det som återstår att pröva är om det går att skapa en effektivare hantering för bl.a. urval, inköp, beställning och iordningställande av media. 4.6 Viktiga mötesplatser Biblioteken är välbesökta och erbjuder en stor variation i sitt utbud av tjänster; kultur, upplevelser, program, utställningar, studiemiljö, information, problemlösare i människors vardagsliv samt som mötesplats. Till biblioteken är alla välkomna, det kostar inget att besöka dem och det är aldrig slutsålt. Människor möts och bildar tillsammans ett mönster som kan liknas vid en social mosaik. Chefsforum (den förvaltningsövergripande ledningsgruppen) har i Omvärld Invärld 2003 konstaterat att kommunen i framtiden kommer att möta en än mer engagerad, ifrågasättande generation som kräver information, insyn och inflytande. Chefsforum framhåller därför vikten av att stärka bibliotekens roll som central plats när det gäller att tillgodose medborgarnas behov av information. Biblioteken möter ökade krav på tillgänglighet. En följd av detta och den intensiva besöksfrekvensen blir att mer investeringsmedel behövs för kontinuerligt underhåll och en ökad grad av självbetjäning. 5 Filialbiblioteken sett ur ett översiktligt planeringsperspektiv Umeås filialbibliotek har befolkningsunderlag som motsvarar hela kommuner i Västerbotten. Ålidhems-, Mariehems- Tegsbiblioteket samt de två biblioteken på Grubbe och Umedalen kan jämföras med Lycksele (13 000 invånare) och Ersbodabiblioteket med Vännäs (8 500 invånare). För att få en mer övergripande bild av nuvarande lokalisering har biträdande planeringschefen bidragit med nedanstående kommentarer om filialbibliotekens placering samt deras upptagningsområdens utveckling på kort och lång sikt. 5.1 Ålidhemsbiblioteket (17 500 invånare) Komplettering pågår med storleksordningen 100 lägenheter på Ålidhem, och planer finns för nästan motsvarande mängd på Carlshem. Väster om Tvistevägen mellan universitetsområdet och Ålidhem pågår färdigställandet av 430 lägenheter främst avsedda för studenter. En fortsatt utbyggnad av Tomtebo är planerad med i första hand 800-1000 lägenheter vid Nydalasjöns 9 Om biblioteksverksamheterna. PM av direktören John Erik Forslund. Kulturdepartementet Ds 2003:66 10 KB ett nav i kunskapssamhället. SOU 2003:129 7

sydspets samt i ett läge i anslutning till den diskuterade golfbanan på den östra sidan av sjön (ca 400 lägenheter). I gällande översiktsplan finns sedan en fortsatt utbyggnad på den östra sidan av Nydalasjön skisserad på längre sikt. En komplettering av Nydalahöjd är under utredning. Ålidhemsbiblioteket har ett optimalt läge; det ligger i centrum, i en högstadieskola, har kollektivtrafikläge samt ligger på gångavstånd för stora grupper. 5.2 Mariehemsbiblioteket (11 000 invånare) Aktuella planer finns på en utbyggnad av Mariestrand (området mellan Mariehemsvägen och Kolbäcksvägen) med ca 500 lägenheter. På Berghem byggs för närvarande drygt 300 lägenheter. En plan för bostadsbebyggelse på Campusområdet omfattande 730 nya lägenheter antas inom kort. För Mariehems centrum har förnyelse diskuteras. Mariehemsbiblioteket ligger i en högstadieskola med kollektivtrafikläge. Möjlighet finns att flytta biblioteket till Mariehems centrum. 5.3 Tegsbiblioteket (11 900 invånare) En plan för ett 20-tal småhus är aktuell i Röbäck. På längre sikt berörs upptagningsområdet av ev. ny bostadsbebyggelse på Ön. Möjligheten kommer att prövas inom kort i en fördjupad översiktsplan. Även i Yttersjö och Stöcksjö planeras ytterligare småhusbebyggelse. Dessa områden betjänas i dagsläget av bokbussen. På lång sikt kan Skravelsjö bli aktuellt som ett större utbyggnadsområde. Tegsbiblioteket har koppling till skolan men är inte samlokaliserad. Ett nytt läge är önskvärt på sikt. Kollektivtrafikstandarden är acceptabel men inte i nivå med övriga filialbibliotek. Röbäck täckes inte in på tillfredsställande sätt. 5.4 Grubbebiblioteket, Umedalens bibliotek (10 800 invånare 11 ) En utbyggnad av västra Umedalen med ca 120 småhus i olika former har inletts. Ca 60 nya lägenheter på Kyrkhamnsskolan är också aktuella. Hela tiden pågår även mindre saneringar/förtätningar i området. På sikt kommer Sandåkern att bli aktuell för bostadsbebyggelse. Omfattningen är i dagsläget oklar. Både Grubbebiblioteket och Umedalens bibliotek är samlokaliserade med högstadieskolor och har bra kollektivtrafik. Två bibliotek innebär att stadsdelen har den högsta servicenivån inom centralorten. 