KemIs dialog med textilbranschen

Faugert & Co Utvärdering AB Januari 2009 KemIs dialog med textilbranschen För ökad riskminskning och bättre uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Karin Eduards Johan Strömblad www.faugert.se

Sammanfattning I början på 2008 erhöll Kemikalieinspektionen medel från Miljömålsrådet för att genom det mjuka styrmedlet dialog försöka påverka textilbranschen till att mer medvetet arbeta med riskminskning vad gäller kemikalier i textil. Detta dialogprojekt pågick under större delen av 2008, och flertalet insatser vidtogs primärt riktade mot TEKOs, textilimportörernas, och Swerea/IVFs medlemmar. De insatser som genomförts handlar om möten med olika företag för att samla och sprida kunskap, ett öppet seminarium med flera perspektiv samlade från forskning till goda exempel i branschen under hösten 2008, samt en informationsbroschyr som kom i tryck i början på 2009. Även vissa andra kontakter togs, tex med andra myndigheter, högskolor och miljöorganisationer för att utröna hur de arbetade mot företagen med frågor om kemikalier i textil. Då denna form av satsning historiskt sett inte varit så vanligt förekommande, beslöts att den skulle följas och utvärderas av en extern konsult och uppdraget gick till Faugert & Co Utvärdering. Konsulterna har deltagit i flera av åtgärderna i varierande grad, och beretts insyn i processerna. Utvärderingen genomfördes i två faser, en förstudie under senvåren 2008 för att skapa en god grund för resten av projektet, och en huvudstudie som genomfördes parallellt med projektet. Detta är huvudstudiens rapport. Förstudien 1 avrapporterades under sommaren men står också att finna i bilaga A. Utvärderingen strävar i huvudsak efter att finna effekter av KemIs textildialogprojekt. I huvudsak avses tre frågor besvaras: företagens kunskapsnivå och kännedom om kemikaliefrågorna företagens syn på sitt ansvar och agerande i kemikaliefrågor samt eventuellt förändrade beteende till följd av KemIs textilprojekt berörda aktörers syn på Kemikalieinspektionens textilprojekt I korta drag fann vi att företagens kunskapsnivå och kännedom om regler och miljömål är bristande, både vad gäller allmänna hänsynsregler i miljöbalken och miljömålen (2 o 3) 2. Även kännedom om kemikalier i den egna varan angavs som bristande. Suget efter mer kunskap är stort och företagen ställde sig positiva till denna satsning från KemI. Företagens förändrade beteende till följd av dialogen är så här i dialogens slutskede inte okomplicerat att uttala sig om. Broschyren har ännu inte fått spridning, och seminariets information kanske inte har hunnit förmedlas vidare in i företagen av de som deltog. I materialet vi funnit via enkäter och intervjuer har vi dock funnit att dialogprojektet till stor del bidragit med inspiration och medvetenhet. Att frågan har fått ett större fokus under en tid påverkar företagens handlingsutrymme vad gäller kemikalier i textil på ett positivt sätt. Vi har också funnit att en förutsättning för att det skall bli bestående förändringar till följd av dialogprojektet är att liknande insatser följer efter denna så att fokus och nyhetsvärdet i frågan består. 1 Förstudien kan rekommenderas som inledande läsning. Flera av förstudiens resultat är inte upprepade i huvudstudien utan ligger som en grundläggande förståelse och grund för flera av de slutsatser som dragits i huvudstudien. 2 delmål 2 om att varor ska vara försedda med hälso- och miljöinformation om farliga ämnen som ingår; delmål 3 om att nyproducerade varor så långt som möjligt ska vara fria från särskilt farliga ämnen. 1

Vi finner också att projektets möjliga effekter påverkas av företagens sk ingångsvärde de som har hög kompetens på området påverkas kanske inte lika mycket av denna inspiration och ökade medvetenhet, mottagligheten för KemIs insats varierar. Vad gäller företagens syn på sitt ansvar när det gäller risker för människa och miljö så är den varierande från passiva företag med bristande engagemang i frågan till aktiva/medvetna företag som gör det de kan för att påverka sitt avtryck i positiv riktning vad gäller kemikalier. I förstudien pekade vi bland annat på problemet att definiera målgruppen vilka företag ingår i branschen och hur kan KemI nå dem? KemIs ingång via branschorganisationer har bidragit till att målgruppen för dialoginsatsen till största delen består av etablerade företag med en, relativt sett, hög kompetens och medvetenhet om kemikaliefrågorna. Vi kan anta från den information vi har samlat in, att de företag som deltagit aktivt i KemIs dialogprojekt är företag som antingen redan tillhör den aktiva gruppen eller som strävar åt det hållet. Berörda aktörer ställde sig positiva till KemIs dialogprojekt, det visade sig finnas ett stort sug efter denna form av insatser, och en vilja att vara delaktiga i det som KemI presenterade. I ett sådant läge, när företagen nått en viss mognadsnivå och är mottagliga för ytterliggare information om möjligt handlingsutrymme, kan KemIs insats skapa effekter. Att då visa på goda exempel, presentera lagrummet och möjliggöra för kunskaps och erfarenhetsutbyte mellan företagen har, visar det sig i denna utvärdering, inspirerar och ökar medvetenheten vad gäller kemikalier i textil, vilket kan bädda för att dessa företag i förlängningen ökar sitt bidrag till miljökvalitetsmålens uppfyllelse. En fortsättning bör dock ske i någon form, menar vi, detta initierade fokus på frågan behöver förstärkas och arbetas vidare med för att en hållbar förändring av hanteringen av kemikalier i textil skall uppstå som resultat av dialogprojektet. För KemIs del handlar det om ytterligare spridning av tryckt information samt en avslutande dialog. Från företagens sida finns ett sug efter mera, men i nästa skede bör KemI få kliva tillbaka och stå för baskunskaperna via tex PRIO och andra befintliga kanaler medan branschen själva tar ett gemensamt ansvar för att tillsammans utveckla en väl fungerande kemikaliehantering. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 5 1.1 Beskrivning av KemIs textilprojekt 6 1.1.1 Planering och utvärdering 6 1.1.2 Dialog 7 1.1.3 Genomförande av seminarium 7 1.1.4 Framtagande och spridning av broschyr 7 1.1.5 Framtagande och spridning av faktablad 7 1.1.6 Utvärderingens begränsningar 8 1.1.7 Fortsatt arbete 8 1.2 Utvärderingsuppdraget 8 1.3 Kemikalieinspektionens tillvägagångssätt 9 2. Diskussionsram för utvärderingen 10 2.1 Logiken bakom KemIs dialogprojekt 10 2.2 Kunskap, kompetenser och inställning i branschen 10 2.3 KemIs dialogprojekt som erbjudande 11 3. Utvärderingens Syfte, Metod och Genomförande 13 3.1 Förstudien och dess resultat 13 3.2 Huvudstudiens enkäter, intervjuer och möten 13 3.3 Urval och bortfall 13 4. Resultatpresentation 15 4.1 Enkät till TEKOs miljögrupp del 1 och 2 15 4.1.1 Del 1 15 4.1.2 Del 2 16 4.2 Enkät till seminariedeltagare på plats 17 4.2.1 Intryck av seminariets olika delar 18 4.2.2 Intrycket av seminariet i stort 18 4.2.3 Kommentarer om seminariedagen 18 4.3 Enkät till seminariedeltagare via internet 19 4.3.1 Bakgrundsinformation - stora enkäten 19 4.3.2 Stöd för företagen 20 4.3.3 Samband mellan ökad kunskap och behov av stöd 20 4.3.4 Ledde seminariet till nya planer, rutiner eller aktiviteter? 21 3

