DETALJPLAN FÖR FASTIGHETER RÅGHULT 1:5 m. fl.

HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETER RÅGHULT 1:5 m. fl. SOTENÄS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV LILJEWALL ARKITEKTER AB 2010-05-18 RAPPORT 603

HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag för beslut enligt PBL om detaljplanförslag för Skomakarudden i Sotenäs kommun, angående uppförande av bostäder, hotell/vandrarhem, café/restaurang, småbåtshamnar, förrådsbodar, samt tillståndsprövning enligt miljöbalkens (1998:808) kap11 för vattenverksamhet. Sökande: Ulf Gustavsson Personnr: 550328-4852 Kuttergatan 19 426 76 VÄSTRA FRÖLUNDA Ombud: Lars-Harry Jenneborg c/o HydroGIS AB Snipan 1 444 30 STENUNGSUND Fastighetsbeteckning: Råghult 1:5 med flera, Sotenäs kommun. ADRESS Snipan S-444 30 STENUNGSUND Sweden TELEFON 0303-656 90 FAX 0303-65760 HEMSIDA www.hydrogis.se E-POST info@hydrogis.se ORG. NR 556553-2974 SÄTE STENUNGSUND

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 6 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER 7 3.3 NATIONELLA MILJÖMÅL 9 3.4 GÄLLANDE PLANER 10 4 PROJEKTBESKRIVNING 12 4.1 HUVUDALTERNATIVET 12 4.2 NOLLALTERNATIVET 12 5 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 15 5.1 NATURMILJÖ 15 5.2 KULTURMILJÖ 25 5.3 LANDSKAPSBILD 25 5.4 FRILUFTSLIV 26 5.5 NATURRESURSER 27 5.6 BOENDEMILJÖ 27 5.7 BULLER 27 5.8 FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTEN 28 5.9 SÄKERHETSFRÅGOR 28 5.10 KOMMUNIKATIONER 29 5.11 MÖJLIGA ÅTGÄRDER 29 5.12 NOLLALTERNATIVET 30 6 BYGGTID 31 7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 31 8 AVVECKLING 31 9 SAMRÅD 33 10 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 33 11 KÄLLOR 35 BILAGA 1: BILAGA 2: Ålgräsvegetation i inre Bottnafjorden Ålgräsvegetation i norra Bottnafjorden Ansvarig för MKBn: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: 0303-65 691 Medverkande: Mery-Lorna Jenneborg/HydroGIS AB E-post: mery-lorna@hydrogis.se Tfn: 0303-65 692 Originaldokument: MKB 603 Skomakarudden 2010 05 18.pmd/pdf ADRESS Snipan S-444 30 STENUNGSUND Sweden TELEFON 0303-656 90 FAX 0303-65760 HEMSIDA www.hydrogis.se 3 E-POST info@hydrogis.se ORG. NR 556553-2974 SÄTE STENUNGSUND

INLEDNING 1 INLEDNING På uppdrag av Liljewall Arkitekter AB har denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats med anledning av ett detaljplaneförslag över Skomakarudden inom fastigheten Råghult 1:5 med flera i Sotenäs kommun. 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING AV MKBn Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i planhandlingarna för detaljplanen och är därmed en del av beslutsunderlaget. Planbeskrivningen innehåller en komplett beskrivning av föreslagna förändringar inom planområdet, medan miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en mer sammanfattad beskrivning av planens innehåll. I MKB:n läggs tonvikten på beskrivning av den miljöpåverkan som planen ger upphov till. För att få en så bra förståelse som möjligt för de planerade förändringarna bör planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning läsas tillsammans Miljökonsekvensbeskrivningen skall belysa de direkta och indirekta effekter som projektet kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för det fall projektet inte genomförs, beskrivs även effekterna av ett nollalternativ, dvs bibehållande av nuvarande situation. MKBn har avgränsats till att omfatta de frågor som bedömts som mest väsentliga vid prövning av projektet. Geografiskt har studien i huvudsak begränsats till detaljplaneområdet med angränsande omgivning. Fig 1. Befintliga bryggor i planområdets östra del. 4

OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Fig 2. Översiktskarta. Bovallstrands tätortsbebyggelse utgör en unik skärgårdsmiljö omgivet av ett kargt bohuslänskt bergslandskap. Skomakarudden är belägen i nordöstra kanten av bebyggelseområdet vid Bottnafjorden södra strand. Längst ut på udden finns ett sedan länge nedlagt stenbrott. Planområdets västra del domineras i nuläget av byggnader tillhörande ett byggvaruföretag. Verksamheten har emellertid flyttats sedan något år tillbaka. Fig 3. Badstranden. 5

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER MILJÖBALKENS 2 KAP Försiktighetsmått: Alla som planerar vidta en åtgärd skall också utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förorenad jord kan finnas samt där lagring av impregnerade trävaror har skett, samt därbrand har förekommit. Vid markarbete måste detta beaktas och nödvändiga åtgärder vidtas. Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Anlitad entreprenör förutsätts tillämpa bästa teknik samt ha goda erfarenheter från liknande projekt. Val av plats: Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter en åtgärd får. Enligt 2 kap 6 miljöbalken skall för alla åtgärder en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. I nuläget är områdets västra delar mindre attraktivt med äldre industribyggnader och skräpiga utfyllnader. Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Småbåtshamnarnas stålkättingar, betong i bryggstolpar, flyt- och förankringselement är återvinningsbara material. Vid en eventuell avveckling av anläggningen måste tryckimpregnerade träkonstruktioner omhändertas vid avfallsanläggning, liksom flytbryggornas innehåll av frigolit. Produktval eller substitutionsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall ersätta materiel eller produkter, som kan antas medföra risker för människors hälsa eller miljön, med likvärdig materiel eller produkter, som kan antas medföra mindre sådana risker. Produkter tillverkade av polyeten PE bör hellre användas än PVC, som vid förbränning ger giftiga klorföreningar. PE ger däremot endast ger restprodukterna koldioxid (CO 2 ) och vatten. Användning av lämpliga fyllnadsmaterial som ger stabilitet och som förhindrar utläckage av oönskade ämnen till havet bör beaktas. 6

