barnhälsovård barnhälsovård barnhälsovård årsrapport 2013
förord Alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. Verksamheten är universell och når i stort sett alla barn. Under 2013 var 173 851 barn inskrivna inom barnhälsovården i Stockholms län och 730 918 besök gjordes på någon av länets barnavårdscentraler. Barnhälsovårdens årsrapport visar att i stort är späd- och förskolebarns förutsättningar för god hälsa, men belyser också att förutsättningarna varierar i länet. Sambandet mellan barns hälsa och familjers socioekonomiska situation är tydligt. Sammanlagt remitterades 36 procent av barnen under deras femåriga BVC-period. De vanligaste remissinstanserna var logoped och ortoptist medan andel barn som remitterats på grund av misstanke om utvecklingsavvikelse var betydligt färre. Sannolikt skulle en stor andel av barnen med avvikelser i tal- och språkutveckling även behöva en mer allsidig utredning inkluderande barnläkare och psykolog. Årets sammanställning bekräftar våra resultat från 2012, nämligen att mer än två tredjedelar av barn som bedöms ha problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga och/eller avvikelser i tal- och språkutveckling under sin BVCtid är pojkar. I april 2014 presenterades Socialstyrelsens nya vägledningsdokument för barnhälsovård. Vägledningens syfte är att bidra till utvecklingen av en likvärdig barnhälsovård över landet och den riktar sig till personal och verksamhetschefer inom barnhälsovården samt till vårdgivare och beslutsfattare. Vägledningen ska vara ett kunskaps- och handläggningsstöd och bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom barnhälsovården. Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. I vägledningsdokumentet beskrivs att för att uppnå dessa mål behöver barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och föräldrar, riktade förstärkta insatser till barn och föräldrar med särskilda behov samt hälsoövervakning och individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa. Teamarbete där läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser kompletterar varandra ger förutsättningar för detta. Förutom barnhälsovårdens universella del skulle sannolikt tillgång till ett mer differentierat barnhälsovårdsprogram med riktade och förstärkta, hälsofrämjande och förebyggande insatser till barn och föräldrar med ökade behov bidra till att vi kom närmare målet en jämlik hälsa för barn. Ett varmt TACK till alla 477 BVC-sjuksköterskor som manuellt har tagit fram och rapporterat uppgifterna som utgör underlaget för rapporten. Stockholm 9 juni 2014 Barnhälsovårdsenheterna i Stockholms län
innehåll Verksamhet på BVC 3 Inskrivna barn Bemanning Besöksverksamhet Verksamhet för att främja barns hälsa 7 Hembesök Föräldrastöd i grupp Screening av depressiva symtom hos nyblivna föräldrar Upptäcka barn som far illa Nyanlända barn Femårsbesöket på BVC Samverkan med andra verksamheter 19 Familjecentral Vårdkedjemöten Tvärprofessionella samverkansteam Barn - och ungdomspsykiatri Indikatorer för barns hälsa 22 Amning Rökning i barnets hemmiljö Vaccinationer BMI - undervikt, övervikt och fetma Kariesförekomst Barns hälsa ur ett socioekonomiskt perspektiv 34 Köpkraft Vårdtyngd Samband mellan köpkraft och hälsoindikatorer Utvecklings- och kvalitetsarbete 40 Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänsten Att uppmärksamma våld i nära relationer Samverkansprojekt mellan MVC, BVC, förskola och socialtjänst Rosenlunds barnhälsovårdsteam Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Prevention av övervikt och fetma Fortbildning Övrig information 45 Förklaringar till tabellrubriker Tabeller Barnhälsovårdsprogrammet Stockholms läns landsting 1
sammanfattning I Stockholms län bor en fjärdedel av Sveriges späd- och förskolebarn. Under 2013 var 173 851 barn 0-6 år inskrivna vid någon av länets barnavårdscentraler. Av folkbokförda barn 0-5 år deltog 99,5 procent i barnhälsovårdens verksamhet och sammanlagt gjordes 730 918 besök på BVC under 2013. Barnhälsovårdens insatser av medicinsk karaktär når så gott som alla. Däremot når föräldragrupper och screening för depression och nedstämdhet (EPDS) många men inte alla barn och föräldrar i områden där behoven är som störst. Andelen pappor som deltog i föräldragrupper var låg, vilket har föranlett att BHV-enheterna nu uppmärksammar den bristande jämställdheten i föräldrastödsarbetet genom särskilt fokus på pappors behov och situation under 2014. Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling och att arbeta för att minska ojämlikheter i hälsa. För att följa detta arbete rapporterar vi årligen en rad indikatorer för barns hälsa, såväl risk som friskfaktorer och följande resultat kan presenteras för 2013: Efter en avplaning de senaste tre åren minskade åter amningsfrekvensen något. Andel barn som fått enbart bröstmjölk vid fyra månaders ålder var 53 procent, en minskning med 13 procentenheter på åtta år. Amningsfrekvensen varierade stort mellan olika stadsdelar/kommuner i länet. Andel barn som utsattes för tobaksrök i hemmet vid fyra veckors ålder var 10 procent och varierade mellan länets kommuner/stadsdelar. I fyra stadsdelar/kommuner utsattes mer än 20 procent av spädbarnen för tobaksrök i sin hemmiljö. Andel barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund var hög, 97 procent. En täckning under 90-95 procent ökar risken för att ett sjukdomsutbrott ska uppstå. Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad under de senaste sju åren. Andel barn som någon gång under BVC-perioden remitterats från BVC var 36 procent. En tydlig könsskillnad framkom vid bedömning av barnets utveckling; mer än två tredjedelar av barn som bedömdes ha problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga och/eller avvikelser i tal- och språkutveckling var pojkar. Andel treåringar med karies var fyra procent och varierade mellan mindre än en procent till 14 procent i länets stadsdelar/kommuner. Under 2013 gjorde BVC en orosanmälan till socialtjänsten för 1,9 promille av barn 0-6 år (334 barn) i länet. Samarbete med socialtjänsten utgjorde en större andel 6,7 promille (1157 barn). Följande indikatorer som har betydelse för barns hälsa: rökning i hemmet vid 4 veckors ålder, fyraåringar med fetma, treåringar med karies, visade ett starkt samband med köpkraft i familjer med barn 0-5 år. Ovanstående resultat identifierar tydligt områden som barnhälsovården i Stockholm bör utveckla och fördjupa sig i under 2014-2015. De flesta späd- och förskolebarn i Stockholms län har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande, men variationen är stor. Resurser för hälsofrämjande insatser behöver fördelas efter behov. 2 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