4.3.5 Hur såg de svarande på dialogprojektet i stort? 22 4.3.6 Drivkrafter för att arbeta med riskminskning 23 4.3.7 Kunskapskällor och vägledning 24 4.4 Uppföljande intervjuer 24 4.4.1 Satsning på relevant nivå för relevanta aktörer 25 4.4.2 Skapade seminariet ny kunskap? 25 4.4.3 Dialog som styrmedel fördelaktigt 26 4.4.4 KemI behöver tydliggöra sin roll 26 4.5 Sammanfattning av resultaten 26 4.5.1 Kunskapsläget och behovet av dialogprojektet 26 4.5.2 Projektets genomförande 27 4.5.3 Projektets resultat och effekter 27 4.5.4 Nästa steg i projektet 27 5. Tolkning och analys 29 5.1 Tolkning av kunskapsfältet 29 5.2 Tolkning av resultat mot KemIs projektlogik 30 5.3 Tolkning av resultat mot möjlig insats 31 5.4 Textilprojektet som erbjudande 32 5.5 Kort sammanfattning av Utvärderingsfrågorna 33 6. Avslutande diskussion 34 6.1 Tankar och tips inför framtiden 34 Appendix A - PM Förstudie 36 Appendix B - Första enkäten till TEKOs miljögrupp 47 Appendix C - Andra enkäten till TEKOs miljögrupp. 52 Appendix D - Utdelad enkät till seminariedeltagarna 61 Appendix E - Webbenkäten till seminariedeltagarna 62 Appendix F - Intervjuguide 79 Appendix G - Medverkande i utvärderingen 80 4

1. Inledning Detta är presentationen av den utvärdering av Kemikalieinspektionens dialogprojekt med textilindustrin som genomfördes av Faugert & Co Utvärdering under 2008. Utvärderingen syftar till att mäta de eventuella effekterna som kan ha uppstått till följd av detta dialogprojekt. Läsanvisningar: Denna rapport inleder med en kort beskrivning av utvärderingsuppdraget och KemIs avsikter (kapitel 1,2 och 4), en presentation av resultatet (kapitel 4), tolkning och analys (kap 5), samt avslutande diskussion (kap 6). I bilaga finns förstudien (bilaga A), enkäter med svarspresentationer och uppföljande intervjuguide (bilaga B). Mot bakgrund av Miljömålet Giftfri miljö och bla delmålet utfasning avser Kemikalieinspektionen skapa förutsättningar för att aktörer inom branschen skall kunna ta ett större ansvar för hanteringen av textiler och kemikalier genom ökad ömsesidig kunskap och kännedom om förutsättningar, villkor och möjligheter. Projektet avsågs ske i dialogform med utvalda tillverkare, importörer, andra myndigheter, organisationer, forsknings- och utbildningsinstitut där målet med dialogen är att tillsammans ta fram kunskap och behov som ska kunna komma hela branschen tillgodo. Dialogens produkter förväntades bli seminarier, trycksaker samt uppdatering av KemIs hemsida med information relevant för området. Viktigaste målgruppen var företag som huvudsakligen importerar och säljer textilier. KemI beskriver att de avsåg, genom att samla och sprida kunskaper om kemikalier i textilier: Ge en bred och heltäckande bild av området I viss mån beakta ett internationellt perspektiv i arbetet Skapa vägledning för hur importerande företag kan ställa krav vid inköp Tvingande krav skall klargöras Tydlig målsättning för frivillig utfasning i enlighet med delmål 3 Valda Goda Exempel på substitution bör lyftas fram Dessa punkter kommer att diskuteras från och till i denna utvärdering och med anledning av att utvärderingen är parallell med själva dialogprojektet är det inte möjligt att säga så mycket om de långsiktiga effekterna 3. 3 I ett längre perspektiv avser KemI att dialogprojektet skall kunna leda till: Minska den belastning på miljön som textilierna står för Minska hälsoriskerna för de som arbetar med textilier, använder textilier och på annat sätt exponeras för farliga ämnen i textilier Öka andelen miljömärkta textilier på marknaden Öka medvetenheten hos konsumenter Påverka utvecklingen mot bättre alternativ samt Effekter även utanför Sverige 5

1.1 Beskrivning av KemIs textilprojekt KemI har under 2008-2009 genomfört ett textilprojekt med ekonomiskt stöd från Miljömålsrådet (300 000 kr). Syftet med projektet har varit att samla och sprida kunskap om kemikalier i textilier så att företag i Sverige som importerar och säljer i större utsträckning ska kunna minska riskerna med kemikalier i textilier. Projektet har genomförts i dialog med utvalda aktörer. Det har varit tillverkare, importörer, andra myndigheter, organisationer, forsknings- och utbildningsinstitut. Den huvudsakliga målgruppen för de aktiviteter som genomförts och det resultat som kommit ut ur projektet är riktat mot företag. Andra målgrupper är bl.a. lokala myndigheter, organisationer och studenter med textil inriktning, En sekundär målgrupp för projektet är konsumenter. KemIs insatser till konsumenter begränsas till ett faktablad. Projektet kan delas in i olika faser 1. Planering och utvärdering 2. Dialog 3. Genomförande av seminarium 4. Framtagande och spridning av broschyr 5. Framtagande och spridning av faktablad Broschyr Faktablad Planering Utvärdering Dialog Seminarium KemI Utvalda aktörer Aktiva företag Passiva företag Konsumenter 1.1.1 Planering och utvärdering En plan för projketet togs fram i mars 2008. Redan då bestämdes att projektet skulle utvärderas. Faugert & Co Utvärdering AB anlitades för detta och har följt projektet under dess genomförande. 6