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Rimlighetsavvägning: Kraven på de allmänna hänsynskraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Kostnaden för den planerade åtgärden synes motiverad då avsikten är att fullfölja detaljplanen för att erbjuda ett attraktivt fast- och fritidsboende och genom tillkomsten av café/restauranger samt vandrarhem skapa ökad sysselsättning i skärgården. Förr var fisket den drivande näringen - i dag är det turismen. Ansvar för skadad miljö: Enligt 8 alla som bedriver eller har bedrivit eller vidtagit en åtgärd som medför skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört. Uppkommer skador på allmän eller enskild egendom under anläggningsarbetena kommer detta att behandlas som ett skadeståndsärende. Slutavvägning: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Projektets bedöms ej innebära risk att människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap 1 i miljöbalken användas för det eller de ändamål områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges den användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planområdet, ingår i område av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Samtidigt som den planerade småbåtshamnen bedöms utgöra en lämplig användning av området med hänsyn till dess beskaffenhet och läge samt föreliggande behov av båtplatser. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska enligt 3 kap 5 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Skyddsvärda uppväxt- och rekryteringsområden för kommersiellt viktiga arter finns i hela kustområdet, men det saknas underlag för att avgränsa de viktigaste av dessa som riksintresse (citat ur Fiskeriverkets utredning Finfo 2006:1; referens 8). I utredningen finns inte något särskilt utpekat riksintresseområde för fisket i Bottnafjorden. 7

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt pga områdenas natur- eller kulturvärde eller med hänsyn till friluftslivet ska enligt 3 kap 6 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Planerad hamn, som innebär en utökning av befintliga bryggor för fritidsbåtar, bedöms ej innebära att natur- och kulturmiljön tillfogas någon påtaglig skada. Ej heller påverkas några fritidsintressen negativt. Mark- och vattenområde som är särskilt lämpliga för bl a kommunikationer skall enligt 3 kap 8 miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder, vilka påtaglig kan försvåra utnyttjandet av dessa. Väg 174 hävdas som riksintresse för kommunikationer. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet Kustområdet och skärgården i Bohuslän från riksgränsen Norge till Lysekil är i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap 1 och 4 i miljöbalken för sina natur- och kulturvärden. Inom detta område får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2 7 samma kapitel, och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. De områden som omfattas av 4:e kap MB är enligt 1 i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns här. Ingrepp får inte påtagligt skada värdena. Projektområdet ingår i ovanstående område och är således av riksintresse med avseende på natur- och kulturvärden. Projektet bedöms dock ej medföra några negativa konsekvenser för några sådana värden. Skydd av områden Strandskydd: enligt 7 kap 13-18 miljöbalken omfattar land- och vattenområdet vid havet, insjöar och vattendrag intill åtminstone 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Inom detta område får inte byggnader uppföras eller grävningsarbeten utföras för sådana byggnader, eller andra åtgärder utföras som kan förhindra allmänhetens åtkomst av området eller väsentligen försämra livsvillkoren för djur- och växt-arter. Det aktuella planområdet omfattas inte av strandskyddsbestämmelser, enligt miljöbalken 7 kap 13-18 (se fig 4). Fig 4. Gräns för strandskydd. 8 Gräns för strandskydd

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Vattenverksamhet: Uppförande, ändring mm av anläggningar i vattenområden omfattas av lagen om vattenverksamhet enligt 11 kap 2 och 9 miljöbalken. Anläggande av småbåtshamnar är i regel tillståndspliktig vattenverksamhet och för att möjliggöra en miljöbedömning krävs i regel upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökvalitetsnormer: Enligt miljöbalkens 5 kap 3 skall miljökvalitetsnormer beaktas vid planering och planläggning. Det ska säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att reglerna i förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft överskrids. Miljökvalitetsnormer finns för halter av kväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM 10, kvävedioxid, bensen och ozon). Halterna av kvävedioxid, bly, kolmonoxid och partiklar härrör från biltrafik. Halterna av luftföroreningar utmed gatorna inom och kring planområdet bedöms i huvudsak och under stora delar av året vara relativt låga, men inga mätningar är gjorda. Generellt minskar utsläppen av kvävedioxid och partiklar till luften till följd av förbättrad teknik och minskad bensinförbrukning i nyare bilar. KIFS 2003:1, 1998:8: Kemikalieinspektionens föreskrifter anger att den som använder träskyddsmedel skall noga överväga behovet samt vid konstruktion och virkesval se till att användningen leder till så liten belastning på hälsa och miljö som möjligt. Kreosotbehandlade förtöjningspålar får endast användas för yrkesmässigt bruk om de är yngre än 30 år. Avfall: Kreosot och impregneringsbehandlat trä klassificeras som farligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063). Miljöstationer klassificeras som C-verksamhet i 9 kap. miljöbalken och är därmed anmälningspliktiga till kommunen. Det är avfallsinnehavarens ansvar enligt 15 kap 5 i miljöbalken att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Inom planområdet uppförs två miljöstationer. Avfallet som ämnas tas om hand anges i avfallsförordningen 2001:1063 som: pappers- och pappförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar och glasförpackningar. 3.3 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL Projektet bedöms beröra följande miljömål. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Beroende på val av alternativ berör brygganläggningen i väster främst vegetationsfattig grundbotten med skal, sand och sten. Östra området tangerar ett medelstort område med ålgräsvegetation. 9