5.5 Ersbodabiblioteket (8 100 invånare) En fortsatt utbyggnad av Ersmark på både kort och lång sikt (villor) kan förväntas. Planer på 50 villor är aktuella och ytterligare ett 30 tal kan komma till stånd inom kort. Området betjänas idag av bokbussen. På sikt kan f.d. I 20-området komma att bebyggas, men inga beslut är i dagsläget fattade. Det är därför oklart ifall detta påverkar upptagningsområdet. Ersbodabiblioteket ligger något fel i området. Fördelarna är att placeringen är kollektivtrafikorienterat, har centrumläge och ligger nära Östra Ersbodaskolan (L,M). Biblioteket är väl inarbetat i området och utgör kärnan i Ersboda Folkets Hus. 5.6 Slutsatser De slutsatser som biträdande planeringschefen gör är följanden: Filialbibliotekens upptagningsområden varierar kraftigt från det minsta området Grubbe, Umedalen där drygt 10 000 boende har tillgång till två bibliotek till det största området Ålidhem som betjänar drygt 17 000 boende. Mot bakgrund av detta kan man tala om en övertäckning när det gäller biblioteksservicen på Backenområdet. Motsvarande gäller även för Ersboda och Mariehemsbibliotektet om man ser till avstånden, men här omfattar upptagningsområdena dubbelt så många boende samt att E 4 utgör en barriär mellan stadsdelarna. 11 Grubbebiblioteket 6 800 och Umedalens bibliotek 4 000 8

Samtliga filialbibliotek har ett förhållandevis varierat befolkningsunderlag. Ålidhem har lägst andel barn och äldre. Även på Mariehem är andelen barn låg och det gäller även för gruppen äldre på Ersboda. Relationerna mellan olika målgrupper kommer att förändras efter hand som stadsdelar åldras eller att nybyggnadsområden kommer till. Med den utbyggnadsstrategi som gäller för framtiden, där fokuseringen ligger på kompletteringar inom och i anslutning till den befintliga stadsstrukturen, kommer det inte att vara aktuellt att följa barnkullarna utifrån nya stora exploateringsområden av typen Ersboda och Tomtebo. Detsamma gäller även äldre där utgångspunkten är att äldre personer så länge som möjligt ska bo kvar hemma. Det finns bra möjligheter att åka kollektivt till biblioteken med visst undantag för Teg. Biblioteken på Ålidhem och Ersboda har både kopplingar till centrumlägen, annan service och skolor. De förenar syftet med att vara en naturlig mötesplats i stadsdelen med att vara nära tillgängliga för barn och unga. Grubbe och Mariehem är tydliga skollösningar och Tegsbiblioteket kan sägas vara en speciallösning. En flyttning av biblioteket till Mariehems centrum skulle sannolikt gynna tillgängligheten till biblioteket inte minst för den tillkommande bebyggelsen. Det skulle även bli ett värdefullt tillskott av kulturell service till stadsdelens centrum. 6 Viktiga överväganden för framtiden En fråga som ställs i uppdraget är: Hur erbjuda bibliotekstjänster utan fast verksamhet i alla stadsdelar? En annan fråga som bör ställas är: Hur viktiga är filialbiblioteken för den sociala infrastrukturen i Umeås stadsdelar? Här presenteras fyra olika utgångspunkter för en framtida biblioteksstruktur. Varje utgångspunkt har sina möjligheter och svårigheter. Förvaltningens ambition har varit att ge förslag på en struktur som ska vara långsiktigt hållbar och utgå från Kulturnämndens prioritering av barn och unga. Befolkningsprognosen för Umeå visar inget trendbrott för åldersgruppen 65+. År 2008 sker en ökning med c:a 100 personer per år som beräknas ligga fast under 10 15 år. Det är dock troligt att denna åldersgrupp kommer att bo kvar hemma högre upp i åldrarna än idag och att deras behov av biblioteksservice kommer att vara mer varierad och ställa högre krav än idag. 