1.1.2 Dialog Aktörer för dialog identifierades. Studiebesök gjordes på textilfabrikerna FOV Fabrics AB, Ludvig Svensson AB och Almedahls Kinna AB i maj 2008. Möten genomfördes under 2008 med representanter från textilhögskolan i Borås, med TEKOs miljögrupp, med SWEREA IVF och med Textilimportörernas styrelse. I augusti anordnades även ett myndighetsmöte där Arbetsmiljöverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Miljöförvaltningen i Göteborg, miljöförvaltningen i Stockholm och Södertörns högskola deltog. KemI hade även direkt kontakt med andra aktörer som t.ex. forskare, enskilda företag, miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen och Chemsec, Svensk handels organisation STIL i kunskapsuppbyggande syfte och för erfarenhetsutbyte. Ett avslutande möte med de som deltagit i dialogen kommer att anordnas under våren 2009. 1.1.3 Genomförande av seminarium Den 27 november 2008 arrangerade KemI ett heldags seminarium om kemikalier i textilier i Göteborg. Cirka 140 personer deltog mestadels företag som importerar och säljer textila produkter. Inbjudan låg ute på KemIs webbsida och skickades ut per mail via TEKOs, Textilimportörernas, kemikaliegruppen i SWEREA IVFs och STILs kontaktpersoner. Syftet med seminariet var att sprida kunskap och ge inspiration till företagen att minska riskerna med kemikalier i textilier. På programmet fanns föreläsningar från KemI, Naturskyddsföreningen, Chemsec, IKEA, Klättermusen AB, Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Internationella Miljöinstitutet i Lund samt paneldiskussioner med reperesentanter från TEKO, Textilimportörerna och SWEREA IVF. 1.1.4 Framtagande och spridning av broschyr På seminariet presenterades ett utkast till broschyr om kemikalier i textilier med råd till företag som importerar och säljer textilier. En intern och en extern referensgrupp till KemI hade i förväg getts möjlighet att lämna synpunkter på broschyren. I december färdigställdes broschyren utifrån de synpunkter som inkommit i samband med seminariet. Broschyren blev klar och publicerades på KemIs webbsida i januari 2009. Syftet med broschyren är att på ett enkelt sätt ge en översiktlig bild av kemikalier i textilier, de regler och mål som gäller samt ge konkreta tips till företagen vad de bör tänka på och hur de kan arbeta för att minska kemikalieriskerna. Syftet med en broschyr är att även de som inte aktivt sökt kunskap via seminariet eller på annat sätt ska ges möjlighet att inhämta kunskapen. KemI planerar att sprida broschyren och information om broschyren under 2009. Även miljöförvaltningarna i de stora städerna Stockholm, Göteborg och eventuellt Malmö planerar att använda sig av broschyren i sin kontakt med företag. På så sätt nås en bredare målgrupp. 1.1.5 Framtagande och spridning av faktablad KemI kommer att ta fram ett faktablad om kemikalier i textilier under mars 2009 som är avsett för konsumenter. Faktabladet kommer att läggas ut på KemIs webbsida. 7

1.1.6 Utvärderingens begränsningar Utvärderingsuppdraget sträcker sig fram till februari 2009 vilket innebär att de aktiviteter som genomförs i slutskedet av projektet inte kommer att kunna utvärderas. Det gäller broschyren, det avslutande dialogmötet och faktabladet. Broschyren är det media där den största delen av sakkunskapen samlas. Det innebär att utvärderingen inte på ett rättvisande sätt kan mäta den ökade kunskap, förändrat beteende och agerande som projektet genererar. Det beror delvis på att broschyren inte har kommit till spridning men också på att kunskapsinhämtning är en process som pågår under en längre period och där flera källor bidrar till den i slutänden förhöjda kunskapen och benägenheten till förändrat beteende. En annan betydelsefull parameter när det gäller kunskap är att kunskapsnivån är mycket varierande bland företagen. I sin dialog har KemI endast haft kontakt med företag som har en relativt sett hög kunskap och medvetenhet om kemikalier i textilier. De är miljösamordnare m.fl. som har ansvar att arbeta med kemikaliefrågor samt personer i företag som aktivt sökt sig till KemIs seminarium om kemikalier i textilier. Det stora flertalet av personer som jobbar inom textilbranschen har inte nåtts av KemIs textilprojekt. Det är hos dessa personer och företag som potentialen till förhöjd kunskap är störst och de är för dessa som broschyren främst är skriven. Detta är viktigt att ha i åtanke vid läsning av denna utvärdering. 1.1.7 Fortsatt arbete KemI kommer att fortsätta att sprida broschyren efter projektets avlutande. KemI kommer även att genomföra ett tillsynsprojekt som siktar sig till textilbranschen. Planerna för detta arbete är ännu inte fastlagda. Miljöförvaltningarna i Göteborg, Stockholm och Malmö kommer i samverkan att driva ett textilprojekt under 2009 som syftar till att ytterligare nå ut med kunskap om farliga kemikalier i textilier. De kommer att ta vid där KemIs textilprojekt slutar och nå den bredare, mer lokala, målgrupp av företag som KemI inte nått. Huvudmålgrupper för deras projekt är lokala inköpare, tillverkare och leverantörer som gör textila varor tillgängliga för konsumenter samt tillverkare och leverantörer som har inköpsavtal med staden. Planerade tillvägagångssätt är en fortsatt dialog, analys av varor, tillsyn i affärer samt informationsinsatser. 1.2 Utvärderingsuppdraget I underlaget för uppdraget att utvärdera KemIs dialogprojekt med textilbranschen beskrivs det hela som följer: För att minska riskerna och få bort farliga ämnena ur textiltillverkning och från färdiga textilprodukter behöver svenska företag ha god kunskap och ställa krav när det gäller kemikalier i textilier. Den befintliga kunskapen om regler, mål, ämnenas egenskaper och tillgängliga alternativ behöver sammanställas och spridas. KemI genomför ett textilprojekt under 2008 för att samla och sprida kunskap om kemikalier i textilier. Den viktigaste målgruppen är medelstora företag som huvudsakligen importerar och säljer textilier (kläder, heminredning m.m.). Förhoppningen är att de efter dialogen i större utsträckning än tidigare ställer krav på sina underleverantörer om kemikalieinnehållet i varorna. Projektet sker i dialogform med utvalda tillverkare, importörer, andra myndigheter, organisationer, forsknings- och utbildningsinstitut. Målet med dialogen är att tillsammans ta fram kunskap och behov. En tänkt avslutning på 8