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Tillkomsten av ca 100 fritidsbåtar i de planerade hamnarna kan indirekt ge mindre utsläpp av närsalter. Övergödningseffekten på den marina miljön i Bottnafjorden härav bedöms vara av ringa betydelse och närmast omärkbar. Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Småbåtsverksamheter medför mer eller mindre diffust läckage av giftiga ämnen från bottenfärger och eventuellt från impregneringsmedel i bryggorna. Spill av drivmedel och olja kan förväntas förekomma oavsiktligt, temporärt och i ringa omfattning. Projektet strider ej mot målet i den mån giftiga impregneringsmedel ersätts med icke giftiga medel. Båtbranschen blir allt mer uppmärksammad på miljöproblemen och utvecklar alternativa och mindre giftiga bottenfärger. Fyrtaktsmotorer blir också vanligare och är betydligt mer skonsamma mot miljön än tvåtaktsmotorer. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Denna verksamhet kommer att utvecklas för boende och rekreation i syfte att skapa en betydligt bättre planerad och bebyggd miljö jämfört med nulägets anläggningar. 3.4 GÄLLANDE PLANER Detaljplanförslaget strider inte mot Sotenäs kommuns översiktsplan (ÖP04 fastställd 2004-06- 23). Detaljplanen följer översiktsplanens intentioner både för vatten- och landområdet. En gällande detaljplan är fastställd 1942-12-21. En del av denna öster om aktuellt område upphävdes genom kommunfullmäktiges beslut daterat 1998-03-26. 10

11 Fig 5. Planförslag enligt huvudalternativet.

PROJEKTBESKRIVNING 4 PROJEKTBESKRIVNING Projektet innebär genomförandet av detaljplaneförslaget för Skomakarudden, där två småbåtshamnar med bryggor och förrådsbodar, bostäder, café/restaurang, hotell/vandrarhem samt bilparkeringar ingår. En mer detaljerad beskrivning av verksamheten återfinns i detaljplanen. Under planprocessens framskridande har flera alternativa utformningar förekommit där slutligen huvudalternativet kvarstår. 4.1 HUVUDALTERNATIVET Detaljplanen utformas i enlighet med planskissen i fig 5 och 6. I västra hamnen anläggs flytbryggor med förtöjningsbommar och i norra hamnen uppföres förrådsbodar utmed en träbrygga med större förtöjningsbommar. I öster uppföres enklare pålade bryggor i anslutning till befintliga (se fig 1). Öster om sandstranden anläggs en badbrygga med hopptorn ut till ett mindre skär. Jämfört med ett föregående alternativ har ett område i väster uteslutits. I stället tillkommer två estetiskt utformade bassänger (ca 50x10 m respektive 35x10 m) som schaktats ur och där endast mindre båtar kan angöra (se fig 7). Anläggningen medger ca 100 båtplatser. 4.2 NOLLALTERNATIVET Ett nollalternativ innebär en analys av vad som inträffar eller inte inträffar i det aktuella området, om den föreslagna åtgärden inte genomförs. I det här fallet innebär det att de planerade byggnaderna, småbåtshamnarna med tillhörande bryggor inte uppföres och att landmiljön förblir i sitt nuvarande skick. 12

PROJEKTBESKRIVNING Fig 6. HUVUDALTERNATIVET 13

PROJEKTBESKRIVNING Fig 7. Tvär- och längdsektioner i alternativ C 14

NATURMILJÖ 5. MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 5.1 NATURMILJÖ Inventering av land- och vattenmiljön utfördes i april 2004 samt augusti 2005. Den marina miljön undersöktes med droppvideokamera samt med vattenkikare. MARIN MILJÖ Bottenförhållandena vid Skomakaruddens norra udde är tämligen djupa - omkring 10 meter strax utanför strandkantens stenutfyllnad och består av finare sediment. Djupet på sedimentbottnen är här för stort för att hysa högre algvegetation och inga särskilt ovanliga djursamhällen förekommer. Mot öster sker en snabb uppgrundning till ett par meters djup, där ett smalt vegetationssamhälle med ålgräs Zostera marina förekommer och följer djupnivån mot öster. På ålgräsbladen sitter ofta havsanemoner Sagartiogeton viduatus, som vanligtvis indikerar goda miljöförhållanden. På djupare vatten längre ut från stranden blir inslaget med snärjtång Chorda filum delvis dominerande. Ålgräsvegetation i Bottnafjorden - och på de flesta ställen utmed hela Bohuskusten - har under senare delen av 1900-talet minskat kraftigt. Mellan åren 2003 och 2009 har delar av Bottnafjorden flygfotograferats i samband med inventering av fintrådiga alger för Bohuskustens vattenvårdsförbund. Därvid har ett bestånd i fjordens inre del särskilt observerats och man kan skönja en långsam tillväxt i beståndets ytterkanter (se fig 4). Ålgräsbestånden i Bottnafjorden är de bottensamhällen som främst skall skyddas mot ingrepp med den långsiktiga målsättningen att så mycket som möjligt av sedimentbottnarna mellan 1-5 m djup skall vara återkoloniserade med ålgräs. Vid planområdets östra gräns är vattendjupet endast omkring en halv meter. På de vegetationsfria bottenytorna inom de grundare delarna i öster finns hjärtmussla Echinocardium edule, sandmussla Mya spp., knivmussla Ensis sp., nätsnäcka Nassa reticulata samt rikligt med strandsnäckor Litorina litorea och L. saxatilis. Väster om udden förekommer omväxlande sand och bergsbottnar utmed stranden. Ett mindre skär är beläget strax norr om en befintlig sandstrand som i nuläget utnyttjas som badplats. Bottnen har en typisk prägel av erosionskaraktär med grov sand och skal ner till ca 4 m djup. Vågpåverkan är tidvis relativt kraftig i väster. Med ökat djup övergår bottnen gradvis till finare sediment. Inga nämnvärda marina växt- eller djursamhällen har observerats i planområdets västra delar. I planområdets sydvästra del består strandskoningen av gammal utfyllnad med skrotsten. Bottnen intill är delvis stenig men övergår snabbt i sedimentbotten med sand på 2-5 m djup. Vegetationen utmed strandkanten där stenblock eller berg når ut i vattnet har en normal och delvis tätvuxen vegetation med blåstång, sågtång och framför allt sargassosnärja Sargassum 15

NATURMILJÖ Skomakarudden Fig 8. Översikt av området med de båda nuvarande ålgräsförekomsterna öster om Skomakarudden Foto: HydroGIS AB Ålgräs 2008 07 02 16

