GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna process brukar kallas för globalisering. Företag i allt fler branscher utsätts för en hårdare konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Enbart den ökade ekonomiska friheten och internationella öppenheten i fyra stora länder som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland, innebär en fördubbling av det antal personer som arbetar på den globala marknaden. I Europa har kommunismens fall omkring år 1990 och EU:s utvidgning därefter medfört att 100 miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu, liksom i Sverige, är en del av en gemensam marknad. Vi får inte tro att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre i dessa länder än i Sverige och kan förväntas förbli det under många år. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya EU-länderna, liksom i många länder i Asien. Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i Sverige. Tvärtom ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer, bland annat till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till ett större produktutbud till lägre priser. Det har var och en kunnat märka under senare år. I Kina tillverkas numera två tredjedelar av alla världens mikrovågsugnar, persondatorer, kopiatorer och skor samt över hälften av alla digitalkameror. Kina håller på att bli världens fabrik och Indien kan, genom hög utbildningsnivå, goda kunskaper i engelska och modern informationsteknik, bli världens kontor. Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Sverige måste bli bättre på att anpassa sig till de nya förutsättningarna det handlar både om att avveckla sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora krav på alla delar av det svenska samhället på näringslivet, myndigheter och politiker. De snabba förändringarna kan antingen överväldiga oss, eller göra våra liv bättre och vårt land starkare. Vad vi inte kan göra är att låtsas som att ingenting håller på att hända. Jag hör människor som säger att vi måste stanna upp och debattera globaliseringen. Man skulle lika väl kunna debattera om hösten ska komma efter sommaren. I Kina och Indien debatterar man inte globaliseringen. Där fångar man dess möjligheter, på ett sätt som kommer att förändra både deras och våra liv. I en tid av snabb globalisering råder det inga tvivel om vad som fungerar: en öppen liberal ekonomi, konstant beredd att anpassa sig för att förbli konkurrenskraftig. Den nya världen belönar dem som är öppna för den. Det är frestande att använda staten för att skydda oss mot globaliseringens härjningar genom att stänga den ute; att tro att vi kan skydda arbetskraften med regleringar; ett företag med en offentlig subvention; en bransch med tullar. Det fungerar inte i dag. Ty den damm som höll tillbaka den globala ekonomin brast för många år sedan. Konkurrensen kan inte stängas ute. TONY BLAIR, Storbritanniens premiärminister 1997-2007 Men framför allt ställs nya och höga kompetenskrav på dem som ska ha jobb på framtidens arbetsmarknad. Det gäller att kunna möta globaliseringens utmaningar. I detta nummer av Uppslaget ska vi behandla några viktiga aspekter av globaliseringen, nämligen den internationella handeln med varor, tjänster och kapital. 5. Uppslaget FRIHANDEL
EN NY VÄRLD BNP Bruttonationalprodukt är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. RBETSLÖSA 4 st = Den internationella handeln med varor och tjänster har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Exporten motsvarade 12 procent av världens BNP 1970 mot 32 procent 2011 (Ekonomifakta, WTO). De utländska direktinvesteringarna (nyetablering eller köp av företag i ett annat land) har ökat dubbelt så snabbt som handeln. Ännu snabbare har ökningen varit av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder till ett kontrollerande inflytande i utländska företag). Det finns flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln: > Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder, för att föra pengar över nationsgränserna och att köpa utländska företag. Nu finns öppna internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag är i stort sett borta. > Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln. > Fördjupningen och utvidgningen av EU. Allt fler länder har blivit medlemmar i Europeiska Unionen (EU). Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna. > Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. De nya EUländerna i Östeuropa har en lönenivå som ligger på ungefär en femtedel av den svenska. I Kina och Indien är den omkring en trettondel respektive en femtondel av den svenska (OECD, 2011a). > Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Två faktorer ligger bakom, dels effektivare transportsystem, dels att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller inte minst elektronisk utrustning. > Informationsteknikens utveckling. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt. Samtidigt har kostnaderna fallit lika dramatiskt. Detta ökar möjligheterna att driva handel och affärsverksamhet över långa avstånd. Nya elektroniska tjänster kan utvecklas där transportkostnaderna blir nära noll. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. INFORMATIONSREVOLUTIONEN En av de viktigaste drivkrafterna bakom globaliseringen är utvecklingen inom informationstekniken, bland annat genom internet. Helt nya möjligheter skapas för internationell handel och för internationellt företagande. Inte minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer. I DAG KAN DU GÖRA AFFÄRER MED HELA VÄRLDEN FRÅN DIN DATOR. OAVSETT VAR DU OCH DIN DATOR BEFINNER ER. 6. Uppslaget FRIHANDEL
= GLOBALISERINGEN I ÅRTAL = INFORMATIONSREVOLUTIONEN 1978 Kina slår in på en marknadsekonomisk linje. 1989 Berlinmuren faller. 1991 Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses. 1995 Världshandelsorganisationen (WTO) bildas. 2001 Kina blir medlem i WTO. 2005 Särskilda handelshinder inom textilområdet avskaffas. 2011 Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea träder i kraft. 2012 Ryssland blir medlem i WTO. Här är några nya möjligheter som skapas genom informationsrevolutionen: > För sådana produkter, som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel till låga kostnader. Det gäller till exempel inom bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som hittills har distribuerats i form av böcker och CD-skivor kan nu distribueras genom läsplattor och externa hårddiskar. > Även för övriga varor och tjänster kan lokala och globala elektroniska marknadstjänster byggas upp som ger konsumenterna möjligheter att enkelt söka, beställa och betala produkter. Nya streamingtjänster för musik och film är några exempel på detta. > Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Fler och billigare produkter kan erbjudas konsumenterna. 1969 Arpanet, embryot till internet. 1970 Halvledarminne. 1971 Mikroprocessor. Miniräknare. Första e-postmeddelandet. 1974 Persondator. 1981 IBM PC. NMT mobiltelesystem. 1983 CD-skiva. 1984 Apple Macintosh. 1985 Windows. 1987 Handburna mobiltelefoner. 1991 Kommersiella internetuppkopplingar i Sverige. 1992 GSM mobiltelesystem. SMS. 1993 Webbläsaren Mosaic gör world wide web till massmedium. 1996 USB-minne. 1997 DVD-skiva. 2000 GPS navigationssystem fullt tillgängligt för alla. 2001 3G mobiltelesystem. 2002 MMS. Blu-ray Disc. 2006 HD DVD. 2009 4G mobiltelesystem. 2010 Läsplatta. 2011 Molntjänster. 2010 > Affärssystem kan byggas upp för att tillgodose företags behov av styrning och administration. De kan ofta ge beslutsstöd så att verksamheten kan fatta faktabaserade beslut. 7. Uppslaget FRIHANDEL
DEN UPPSPLITTRADE PRODUKTIONSKEDJAN Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att dela in företagen i olika typer av branscher: > Branscher med höga krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekomföretag. > Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare. Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga olika delar av en produktionsprocess till helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe. När ett företag förlägger en del av produktionen till andra länder kallas detta för offshoring. Ibland sker det genom att funktionen flyttas till egna dotterbolag utomlands, men oftast anlitar man utländska underleverantörer. Om man anlitar en underleverantör brukar det kallas outsourcing, vare sig det sker utomlands eller i Sverige. Offshoring kan handla både om att lägga ut tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) eller att lägga ut tjänster (till exempel ekonomisk redovisning). Det betyder att den svenska exporten delvis består av varor och tjänster som först har importerats till Sverige. En motorsåg från Husqvarna innehåller till exempel 150 komponenter från 50 länder. Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många exempel på i Indien. Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär givetvis att den internationella handeln växer snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank. Där kan deltagare i Europa, Asien och tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar. Visste du att en motorsåg från Husqvarna innehåller cirka 100 huvudkomponenter, som i sin tur kan innehålla ännu fler delkomponenter, från 15 olika länder? HELA VÄRLDEN TILLVERKAR VOLVO Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts samman i Torslanda eller Gent. Personvagnar ägs numera av kinesiska Geely. I en bil som monteras i till exempel Göteborg ingår delar från många olika länder. Motors styrsytem Borgwarner Styrsytem för bensinmotor Bosch Dieselturbo Sanden Belysning Automotive Lightning /CANADA Drivknutar GKN/Visteon Topplockspackningar Elringklinger Foto: Husqvarna AB Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ARGENTINA Kylare Behr 8. Uppslaget FRIHANDEL
Luftkonditionering Valeo FRANKRIKE Förstärkare Alpine Stöt -& vibrationsdämpare Vibraucustic Låskabel Klüster SLOVAKIEN Motorstyrsystem Borgwarner Dieselturbo Sanden Bildskärm Yazaki Glas Securit FRANKRIKE Instrumentbräda Faurecia FRANKRIKE Navigeringskontroll Mitsubishi DEN SVENSKA BILEN Turboladdare Garret ENGLAND/ Luft- och ventilation Mark IV SVERIGE//ITALIEN Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ ARGENTINA Backspeglar Schefenacker Högtalare Harman/Becker Automatlåda Aisim Aw Säten Johnson Controls Dörrar Brose Hajfensantenn Delphi //BRASILIEN Nackskydd och stolvärme Kongsberg NORGE Dörrisolering Plastic Omnium Antisladdsystem Continental Teves, Källa: Volvo Avgassystem Fauredal/Tenneco SVERIGE Krockkuddar/Säkerhetsbälten Autoliv SVERIGE Lås Hülsbeck & Fürst Bränsletank Kutex Fyrhjulsdrift Haldex SVERIGE Hjul Borbet Dörrisolering Plastic Omnium Pedalkontroll Methode Electronics 9. Uppslaget FRIHANDEL
INDUSTRIVÄRLDEN DOMINERAR FORTFARANDE Även om de nya länderna på världsmarknaden har skakat om i världsekonomin, är det fortfarande den gamla industrivärlden som dominerar världshandeln. Sannolikt befinner vi oss bara i inledningen på en genomgripande omvandling av världsekonomin. Kina har förvisso redan etablerat sig som en stor handelsnation. Men då det gäller Indien, där den ekonomiska liberaliseringen kom senare, handlar det mer om den enorma potential som nu har släppts loss. Indien har än så länge en relativt liten utrikeshandel i förhållande till folkmängden. Det finns också en annan omfattande omvandlingsprocess som Europa står inför. Om man jämför industristrukturerna i och EU, kan man konstatera att det i finns ett par tre områden med stark koncentration av företag i en viss bransch, medan det i EU ofta finns ett sådant område i varje land. En anledning till den större specialiseringen i är att detta land har varit en gemensam marknad betydligt längre än EU. Man kan förvänta sig att EU kommer att genomgå en ökad specialisering under kommande år. Låt oss titta på omfattningen av tre olika delar av den internationella ekonomin 2010: > Varuexporten uppgick sammanlagt till 14,9 biljoner dollar (WTO, 2011). EU stod för 35 procent av denna, och Kanada för cirka 11 procent och Japan för drygt 5 procent. Dessa länder stod också för 56 procent av världens varuimport. Kina svarade för 10 procent av varuexporten och Indien för 1 procent. Världens tre största varuexportländer var Kina, och Tyskland. De största varuimportländerna var, Kina och Tyskland. exempel: Bilar tillverkade i Sverige (från Volvo, Saab och Scania) säljs utomlands för nästan 100 miljarder kronor per år. Det är export av varor. Samtidigt köper vi i Sverige bilar tillverkade i utlandet för cirka 50 miljarder kronor per år. Det är import av varor. > Tjänstexporten uppgick till 3,7 biljoner dollar. EU stod för 42 procent av denna, för 14 procent och Japan för 3,8 procent. Kina stod för drygt 4 procent och Indien för 3 procent av tjänsteexporten. Världens tre största tjänsteexportländer