6.1 Geografisk tillgänglighet. Som ett övergripande kriterium för lokalisering av bibliotek föreslår Kulturförvaltningen att alla som bor i tätbebyggt område ska ha cykelavstånd (c:a 2 km) till ett bibliotek. Utanför tätorten ska biblioteksservice erbjudas med bokbuss. Som tidigare konstaterats finns en viss övertäckning, främst för Grubbe / Backen / Umedalen men även för Mariehem / Ersboda. Jämfört med Grubbe / Backen / Umedalen har Mariehem / Ersboda dubbelt så stort befolkningsunderlag. E4 bildar också en barriär mellan stadsdelarna. En nedläggning av Grubbebiblioteket innebär en målkonflikt med Fullmäktiges beslut att skapa en struktur i stadsdelar med lokala utvecklingscentra. 74 % av de som bor inom Stadsbibliotekets upptagningsområde nås av ytterligare ett bibliotek inom en radie på 2 km. I beskrivningen av biblioteksstrukturen i Umeå bör också universitetets bibliotek på campusområdet nämnas. Universitetsbiblioteket är tillgängligt för alla som vill låna men är starkt profilerat i sitt serviceutbud på forskare och studenter och svarar inte mot Kulturnämndens prioritering av barn och unga eller Fullmäktiges direktiv om att utveckla lokala utvecklingscentra. Umedalens bibliotek ligger under För- och grundskolenämndens ansvar och berörs budgettekniskt inte av Kulturnämndens uppdrag. Biblioteket startade på 1930-talet som ett 9

sjukhusbibliotek. På 1990-talet öppnades det för boende i området och blev ett filialbibliotek under Kulturnämnden. 1994 startade Umedalsprojektet med syfte att pröva en ny styrform med brukarinflytande samt integrering av förskola, skola, fritidshem, fritidsgård och bibliotek. Ett resultat av integreringen är bl.a. ett uppmärksammat litteraturpedagogiskt och informationssökande arbetssätt för barn upp till 16 år. 1997 tog fullmäktige ett beslut som innebar att Umedalens bibliotek las under dåvarande Skolstyrelsens ansvar och att 713 000 kr fördes över från Kulturnämnden. Budgeten för Umedalens bibliotek är för år 2004 870 000 kr. Kommunfullmäktige har gett styrelser och nämnder i uppdrag att tillskapa intraprenader (självständiga enheter med tydliga mål och uppdragsbeskrivningar). Syftet är att utveckla såväl den medborgar-/kundupplevda kvaliteten som den medarbetarupplevda arbetsmiljön. Kulturnämnden har beslutat att Grubbebiblioteket ska övergå till intraprenad med avtal för perioden 2004-01-01 2006-12-31. Budgeten 2004 är för Grubbebiblioteket 1,4 milj. kr. Utifrån ovanstående resonemang föreslår förvaltningen att Kulturnämnden och För- och grundskolenämnden tar ett gemensamt ställningstagande till Grubbebiblioteket och Umedalens bibliotek. 6.2 Social infrastruktur Som ett komplement till det övergripande kriteriet om geografisk tillgänglighet föreslår förvaltningen att Kulturnämnden utgår från den övergripande målsättningen att utveckla skolor i stads- och kommundelar till lokala utvecklingscentra. Bibliotek är centrumskapande och bidrar till en hög livskvalitet vilket talar för att de ska ingå i detta arbete. Att EU valt social sammanhållning med syfte att integrera människor med handikapp, invandrare och etniska minoriteter som ett nyckelområde för perioden 2007 2013 förstärker ytterligare motivet till att använda social infrastruktur som kriterium. En långsiktigt hållbar struktur är att Kulturnämnden väljer att lokalisera sina filialbibliotek till den största skolenheten inom området. Dagens lokalisering av Grubbebiblioteket, Mariehemsbiblioteket och Ålidhemsbiblioteket stämmer väl överens med detta kriterium. Förvaltningen anser att även Ersbodabiblioteket uppfyller detta kriterium. Ersbodabiblioteket utgör tillsammans med Ersboda Folkets Hus en väl inarbetad mötesplats och biblioteket ligger i direkt anslutning till Östra Ersbodaskolan. En fråga som kvarstår att lösa utifrån denna utgångspunkt är att få till stånd en långsiktigt bra lösning för Teg. Tegsbiblioteket ligger i en gammal affärslokal. Biblioteket är i stort behov av nya, mer ändamålsenliga lokaler. Kulturnämnden har sedan 1995 arbetat för en