dialogen är att genomföra ett seminarium under hösten och ta fram tryckt information för att sprida samt uppdatera KemIs webb. Detta leder till att en större målgrupp kan öka sin kunskap inom området. Formerna är dock beroende av vad som framkommer under dialogen. Projektet har beviljats 300 000 kr från Miljömålsrådet. Projektet löper under 2008 och kommer att avrapporteras till Miljömålsrådet i feb 2009. Utvärderingen som utförts i två faser, en förstudie och en utvärderingsfas har genomförts parallellt med Kemikalieinspektionens dialogprojekt och syftar till att utvärdera eventuella effekter av denna dialog inom primärt tre nyckelområden. företagens kunskapsnivå och kännedom om regler och miljömål (se förstudien), företagens eventuellt förändrade beteende till följd av dialogen samt företagens syn på sitt ansvar när det gäller risker för människa och miljö. Kontaktperson på KemI har varit Christina Rudin Snöbohm, utvärderare på Kemikalieinspektionen samt projektledare för KemIs textilprojekt. 1.3 Kemikalieinspektionens tillvägagångssätt Kemikalieinspektionens dialogprojekt syftar som sagt till att med dialog som stöd öka företagens kunskap om kemikalier i textilier och motivera dem att ställa krav på sina underleverantörer om kemikalieinnehållet i varor. Initialt planerades dialogen till att bestå av fyra delar nedan beskrivna i tre steg: 1. Kunskapsuppbyggande fas a. Möten med branschrepresentanter, forskningsinstitut, större aktörer och myndigheter som arbetar med frågorna b. Studiebesök hos fabrikörer och på Textilhögskolan c. Enskilda möten och samtal av mindre formell karaktär sker löpande. 2. Kontakter med TEKO-industrin och textilimportörerna var och en a. Lära om deras situation kunskap, erfarenhet er och behov av stöd b. Erbjuda dem kunskaper om regler och miljömål c. Identifiera vägar till framtida arbetssätt och samverkan d. Ev. andra aktiviteter beroende av vad som kommer upp på dessa möten 3. Avslutande fas a. Sammanfatta dialogen, sprida befintlig kunskap och erfarenheter samt identifiera fortsatta åtgärder b. Avslutande möten med de två grupperna c. Genomföra seminarium d. Ta fram och sprida tryckt information Dialogprojektet finner sitt underlag i de lagrum och regler som berör kemikalier i textil, t.ex. miljöbalkens allmänna hänsynsregel (2kap), produktsäkerhetslagen (2004:451), REACH och särskilda begränsningar för klädesplagg och vissa ämnen i textilier. Projektet finner också ett avstamp i det faktum att regler som berör kemikalier i varor inte är lika omfattande som regler för kemiska produkter. Det finns heller inga krav på innehållsdeklarationer vilket bidrar till att det saknas kunskap om kemikalieinnehållet i varor. De företag som säljer varor ansvarar för vad de innehåller och vilka risker de eventuellt kan medföra. Ur detta perspektiv vill KemI påverka branschen att ta ett större ansvar för riskminskning trots begränsad reglering. 9

2. Diskussionsram för utvärderingen I detta kapitel målar vi upp de tolkningsramar som ligger till grund för utvärderingen, förutom KemIs avsiktsförklaring ovan en kort beskrivning av logiken bakom KemIs insats, en kort beskrivning av kunskap och attityd I branschen, dialogprojektet som erbjudande. 2.1 Logiken bakom KemIs dialogprojekt KemI avsåg som nämnts att genom att sprida branschrelevanta kemikaliekunskaper bidra till att skapa den kunskap och attityd som anses vara en förutsättning för att branschen skall kunna bidra till riskminskning i större skala än idag. Logiken kan förstås som följer: miljökvalitetsmålen. Beslutet om insats togs mot bakgrund av att KemI uppfattade ett kompetensbehov i textilbranschen som inte kunde påverkas med befintliga medel. Kompetensbristens omfattning och spridning var oklarför för KemI och därför vidtogs steg 2, se ovan, en formativ dialog med TEKO och textilimportörerna. KemI fick genom denna dialog en bild av vilken sorts insats branschen var i behov av, de planerade innehållet i broschyr och seminarium därefter. Genom att möta målgruppens behov antog KemI att det skulle vara lättare för företagen att ta till sig den presenterade kunskapen och göra den till sin, vilket i sin tur lägger grunden för en önskad attitydförändring. Den nya kunskapen antogs utgöra en del i att bidra till ett förändrat beteende hos företagen med t.ex. ett ökat medvetet agerande vid inköp och import vad gäller kemikalieinnehåll för att främja det mer långsiktiga arbetet med I kapitel 4.4 kommer denna modell att användas som tolkningsram för de resultat vi fått fram i intervjuer, litteraturstudier och enkäter. Vi kan då försöka gestalta om projektet genomfördes enligt logiken och de antaganden den bygger på och vilka effekter som har uppstått. 2.2 Kunskap, kompetenser och inställning i branschen I förstudien hade vi som ambition att på något sätt försöka mäta kunskaps och kompetensnivå bland de tillfrågade i branschen. Utifrån KemIs definition av vad som kunde vara ett mått på kunskap fann vi (se mer om detta i förstudien som finns i 10

bilaga A) ett medelvärde som visar att de flesta av de tillfrågade uppfattar att de har begränsade kunskaper 4. (i snitt 3,42 av 5) och att de dessutom menar att branschen i stort har begränsade kunskaper (i snitt 3,46 av 5). Några kommenterade sina svar med att de avsåg dem i branschen som har kontroll över det de gör. Bland flera av dem vi pratar med uppfattar vi att det finns en grad av engagemang som påverkar den uppfattade kompetensen. Bland de kemikalie- och miljömässigt medvetna 5 företagen finns en självkritisk ådra och en ambition att vilja göra mera, som kan påverka intrycket av att branschen inte gör tillräckligt eller att de egna leden inte kan tillräckligt. Bedömningen av 6 den egna kompetensnivån allmänna hänsynsregler i miljöbalken de specifika begränsningsregler i KIFS som gäller textilier 3,62 (spann från 2 till 5) 3,15 (spann från 2 till 4) branschens generella kompetensnivå 3,69 (spann från 2 till 5) 3,38 (spann från 2 till 5) delmål 2 om att varor ska vara försedda med hälso- och miljöinformation om farliga ämnen som ingår delmål 3 om att nyproducerade varor så långt som möjligt ska vara fria från särskilt farliga ämnen samt kemikalieinnehållet i den egna varan. 3,23 (spann från 2 till 4) 3,54 (spann från 2 till 4) 3,54 (spann från 2 till 5) Snitt 3,42 3,46 3,15 (spann från 2 till 5) 3,38 (spann från 2 till 5) 3,69 (spann från 2 till 5) Flertalet av textilföretagen uppfattas vara medvetna aktörer och tar ansvar för sin hantering, medan andra uppfattas välja att enbart följa regelverket och utnyttjar handlingsutrymmet mellan regelverket och rekommendationer om utfasning och riskminskning till sin egen fördel, de förefaller förhålla sig passiva till sin egen möjlighet att ta ansvar för förändring. Frågan är om Kemikalieinspektionen når de passiva i sin insats. Slutsatsen av detta var att företagen behöver mer kompetens och verktyg för att kunna ta till sig ny kunskap. Antagandet är att det är avgörande för dessa företag att de har tillräcklig kunskap som möjliggör och som underlättar i att avgöra vad som är rätt och viktigt. 2.3 KemIs dialogprojekt som erbjudande På Faugert & Co använder vi emellanåt en modell vi själva arbetat fram som kallas Erbjudandemodellen, med syfte att åskådliggöra hur en insats uppfattas av målgruppen eller mottagaren i relation till mottagarens (t.ex. inre och yttre) kontextuella förutsättningar och (t.ex. formella och informella) drivkrafter vilka påverkar mottagarens möjligheter att välja att ta till sig eller förkasta erbjudandet. 4 Se tabell nedan som beskriver vad vi frågade efter för att mäta kunskap om kemikalier i textilbranschen. 5 Naturskyddsföreningen använder I miljösammanhang begrepp som passiv och/eller medveten aktör för att avbilda inställningen till bland annat kemikaliefrågan. 6 Svarsskalan var 1-5, där 1 är mycket låg, 2 är låg, 3 är varken eller, 4 är hög och 5 är mycket hög 11