NATURMILJÖ Fig 9. Erosionsbotten med sand, grus samt skrotstensutfyllnad. muticum. Algerna är i regel påtagligt överväxta med fintrådiga brunalger Pilayella litoralis. I mindre omfattning förekommer även vanliga rödalger som Ceramium spp., Polysiphonia spp., Furcellaria lumbricalis, Phycodrys rubens, Chondrus crispus, Phyllophora spp. m fl. Bestånd med kelpalgen Laminaria saccharina karakteriserar främst hårdbottnarna nedanför en dryg meters djup. Här är berg- och stenytorna delvis täckta med krustabildande kalkalger Phymatolithon spp. Blåmusslor Mytilus edulis förekommer i grupper utspridda på berg eller på botten med grövre sediment eller sten på några meters djup. Här får bottnen ett betydande inslag med tomma musselskal. Några betydande musselbankar har emellertid inte observerats i området. Vanlig sjöstjärna Asterias rubens förekommer allmänt inom hela området. Bultfiskar Gobidae och hästräkor Crangon crangon är den dominerande faunan, särskilt där grunda erosionsbottnar med grusinslag förekommer från strandkanten ner till ca en meters djup. Därtill förekommer allmänt också storspigg Gasterosteus aculeatus, stensnultra Ctenilabrus rupestris, skärsnultra Crenilabrus melops och tejstefisk Pholis gunellus. Skrubba Platichtys flesus och rödspotta Pleuronectes platessa uppehåller sig gärna inom vegetationsfri sandigsiltig botten på drygt meters djup särskilt i östra planområdet. Öring och lax stryker med stor sannolikhet förbi udden på sin väg in mot Bottnafjordens inre del med bäckutflöde. 17

NATURMILJÖ Fig 10. Områdets västra del. Vattenområdet har bildbehandlats för att grunda bottnar med sandigt substrat skall framträda bättre. 18

NATURMILJÖ D C B F A E Naverlönn Fig 11. Områdets centrala del med udden och befintliga brygganläggningar. Vattenområdet har bildbehandlats för att grunda bottnar med sandigt substrat skall framträda bättre. Bokstavsbeteckningarna hänvisar till texten om naturmiljön på land. 19

NATURMILJÖ LANDMILJÖ Positioner inom parentes hänvisar till motsvarande i fig 11. Landmiljön karakteriseras huvudsakligen av rundhällar med vegetationsfyllda svackor. I grundare svackor och mindre sprickbildningar med tunnare jordtäcke trivs flera torrmarks och kalkgynnade ängsväxter. Här finner man jungfrulin Polygala vulgaris, höskallra Rhinantus spp., gul fetknopp Sedum acre, vit fetknopp Sedum album, jordklöver Trifolium campestre, smörblomma Ranunculus acris. Även lupiner förekommer. Strandområdet utmed uddens östra (A) del är exploaterad genom den befintliga vägen som leder fram till ett gammalt lastområde (D). Här är några enklare småbryggor uppförda. Ett par exemplar av naverlönn Acer campestre växer i buskform intill körvägen strax efter infarten. I övrigt utgöres träd och buskvegetationen av relativt triviala arter. Här finns alm Ulmus glabra, sälg Salix spp., vildapel, asp, al och björk. Buskvegetationen utgöres främst av slån Prunus spinosa och nyponrosor Rosa canina samt vresros R. rugosa. I en relativt djup utskuren ravin (B) förekommer den lilla ormbunken klippspring Asplenium trichomanes (se fig 12) på några ställen. I ravinens botten trivs mer fuktkrävande arter som majbräken Athyrium felix femina, vitmåra Galium album, gulvial Lathyrus pratensis och älgört Filipendula ulmaria. Den sistnämnda bildar på några ställen mer eller mindre ogenomträngliga snår (se fig 15). Uddens strandområde (C) i västra delen är i stort sett orörd med berghällar som når ner i vattnet samt en mindre sandstrand som bör bevaras. På badstranden med sand förekommer större bestånd med strandråg Leymus arenarius. På högre belägna partier växer bl a gulmåra Galium verum, liten blåklocka Campanula rotundifolia och trift Armeria maritima. Strandmiljön bedöms generellt ha ett högt bevarandevärde även om inga mer ovanliga arter förekommer. Bergsuddens (Skomakarudden, se fig 11) norra del (D) är exploaterad med plansprängd yta och strandskoning med sten. Ingreppet genomfördes på den tid när området byggdes ut till utskeppningshamn för stenhuggeriets produkter. Bland rundhällarna finns också rester av den transportväg som ledde fram till lastområdet. Markvegetationen vid grusplanen är relativt sparsam. Karakteristiska arter är getväppling Anthyllis vulneraria, strandglim Silene uniflora, röllika Achillea millefolium, renfana Tanacetum vulgare, nysört Achillea ptarmica, käringtand Lotus corniculatus, gul fetknopp Sedum annum samt olika gräs (fig 14). Strandområdet väster om udden (se fig 17 och 18) är exploaterad av industribyggnader med strandskoning av skrotsten och flera uppförda mindre bryggor och stenpir. Landområdet (E) karakteriseras av en skräpig utfylld mark, där i nuläget byggnader till ett byggvaruföretag är uppförda. Marken har delvis använts för lagring av trävaror. Inom denna del förekommer inga anmärkningsvärda växtarter. Den till stora delar utfyllda marken domineras av triviala arter som olika gräs, gråbo, renfana och skräppor. Harklöver Trifolium arvense finns emellertid här och var på mark med mer inslag av grus. En bevarandevärd rad med oxlar Sorbus intermedia står invid gränsen till trävaruhandelns tomtmark (F). 20

NATURMILJÖ Fig 12och 13. Klippspring t v och stensöta mm t h i område B Fig 14. Gul fetknopp och gullklöver i område D. 21