lokalintegrering med Tegs centralskola. Investeringsmedel finns sedan 2003 i För- och grundskolenämndens budget. För att skapa en handlingsberedskap för flytt är nuvarande hyreskontrakt omförhandlat och löper med ett års förlängning. Eftersom För- och grundskolenämnden beslutat att senarelägga investeringen kommer ingen uppsägning av hyresavtalet att ske i år, en flytt kan ske tidigast 2006-09-30. När För- och grundskolenämnden genomför investeringen kommer även Tegsbiblioteket att uppfylla kriteriet på lokalisering till största skolenhet. En resurs på 200 000 kr, motsvarande hyreskostnaden för nuvarande lokaler frigörs, samtidigt som en kapitalkostnad på 120 000 kr för inredning tillkommer. Tegsbiblioteket har idag en budget på 1,3 milj.kr. En flytt till skolan kommer att leda till fler besökare och därmed kräva mer resurser. 6.3 Centrumlokalisering En utgångspunkt som prövats under utredningsarbetet har varit att göra stadsdelsövergripande servicelägen till ett kriterium för lokalisering av bibliotek. Exempel på stadsdelsövergripande centrumlägen är Ersboda/Mariedal, Strömpilen och det planerade handelsområdet Klockarbäcken. En konsekvens av en sådan lokalisering blir att biblioteken då inte bidrar till utvecklingen av lokala utvecklingscentra och att närhetsprincipen för barn och unga faller. 10

En lokalisering av bibliotek till lokala stadsdelscentra som t.ex. Mariehem och Tegsborg skulle ge en bättre närhet, men kan påverkas av en omstrukturering av detaljhandeln. Man skulle också kunna tänka en bibliotekslokalisering till Umeå Ö; Botniabanans planerade resecentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. En sådan lokalisering skulle gynna kommunens största arbetsområde och ligga i direkt anslutning till bostadsområdet Öbacka II med 600 planerade lägenheter. Även boende i Botniabaneregionen skulle gynnas, men inte primärt de närboende. Biblioteken på Ålidhem och Ersboda har både kopplingar till centrumlägen, annan service och skolor. De förenar syftet att vara en naturlig mötesplats i respektive stadsdel med att vara nära tillgängliga för barn och unga. En flytt av Mariehemsbiblioteket, från Bräntbergsskolan till Mariehems centrum skulle, enligt biträdande planeringschefen, bli ett värdefullt tillskott av kulturell service till stadsdelens centrum och även öka tillgängligheten för den planerade bebyggelsen. En flytt innebär dock att man tappar kopplingen till skolan och möjligheten att samnyttja biblioteksresurser. 6.4 Följa barn och unga Till sist en tanke att söka kriterier för en mer flexibel lokalisering som ständigt tar hänsyn till var barnen bor och verkar. Med den utbyggnadsstrategi som gäller för Umeå, med målet att 50 % av utbyggnaden ska ske genom kompletteringar av befintligt bostadsbestånd, kommer det inte att finnas något område som utmärker sig med en stor tillväxt av barn och unga. Det är därför inte aktuellt att beskriva konsekvenser av en sådan lokalisering. 7 Nya budgetdirektiv Inför åren 2005 2007 har kommunfullmäktige gett kulturnämnden och kommundelsnämnderna följande uppdrag: Biblioteken ska utvecklas till en tillgänglig mötesplats, inte minst en elektronisk dito. Dessutom ska det mobila biblioteket utvecklas i form av en barnkulturbuss utöver befintlig bokbuss. Kulturnämndens önskan att pröva en omfördelning av resurser från biblioteksverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga måste ställas mot fullmäktiges direktiv om en utveckling av biblioteken. En möjlighet att till viss del tillgodose båda inriktningarna är att Kulturnämnden söker en annan ekonomisk överenskommelse med skolan. Idag finns en praxis som innebär att skolan står för lokalkostnader, medan Kulturnämnden står för kostnader för personal, media och teknik. 7.1 Bibliotekens roll i skolan Vilket ansvar har Kulturnämnden för elevers tillgång till bibliotek? Biblioteksverksamhet är reglerad i bibliotekslagen 12 och ett förtydligande av ansvaret för elevers tillgång till bibliotek finns i läroplanerna 13. Där står att rektor har ansvar för att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. 12 SFS 1996:1596 13 Lpo 94, Lpf 94, Lpfö 98 11