Erbjudandet utgör det budskap som förmedlas. I fallet med KemIs dialogprojekt varierar utformningen en aning mellan målgrupperna. De mest initierade har bjudits in i olika skeden av processen, för att bl.a. informera KemI om hur de ser på situationen, och för att få riktad information om regler och miljömål eller bidra till utvecklingen av broschyr och annat nytt material. En annan grupp är den som bevistat seminariet och dessutom fått den samlade informationen och utkast till broschyr som delades ut. En tredje grupp, som inte är inkluderad i denna utvärdering av tidsskäl, är den som enbart erhållit broschyren som gick kunde levereras i slutet på januari 2009. Som förslag kan kontextuella faktorer röra sig om kompetens, företagets kultur och produktionsmetoder. Drivkrafter kan röra sig om attityder och viljan att ligga steget före miljömässigt, att ha de bästa produkterna och/eller att vara lönsamma. I kapitel 5.4 kommer denna modell att användas som tolkningsram för de resultat vi fått fram i intervjuer, litteraturstudier och enkäter. Vi försöker då gestalta på vilket sätt det är möjligt för målgruppens företag att se KemIs insats som ett erbjudande värt att nappa på? Utifrån de kontextuella faktorer och drivkrafter som föreligger för dem blir KemIs erbjudande en nyckel till riskminskning? Denna bild gestaltar hur erbjudandet tas emot av mottagaren utifrån dennes kontextuella faktorer och drivkrafter. Om erbjudandet bedöms som fördelaktigt, bidrar det till handlande som är i paritet med erbjudandet. 12

3. Utvärderingens Syfte, Metod och Genomförande Utvärderingen av Kemikalieinspektions arbete presenterats i två avstämningar, en förstudiepm under förfasen av projektet samt nämnda huvudstudierapport. 3.1 Förstudien och dess resultat Nämnda förstudie genomfördes med stöd av tio intervjuer, en mindre enkät och vissa litteraturstudier. Syftet med förstudien var att i stora drag få insikt i hur branschen ser ut, branschens uppfattade befintliga kunskapsnivå samt hur företagen agerar i kemikaliefrågan vid t.ex. upphandling. Vi ville också skapa en förhandsbild av hur ett urval av branschens aktörer ställer sig till KemIs dialogprojekt, samt möjliga hinder och framgångsfaktorer i det. Förstudien visade på en disparat och relativt omfattande bransch med varierande, relativt bristande, kompetens inom kemikalieområdet. Vid upphandling är det ofta ekonomiska termer som styr valet, eller vid miljömål, ofta en miljömärkning. De tillfrågade i branschen ställde sig positiva till KemIs dialogprojekt, menade att frågan är prioriterad och ville medverka. Se förstudien i sin helhet i bilaga A. 3.2 Huvudstudiens enkäter, intervjuer och möten Syftet med huvudstudien är att fördjupa sig i frågorna från förstudien samt följa upp dialoginsatserna. Den har genomförts med stöd av betraktande närvaro i möten mellan KemI och berörda grupper, deltagande i seminarier, vidare litteraturstudier samt genomförande av enkäter vid bla seminariet, uppföljande enkät efter seminariet, enkät till ett urval av textilimportörernas styrelse, uppföljande enkät till den mindre enkäten i förstudien samt uppföljande djupintervjuer. Sammanställningen av denna empiri finns i kapitel 3. 3.3 Urval och bortfall Enkäten till TEKOs miljögrupp som gick ut under huvudstudien adresserades till de 21 medlemmar vars e-postadresser vi fått utgivna från Kemikalieinspektionen. Av dem svarade 13 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 62%. Detta kan jämföras med enkäten som delades ut till de personer i samma grupp som medverkade på ett möte under förstudien där 14 personer svarade. Drygt hälften av de svarande på andra enkäten hade också svarat på första enkäten, vilket betyder att de båda enkäterna tillsammans täcker upp de allra flesta i gruppen. Till seminariet var 130 personer föranmälda. Av detta antal svarade 101 personer på den enkät som delades ut på plats, vilket betyder att seminariet hade minst 101 besökare. Av de 130 e-postadresser vi fick genom anmälningslistan till seminariet svarade 94 personer på den enkät vi senare skickade ut med e-post, en svarsfrekvens på 72%. Åtta av dem som inte svarade på enkäten var antingen föräldralediga, bortresta, bytt jobb eller andra liknande förhinder. Vi antar att en del av bortfallet kan förklaras av de anmälda som inte deltog på seminariet och inte såg sig som behöriga att besvara enkäten. Andra kan ha bristande tid, intresse eller behov av att besvara enkäten. 13

De personer vi valde för kompletterande intervjuer valdes mot grund av deras engagemang i frågan, hur de besvarat webbenkäten samt vår bedömning av hur mycket deras respektive perspektiv kunde bidra med för utvärderingen. Vid ett möte med textilimportörernas styrelse i augusti 2008 delades en enkät ut till de närvarande. Med anledning av att deltagandet i enkäten var lågt och någon representativitet inte kunde påvisas finns den enkäten inte med i resultatredovisningen. Dock kan sägas att de svarande var mycket positiva till KemIs textildialogprojekt, som de menade mötte ett behov i branschen. Vår bedömning är att enkäterna fick goda svarsfrekvenser och vittnar om respondenternas intresse för kemikaliefrågan. Vi bedömer svarsfrekvensen som god för att kunna dra slutsatser om den generella bilden av textilprojektet bland de berörda. 14