NATURMILJÖ Fig 15. Snårig högörtsvegetation i område B. KONSEKVENSER Vattenströmmar Bottnafjorden har en lång vindfetch i dess längdriktning dvs från sydväst. Vid vindar som blåser in i fjorden med denna riktning drivs ytvatten i fjorden och länkas beroende på hastighet av något mer mot söder pga corioliskraften (jordrotationen). En motriktad vattenström genereras under ytströmmen och ner till nivåer som ligger ovan salthaltsprångskiktet (10-12 m djup). En del av det tyngre och saltare vattnet under språngskiktet från en djupvattenström dras med ut fjorden i denna underström (se pilar i fig 16). Var gränsen mellan yt- och underströmmen bildas styrs också av vattnets temperaturskiktning under sommaren. Vid ostliga vindar dras ytvattnet ut ur fjorden och länkas i mynningen av mot norr där den möter den nordgående kustströmmen. I detta fall bildas en motriktad bottenström in i fjorden under språngskitet, dvs kallare, saltare och klarare vatten kommer upp långt in i fjorden. Nordliga och sydliga vindar har mindre betydelse för vattenströmmarna i fjorden men ger mycket olika vattenstånd. Fallet med de västliga till sydvästliga vindarna har störst betydelse för strömmarnas inverkan på Skomakarudden och dess planerade hamnanläggning med flytbryggor vid den forna stenutlastningskajen. Bryggorna orsakar något mer strömlä i viken öster om udden. Vid västlig vind råder medurs riktade ytvattenströmmar i vikarna öster om Skomakarudden. Däremot bedöms inte den utåtriktade underströmmen eller djupströmmen hindras av flytbryggorna. Underström- 22

NATURMILJÖ Ytvattenström Underström <10m Djupvattenström >10-12m Skomakarudden Fig 16. Vattenströmmar vid sydvästlig vind. Planerad han på udden har markerats med svart rektangel. men uppskattas nå in i ungefär halva viken. Avsättning av sediment kan bli något mer än i nollalternativet. Emellertid är vindfetchen från nordost in i viken ungefär en kilometer, vilket bedöms ge tillräckligt hög sjö för att hålla grundområdet rent från igenslamning. Marin flora och fauna Hamnar av den här typen påverkar inte fisken negativt då den gärna håller till i skydd och i skugga av flytbryggor mm dessa (fungerar som flytande rev). De finner oftast också mer föda här än om bottnen varit en naturlig botten med finsediment. Lax, öring, torsk, ål skarpsill, spigg uppehåller sig gärna intill flytbryggor med god vattenomsättning. Framför allt så brukar tjockläppad multe hittas just intill bryggor. Deltaljplanen utökar havsbottnen med ca 850 m 2, vilket bidrar till en ökad marinbiologisk produktion även om bassängerna utgör en del av hamnen. För jagande fisk som makrill, horngädda, öring m fl, vilka går in och ut i Bottnafjorden, bedöms inte brygganläggningarna utgöra något hinder. Det finns gott om utrymme för passage norr om hamnen på udden (se markering i fig 16). Rovfisken följer främst sillstimmen, som i sin tur jagar djurplankton i den fria vattenmassan. Förekomsten av sill anses till stor del vara kopplad till klimatförändringar, där främst kalla vintrar förefaller ha sammanfallit med sillperioderna. Småbåtshamnen vid norra udden planeras uppföras på samma plats som den tidigare hamnanläggningen för stenutskeppning. Platsen kan således anses som exploaterad för hamnändamål. Även den västra hamnen ligger inom område som är sedan länge ianspråktaget för bryggor, 23

NATURMILJÖ Fig 17. Västra Skomakarudden med badplatsen i bildens vänstra del. stenpir med tillhörande hamnverksamheter. Öster om Skomakarudden finns ytterligare en hamnanläggning med flera sjöbodar samt några mindre bryggor inom aktuellt planområde. Med undantag för Skomakaruddens västra del med badplatsen så är i stort sett hela området exploaterad för verksamheter med bryggor och båtar. Enligt länsstyrelsens policy skall hamnanläggningar helst uppföras i områden där sådana redan finns istället för att ta orörda områden i anspråk. Flytande bryggor/vågbrytare innebär alltid att en del av de djur och alger som sitter på undervattensytorna lossnar och faller ner till bottnen. Är vattenomsättningen dålig medför den ökade syrekonsumtionen i bottenskiktet att svavelbakterier kan bildas. I de här aktuella lägena för de båda planerade småbåtshamnarna är dock vattenomsättningen mer än väl tillräcklig för att sådana negativa effekter skall utebli. Detta har tidigare konstaterats vid inspektion av kommunens anläggning med flytbryggor vid Bovallstrand där bottnen under dessa hyser ett rikt djurliv utan syrebrist. I västra och norra småbåtshamnarna kan flytbryggor med fördel uppföras då vattenomsättningen är mycket god och bottensubstratet tämligen hårt, vilket innebär att organismerna kommer att fortsätta leva efter att de har fallit till bottnen. Vattendjupet är även så stort att vågbrytarens pumpeffekt från längre vågor ej får någon inverkan på bottnen. I öster finns risk för att en mindre yta av ålgräsvegetation påverkas beroende på om flytbryggor skulle anläggas här (se Bilaga 1). En flytbrygga är olämplig här då vattendjupet är alltför litet, vilket medför att en pumpeffekt erhålles, som kan leda till eliminering av ålgräsvegetationen. Detaljplanen bedöms emellertid inte medföra någon förlust av ålgräsklädda bottenytor. Ålgräs i 24