Biblioteksplanen, som 2001 togs av samtliga nämnder med ansvar för bibliotek, tydliggör de olika roller som ett folk- respektive skolbibliotek har. Folkbibliotekens grundläggande uppgifter är att förmedla kultur och tillhandahålla information. Detta sker genom att avgiftsfritt tillhandahålla ett varierat bestånd av informationskällor, samt ett kvalitetsmässigt värdefullt mediebestånd utifrån medborgarnas behov och önskemål. Folkbiblioteken spelar också en viktig roll som komplement till andra bibliotek, både kommunala och statliga. Skolbibliotekens grundläggande uppgift är att vara ett redskap i skolans pedagogiska arbete. Med hjälp av skolbiblioteket utvecklas elevernas språkförmåga, som i en vidgad tolkning innebär att kunna läsa, förstå och återberätta information, att kritiskt granska och att välja rätt medier och redskap för sitt sökande och sitt eget berättande. För detta krävs att man, i direkt anslutning till skolan, tillhandahåller resurser i form av lokaler, olika media, teknik och personal. Skolplanen 14 angav språk och kommunikation som två prioriterade områden: Skolbiblioteken har en viktig roll i skolans verksamhet. De har dels en informationsuppgift, dels en kulturuppgift. Den kunskapssyn som avspeglas i läroplanerna där undersökande arbete, nyfikenhet och lust att lära sätts i centrum kan konkretiseras i skolbiblioteket. Biblioteket har därför en central roll i en modern pedagogik som baseras på barnens och elevernas självständiga arbete och kunskapssökande. Skolbibliotekets tillgänglighet ska vara ett prioriterat område. Likvärdig tillgång till skolbibliotek ska säkerställas genom en medveten fördelning av resurserna, vilket också kan betyda användning av mobila enheter. I den lokala arbetsplanen ska varje skola ange mål för undervisning i informationssökning och lässtimulerande åtgärder. Umeå kommun ska initiera utvecklingsprojekt inom läsning och läsinlärning tillsammans med Umeå universitet. Av dessa dokument framgår det tydligt att det är skolan som har huvudansvaret för elevers tillgång till bibliotek. 7.2 Ändrad prioritering och översyn av fördelning av kostnader I ett trängt ekonomiskt läge finns det skäl att ompröva den prioritering som Kulturnämnden hittills gjort av skolans behov av biblioteksservice. Resonemanget har stöd i revisionsrapporten Hur ungdomskultur och biblioteksverksamhet samordnas i Umeå kommun 15 där man konstaterar att det finns behov av att ytterligare tydliggöra ansvar och roller för de kommunala biblioteksresurserna. Komrev skriver: Vi rekommenderar att Kulturnämnden tillsammans med övriga berörda nämnder gemensamt tydliggör: Vad Kulturnämnden och övriga nämnder vill ha ut av samarbetet när det gäller biblioteksverksamhet Vilka roller och ansvar respektive nämnd har för de gemensamma verksamheterna. Fullmäktige har gett skolan direktiv som förstärker vikten av samordning av bibliotekens resurser: Andelen 10-åringar som kan läsa och skriva ska öka med målet att uppnå 100 procent 14 En trygg skola med kunskaper till alla. Skolplan för Umeå kommun 2000 2003. 15 Revisionsrapport. Granskning av Hur ungdomskultur och biblioteksverksamhet samordnas i Umeå kommun. Maj 2004. Komrev på uppdrag av revisorerna i Umeå kommun 12

Andelen barn med godkända kärnämnen i årskurs 9 ska öka med målet att uppnå 100 procent. Biblioteken arbetar mycket med läsfrämjande åtgärder och är en viktig samarbetspartner i det läspedagogiska arbetet. Fullmäktiges direktiv samt skolans egna mål att elever ska ha likvärdig tillgång till bibliotek motiverar en översyn av fördelningen av kostnaderna. Som ett alternativ till nedläggning av filialbibliotek föreslår förvaltningen att Kulturnämnden prioriterar filialbibliotekens öppethållande till eftermiddagar (från kl. 15.00) samt kvällar. De resurser som då frigörs kan användas till finansiering av löneökningar utöver ram samt till en delfinansiering av mobil biblioteksverksamhet som fullmäktige angett i budgetdirektiven. Förslaget ger möjlighet för Kulturnämnden att initiera en diskussion med För- och grundskolenämnden med syfte att söka finansiering av ett öppethållande även under skoltid. En sådan överenskommelse skulle begränsa de negativa konsekvenserna av ett minskat öppethållande. 