4. Resultatpresentation Nedan presenteras resultaten av de enkäter och intervjuer som genomförts under utvärderingen. Först presenteras enkäterna som besvarades av TEKOs miljögrupp, både den som delades ut under förstudien (kap 4.1.1) och den som skickades ut i slutet av textilprojektet (kap 4.1.2). Därefter presenteras den enkät som delades ut till deltagarna på seminariet (kap 4.2) följt av enkäten som skickades ut till de som anmält sig till seminariet efter projektets avslutande (kap 4.3). Detta följs av en sammanställning av de tre intervjuer vi genomförde med olika aktörer som varit delaktiga i textilprojektet (kap 4.4). Slutligen sammanställs resultaten i en kortare sammanfattning (kap 4.5) 4.1 Enkät till TEKOs miljögrupp del 1 och 2 TEKOs miljögrupp är en liten sammanslutning av ett tjugotal företag i Boråstrakten. Gruppen startades redan på 60-talet när lokalbefolkningen började bli mer medveten om att miljön tog skada av utsläpp från den lokala textilindustrin. Företagen gick då ihop i denna grupp för att möjliggöra för gemensamma satsningar på miljöområdet. 4.1.1 Del 1 I den första enkäten som gick ut till TEKOs miljögrupp framgick det att det fanns ett visst behov av mer kunskap om kemikalier i textilier. De flesta ansåg sig ha stor erfarenhet av att arbeta med kemikaliefrågan, eller i alla fall att de var insatta i ett kontinuerligt arbete med frågan. Samtidigt upplevde de att branschen i övrigt hade en marginellt större kunskap än de själva om bland annat kemikalieinnehållet i den egna varan. Utvärderarnas kommentarer: Detta kan tolkas som att även de aktörer med stor erfarenhet och som är insatta i ett kontinuerligt arbete med kemikaliefrågan känner att de har otillräckliga kunskaper, och att det ligger en förhoppning om att övriga aktörer i branschen har bättre kunskap än de själva. För arbetet med kemikalier uppgav de att de som informations- och kunskapskällor främst använde sig av: Kemikalieinspektionens hemsida, databasen PRIO, branschorganisationer såsom TEKO eller Swerea/IVF samt leverantörer. De uppgav också att de för tillfället samarbetade med främst leverantörer, myndigheter eller andra medarbetare på företagen och att de skulle vilja samverka mer med främst myndigheter och i nätverk av företag och andra aktörer inom branschen. Mer av dessa samarbeten trodde man skulle leda till en bättre förståelse 15

för problematiken och en större möjlighet till ökad kunskap. De största hindren respondenterna såg för att kunna arbeta med substitution och riskminskning var dålig information om kemikalieinnehåll, konkurrens med företag utanför EU samt kunders krav på funktion. Respondenterna var positivt till mycket positivt inställda till den kommande dialogen med KemI och gav medelbetyget 4,69/5, där 5 var mycket positiv. Det respondenterna hoppades på att få ut av dialogprojektet var en ökad förståelse för problematiken från både deras och KemIs håll, så att det skulle kunna byggas verktyg och tydliga prioriteringar för att arbeta med frågorna i framtiden. 4.1.2 Del 2 I den enkät som gick ut efter dialogens avslutande var respondenterna fortfarande positiva till projektet. Tabellen nedan visar respondenternas medelbetyg av seminariet som helhet och dess separata delar. Skalan går mellan mycket bra (5); acceptabelt (3) och mycket dåligt (1). Medelbetyg (1-5) Projektet som helhet 4,42 Seminariet 4,33 Broschyren 3,9 Möten mellan TEKO och KemI 4,42 Utvärderarnas kommentar: Vi uppfattar att KemIs textildialogprojekt mottagits väl av de som berörts av det, med ett snitt på 4,39 på de mer interaktiva delarna av projektet. Broschyren hade enbart hunnit delas ut som utkast vid tillfället för dessa enkäter vilket kan förklara den lägre siffran. Efter denna rapports sammanställning har broschyren utvecklats och innehåller nu även regelverk och annat som ramar in arbetet med kemikalier i textil. Av kunskap, nya infallsvinklar i frågan och utökade kontakter bidrog seminariet främst med ny kunskap (3,8/5), följt av nya infallsvinklar i frågan (3,4/5) och utökade kontakter (2,6/5). Här såg skalans fördelning något annorlunda ut7. Av samma alternativ om vad KemIs medverkan bidrog till på TEKOs möten blev resultatet att det främst gett ökad kunskap (3,42/5), följt av utökade kontakter (3,25/5) samt nya infallsvinklar i frågan (3,17/5). Vi ställde också en del frågor om vad KemIs textilprojekt lett till. Ingen av dessa frågor fick ett medelbetyg på över 3 (ja, till viss del), men alla låg strax där under. 7 Skalan i detta fall är (1) nej inte alls, (2) till mindre del, (3) ja, till viss del, (4) ja, till stor del, (5) ja, till mycket stor del. 16

Har KemIs textilprojekt på något sätt Medelbetyg påverkat din inställning till utfasning, substitution och riskminskning av 2,58 kemikalier? påverkat de krav ni ställer på era leverantörer vad gäller detta? 2,64 förändrat de kompetenser du har vad gäller miljöbalken, KIFS, delmål 2 och 3? 2,42 förändrat andras (aktörer i branschen) kompetenser vad gäller miljöbalken, 2,80 KIFS, delmål 2 och 3? bidragit till att du har hittat nya kunskapskällor vad gäller kemikalier i textil? 2,83 bidragit till att du har hittat nya sätt att kommunicera vad gäller kemikalier i 2,67 textil? lett till nya planer eller förändrade rutiner vad gäller kemikalier i textil? 2,34 bidragit till andra aktiviteter? 2,36 bidragit till att du hittat nya dialogpartners vad gäller kemikalier i textil? 2,92 Det upplevda behovet av stöd, information och kunskap var 3,75/5. Det var fortfarande samma källor medlemmarna i TEKOs miljögrupp vände sig till för stöd och kunskap i kemikaliefrågor, dvs myndigheter, branschorganisationer och intern kompetens på företaget. 75% av respondenterna ansåg att de har de kunskapskällor/verktyg som behövs för att kunna minska riskerna med kemikalier, 16,7% saknade det. Det som påverkar företagen att i högre utsträckning arbeta med riskminskning, substitution och utfasning är främst att uppfylla kundkrav, ekonomiska och tekniska förutsättningar, vinna marknadsandelar, minska hälsoriskerna och att minska miljöpåverkan. Det respondenterna i TEKOs miljögrupp ansåg behövas för att i än högre utsträckning kunna arbeta med riskminskning var mer information, gärna en kunskapsdatabas med anknytning till EU-lagstiftning samt ett större engagemang från de importerande företagen. Man ser också gärna en uppföljning av dialogprojektet med fler seminarier och ytterligare samarbete med TEKO. Utvärderarnas kommentarer: Projektets höga betyg ställt mot de lägre betygen som gavs till huruvida projektet bidrog med kunskap, infallsvinklar eller utökade kontakter säger att behållningen av projektet snarare låg på en nivå av inspiration och medvetandegörande och en plattform för diskussion än direkt kunskaps utveckling. Det verkar rimligt att anta att respondenternas önskan om ökad förståelse för kemikaliefrågan, både från deras och KemIs sida, uppfylldes under projektet. 4.2 Enkät till seminariedeltagare på plats Under seminariedagen i Göteborg delades en enkät ut till samtliga deltagare, och besvarades av 101 personer. 130 personer var anmälda med e-postadress, som nämnts tidigare, men det exakta antalet medverkande är osäkert. Alla frågor fick inte lika många svarande utan detta skiljde sig mellan 65 och 101 respondenter. Frågan om företagens presentationer fick flest antal svar (101) och frågan om paneldiskussionen 17