KULTURMILJÖ god kondition inom hamnar är tämligen vanligt förekommande (referens 3). Viss propellerklippning av ålgräsbladens toppar kan däremot inte uteslutas. Landmiljö Vegetation i berghällarnas grunda spricksystem förstöres till vissa delar där grundläggning för husen i bergsområdet anläggs. Vid anläggning av vägar inom området förstöres även stora delar av den vegetation som i nuläget finns utbredd i spricksystemen mellan rundhällarna. Övervägande delar av denna vegetation är trivial, varför förlusten av denna blir mindre betydelsefull. Bestånden med klippspring och naverlönn bör emellertid kunna sparas om försiktighet iakttas av de entreprenörer som anlitas. Det är däremot osäkert vilken förslitning på vegetationen som uppkommer efter att anläggningen tagits i bruk. 5.2 KULTURMILJÖ Inom det berörda vattenområdet kring Skomakarudden har inga fornminnen observerats i samband med videoinspektion av bottnen. Bohusläns museum kan komma att synpunkter under samrådsskedet. Bland bergen finns några gamla skyttevärn av betong som härrör från tiden för 2:a världskriget. Då dessa inte är mer än ca 70 år gamla utgör de inga fornminnen. Projektet bedöms inte få några negativa konsekvenser för kulturmiljön. 5.3 LANDSKAPSBILD Omgivande landskap karakteriseras av karg bohuslänsk skärgårdsnatur där Bovallstrand med de höga horstliknande bergen intar en framträdande plats. Förändringen av landskapsbilden kommer som mest att märkas från sjösidan dvs från norr och från väster. MKBn kompletteras senare med visualiseringar på fotografier tagna från nämnda riktningar. Vid ett genomförande av detaljplanen sker en markant förändring av landskapsbilden med nya byggnader och småbåtshamnar med förtöjda båtar. Bortsanering av befintlig delvis förfallen bebyggelse i västra delen (se fig 18) och uppförande av ny planerad bebyggelse, bedöms förbättra landskapsbilden betydligt jämfört med nollalternativet (fig 19). De planerade förrådsbodarna avses utformas enligt det lokala bebyggelsemönstret. Projektet påverkar emellertid landskapsbilden negativt under själva byggnadsskedet. Projektet påverkar landskapsbilden negativt under anläggningsskedet med tillfälliga materialupplag, arbetsmaskiner mm. 25

FRILUFTSLIV Fig 18. Områdets västra del med nuvarande industribyggnader. 5.4 FRILUFTSLIV Bovallstrand har ett intensivt turist- och friluftsliv och är en av de mest välbesökta skärgårdsmiljöerna på västkusten. Områdets östra del utnyttjas av de kringboende som båtplatser för mindre båtar. Här finns flera mindre och mycket enkelt uppförda småbryggor, som planeras byggas om. Ägarna till dessa kan dock fortsatt erbjudas båtplats vid dessa eller vid någon av de övriga två hamnanläggningarna. Anläggningen ianspråktar förvisso mark som kan utnyttjas för friluftslivet i de avseenden som belysts i förra stycket. Badet kommer att bevaras och byggas ut med brygga och hopptorn, varvid allmänheten fortfarande kan utnyttja detta. Spöfiske kan relativt obehindrat fortsätta utmed stora delar av Skomakarudden. I nuläget är det badstranden som främst används av allmänheten. Den plansprängda delen vid den gamla stenutlastningskajen är förvisso tillgänglig men inbjuder inte till något betydande friluftsliv annat än möjligen sportfiske med kastspö. Området med industribyggnader är idag inte tillgängligt för allmänheten. I detaljplaneförlaget avsätts mark som natur där bl a badstranden ingår och det plansprängda området med småbåtshamnen och dess bryggor samt hamnen vid nuvarande industribyggnader blir samtliga tillgängliga för allmänheten. 26

BOENDEMILJÖ 5.5 NATURRESURSER Inga naturresurser i form av grus-, sand- eller vattentäkter tas i anspråk i samband med uppförande av brygganläggningen. 5.6 BOENDEMILJÖ Projektet bidrar till ett utökat boende i en mycket attraktiv miljö. Någon större negativ påverkan på befintlig boendemiljö bedöms ej orsakas av brygganläggningarna. Många av de närboende kan dock ha delade meningar om hur deras boendemiljö påverkas. Antalet personer som kommer att vistas i området blir ju betydligt fler jämfört med nuläget. Flera av de fastigheter belägna söder om planerade anläggningar kommer att få förändrad utsikt ut mot havet av de byggnader som uppförs inom detaljplanen. Framför allt är det utsikten från verandor, balkonger eller takkupefönster som påverkades av ett tidigare förslag. Fastighetsägaren till Heljeröd 1:6 söder om Dinglevägen får emellertid mest skymd sikt i sammanhanget. Placeringen av byggnaderna inom detaljplanen har dock gjorts på sådant sätt att minsta möjliga siktbegränsningar uppnås. Temporära störningar med arbetsmaskiner uppkommer i samband med anläggningsarbetena. 5.7 BULLER En viss ökning av trafikbuller från i huvudsak personbilar på väg 174 och Dinglevägen kommer att öka med motsvarande antal bilar till och från anläggningen. Jämfört med nollalternativet sker en minskning av buller från den tyngre trafiken, då varutransporter till trävaruhandeln har upphört. Naturvårdsverkets hittillsvarande riktvärde för trafikbuller vid yttervägg på bostäder är 55 dba. Helt nyligen har emellertid Boverket på regeringens anmodan framfört nya tolkningar för riktvärden för buller i samband med bostadsbyggande. Tolkningen öppnar för mer buller från trafiksidan vid uppförande av nya bostäder - högst 65-70 dba. Men då måste bullernivån på den andra tysta sidan av bostaden begränsas till 45-50 dba. Med dessa tankar blir bullerfaktorn knappast något hinder för uppförande av bostäder intill trafikerade vägar och gator. Trafikbuller kan dock orsaka sömnstörningar, irritation, stress, huvudvärk, sämre inlärningsförmåga, högt blodtryck och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Bullerstörningar från arbetsmaskiner/fartyg uppkommer temporärt under anläggningstiden. Störningarna bedöms dock som acceptabla och berör möjligen några fastigheter sydväst om detaljplaneområdet. 27