verksamhet på barnavårdscentral Inskrivna barn på BVC Bemanning på BVC Besöksverksamhet Stockholms läns landsting 3
Svensk barnhälsovård utvecklades i början av 1900-talet med den franska verksamheten Mjölkdroppen som förebild. Mjölkdroppeverksamheten finansierades av donationer. Efter ett riksdagsbeslut 1937 infördes ett statsbidrag för att bygga upp och utveckla barnhälsovården i Sverige. I internationella jämförelser har Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, den mest välfungerande barnhälsovården där man når i stort sett alla barn i förskoleåldern. Barnhälsovårdens övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att med utgångspunkt från barnets rättigheter (Barnkonventionen) stödja barnets utveckling, ge stöd och råd i föräldraskapet, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn samt att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Varje år redovisar barnhälsovården uppgifter som belyser verksamheten vid barnavårdscentralerna samt indikatorer vilka visar hälsoläget för förskolebarnen i länet. Uppgifter inhämtas från barnhälsovårdsjournaler via länets BVC- sjuksköterskor och kompletteras med annan länsövergripande statistik från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Statistiska Centralbyrån. Insamlade uppgifter har bearbetats och sammanställts i denna årsrapport. Inskrivna barn på BVC Tabell 1 I takt med att vår region växer, ökar även antalet barn på BVC i länet. Totalt var 173 851 barn inskrivna vid årsskiftet 2013/2014. Under en period av tio år har antalet inskrivna barn vid länets BVC ökat med 35 360 barn, vilket motsvarar en ökning med 25 procent. Under samma period har antalet heltidstjänster för BVC-sjuksköterskor ökat från 354 till 402, vilket i genomsnitt motsvarar en ökning på 41 barn per heltidsanställd BVC-sjuksköterska. Figur 1 Totalt antal inskrivna barn på BVC 2004-2013 Antal 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 138491 143368 149087 154326 158680 164024 168398 170880 172899 173851 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 4 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Bemanning på BVC Tabell 2 Under året 2013 arbetade 477 BVC-sjuksköterskor på länets barnavårdscentraler med en sammanlagd arbetstid motsvarande 402 heltidstjänster. Antal barn per heltidstjänst var i genomsnitt 432 varav 72 barn yngre än ett år. Figur 2 Antal inskrivna barn per heltidstjänst BVC-sjuksköterska Antal 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 72 71 73 72 73 74 76 71 72 72 320 325 333 341 346 352 356 355 361 360 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Barn 1-6 år Barn <1 år Antal barn i åldern 0-1 år per BVC-sjuksköterska varierade i olika delar av länet. Varje heltidsanställd BVC-sjuksköterska på Östermalm hade i genomsnitt 99 barn yngre än ett år, motsvarande siffra för Vaxholm var 49 barn per sjuksköterska. Kungsholmen och Norrmalm hade den högsta andelen nyfödda barn som var moderns första barn, 61 procent, och Rinkeby-Kista uppvisade den lägsta andelen, 31 procent. Figur 3 Antal nyfödda barn per heltidstjänst BVC-sjuksköterska per stadsdel/kommun Antal 120 100 80 60 40 20 0 Vaxholm Norrtälje Rinkeby-Kista Nykvarn Vallentuna Skärholmen Nynäshamn Täby Värmdö Enskede-Årsta-Vantör Danderyd Ekerö Haninge Nacka Sigtuna Lidingö Huddinge Bromma Botkyrka Salem Skarpnäck Upplands Bro Älvsjö Södertälje Hässelby-Vällingby Stockholms län Sollentuna Tyresö Spånga-Tensta Järfälla Södermalm Österåker Farsta Solna Kungsholmen Hägersten-Liljeholmen Upplands Väsby Norrmalm Sundbyberg Östermalm Stockholms läns landsting 5
Besöksverksamhet Tabell 3 Enligt barnhälsovårdprogrammet erbjuds minst elva besök hos BVC-sjuksköterska och tre besök hos läkare till alla barn mellan 0-5 år. Besökstatistiken överensstämmer väl med basprogrammet. Totalt registrerades 730 918 besök på länets barnavårdcentraler varav 85 procent var sjuksköterskebesök och 15 procent läkarbesök. Sjuttiofem procent av alla besök på BVC gjordes av föräldrar med barn under 18 månaders ålder. En tredjedel av alla läkarbesök på BVC var till en barnläkare. Andelen läkarbesök till barnläkare på BVC varierade stort i länet. I Södertälje var 83 procent av alla läkarbesök till barnläkare, motsvarande siffra för Norrmalm låg på 4 procent. Figur 4 Andel (%) besök hos barnläkare av totalt antal läkarbesök per stadsdel/kommun Andel (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Södertälje Nynäshamn Täby Södermalm Upplands Bro Enskede-Årsta-Vantör Österåker Farsta Kungsholmen Östermalm Ekerö Bromma Vallentuna Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Danderyd Sundbyberg Norrtälje Rinkeby-Kista Stockholms län Upplands Väsby Salem Hässelby-Vällingby Järfälla Tyresö Nacka Sigtuna Haninge Sollentuna Solna Skarpnäck Värmdö Nykvarn Lidingö Botkyrka Vaxholm Huddinge Spånga-Tensta Älvsjö Norrmalm 6 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
verksamhet för att främja barns hälsa Hembesök Föräldrastöd i grupp Screening av depressiva symtom hos nyblivna föräldrar Upptäcka barn som far illa Nyanlända barn Femårsbesöket på BVC Stockholms läns landsting 7