8 Organisationsförändringar? Uppdraget ställer även frågan om organisationsförändringar. 8.1 Nuvarande organisation Den nuvarande organisationen arbetades fram efter tre ledord; låntagaren i centrum, ökad tydlighet (i måluppfyllelse och ledarskap) samt bättre helhetssyn (utåt agera som ett bibliotek). Sedan 1998 finns 6 enheter; Faktaenheten, Enheten för skönlitteratur, Barn- och ungdomsenheten, Filialenheten, Basenheten samt Sveriges Depåbibliotek i Umeå/Umeå lånecentral som finansieras av statliga medel. För att stödja en helhetssyn på bibliotekens service, samt för att motverka arbetsmiljöproblem, är en bärande tanke i nuvarande organisation att alla enheter arbetar med hela kedjor av arbetsuppgifter, från urval, inköp och iordningställande av media till information, utlån, bokuppsättning och bokvård. 8.2 Framtida organisation? En ny organisation måste ha sin utgångspunkt i de krav och förutsättningar (se tidigare avsnitt) som ställs på ett framtida bibliotek. Här presenteras några ledord för en framtida organisation, oavsett antal enheter och geografisk lokalisering. 8.2.1 Medborgarperspektiv En framtida organisation ska anpassa och utveckla verksamheten utifrån ett medborgarperspektiv. Det sker bl.a. genom: - att bibliotekens tjänster kännetecknas av en hög tillgänglighet - att bibliotekens tjänster motsvarar medborgarnas behov och önskemål - att bibliotekens besökare upplever ett gott bemötande 8.2.2 Ökad grad av självbetjäning En ökad grad av självbetjäning ökar biblioteksbesökarens integritet och bidrar till en bättre arbetsmiljö. En framtida organisation ska stödja att biblioteken blir mer självinstruerande men med möjlighet till en fördjupad/specialiserad service. Det sker bl.a. genom: - att den publika verksamheten blir mer flexibel både vad gäller bemanning och tillgång till specialistkompetens - att fler tjänster erbjuds via webben med särskild inriktning på ökad tillgänglighet och interaktivitet 13

- att ett ekonomiskt utrymme för ökade kapitalkostnader för investeringar för ökad grad av självbetjäning skapas 8.2.3 Samverkan Samverkan med andra är ett sätt att samnyttja resurser och minska kostnader och/eller öka kvalitén. Bibliotek 2007 kan ses som ett exempel på hur Kulturnämnden arbetat för att få extern finansiering till nyskapande utveckling genom samverkan över kommungränser. Det EUfinansierade projektet har tillfört Umeåregionens bibliotek 10 milj. kr. En framtida organisation måste säkerställa: - att kompetens finns för att initiera och driva större, externt finansierade, projekt. 8.3 Från 6 till 5? Som framgår av tabellen nedan har biblioteket förhållandevis små enheter. Antal budget-tjänster Filialenheten 19,18 Faktaenheten 12,6 Basenheten 11,1 Enheten för skönlitteratur 10,1 Barn & ungdomsenheter 8,6 Lånecentralen /Depån 5,71 Grubbe (intraprenad) 3,0 Sammanlagt 71,29 Utredningar pågår om hur biblioteksservice för unga vuxna kan samordnas på ett bättre sätt, vilka möjligheter som finns till rationalisering och utveckling av servicen till vuxna biblioteksanvändare samt möjligheten att effektivisera genom att samordna arbetsuppgifter som idag görs på flera enheter. En möjlig utveckling är att antalet enheter minskar från 6 till 5. De resurser som då frigörs måste i huvudsak användas för att täcka de luckor i bemanningen. Förvaltningen föreslår att resterande resurs används till framskrivning och medfinansiering av externt finansierade utvecklingsprojekt som kan generera betydligt större resurser än den egna insatsen. 