SÄKERHET 5.8 FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTEN Dagvatten från anläggningarna leds ut i havet. Förutsatt att inget oljespill sker inom parkeringsytorna bedöms ingen negativ påverkan utav detta uppkomma på Bottnafjordens bottensamhällen, då fjorden har en god vattenomsättning. Avloppsvatten från anläggningen avses ledas till kommunalt reningsverk för behandling. Tryckimpregnerat virke har enligt uppgift periodvis lagrats på land i områdets västra del. Man kan anta att en del av impregneringsmedlet har lakats ut och följt med dagvattnet ut i havet. Ämnena kan därvid bindas till organiska partiklar som sedan sedimenterar och inlagras i bottensedimentet. Om det geografiska läget hade varit ett inneslutet havsområde med ringa vattenutbyte så skulle detta kunna få negativa effekter på vattenmiljön. Skomakarudden är som tidigare framhållits en utsatt plats för vågor och vindgenererade strömmar, vilket i mycket hög grad motverkar uppkomsten av sådana negativa effekter. Bottensedimenten är av erosionstyp, dvs någon ackumulering av lätta organiska partiklar föreorenade med impregneringsmedel förekommer ej inom planområdet eller i dess omgivningar. Man kan anta att sedimentering av sådana partiklar sker i Bottnafjordens inre delar och i dess djupaste centrala delar. Slutsatsen härav är att om en framtida muddring inom planområdet skulle behövas, så bör denna kunna utföras utan risk för giftspridning. Muddermassorna bör också kunna deponeras på kommunens deponi för rena muddermassor vid Ösöfjorden belägen nordväst om Hunnebostrand. Neddrivande av bryggpålar och fastgjutning i berg ger upphov till en obetydlig temporär grumling. Mindre och tillfälliga avgasutsläpp kommer att ske från transportfordon och arbetsmaskiner. Problemen bedöms i sammanhanget som acceptabla. 5.9 SÄKERHETSFRÅGOR Se även kap 5.10 Kommunikationer på sidan 29. Då planområdet ligger på relativt långt avstånd från närmsta brandstation (Hunnebostrand) kommer särskild hänsyn till säkerhet för människa, egendom och miljö att behöva beaktas. Det gäller exempelvis skyddsavstånd mellan fastigheter. Behov av automatisk sprinkleranläggning (boendesprinkler) kan ej uteslutas. Framkomlighet för räddningsfordon och ambulans måste säkerställas. Bommar och farthinder får ej förekomma och vägar skall utformas med minst 3 m fri bredd (oavsett parkerade bilar) och med hårdgjord yta. Brandvattenförsörjning behöver eventuellt förstärkas med ett antal strategiskt placerade markbrandposter utformade enligt VAV P38. Anmälan till sjöfartsverket skall göras för införande av hamnanläggningarna dels i sjökort dels i Underrättelser för sjöfarande. Inga övriga och påtagliga säkerhetsproblem förväntas uppkomma till följd av projektet. 28

KOMMUNIKATIONER 5.10 KOMMUNIKATIONER Södra delen av markområdet har tills nyligen nyttjats för trävaruindustriverksamhet med stor del tung trafik samt för rekreation. Trafiken till planområdet matas via Dinglevägen som i områdets norra del ansluter till Länsväg 174. Genom den nyligen genomförda ombyggnaden av korsningen Dinglevägen - Kyrkogatan och omläggningen av genomfartstrafiken till Kyrkogatan har Dinglevägen avlastats väsentligt. Inom planområdet finns väg anlagd till f d stenbrottet på Skomakarudden. Infartsvägen till Skomakarudden ligger på privat mark och nyttjas även av fastigheten Heljeröd 1:65 enligt tidigare överenskommelse. Vägar inom planområdet, gårdsgator, utformas med en bredd av 4 m med grusad beläggning. Bärigheten skall tåla fordon upp till 15 ton för att fungera som räddningsvägar. Det nya förslaget till markanvändning innebär att den tunga trafiken, liksom bullret, minskat avsevärt genom att trävaruindustrin flyttat och genomfartstrafiken fått en annan sträckning. Däremot kommer trafikrörelser till och från området med personbil att öka väsentligt, särskilt sommartid. Förslaget som redovisar bostäder i lägenheter och villor, hotell/vandrarhem, ny restaurang, handel etc kommer att öka trafikmängden i området. Aktiviteten i det s k Hugos magasin med evenemang som bröllopsfester, konferenser, utställningar etc förväntas öka och kommer också att påverka trafiksituationen. Antalet besökande till badplatsen kommer att öka med alla nya bostäder som planeras i samhället och i närområdet i synnerhet. Inga övriga kommunikationsproblem förväntas uppkomma till följd av projektet. 5.11 MÖJLIGA ÅTGÄRDER Bottnafjorden har en hård vind- och vågexponering från väster, vilket kan komma att ge problem för de planerade hamnarna. Anläggande av kraftigare flytande vågbrytare mot väster rekommenderas därför. Som tidigare anförts så är vattenomsättningen i området god och vattendjupet tillräckligt stort för att sådana konstruktioner skall kunna anläggas utan att påverka bottnarna negativt i någon betydande omfattning. Dagvattenledningar från parkeringsytor bör förses med oljeavskiljare innan vattnet leds ut i havet För detaljplaneområdet Skomakarudden innebär det att ålgräsbestånden i den östra delen bör bevaras och skyddas mot ingrepp. Utbredningen av två av dessa framgår av flygfotografier i fig 8 respektive i Bilaga 1. 29

NOLLALTERNATIVET 5.12 NOLLALTERNATIVET Nollalternativet innebär att nuvarande förhållanden avseende havsmiljönoch den delvis skräpiga landmiljön förblir oförändrade (se fig 19). Uteblivet projekt innebär att kustsamhället Bovallstrand går miste om en del arbetstillfällen och turism som detaljplanens genomförande medför. Fig19. Nuvarande förhållanden - nollalternativet 30

BYGGTID 6 BYGGTID Anläggningstiden för hamn- och brygganläggningarna beräknas till några månader beroende på väderleksförhållandena. Hela anläggningen såväl i vatten som på land kommer att byggas ut i etapper under en tidsperiod mellan 5 till 10 år efter byggstart. Utförande av åtgärder som ger upphov till onödig grumling av vattnet bör ej ske under vår och sommar då känsligheten för störningar är som störst i den marina miljön. Ur marinbiologisk synpunkt är tidpunkten för utläggande av bryggor av mindre betydelse eftersom byggande i huvudsak sker i eller över vattenytan. De ingrepp som sker i bottnen är neddrivning och fastsättning av bryggpålar samt utläggning av förankringselement till flytbryggor/vågbrytare. 7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL När bryggor och förrådsbodar färdigställts bör en enklare visuell kontroll ske så att inte den marina miljön åsamkats oförutsedd skada. Ålgräsbeståndens utveckling i Bottnafjordens inre delar bör följas upp t ex vart 5:e år. Detta bör kunna samordnas med Bohuskustens vattenvårdsförbunds undersökningar. 8 AVVECKLING Den marina miljön kan återställas till nuvarande förhållanden genom borttagning av flytbryggor med förankringar, pålade bryggor, förrådsbodar samt de bryggdäck som planeras utmed stranden. Pålar, bryggdäck och träkonstruktioner som behandlats med träskyddsmedel för marin användning klassificeras som farligt avfall och måste tas om hand enligt gällande föreskrifter. Landmiljön är svårare att återställa på de ställen där bergssprängning måste ske för grundläggningar och framdragning av ledningsgravar. 31