Hembesök Tabell 4 Grunden för föräldrastöd är att föräldrarna känner tillit till BVC-sjuksköterskan. Hembesöket till nyblivna föräldrar ger möjlighet att möta och samtala med familjen i deras vardag vilket ger en mer jämbördig relation mellan sjuksköterskan och föräldrarna (1, 2). Under 2013 fick 82 procent av förstabarnsföräldrarna hembesök, en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Motsvarande siffra för flerbarnsföräldrar var 69 procent, en ökning med en procentenhet. Figur 5 Andel (%) förstabarns- resp. flerbarnsföräldrar som fått hembesök i samband med barnets födelse Andel (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Första barn Omföderskor Skillnaderna mellan olika kommuner och stadsdelar avseende andel familjer som får hembesök totalt (första- och flerbarnsföräldrar) efter födelsen varierar från 53 procent på Östermalm till 95 procent i Täby. Föräldrastöd i grupp Tabell 4 Målsättningen med barnhälsovårdens föräldrastöd i grupp är att erbjuda kunskap, reflektion och möjlighet till kontakt med andra föräldrar. Samtidigt med den stora glädje föräldraskapet ofta innebär möter föräldrar nya utmaningar och ställs inför obekanta situationer. Utvärderingar av föräldragrupper visar att nyblivna föräldrar främst uppskattar att få träffa andra föräldrar som befinner sig i samma situation och genom diskussioner och erfarenhetsutbyte få mer kunskap om föräldraskap (3). Under åren 2003 till 2007 låg föräldragruppsdeltagandet mellan 75 och 80 procent för förstabarnsföräldrar. Därefter har andelen föräldrar som deltagit i föräldragrupp minskat. Andelen förstabarnsföräldrar med barn födda 2012 som deltagit i föräldragrupp var 69 procent och för flerbarnsföräldrar 30 procent. 8 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Deltagandet, för både förstabarns- och flerbarnsföräldrar, skiljer sig stort mellan olika områden, från 9,6 procent i Rinkeby-Kista till 77 procent på Kungsholmen. Undersökningar har visat att familjer som bor i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i BVC:s föräldragrupper i betydligt lägre grad än familjer som bor i socioekonomiskt mer välbeställda områden (4). Figur 6 Total andel (%) föräldrar (förstabarns- och flerbarnsföräldrar) som deltagit i föräldragrupp, barn födda 2012 Andel (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Rinkeby/Kista Sigtuna Skärholmen Botkyrka Salem Spånga/Tensta Ekerö Södertälje Järfälla Norrtälje Upplands Väsby Värmdö Upplands Bro Hässelby/Vällingby Haninge Farsta Huddinge Sollentuna Skarpnäck Stockholms län Solna Sundbyberg Österåker Enskede/Årsta/Vantör Lidingö Tyresö Nynäshamn Älvsjö Östermalm Nykvarn Hägersten/Liljeholmen Nacka Södermalm Vallentuna Bromma Danderyd Täby Norrmalm Vaxholm Kungsholmen Stora skillnader finns även mellan mammors och pappors deltagande i föräldragrupp. Endast 1,6 procent av gruppbesöken gjordes av enbart pappor medan mammor deltog i 98,4 procent av besöken. BHV-enheterna uppmärksammar den bristande jämställdheten i föräldrastödsarbetet genom särskilt fokus på pappors behov och situation under 2014. Figur 7 Andel (%) besök i föräldragrupper under 2013 redovisade efter förälderns kön 8 1,6 Båda Pappor Mammor 90,4 Stockholms läns landsting 9
Screening av depressiva symtom hos nyblivna föräldrar På BVC erbjuds mammor ett samtal utifrån formuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) (5) då deras barn är mellan sex och åtta veckor gamla. Bakgrunden till att erbjuda mammor EPDS-screening är att 10-15 procent av alla nyblivna mammor lider av depressiva symtom under det första året efter förlossningen (6). Symtomen kan påverka barnets utveckling på både kort och lång sikt och stödsamtal med BVC-sjuksköterska har visat sig vara effektiva vid lätt eller måttlig nedstämdhet (6-8). Också ungefär var tionde nybliven pappa drabbas av depressiva symtom och barnet påverkas av hans nedstämdhet på samma sätt som av mammans (9-10). Även föräldrarnas parrelation kan bli lidande om någon förälder drabbas, vilket innebär ytterligare belastning för barnet. Risken för depressiva symtom är något förhöjd även hos partnern då en förälder drabbas (9). Det finns idag inget forsknings- eller erfarenhetsmässigt underlag för att screena för nedstämdhet hos nyblivna pappor. En avhandling från Göteborgs Universitet (2013) konstaterar dock att det är angeläget för barnhälsovården att utveckla metoder för att uppmärksamma pappors situation och välbefinnande och rekommenderar ett samtal med pappan/partnern då en mamma befinns vara nedstämd (11). För att genomföra screeningen och EPDS-samtalen ska sjuksköterskan ha genomgått en utbildning med en teoretisk del och handledning. Efter genomgången utbildning kan sjuksköterskan använda konsultationen med BUP-psykologen för att diskutera sina EPDSsamtal. Andelen mammor som fått EPDS-samtal varierar över länet. Flera förklaringar kan finnas till denna variation. Det kan handla om andel sjuksköterskor med utbildning i metoden men även vårdtyngd och följsamhet hos mammorna kan spela roll. I flera av de områden där en låg andel mammor fick EPDS-samtal är samtidigt många familjer belastade av riskfaktorer för depressiva symtom i form av social utsatthet, svagt socialt nätverk, problem i parrelationen, tidigare psykisk sjukdom/depression och ekonomisk utsatthet. Som framgår av diagrammet finns också ett negativt samband mellan EPDS- och tolksamtal. EPDS-skalan finns översatt och validerad på 18 språk och kan utföras med tolk men svårigheter att kommunicera på mammans eget språk kan påverka om mamman erbjuds ett EPDS-samtal. Utmaningarna för sjuksköterskan att genomföra EPDS-samtal med kvinnor med annat språk än svenska behöver kartläggas vidare. Det är rimligt att anta att extra insatser i form av handledning eller fortbildning kan behövas. 10 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Figur 8 Andel genomförda EPDS-samtal i förhållande till andel tolksamtal per kommun/stadsdel Andel (%) EDPS-samtal Andel (%)tolksamtal 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Spånga-Tensta Botkyrka Upplands Väsby Norrtälje Haninge Rinkeby-Kista Skärholmen Södermalm Sigtuna Tyresö Nacka Huddinge Upplands Bro Södertälje Salem Enskede-Årsta-Vantör Hägersten Liljeholmen Östermalm Skarpnäck Vaxholm Nykvarn Kungsholmen Sollentuna Bromma Ekerö Hässelby-Vällingby Farsta Norrmalm Nynäshamn Österåker Solna Älvsjö Sundbyberg Järfälla Vallentuna Danderyd Täby Lidingö Värmdö 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel EPDS-samtal Andel tolksamtal Linjär (Andel tolksamtal) Upptäcka barn som riskerar att fara illa Tabell 13 Barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, vanvård, misshandel och övergrepp. FN:s Barnkonvention, Art. 19 Endast 1,9 promille av barnen (0-6 år) i Stockholms län anmäldes till Socialtjänsten av BVC under 2013, vilket motsvarar 334 av 173 851 barn. Alla som i sin verksamhet arbetar med barn under 18 år har skyldighet att genast göra en anmälan till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen 14 kap 1 om ett barn misstänks fara illa. Det kan röra sig om psykisk eller fysisk kränkning eller brister i barnets omgivning som gör att de riskerar att inte växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. I denna rapport redovisas andel barn, födda 2007-2013, som under 2013 anmälts av BVC till socialtjänsten och andel barn, födda 2007-2013, kring vilka BVC samarbetat med socialtjänsten. Stockholms läns landsting 11