9 Två vägar Sammanfattningsvis visar utredningen på två vägval för att uppfylla Kulturnämndens önskan att omfördela 1 miljon kronor från biblioteksverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga samt till finansiering av löneökningar utanför ram. 9.1 Minskad tillgänglighet i tid Det första alternativet är minskad tillgänglighet i tid, dvs. minskat öppethållande på filialbiblioteken motsvarande 1 milj. kr. Konsekvenser blir framför allt ett begränsat stöd till skolan, bl.a. mindre läsfrämjande arbete och mindre samarbete med syfte att öka elevers informationskompetens. Detta scenario kan dock kombineras med en överenskommelse med skolan om bibehållet öppethållande, men då med skolan som finansierande part. 9.2 Minskad tillgänglighet i rum Det andra alternativet är nedläggning av ett filialbibliotek. Om ambitionen är att bibehålla en geografisk tillgänglighet på 2 km till närmsta bibliotek (cykelavstånd) visar utredningen på en viss övertäckning främst för Grubbe / Backen / Umedalen. Umedalens bibliotek ligger under För- och grundskolenämndens ansvar och berörs därför budgettekniskt inte av Kulturnämndens uppdrag. 14

10 Riskbedömning Enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling 16 är arbetsgivaren skyldig att göra en riskbedömning. Kulturnämndens uppdrag är omfattande och väcker många frågor. Uppdraget skapar en hög risk för oro hos personalen. Det har därför varit viktigt att skapa en öppen process som ger möjlighet till hög delaktighet. Tidig information, personalmöten med föreläsare 17 och möjlighet att diskutera över enhetsgränser är exempel på aktiviteter som genomförts med syfte att skapa en förståelse för förändringsarbetet. Uppdraget har varit en återkommande punkt på enhetsmöten och i förvaltningens samverkansgrupp. Personalens synpunkter har dokumenterats och diskuterats av ledningen. Arbetstagarparterna har i samverkansprocessen uttryckt ett stöd för utredningen (bilaga 3). Uppdraget uppfattas som signaler om nedläggning av något/några filialbibliotek. Det skapar osäkerhet om anställningstrygghet och arbetsvillkor. Förvaltningens ambition är att arbeta än mer aktivt med personalplanering, bl.a. genom att inte rekrytera externt eller återbesätta vakanser som uppstår. Ambitionen är att på detta sätt undvika uppsägningar. En ökad centralisering innebär att enheterna förlorar arbetsuppgifter som idag ger möjlighet till omväxling i arbetet och en förståelse för hela processen. En ökad centralisering kan också påtverka graden av självbestämmande. Här ställs upplevelser, som är svåra att värdera i pengar, mot krav på minskade kostnader. Organisationsförändringar innebär alltid en oro hos dem som berörs för hur förändringarna kommer att påverka den enskilde individen. Personal- och organisationskonsulter brukar använda en formel för att beskriva svårigheterna med att genomföra stora förändringar; P x L > A. Det ska utläsas som Pinan i nuet multiplicerat med Lyckan i framtiden måste vara större än Ansträngningen att åstadkomma förändringen. Förståelsen och acceptansen hos personalen kan öka genom den politiska processen om det tydligare framgår varför andra prioriteringar inom kultursektorn bedöms mer angelägna än biblioteken. 11 Barnkonsekvensbeskrivning Fullmäktige har i budgetdirektiven för 2005 beslutat att samtliga nämnder får i uppdrag att tillse att barnkonsekvensbeskrivningar alltid finns med som underlag för alla politiska beslut i kommunen. När EU 18 mäter och utvärderar livskvalitén i Europas städer är kultur och fritid ett av 21 områden som undersöks. Två indikatorer som studeras är antal folkbibliotek och antal boklån per invånare. Att ha nära tillgång till bibliotek är avgörande för barns möjligheter att nyttja biblioteken. Störst andel biblioteksbesökare finns bland pojkar och flickor 9 14 år, bland kvinnor 15 24 år samt bland studerande. Om EU:s kriterier tillämpas blir slutsatsen att en minskning av antalet filialbibliotek får som konsekvens en minskad livskvalitet främst för barn och unga. I bibliotekens basverksamhet ingår (förutom inköp och förmedling av media samt informationstjänst) sagostunder, programverksamhet, bokprat, visningar samt undervisning i informationssökning för såväl barn som vuxna förmedlare (pedagoger). Bibliotekens utbud av barnlitteratur är anpassat till barn och ungdomars olika nivåer av läsutveckling, från enkel pekbok till avancerad ungdomsbok. Biblioteken bekräftar och speglar det mångkulturella Umeå. 16 AFS 2001:1 8 17 Enhetschef Göran Schmitz, Malmö Stadsbibliotek, Bjarne Stenquist, författare till boken Är det på efterkälken Sverige åker? samt Annalena Löfgren, biträdande planeringschef Umeå 18 Urban Audit. Assessing the Quality of Life of Europe s Cities. (www.europa.eu.int) 15