fick minst antal svar (65). På frågan om seminariet sammansättning i stort svarade 88 personer och övriga frågor hade runt 97 svar. 4.2.1 Intryck av seminariets olika delar Seminariets sammansättning i stort fick i medelbetyg 4,03 av maximalt 5. Vi frågade också vilka delar av seminariet besökarna uppskattade mest. Företagens presentationer (4,36/5), Miljöorganisationernas presentationer (3,97/5), Institutens presentationer (3,93/5), KemIs presentationer (3,86/5) och Paneldiskussionen (3,51/5). På frågan om seminariet gett de enskilda deltagarna ökad kunskap om kemikalier i textil blev medeltalet 3,44, då 1 stod för inte alls och 5 stod för absolut. 87 personer svarade på frågan. Enligt de öppna svaren framgår att det inte erbjöds ny kunskap i någon större mening, men att föredragen ändå uppfattades som intressanta och inspirerande. Många ansåg att föredragen blev lite stressiga. För många bidrog seminariet med en medvetenhet om problematiken och inspiration att arbeta vidare med frågan, men inte den konkreta kunskapen om vare sig kemikalier, riskminskningsmetoder eller lagstiftningen. Utvärderarnas kommentarer: Att det är medvetenhet och inspiration inte praktisk kunskap som varit den största behållningen av seminariet framgår på flera olika ställen i datamaterialet. 4.2.2 Intrycket av seminariet i stort Det som saknades på seminariet var enligt flera ett internationellt perspektiv, dels hur det arbetas med frågan utomlands, dels hur man praktiskt kan ställa krav på sina utländska leverantörer, dels mer om REACH och dess praktiska betydelse både för företag i Sverige och för leverantörer utomlands. På det stora hela verkar deltagarna vara nöjda med seminariedagen. Många trycker på att det var väldigt stressigt på förmiddagen och att det blev lite för kort tid när föredragen var så intressanta. Emellertid framgår det att alla delar var viktiga att ha med och att sammansättningen var bra, vilket gör det svårt att säga hur tiden kunde disponerats annorlunda. Dagen var också bra för nätverkande och många uppger att pauserna var väldigt givande, då det gavs tillfälle att samtala med andra branschaktörer vilket annars inte är så vanligt. 4.2.3 Kommentarer om seminariedagen Nedan följer några valda citat från enkäten till seminariedeltagarna på plats. För många talare på för kort tid. Kändes stressat & många hann inte gå igenom hela presentationen. Lite mer tid för förmiddagens föredragshållare och lite mer tid för frågor på slutet. Annars mycket bra! 20 minuter är kort att prata, ingen tid för frågor. Men vad skulle man ta bort om man bara har en dag? 18

Önskar dock ännu mer detaljerad info om hur textilföretag berörs av REACH. Ingen direkt information om vilka kemikalier som används, endast om de som inte får användas. Intressant info. Mycket bra diskussioner oss företag emellan under lunch, kafferaster mm. Nätverk/lära av varandra. Mer internationell info/fokus (Asien). Vad som jobbas med där. Hur man konkret går tillväga för att få information och ställa krav på sin leverantör. 4.3 Enkät till seminariedeltagare via internet Den webbenkät som skickades ut till seminariedeltagarna knappt en och en halv månad efter seminariet gick ut till 130 personer, de 130 som anmält sin e-post till seminariet. 94 personer svarade på enkäten helt eller till viss del, vilket är en svarsfrekvens på 72%. 4.3.1 Bakgrundsinformation - stora enkäten Respondenterna representerade: företag (69,9%), myndighet, kommun eller liknande (11,7%), skola, utbildningsverksamhet eller forskningsinstitut (9,6%), branschorganisation, NGO eller dylikt (5,4%), annat (3,2%). Av de svarande företagen var det många som var relativt stora. 42,7% hade fler än 100 anställda och endast 7,3% hade färre än 10 anställda. De största grupperna av företag som svarade på enkäten hade antingen 25-99 eller fler än 199 anställda, med vardera 30,9% av representationen. De som svarade på enkäten var i huvudsak miljösamordnare, kemikalie- eller kvalitetsansvarig (58,8%). Åtta respondenter uppgav att de var verksamhetsansvariga och av dessa representerade hälften företag med mindre än 25 anställda. Två av dem representerade företag med fler än 199 anställda. Majoriteten (51,9%) av de svarande uppgav att den produkt de hanterar var kläder och mode, 24,7% hanterar skyddsutrustning och arbetskläder, runt 20% vardera hanterar hemtextil eller annat och ca 15% vardera hanterar teknisk textil eller sportartiklar. 63,9% av företagen som svarade på enkäten tillverkar textila produkter och 54,1% av samma grupp återförsäljer textila produkter. Nästan alla de företag som anger att de köper in textila produkter i någon form gör det från länder utanför EU.. Majoriteten (63,2%) av de svarande företagen är medlemmar i Textilimportörerna, 36,8% är medlemmar i kemikaliegruppen inom Swerea/IVF, 26,3% är medlemmar i Sveriges Textil- och Modeföretag (TEKO) och lika många (26,3%) är medlemmar i Svensk handel. 12,3% är medlemmar i någon annan organisation, exempelvis Scandinavian Outdoor Group eller Teknikföretagen. Utvärderarnas kommentarer: Deltagarna på seminariet motsvarar till vis del den målgrupp KemI angivit för projektet. Medelstora företag som tillverkar eller är återförsäljare av textilier. Att en så stor andel importerar textila produkter från länder utanför EU är kanske inte så oväntat, men likväl intressant för analysen av projektets möjliga effekter. 19

4.3.2 Stöd för företagen På vår fråga om var respondenterna finner stöd, kunskap och information om kemikalier i textil svarade de flesta (75%) att de vänder sig till Kemikalieinspektionen. Därefter vänder de sig till kemikaliegruppen inom Swerea/IVF (45,5%), till det egna företaget (45,5%) eller till Textilimportörerna (40,9%). Endast 4,5% uppger att de vänder sig till länsstyrelsen eller kommunen. Av de 29,5% som svarade annat uppgav flera att de vänder sig till nätverk av företag i branschen eller till sina leverantörer. Hela 79,6% upplever att de har ett stort eller mycket stort behov av stöd, kunskap och information i frågan om kemikalier i textilier. Vi undrade också vad seminariet bidragit med för deltagarna av ökad kunskap, nya infallsvinklar och utökade kontakter. Svaret blev att seminariet främst bidragit med kunskap (3,37), följt av nya infallsvinklar (3,10) och utökade kontakter (2,77) Har seminariet... Ja, till mkt stor del (5) bidragit till ökad kunskap för din/er del? gett dig/er nya infallsvinklar vad gäller kemikaliehanteringen? utökat dina kontakter med andra aktörer Ja, till stor del (4) Ja, till viss del (3) Till mindre del (2) Nej, inte alls (1) Medel betyg 12,9% 30,6% 40,0% 8,2% 5,9% 3,37 8,4% 21,7% 44,6% 12,0% 8,4% 3,10 3,7% 19,8% 35,8% 27,2% 11,1% 2,77 4.3.3 Samband mellan ökad kunskap och behov av stöd Av dem som svarade att seminariet bidragit till ökad kunskap till stor eller mycket stor del uppger 82,9% att de har ett stort eller mycket stort behov av stöd, kunskap och information i kemikaliefrågor. I samma grupp uppger 48,6% att de till stor eller mycket stor del anser att KemIs textilprojekt påverkat kraven de ställer på sina leverantörer. Detta ska jämföras med hela gruppen respondenter där motsvarande siffra är 36,7%. 48,6% av urvalet anser också att KemIs broschyr har hjälpt dem i kemikaliearbetet jämfört med 33,7% av alla respondenter. Respondenter som uppger att seminariet till stor eller mycket stor del har bidragit till ökad kunskap. Enkätens respondenter alla Stort eller mycket stort behov av stöd, kunskap och information. Textilprojektet har till stor eller mycket stor del påverkat kraven som ställs på leverantörer. Broschyren har hjälpt i kemikaliearbetet. 82,9% 79,6% 48,6% 36,7% 48,6% 33,7% 62,5% av dem som svarade att seminariet bidragit till ökad kunskap till stor eller mycket stor del uppger att de har tillgång till de verktyg som behövs för att minska 20