Figur 9 Andel barn ( ) som BVC anmält till eller samarbetat med socialtjänsten kring, under 2013 Andel ( ) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Danderyd Vaxholm Salem Östermalm Sigtuna Kungsholmen Norrmalm Sollentuna Sundbyberg Södermalm Ekerö Österåker Täby Nacka Hägersten-Liljeholmen Nykvarn Haninge Solna Botkyrka Lidingö Skarpnäck Södertälje Huddinge Hässelby-Vällingby Tyresö Vallentuna Nynäshamn Bromma Upplands Väsby Järfälla Farsta Spånga/Tensta Upplands Bro Älvsjö Norrtälje Värmdö Rinkeby-Kista Skärholmen Enskede-Årsta-Vantör Andel anmälningar i promille Andel samarbeten i promille BVC anmälde 334 barn till socialtjänsten vilket innebär 1,9 promille av alla barn som var inskrivna på BVC. Motsvarande siffra för 2012 var 1,7 promille och för år 2011 1,8 promille. Variationen i länet var stor. Högst andel anmälningar gjordes i Enskede-Årsta-Vantör, Skärholmen och Rinkeby-Kista med 5,5 promille, 4,7 promille och 3,9 promille av barnen. I tre av länets 39 kommuner/stadsdelar var ingen anmälan till socialtjänsten gjord från BVC under året. Omsorgssvikt var den orsak till anmälan som förekom i flest fall (42 procent) och våld inom familjen eller/och barnmisshandel angavs som orsak i 18 procent av anmälningarna. Flera anmälningar innehöll mer än en anmälningsorsak. BVC samarbetade med socialtjänsten kring 1157 barn vilket innebär 6,7 promille av barnen. Samtliga kommuner/stadsdelar rapporterade att de samarbetat med socialtjänsten kring enskilda barn men även här var variationen i länet stor. Högsta andel barn kring vilka BVC samarbetat med socialtjänsten var i Solna och Haninge med 19 promille. Anmälan och samarbete med socialtjänsten fanns dokumenterat i barnets journal. Figur 10 Andel (%) uppgivna orsaker som grund för orosanmälan till socialtjänsten Sexuella övergrepp Ej angiven Missbruk Psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning Våld inom familjen och/eller barnmisshandel Annat Omsorgssvikt 0 10 20 30 40 50 Andel (%) 12 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Det är en anmärkningsvärt låg andel barn, knappt två promille, som anmäls av barnhälsovården till socialtjänsten. I svenska studier rapporteras förekomsten av barn som vid något tillfälle varit utsatta för våld i nära relationer variera från 6 till 11 procent (12, 13). Våld i nära relationer kan definieras som alla former av beteende i relationer som leder till fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp och/eller kränkningar (14). För barn kan våld i nära relationer innebära både direkt utsatthet för våld och/eller att de är med om att en förälder utsätts för våld. Att växa upp med våld i nära relationer anses kunna ha negativa effekter på barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Det är en stor utmaning för barnhälsovården att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Kunskapen om tecken på att ett barn riskerar att fara illa och riktlinjer för anmälan till socialtjänsten behöver fortlöpande spridas bland personalen. En tydlig struktur för samverkan underlättar förutsättningarna för ett gott samarbete mellan barnhälsovård och socialtjänsten. Nyanlända barn Migrationsverket underrättar barnhälsovården i Stockholms län om nyinflyttade asylsökande barn via Transkulturellt Centrum. För övriga barn som flyttar till Stockholms län från andra länder saknas dessa rutiner och en del av barnen kommer till BVC först långt efter sin ankomst till Sverige. Under 2013 togs 5145 asylsökande personer emot, varav 455 var barn 0-5 år, för kommunplacering inom Stockholms län. Detta var en kraftig ökning från 2012 då 3237 personer emot togs i Stockholms län. Stockholms stad tog 2013 emot 171 barn 0-5 år, Södertälje 93, Järfälla 39, Botyrka 31, medan det i Vaxholm, Täby och Nykvarn inte flyttade in något asylsökande barn 0-5 år (15). Nyanlända familjer bosätter sig i hög utsträckning i kommuner med hög andel invånare av utländsk härkomst såsom Botkyrka och Södertälje (16). 2013 års statistik visar att barn i dessa kommuner är utsatta för flera riskfaktorer för god hälsa såsom tobaksrök i familjen och låg andel barn som ammas helt vid 4 månader. Många av de nyanlända barnen kommer således till områden där BVC redan kan ha stora utmaningar. Rekommendationen till barnhälsovården är, enligt det nationellt använda kunskapsstödet Rikshandboken (17), att barnen skall undersökas av läkare oavsett ålder vid ankomst samt att asylsökande familjer med barn 0-5 år skall erbjudas ett hembesök. Beroende på ursprungsland och bakgrund kan barnhälsovården behöva göra större eller mindre insatser för det nyanlända barnet. Asylsökande och vissa anhöriginvandrade barn skall även remitteras för hälsoundersökning på vårdcentral eller barnläkarmottagning. 2013 var Syrien det enskilt största landet varifrån asylsökande kom till Sverige (15). Flera fall av polio uppmärksammades i Syrien under året och BHV tog del i arbetet att snabbt erbjuda poliovaccin till alla barn under 5 år vid ankomst till Sverige (18). Stockholms läns landsting 13