Särskild uppmärksamhet ges åt funktionshindrade barns och ungdomars behov av biblioteksservice. Lässtimulerande aktiviteter som erbjuds är bokprat, läseklubbar, tävlingar mm. För att stimulera barns och ungas eget skapande erbjuds skrivarverkstäder. Konsekvenser av ett minskat öppethållande av filialbiblioteken (eftermiddagar och kvällar) blir begränsat stöd till skolan, bl.a. mindre läsfrämjande arbete och mindre samarbete med syfte att öka elevers informationskompetens. För demokratin är tillgång till biblioteksservice viktigt då god läskunnighet och tillgång till information är grundläggande förutsättningar för att kunna delta i den demokratiska processen. En nyligen publicerad rapport 19 konstaterar att användningen av bibliotek minskat påtagligt mellan åren 2001 och 2003, bl.a. som en konsekvens av att biblioteksfilialer lagts ner. Enligt rapporten ska minskningen ses som ett varningstecken för ökade sociala skillnader. Om vissa grupper läser allt mindre riskerar vi en försämring i en av kunskapssamhällets basfärdigheter, säger forskaren Lars Höglund. 19 Ju mer vi är tillsammans. SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Massmedia) 2004. 16

Bilagor Bilaga 1: Sammanställning av förslag och ekonomiska konsekvenser Bilaga 2: Bibliotekens upptagningsområde inom 2 km Bilaga 3: Protokoll Kulturförvaltningens samverkansgrupp 17

Bilaga 1 Sammanställning av förslag och ekonomiska konsekvenser Direktiv Förslag Ekonomiska konsekvenser Fullmäktige: Utveckla biblioteken till en tillgänglig mötesplats, inte minst en elektronisk dito Utveckla Umeås virtuella bibliotek utifrån de erfarenheter som Bibliotek 2007 kommer att ge under 2005 2006: 350 000:- 2007: 350 000:- Utveckla det mobila biblioteket Kulturnämnden: Minskad ram 1 milj. kr. för att finansiera löneökningar utanför ram att omfördela till annan kulturverksamhet för barn och unga Utredning under 2005. Kulturnämnden preciserar sin bedömning om hur stor andel av bibliotekens resurser som ska gå till barn och unga. Som långsiktigt hållbart kriterium för lokalisering av biblioteken i Umeå föreslås cykelavstånd (2 km) samt filialbibliotek i respektive områdes största skolenhet. Kulturnämnden och För- och grundskolenämnden tar ett gemensamt ställningstagande till Grubbebiblioteket och Umedalens bibliotek. Ej kostnadsberäknat. Kostnaden för nuvarande bokbussverksamhet är 2 milj. kr. Löneökningar utanför ram beräknas till 400 000:-/år Skolan har ansvar för elevers tillgång till bibliotek. I ett trängt ekonomisk läge finns skäl att ompröva den prioritering Kulturnämnden hittills gjort av skolans behov. Som alternativ till nedläggning av bibliotek är förslaget att minska filialbibliotekens öppethållande till eftermiddagar (från kl. 15) samt kvällar. Kulturnämnden söker ökad medfinansiering från skolan för biblioteksverksamhet under skoltid 2006: Minskade personalkostnader motsvarande 2 milj. kr: Ökade intäkter beroende på vilken överenskommelse som kan träffas med skolan Övrigt Förslag Ekonomiska konsekvenser Investeringsbehov: (Kända, ej finansierade) Återlämningsautomat, Stadsbiblioteket På kort sikt ökad kostnad på 1 milj. kr för kapitaltjänst (motsvarar investeringar på 5,5 milj. kr). På lång sikt ökad servicenivå utan ytterligare anställningsbehov. Utveckling: Självbetjäningssystem för utlån och återlämning på samtliga filialer Framskrivning och medfinansiering av externt finansierade utvecklingsprojekt som kan generera betydligt större resurser än den egna insatser Ej kostnadsberäknat 2005: 150 000:- 18