var, Tyskland och Storbritannien. De största importörerna var, Tyskland och Kina. exempel: När ett svenskt företag säljer en försäkring utomlands, eller bygger utomlands och får betalt i Sverige, eller när utländska turister gör av med pengar i Sverige, då är det export av tjänster. När vi i Sverige gör det omvända, det vill säga turistar utomlands, eller köper en tjänst vilken som helst utomlands (till exempel en ritning från en arkitekt eller ett dataprogram), då är det import av tjänster. > Direktinvesteringarna uppgick till cirka 1 500 miljarder dollar (Unctad, 2012). Omkring 73 procent av direktinvesteringarna hade sitt ursprung i den industrialiserade världen. 49 procent av direktinvesteringarna mottogs av dessa länder. 14 procent av direktinvesteringarna gick till Kina (inklusive Hong Kong). exempel: När ett utländskt företag köper ett företag, ett stycke mark eller ett hus i Sverige, i avsikt att utvidga sin verksamhet eller till exempel bygga en fabrik här, då är det en direktinvestering. Samma sak gäller när ett svenskt företag gör likadant i ett annat land. = DEN NYA VÄRLDSMARKNADEN GAMLA INDUSTRIVÄRLDEN Västeuropa 190 Nordamerika 350 Japan, Australien, Nya Zeeland 155 Summa 695 NÅGRA NYA LÄNDER PÅ VÄRLDSMARKNADEN Kina 1 350 Indien 1 240 Indonesien, Filippinerna, Malaysia MILJ. INVÅNARE MILJ. INVÅNARE 365 Ryssland och Ukraina 190 Brasilien 195 Nya EU-länder i Östeuropa 95 Sydkorea och Singapore 55 Summa 3 490 Källa: Världsbanken 10. Uppslaget FRIHANDEL
8 100 80 60 40 20 0 ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM LEVER I ABSOLUT FATTIGDOM PROCENT 1820 1850 1870 1890 1910 1929 1950 1960 1970 1980 1992 2001 2005 2008 Andel som lever på mindre än 1 dollar per dag. Andel som lever på mindre än 1,25 dollar per dag. 2005 justerade Världsbanken gränsen för absolut fattigdom till 1,25 dollar per dag. Källa: Datan för 1820-2001 är från Burguignon & Morrison (2002). Datan för 2005 och 2008 är från Världsbanken 2012. VÄRLDENS SNABBASTE VÄLSTÅNDSLYFT Den omvandling av världsekonomin som nu pågår är unik i världshistorien genom att den påverkar människor i så många länder och att utvecklingen går så snabbt. Vi upplever den största och snabbaste standardhöjningen i mänsklighetens historia. För Storbritannien tog det cirka 60 år att fördubbla BNP per capita när den industriella revolutionen inleddes där omkring år 1780. 100 år senare tog det Sverige 40 år att göra samma sak och för Taiwan tog det i mitten av 1900-talet mindre än 10 år. 100-tals miljoner människor har under senare decennier lyfts upp ur djup fattigdom till en drägligare tillvaro. Barnadödligheten i världen har minskat. Medellivslängden har ökat. Analfabetismen har trängts tillbaka, liksom barnarbetet. Mycket av detta beror på den välståndsökning som handeln har skapat. Den snabbaste välståndsökningen har ägt rum i ett antal asiatiska länder. Men det finns delar av världen som inte har blivit särskilt delaktiga i globaliseringen. Detta gäller exempelvis många länder i Afrika. De länder som har hamnat vid sidan av globaliseringen är också de länder som har lyckats sämst med att minska fattigdomen och skapa ekonomisk utveckling. Det finns flera orsaker till att länder inte lyckats dra nytta av globaliseringen, bland annat: > De rika industriländerna för en handelspolitik som diskriminerar de fattigaste länderna. Det viktigaste exemplet gäller jordbrukspolitiken där bland annat EU ger omfattande stöd till det egna jordbruket, vilket förhindrar exportmöjligheterna för fattiga länder. > Höga handelshinder mellan u-länder. Den mest omfattande internationella handeln sker normalt mellan länder som ligger nära varandra. Europas länder har dragit stark nytta av att handelshindren inom EU har tagits bort eller minskats kraftigt. Men i till exempel Afrika finns det ofta kvar stora hinder för handeln mellan länderna. > Svaga politiska strukturer. Många fattiga länder lider av dåligt fungerande politiska system med ofrihet och korruption. I dessa länder finns ingen fungerande marknadsekonomi och då är det också svårt att utveckla en lönsam internationell handel. r UPPGIFTER I avsnittet Världens snabbaste välståndslyft hävdas att internationell handel har bidragit till att minska fattigdomen i världen. Håller du med?