Femårsbesöket på BVC Årets sammanställning bekräftar förra årets resultat: mer än två tredjedelar av barn som bedöms ha problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga och/eller avvikelser i tal- och språkutveckling under sin BVC-tid är pojkar. Speglar detta den könsskillnad som finns för neuropsykiatriska diagnoser hos barn och ungdomar? Eller är de utvecklingsbedömningar som utförs inom barnhälsovården idag inte anpassade till den skillnad i utveckling mellan pojkar och flickor som finns i förskoleåldern? Sammanfattande information om barnet i samband med femårsbesöket på BVC I samband med femårsbesöket på BVC gör BVC-sjuksköterskan en sammanfattning av barnets hälsa och utveckling. Sammanfattningen skickas till skolhälsovården (SHV) inför skolstart. BVC-sjuksköterskan rapporterar där om medicinska problem av betydelse, eventuella avvikelser i barnets tal- och språkutveckling samt problem kopplade till barnets motoriska utveckling, koncentration och samspelsförmåga. Resultat av hörselprövning vid 4 år, synprövning vid fyra och fem års ålder samt eventuella remisser skickade under BVCperioden rapporteras. Barnhälsovården i Stockholm redovisade 2012 för första gången data från sammanfattningen vid fem års ålder. Barn födda den första i varje månad, sammanlagt 662 barn inrapporterades. För att säkerställa våra resultat har vi i år utökat materialet till barn födda den 1:a till och med den 10:e varje månad (barn födda 2008). Uppgifter från 7994 barn inrapporterades vilket motsvarar cirka en tredjedel av femåringarna i Stockholms län. Uppgifter från sammanfattningen på BVC vid fem år Andel barn med hälsoproblem och/eller utvecklingsavvikelser som uppmärksammats av BVC i åldern 0-5 år: Avvikelse i tal- och språkutveckling 13 % Medicinska problem av betydelse för barnet 10 % Problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga eller dylikt 6 % Utfall vid hörselundersökning vid 4 år 3 % Utfall vid synundersökning vid 4 år 8 % Utfall vid synundersökning vid 5 år 10 % Annat problem med hälsa eller social situation som SHV bör känna till 7 % 14 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Remisser på barn 0 5 år som skickats från BVC Figur 11 Femåringar i Stockholms län, födda 2008, den 1:a 10:e i varje månad 7994 totalt inrapporterade barn varav flickor 3910 varav pojkar 4084 2876 totalt remitterade barn varav flickor 1226 varav pojkar 1650 Sammanlagt skickades en eller flera remisser på 36 procent av barnen under BVC-perioden Av barn som remitterats från BVC skrevs mer än en remiss på 24 procent av barnen. Figur 12 Remissinstans och andel (%) barn 0-5 år som remitterats från BVC Ortoptist/Synklinik Logoped Barn- och ungdoms medicinsk mottagning Audiolog/öron-näsa-halsmottagning Barnkirurg/ortoped Barnmedicinsk klinik Neuropsykiatrisk bedömning Barn- och ungdomspsykiatri Övrigt 2% 2% 2% 2% 2% 5% 6% 13% 13% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Bedömning av barnets tal- och språkutveckling på BVC Vid tre års ålder utförs en tal- och språkbedömning på BVC i Stockholms län. Data från denna språkscreening samlades in till barnhälsovårdens årsrapport 2011. Av undersökta treåringar bedömdes sex procent ha en avvikande språkutveckling och sju procent remitterades till logoped. I Stockholms läns landsting står BVC för en stor andel av de barn som remitteras till logoped vid tre års ålder (2013: 70 procent). Avvikande tal- och språkutveckling var det vanligaste hälsoproblemet/avvikelsen som uppmärksammades under BVC-perioden, 13 procent av inrapporterade femåringar bedömdes ha en avvikande tal- och språkutveckling och en lika stor andel hade remitterats till logoped. Studier har visat att cirka hälften av barn med sen eller avvikande språkutveckling också har andra avvikelser som är betydelsefulla för barnets fortsatta utveckling, t.ex. beteendeproblem, utvecklingsstörning, autism eller ADHD (19-21). Forskning har även visat att barn med svår språkstörning behöver en allsidig utredning, inkluderande läkare och psykolog, så att inte en fokusering på insatser av logoped fördröjer andra insatser (21). Stockholms läns landsting 15
Andelen barn som under BVC-perioden remitterats till logoped varierade stort mellan olika kommuner/stadsdelar i länet, från under 10 procent i Norrmalm, Östermalm, Skarpnäck och Skärholmen till drygt 20 procent i Upplands Väsby och Österåker. Figur 13 Andel (%) barn som remitterats till logoped under BVC-perioden, per kommun/stadsdel Andel (%) 30 25 20 15 10 5 0 Nykvarn Östermalm Norrmalm Skarpnäck Skärholmen Enskede Upplands bro Södermalm Värmdö Hägersten Liljeholmen Kungsholmen Haninge Älvsjö Södertälje Salem Farsta Hässelby Spånga Tensta Sollentuna Järfälla Bromma Stockholms län Vaxholm Rinkeby-Kista Ekerö Sundbyberg Danderyd Botkyrka Huddinge Nynäshamn Solna Tyresö Lidingö Sigtuna Nacka Norrtälje Vallentuna Täby Upplands Väsby Österåker Vår tolkning är att denna variation sannolikt inte speglar barns behov av logopedkontakt i länets stadsdelar/kommuner. Är det snarare så att tillgången på logopedresurser styr hur många barn som remitteras? En stor andel barn remitteras till logoped. Av dessa barn borde sannolikt fler parallellt med logopedkontakt få tillgång till en mer allsidig utvecklingsbedömning inkluderande läkare och psykolog. Flerspråkighet Av femåringarna i denna rapport hade 67 procent svenska som enda språk, 31 procent hade flera språk inklusive svenska och två procent talade annat språk än svenska. Språk som barnet talar Antal barn Antal (andel) barn som bedöms ha avvikelser i tal- och språkutveckling Antal (andel) barn med taloch språkavvikelse, som remitterats till logoped Svenska 5368 640 (12 %) 523 (10 %) Flera språk inkl svenska 2463 370 (15 %) 266 (11 %) Annat språk än svenska 163 40 (24 %) 24 (15 %) Totalt 7994 1050 (13 %) 813 (10 %) Flerspråkighet i sig orsakar inte en språkstörning och språkstörning förekommer i samma utsträckning hos flerspråkiga barn, som hos barn med ett modersmål. Däremot saknas vetenskapligt utvärderade metoder inom barnhälsovården för att bedöma språkutvecklingen hos flerspråkiga barn eller barn som talar annat språk än svenska. Svenska studier har visat att flerspråkiga barn ofta remitteras senare eller är underremitterade jämfört med svensktalande barn (19, 22). 