riskerna med kemikalier. 45,7% av samma urval uppger att de till stor eller mycket stor del hittat nya kunskapskällor i frågan tack vare KemIs satsning. Detta kan jämföras med hela gruppen respondenter där 55,4% svarade att de har tillgång till de verktyg som behövs för att minska riskerna med kemikalier och endast 28,4% svarade att kemikalieinspektionens satsning bidragit till att de hittat nya kunskapskällor vad gäller kemikalier. Utvärderarnas kommentar Här framgår det att de som är i störst behov av kunskap, eller besatt minst förkunskap, var mest benägna att ta till sig av den praktiska information som tillhandahölls på seminariet. Även broschyren uppskattades mer av denna grupp, kanske beror det på att broschyren håller en mer grundläggande nivå? Att de också anser sig ha tillgång till de verktyg som behövs i större utsträckning än övriga kan bero på att ju mer kunskap man har desto bättre förstår man vad som saknas. 4.3.4 Ledde seminariet till nya planer, rutiner eller aktiviteter? Vad gäller om seminariet lett till nya planer eller förändrade rutiner angående kemikalier i textilier finns det en stor osäkerhet bland respondenterna. 39,0% svarar att seminariet kanske lett till nya planer eller förändrade rutiner. 40,2% svarar att det inte lett till nya planer eller rutiner men 20,7% uppger att det lett till nya planer eller förändrade rutiner. Exempel på vad det lett till är fler frågor, tidigare i processen, till leverantörer, information och dialog med företagsledningen och insikt om frågans vikt. Ungefär samma svarsfrekvens fick vi också på frågan om seminariet lett till nya aktiviteter. Exempel på sådana aktiviteter är mer nätverkande och samarbete med konkurrenter och andra aktörer inom branschen, kurser och utbildning för anställda samt krav på mer och annat fokus från branschorganisationer. Det råder också en stor osäkerhet om hur mycket broschyrutkastet Kemikalier i textilier råd till dig som importerar och säljer textilier som delades ut på seminariet har hunnit hjälpa respondenterna i kemikaliearbetet. Har broschyren hjälpt dig/er i kemikaliearbetet? Ja 33,3% Nej 19,0% Kanske 47,6% I de öppna svaren i den stora enkäten om vad som upplevdes saknas och vad som kunde gjorts annorlunda på seminariet framgår det att de flesta var överlag nöjda med upplägget. Företagen saknade dock konkreta förslag på vad företagen kan göra för att på ett bättre sätt kunna arbeta med frågan. Några tyckte också att det borde ha varit en större fokus på just textilbranschen och mindre inslag från andra branscher. Mer tid för frågor efterfrågades och det upplevdes som att många av föredragen fick för kort tid. Mer information om REACH och hur man konkret ska kunna arbeta med detta var också en invändning som kom fram. 21

Öppna svar från stora enkäten Nedan följer några valda citat från den stora enkäten om vad de svarande uppfattade att seminariet ledde till. Konkret information till importerande företag saknas. En insikt från Kemikalieinspektionen att dess sätt att arbeta inte uppskattas av företagen. Företagen vill ha klara besked inga välmenta råd. Jag saknar fortfarande en mer genomgång på textilspråk. Det är mycket kemikalie språk som vi inom textil inte pratar. Vi behöver mer info om handels namn på kemikalier, i vilka processer de farliga kemikalierna ingår osv. Mer detaljerat inom textil världen, inte bara en massa formler osv. Mer om hur man kan analysera produkterna och arbetet med att ta fram provningsmetoderna. Många intressanta rubriker men för kort tid för varje föredrag - man hann bara med inledningen och inte till det som var intressant. 4.3.5 Hur såg de svarande på dialogprojektet i stort? Vi bad också seminariedeltagarna att betygsätta vad de ansåg om hela textildialogprojektet, där seminariet var en av delarna. De högsta medelbetygen fick frågorna om textilprojektet påverkat de krav som ställs på leverantörer (3,08/5), påverkat inställningen till utfasning, substitution och riskminskning av kemikalier (3,07/5), samt om projektet bidragit till att de hittat nya kunskapskällor vad gäller kemikalier i textil (3,06/5). Resterande frågor, exempelvis om projektet påverkat kraven de ställer på sina leverantörer, förändrad kompetens inom lagar och miljömål, nya sätt att kommunicera i frågan eller om det lett till att de funnit nya dialogpartners, fick alla medelbetyg mellan 2,78/5 och 2,6/5. Har KemIs textilprojekt på något sätt påverkat din inställning till utfasning, substitution och riskminskning av kemikalier? påverkat de krav ni ställer på era leverantörer vad gäller detta? förändrat de kompetenser du har vad gäller miljöbalken, KIFS, delmål 2 och 3? förändrat andras (aktörer i branschen) kompetenser vad gäller miljöbalken, KIFS, delmål 2 och 3? bidragit till att du har hittat nya kunskapskällor vad gäller kemikalier i textil? bidragit till att du har hittat nya sätt att kommunicera vad gäller kemikalier i textil? lett till nya planer eller förändrade rutiner vad gäller kemikalier i textil? Ja, till mycket stor del (5) Ja, till stor del (4) Ja, till viss del (3) Till mind re del (2) Nej, inte alls (1) Medel betyg 7 22 24 9 11 3,07 6 23 15 10 10 3,08 2 6 32 14 11 2,6 0 7 18 7 8 2,6 3 21 36 12 5 3,06 2 12 31 15 8 2,78 1 14 30 14 9 2,76 bidragit till andra aktiviteter? 0 9 28 14 9 2,62 bidragit till att du hittat nya 1 15 32 18 9 2,75 dialogpartners vad gäller kemikalier i textil? 22