SAMRÅD 9 SAMRÅD Enligt PBL 5 kap 20 när program utarbetas och när förslag till detaljplan upprättas, skall kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och kommuner som berörs av programmet eller förslaget. Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av programmet eller förslaget samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har väsentligt intresse av programmet eller förslaget skall beredas tillfälle till samråd. För prövning av vattenverksamhet skall samråd enligt 6 kap 4 miljöbalkens ske med länsstyrelsen och enskilda berörda, varefter länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan anses medföra betydande miljöpåverkan eller ej. 32

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 10 SAMMANFATTNING Ett detaljplaneförslag över Skomakarudden inom fastigheten Råghult 1:5 med flera, Sotenäs kommun föreslår uppförande av bl a flera bostäder, hotell/vandrarhem, café/restaurang, förrådsbodar samt två småbåtshamnar med flytbryggor och bryggdäck mot land. Flytbryggorna mot väster bör vara av vågbrytande konstruktion. Intill västra hamnen urschaktas två bassängen där mindre båtar kan angöra. Befintliga småbryggor i öster byggs om i fortsatt pålat utförande. Hela anläggningen skapar ca 100 båtplatser. Intill en sandstrand anläggs en badbrygga ut till ett mindre skär. Småbåtshamnen vid norra udden planeras uppföras på samma plats som den tidigare hamnanläggningen för stenutskeppning. Platsen kan således anses som exploaterad för hamnändamål. Även den västra hamnen ligger inom område som är sedan länge ianspråktaget för bryggor, stenpir med tillhörande hamnverksamheter. Öster om Skomakarudden finns ytterligare en hamnanläggning med flera sjöbodar samt några mindre bryggor inom aktuellt planområde. Med undantag för Skomakaruddens västra del med badplatsen så är i stort sett hela området exploaterad för verksamheter med bryggor och båtar. Enligt länsstyrelsens policy skall hamnanläggningar helst uppföras i områden där sådana redan finns istället för att ta orörda områden i anspråk. Anläggningarna i vatten bedöms få en ringa påverkan på de marina bottensamhällena eftersom vattenomsättningen är god i Bottnafjorden. Djupförhållandena är också tillräckligt stora för att anlägga flytbryggor med undantag av den östra delen där ett mindre bestånd med ålgräs förekommer. Landmiljön hyser dels torrmarksvegetation på hällmark med tunt jordtäcke, dels mer högörtsvegetation i sprickdalar. Den förstnämnda påverkas där byggnader planeras uppföras och de senare tas i anspråk för vägdragning inom planområdet. Öster om den nedlagda trävaruhandeln finns en bevarandevärd rad med oxlar. Tryckimpregnerat virke har enligt uppgift periodvis lagrats på land vid trävaruhandeln varvid impregneringsmedel har förorenat marken. I samband med utförande av planerade markarbeten är det därför av stor vikt att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra spridning av föroreningarna. Landskapsbilden påverkas betydligt genom den förändring som tillkomsten av hela anläggningen innebär. Beroende på människors individuella inställning till utbyggnad i skärgårdsmiljön kommer denna påverkan att bedömas såväl positivt som negativt. Jämfört med nuläget i de exploaterade delarna sker en avsevärd förbättring av landskapsbilden. Boendemiljön förändras för några fastigheter utmed Dinglevägen då utsikten ut mot havet kommer att skymmas. Emellertid har placering av byggnaderna inom detaljplanen gjorts på sådant sätt att dessa siktbegränsningar minimeras i möjligaste mån. Inom anläggningen skapas ett mycket attraktivt boende med direktkontakt med hav och båtliv. Projektet bedöms ej medföra någon påtaglig negativ påverkan övriga miljöaspekter med undantag av de tillfälliga störningar som kan förväntas uppkomma under anläggningstiden. 33

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Den samlade bedömningen är att projektet har en genomgående positiv påverkan på de flesta miljöaspekter och förhållandevis ringa negativ effekt på den marina miljön. Stenungsund 2010-05-18 HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg marinbiolog ADRESS Snipan S-444 30 STENUNGSUND Sweden TELEFON 0303-656 90 FAX 0303-65760 HEMSIDA www.hydrogis.se 34 E-POST info@hydrogis.se ORG. NR 556553-2974 SÄTE STENUNGSUND

KÄLLOR 11 KÄLLOR 1 ÖP 04, Sotenäs kommuns översiktsplan antagen 2004-06-23. 2 Jenneborg L.-H.1988: Videokartering av bentossamhällen inom Sotenäs kommun. - Rapport till Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sotenäs kommun. 104 sidor. 3-1994a: MKB - Utfyllnad vid Saltholmens småbåtshamn. Göteborgs kommun, Stadsbyggnadskontoret. HydroGIS AB rapport nr 85. 4-1994b: Kontrollprogram marina bentossamhällen, Sotenäs kommun. Miljö- och hälsoskyddskontoret. HydroGIS AB rapport nr 86. 5-2002:MKB - Småbåtshamn vid Hållbukten, Bovallstrand, Sotenäs kommun. Projektor AB. HydroGIS AB rapport nr 267. 6-2006:MKB - Utökad brygganläggning på fastigheten Finntorp 2:238 i Bovallstrand, Sotenäs kommun. Tekniska kontoret. HydroGIS AB rapport nr 388. 7 Ingvason B., H. Freij & B. Gustavsson 2006: Liljewall Arkitekter AB, Samrådshandling för detaljplan över Råghult 1:5 m. fl. Bovallstrand, Sotenäs kommun. 8 Thörnqvist S. 2006: Områden av riksintresse för yrkesfisket. Fiskeriverket Finfo 2006:1. 35