16 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Av inrapporterade femåringar i Stockholms län bedömdes en större andel av de barn som var flerspråkiga eller som talade annat språk än svenska ha avvikelser i språkutvecklingen men dessa barn remitterades i lägre utsträckning jämfört med barn som hade svenska som modersmål. Könsskillnader i barns utveckling i förskoleåldern Inga skillnader mellan pojkar och flickor kunde ses i gruppen barn som bedömdes ha medicinska problem under förskoleperioden. Inte heller bland barn med utfall vid hörseloch synprövning sågs någon skillnad mellan könen. Däremot framkom en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor när det gällde bedömning av barnets utveckling: problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga (70 procent pojkar) avvikelser i tal- och språkutveckling (67 procent pojkar) av barn 0-5 år, som under 2013 hade ett registrerat logopedbesök i SLL (68 procent pojkar) Tre procent av femåringarna rapporterades ha både avvikelser i språkutveckling och problem med motorik/koncentration/samspelsförmåga, av dessa var en majoritet pojkar (74 procent). Liknande könsskillnader finns sedan tidigare beskrivna både när det gäller psykomotorisk utveckling och neuropsykiatriska svårigheter hos barn. Diagnosen ADHD är sex gånger så vanlig hos pojkar och autismspektrumtillstånd är mer än dubbelt så vanligt hos pojkar som hos flickor (23). Studier av förskolebarns utveckling har visat att flickor utvecklas snabbare när det gäller språk, social förmåga och finmotorik, vilket leder till att de vid fyra års ålder i genomsnitt ligger ett halvt år före pojkarna i dessa avseenden (24,25). Båda dessa faktorer kan sannolikt bidra till den högre andel pojkar som remitterades. Stockholms läns landsting 17
Referenser 1. Jansson A, Petersson K, Uden G. Nurses' first encounters with parents of new-born children-public health nurses' views of a good meeting. J Clin Nurs. 2001 Jan;10(1):140-51. 2. Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003;15(100):1348-51. 3. Föräldrastödsutredningen, SOU 2008:131 4. Wallby T. Lika för alla? Social position och etnicitet som determinator för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Avhandling. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet 2012. 5. Cox JL. Holden JM. Sagovsky R (1987). Detection of postnatal depression. Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry,150:782-6 6. Wickberg B. Hwang p (2003). Post partum depression-nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 7. Metodhandboken för Barnhälsovården i Stockholms läns landsting (www.vardgivarguiden.se) 8. Folkhälsoinstitutet (2003). Post partum depression-nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Red. Wickberg B. Hwang P. Statens folkhälsoinstitut, 2003:59, Stockholm 9. Paulson JF, Bazemore SD (2010). Prenatal and postpartum depression in fathers and its association with maternal depression. A meta-analysis. JAMA,303(19):1961-1969 10. Ramchandani P, Stein A, Evans J, O Connor TG (2005). Paternal depression in the postnatal period and child development: a prospective population study. The Lancet, 365:2201-2205 11. Massoudi P (2013). Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support. Doktorsavhandling. Psykologiska Institutionen, Göterborgs Universitet 12. Annerback EM, Wingren G, Svedin CG, Gustafsson PA. Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden - findings from a population-based youth survey. Acta Paediatrica 2010;99(8):1229-36. 13. Jansson S, Jernbro, C, Långberg, B. Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige - en nationell kartläggning 2011. Allmänna Barnhuset, Stockholm 2011 14. WHO, Pan American Health Organization (PAHO). Intimate partner violence. Understanding and addressing violence against women. 2012. 15. Migrationsverkets statistik 2014; hemsida http://www.migrationsverket.se/om- Migrationsverket/Statistik.html 16. Demografiska prognoser för kommunerna i Stockholm län 2012-2045. Reviderade antagnaden. Demografisk rapport 2013:3. Befolkningsprognos 2013-2022/45. Statistiska Centralbyrån 2013. 17. Rikshandboken hemsida; http://www.rikshandboken-bhv.se/ 18. Smittskydd Stockholm, SLL, Nr 4/2013 Årg 24. 19. Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen 2014. ISBN: 978-91-7555-169-2 20. Miniscalco C, Nygren G et al. Neuropsychiatric and neurodevelopmental outcome of children at age 6 and 7 years who screened positive for language problems at 30 months. Dev Med Child Neurol. 2006;48(5):361-6 21. Westerlund M, Bergkvist L et al. Comorbidity in children with severe developmental language disability. Acta Paediatr. 2002;91(5):529-34 22. Nayeb L, Westerlund M. Språkbedömningar på BVC utvecklas positivt. Läkartidningen. 2014;111(8):334 23. Regionalt vårdprogram ADHD, lindrig utvecklingsstörning, och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholms läns landsting 2010 24. Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen. ISBN: 91-7201-940-9 25. Nordberg L, Rydelius PA et al. Psychomotor and mental development from birth to age of four years; sex differences and their relation to home environment. Acta Paediatr Scand Suppl. 1991;378:1-2 18 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
samverkan med andra verksamheter Familjecentral Vårdkedjemöten Tvärprofessionella samverkansteam Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting 19
Genom samverkan med andra verksamheter kan barnhälsovården stärka förutsättningar för barnet att uppnå god hälsa och ge familjer ett brett stöd. Barnhälsovården samverkar med mödrahälsovård, förlossningsklinik, tandhälsa, barn- och ungdomspsykiatri, skolhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Samverkan omfattar även förskola, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, logopedmottagning och ortoptistmottagning. Familjecentral Verksamheten på en familjecentral vilar oftast på fyra ben; mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. År 2013 fanns 19 familjecentraler (1) i Stockholms län som är organiserade utifrån lokala förutsättningar där framför allt barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst är representerade. Vårdkedjemöten Vårdkedjemöten sker regelbundet mellan personal inom mödra- och barnhälsovården och kvinnoklinikerna regionalt och lokalt. Mötena syftar till att säkerställa att rutiner och samarbete kring det nyfödda barnet och dess familj fungerar. Samarbetet mellan barn- och skolhälsovård sker utifrån lokala rutiner. En vanlig rutin är att BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan träffas inför höstens skolstart för att, med föräldrars godkännande, rapportera och överföra journaluppgifter kring enskilda barns hälsa och hälsovård. För närvarande har barnhälsovården och skolhälsovården olika datajournalsystem som inte är kompatibla med varandra, varför överföringen av samtliga journaluppgifter har varit begränsade. Rutiner för både överföring av journaluppgifter och samarbete kring enskilda barn behöver utvecklas och intensifieras för att skapa bästa möjliga skolstart för varje enskilt barn. Tvärprofessionella samverkansteam Inom varje stadsdel/kommun i Stockholms län pågår ett tvärprofessionellt samarbete mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, kvinnoklinik, barn- och vuxen psykiatri samt socialtjänst; totalt 32 team. I teamen samordnas insatser för framförallt gravida och nyförlösta kvinnor med psykisk ohälsa och sjukdom. Syftet med samarbetet är att skapa så optimala förutsättningar som möjligt för att främja hälsa samt anknytning och samspel mellan barn och föräldrar. Samarbetet sker på två nivåer; dels träffas varje team en gång per månad för att diskutera nya och aktuella fall, dels träffas de blivande/nyblivna föräldrarna och berörda vårdgivare för att tillsammans planera familjens behov av stödinsatser så att trygghet kan skapas för både föräldrar och personal i samband med förlossningen och den första tiden hemma. I teamen bedrivs ett intensivt arbete som följdes under 2013 via insamlade anonyma uppgifter för de kvinnor som varit aktuella i samverkansgrupperna under året. Datainsamlingen avsåg de uppgifter som fanns om den blivande/nyblivna föräldern första gången som ärendet diskuterades i gruppen. Motsvarande datainsamling gjordes 2011 med ungefär samma resultat. Totalt initierades 623 ärenden 2013 jämfört med 705 ärenden 2011. Antal ärenden varierade stort mellan samverkansteamen med en spridning på mellan 5 och 78 ärenden per grupp och år. Merparten var kvinnor, 97 procent. Mer än hälften av ärendena initierades under graviditeten. Många kvinnor hade en svår social situation; en fjärdedel var ensamstående/särbo och knappt hälften var sjukskrivna, arbetslösa eller hade försörjningsstöd. 20 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Personalen som initierade ärenden (främst barnmorskor och BVC-sjuksköterskor) uppgav att de var oroade över föräldrars omsorgsförmåga och för samspel mellan föräldrar och barn i knappt hälften av fallen. Resultatet från de båda undersökningarna kommer att presenteras i en rapport under 2014. Aktuell forskning visar att drygt 10 procent av alla gravida och nyblivna mammor har ett psykiatriskt sjukdomstillstånd där depression och ångest är vanligast förekommande (1). Psykisk sjukdom kan medföra problem i anpassning till föräldraskapet (2). Vissa psykiatriska sjukdomstillstånd hos kvinnan antas direkt kunna påverka fostret under graviditeten (3,4,5) Relationen, som utvecklas mellan barnet och den mest kontinuerlige vårdgivaren, utgör grunden för barnets sociala, emotionella och kognitiva utveckling (6) I allvarliga fall kan förälderns omsorgsförmåga svikta. Det är viktigt att detta uppmärksammas och vid behov anmäls i enlighet med Socialtjänstlagen kapitel 14 1. Barn- och ungdomspsykiatri BVC-sjuksköterskorna samverkar regelbundet med psykologer från barn- och ungdomspsykiatrins småbarnsteam i konsultation och teamkonferenser. Syftet med konsultationen är att sjuksköterskan ska få stöd och ökad kompetens i att uppmärksamma och stödja barn och föräldrar med psykiska svårigheter, såsom problem med samspel och anknytning. I konsultationen kan sjuksköterskan ta upp enskilda familjer eller generella frågeställningar som tillhör psykologens kompetensområde. Exempel på frågeställningar kan vara barn med avvikande motorisk eller social utveckling, barn som misstänks fara illa, mammor där nedstämdhet påverkar förmågan till lyhördhet eller familjer där konflikter i ett föräldrapar får konsekvenser för barnet. Även utmaningar i arbetet med barn och familjer som inte är aktuella för kontakt med psykologen kan diskuteras. Familjer som önskade kontakt med psykolog överfördes tidigare under konsultationstillfällena. För att istället kunna använda konsultationstillfällena för handledning och fortbildning för BVC-personalen infördes under 2013 istället en praxis med skriftlig remittering. Två procent av barnen remitterades till barn- och ungdomspsykiatrin och lika många till neuropsykiatrisk utredning. Sjuksköterskorna uppger att tretton procent av barnen bedöms ha problem relaterade till psykisk ohälsa eller med sin uppmärksamhet och sociala, kognitiva eller emotionella utveckling. Majoriteten av de barn i åldrarna 0-5 år som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin har uppmärksammats på BVC. Under 2013 handlade det om 16794 besök till barn- och ungdomspsykiatriska divisionen i Stockholms län (BUP), varav 13 procent gjordes av familjer med barn under ett år. Förutom BUP samarbetar BVC också med Prima Barn- och Ungdomspsykiatri och Tiohundra i Norrtälje. Referenser 1. www.familjecentraler.se 2. Barnafödande och psykisk sjukdom, Rapport nr 62 (2009), Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi 3. Haga, Silje M. Identifying risk factors for postpartum depressive symptoms: the importance of social support, self-efficacy, and emotion regulation. Avhandling, Universitetet i Oslo, 2012. 4. Sjöström K, Valentin L, Thelin T, Marsál K.Maternal anxiety in late pregnancy: effect on fetal movements and fetal heart rate. Early Hum Dev. 2002 Apr;67(1-2):87-100. 5. Nilsson E, Lichtenstein P, Cnattingius S, Murray RM, Hultman CM. Women with schizophrenia: pregnancy outcome and infant death among their offspring. Schizophr Res. 2002 Dec 1;58(2-3):221-9. 6. Broberg, Risholm Mothander, Granqvist et al. Anknytning i praktiken, Natur och Kultur 2008 Stockholms läns landsting 21
indikatorer för barns hälsa Amning Rökning i barnets hemmiljö Vaccinationer BMI - undervikt, övervikt och fetma Kariesförekomst 22 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Föräldrar och syskon utgör de yngsta barnens fysiska och psykologiska miljö. Men redan det späda barnets hälsa påverkas av familjens livsvillkor (1,2). Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling och att arbeta för att minska ojämlikheter i hälsa. För att följa detta arbete rapporteras årligen en rad indikatorer för barns hälsa, såväl risk som friskfaktorer. Hälsoindikatorerna är framtagna för att användas vid lokala, nationella och internationella jämförelser och möjliggör jämförelser över tid. De baserar sig på EU projektet Child Health Indicators for Life and Development (CHILD) (3), nationella kvalitetsindikatorer (4), Barnhälsoindex för Göteborg (5) samt Research Inventory for Child Health in Europe (Riche) (6). Uppgifterna hämtas från områdesdatabasen i Stockholms läns landsting, från tandhälsovården och ur barnhälsovårdsjournalerna. Nedanstående indikatorer för späd- och förskolebarns hälsa och välbefinnande redovisas: andel barn som ammas enbart vid fyra månaders ålder andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet andel barn som vaccineras mot mässling, påssjuka och röda hund andel barn som anmälts till socialtjänsten andel treåringar med karies andel fyraåringar med övervikt och fetma andel barn i hushåll med låg köpkraft Amning Tabell 5-6 Ur ett nationellt och internationellt perspektiv är amningen tämligen hög i Stockholms län trots den nedåtgående trend som pågått under en följd av år. Efter en avplaning de senaste tre åren minskar åter amningsfrekvensen. WHO:s mål är att minst 80 procent av alla fyra månader gamla barn skall ammas helt. Andel barn i Stockholms läns landsting som får enbart bröstmjölk vid 4 månaders ålder är relativt konstant, 53-54 procent, för barn födda 2009-2012. Mot bakgrund av de kända hälsofördelar på kort och lång sikt som finns för amning följer Sverige WHO:s rekommendationer från 2001, att barnet får enbart bröstmjölk under de första sex månaderna. Sedan 2004 används WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de barn som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk Stockholms läns landsting 23
Figur 14 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, födda 1992-2012 Andel (%) 100 80 60 40 20 0 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån Från slutet av 1940-talet sjönk amningssiffrorna succesivt i Sverige av olika skäl, för att långsamt återhämta sig fram till början av 90-talet då WHO och UNICEF tog initiativet till ett stöd för amning, kallat Baby Friendly Hospitals Initiative på svenska Amningsvänliga sjukhus. Under 1996 hade alla svenska förlossnings- och BB- avdelningar blivit utnämnda till Amningsvänliga sjukhus. Initiativet utvidgades även till mödra- och barnhälsovården. Folkhälsoinstitutet hade ansvar för kampanjen och genomförde utvärderingar fram till 2004 då ansvaret lämnades över till varje landsting. Från 2004 har andelen barn som ammas, enbart och delvis, vid fyra-, sex- och nio månaders ålder minskat. Amningsfrekvensen vid två- respektive tolv månaders ålder har varit relativt stabil sedan 1994. Andel barn som ammas (enbart och delvis) vid en veckas ålder har minskat med två procentenheter jämfört med barn födda 2004 och andel barn som får enbart bröstmjölk har minskat med 9 procentenheter. Figur 15 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid en veckas ålder, barn födda 2004-2012 Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 9,9 10,6 12 13,6 13,5 14,4 16 16,1 17,2 88,1 87,5 86,1 84,3 84,1 82,9 81,3 80,9 78,8 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1v Enbart ammade 1v Delvis ammade 24 Barnhälsovården / Årsrapport 2013
Andel barn som ammas (enbart och delvis) vid fyra månaders ålder har minskat med drygt sju procentenheter jämfört med barn födda 2004, medan andel barn som inte ammas alls har ökat från 12,7 procent till 20 procent för barn födda 2012. Figur 16 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda 2004-2012 Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 20,6 22,1 22,7 24,7 25,9 66,7 64,2 63 60,4 58,7 28,6 28,5 27,4 26,7 54,4 53,3 54,1 53,3 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 4 m Enbart ammade 4 m Delvis ammade Vid sex månaders ålder ammades nästan 68 procent av barnen i någon utsträckning medan 32 procent övergått till annan mat helt och hållet att jämföra med barn födda 2004 då nästan 78 procent fick bröstmjölk enbart eller delvis och 22 procent fick annan mat än bröstmjölk. Figur 17 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid sex månaders ålder, barn födda 2004-2012 Andel (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 60 61,6 60,3 61,9 58,4 61 58,9 58,4 55 10 0 17,6 15,5 14,8 12,8 12,1 10 10 11,4 12,7 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 6 m Enbart ammade 6 m Delvis ammade Stockholms läns landsting 25
Amningsfrekvensen varierade stort mellan olika stadsdelar och kommuner i länet. På Östermalm och Norrmalm ammades 90 procent av barnen (helt och delvis) vid fyra månaders ålder. Motsvarande siffra för Norrtälje och Södertälje är 67 procent, respektive 69 procent. Figur 18 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda 2012 Andel (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Norrtälje Södertälje Haninge Botkyrka Salem Sigtuna Nynäshamn Värmdö Tyresö Hässelby-Vällingby Järfälla Uppl Väsby Skärholmen Uppl Bro Österåker Stockholms län Sollentuna Huddinge Vaxholm Farsta Rinkeby-Kista Älvsjö Sundbyberg Solna Nykvarn Skarpnäck Spånga-Tensta Nacka Ekerö Enbart amning Delvis amning Enskede-Årsta-Vantör Vallentuna Lidingö Hägersten-Liljeholmen Täby Danderyd Södermalm Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Vid sex månaders ålder ammades (enbart och delvis) 80 procent av barnen på Östermalm och i Bromma jämfört med 53 procent i Södertälje och 55 procent av barnen i Norrtälje. Faktorer som har betydelse för mammans beslut att amma är kunskap om amningens fördelar samt bra stöd från närstående och vårdpersonal. Det finns undersökningar från flera länder som visar att pappans inställning påverkar amningstidens längd (7). Studier har också visat att mammans utbildningsnivå och utbildningens längd har en positiv inverkan för hur länge barnet ammas, liksom att det finns ett tydligt samband mellan hur länge en mamma ammar och om barnet fått tillägg under första levnadsveckan (8). Om barnet får tillägg finns risk att barnet ammar mindre vilket kan påverka bröstmjölksproduktionen negativt, även på sikt. Faktorer som kan verka negativt är bland annat otillräckligt stöd och olika information från vårdgivare (9), stressad vårdpersonal samt föräldrars oro över bröstmjölkens näring. För vårdpersonal som möter mamman är kunskap om dessa samband väsentliga kanske främst genom att motivera till ett individualiserat bemötande av föräldrarna. En annan negativ faktor som kan störa etableringen av amningen är korta vårdtider på BB med risk att det blir ett glapp i amningsstödet från det barnet och familjen skrivs ut från BB tills familjen etablerat kontakt med BVC (10). 26 Barnhälsovården / Årsrapport 2013