Utexaminerade samhällsvetare bakgrund, karriärmönster och nöjdhet

Utexaminerade samhällsvetare bakgrund, karriärmönster och nöjdhet En uppföljning av utexaminerade studenter från samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet 1987, 199, 1993, 1996, 2 samt 3 Ulla Blomqvist Samhällsvetenskapliga fakulteten 91 87 Umeå Umeå 9

Innehåll 1. Inledning 5 1.1 Bakgrund och syfte 5 1.2 Enkäternas innehåll 5 1.3 Målgrupp och datainsamling 6 1.4 Svarsfrekvenser och bortfall 6 2. De utexaminerades bakgrund 7 2.1 Föräldrarnas utbildning 7 2.2 Föräldrarnas anställning (motsv) 8 2.3 Bostadsort före studiestart 9 2.4 Arbetslivserfarenhet före studierna 3. Etableringen på arbetsmarknaden 11 3.1 Bostadsort vid undersökningstillfället 11 3.2 Arbetsmarknadssektor 14 3.3 Arbetsuppgifternas samband med utbildningen 18 3.4 Trivseln på arbetet 19 3.5 Missgynnats på arbetsplats på grund av kön 3.6 Anställningsform 3.7 Funktion på arbetsplatsen 21 3.8 Värderingen av utbildningen 23 3.9 Möjligheterna att få arbete jämförelse mellan olika examenskullar 25 4. Bäst under utbildningen 26 5. Den studiesociala miljön 29 6. Umeå som studentstad 32 7. Studietiden som helhet 35 8. Sammanfattning 37

Förord Betydande resurser satsas på högskoleutbildning av olika intressenter bl a statsmakterna och enskilda individer, men effekterna är svåra att mäta och det finns ingen enkel formel att ta till. Ekonomerna 1 brukar utgå från nedanstående modeller när man förklarar varför individer gör investeringar i utbildning. 1. Utbildning som investering i humankapital Med investeringar i humankapital menas sådana som ökar individens produktions- och konsumtionskapacitet, 2. Utbildning som filtrering I filterteorin utgår man från att det främsta syftet med utbildningen är att skapa information om individens förmåga. 3. Utbildning som sortering Enligt sorteringsansatsen har utbildningen såväl en produktions - höjande som informerande uppgift Den här rapporten är till stor del deskriptiv och den har inte målsättningen att i detta skede vara en strikt vetenskaplig rapport. Ambitionen är ändå att den ska bidra till en bättre förståelse för effekterna av högskoleutbildning. Den bild som framtonar är positiv och styrker nog i allt väsentligt devisen att det lönar sig med högskoleutbildning även om målet med och utfallet av olika skäl varierar mellan individer och examina. Individernas mål med utbildningen kan utgöras av en komplicerad blandning av modellerna ovan. Jag vill tacka alla som hjälpt till att distribuera och samla in enkäterna - främst May-Britt Nilsson och Sara Franke - Wikberg. Ett särkilt tack till Mats Hamrén som har varit livlinan i alla de enkäter jag varit involverad i under årens lopp. Statistikerna Kenny Bränberg, Bengt Lundqvist samt Staffan Uvell har bistått med goda råd. Pontus Norberg, f d statistikstuderande har utfört huvuddelen av de statistiska bearbetningarna i de delrapporter som summeras i detta arbete. Ett särskilt tack riktas till olika dekaner och prodekaner inte minst Rune Åberg som var den som höll i startskottet för uppföljningsarbetet 1996. Slutligen vill jag tacka Roger Jacobsson på UMDAC som med sin noggrannhet sett till så att materialet blivit läsvärt och Åsa Isaksson som i omgångar gett tips och råd. Umeå den 16 april 9 Ulla Blomqvist 1 Se bland annat Axelsson, Roger; Svensk arbetsmarknadsutbildning - en kvantitativ analys av dess effekter. 1989, sid 64-74.

INLEDNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I många olika sammanhang och allt oftare betonas vikten av att följa upp de studerande efter examen och det har gjorts någorlunda systematiskt vid den samhällsvetenskapliga fakulteten sedan 1996. Denna rapport omfattar de som avlagt examen från Samhällsvetenskapliga fakulteten 1987, 199, 1993, 1996, 2 och 3 och den utgör ett koncentrat av flera arbetsrapporter som producerats. Ett syfte med undersökningarna som förhoppningsvis kommer att fortsätta är bl a att se hur de utexaminerade etablerat sig på arbetsmarknaden efter examen och hur de ser på sin studietid. Bl a följande frågor står i fokus Vilken bakgrund har de som avlagt examen? Skiljer sig karriärmönstren åt mellan olika examenskategorier/ utbildningar och har dessa förändrats över tid? Hur ser sambandet ut mellan arbetsuppgifter och examen/utbildning? Finns det några tydliga karriärmönster för olika examenskategorier över tid? Finns det några skillnader mellan mäns och kvinnors karriärmönster? Hur ser man på sin utbildning ett antal år efter examen och hur nöjd är man med exempelvis utbildningen och studietiden? 1.2 Enkäternas innehåll Enkäter har skickats till utexaminerade studenter vid tre olika undersökningstillfällen. Den första som sändes ut 1996 riktade sig till studenter som avlagt examen 1987, 199 respektive 1993. Andra enkäten distribuerades 1999 och omfattade studenter som avlagt examen 1996. Den tredje sändes ut 7 och omfattade studenter som avlagt examen 2 samt 3. Med denna uppläggning av undersökningarna med inslag av longitudinella data ges också möjligheter att studera förändringar över tid. Vid utformningen av enkäterna har tidigare undersökningar studerats och liknande frågeformulär på nationell nivå har granskats för att få fram en enkät som gör det möjligt att jämföra resultat och göra viss bench-marking. Kontinuerliga jämförelser har t ex kunnat göras med undersökningar 5

INLEDNING som gjorts av fackförbunden Civilekonomerna som delvis använt samma enkätfrågor respektive JUSEK vars enkäter dock skiljer sig åt något från de som använts här. En del frågor i enkätformuläret har ändrats, tagits bort alternativt tillkommit under resans gång. Vissa frågor finns endast i de två senaste undersökningarna med syftet att specialstudera några områden. Frågorna i enkätformuläret har också lite olika karaktär. En del frågor handlar om bakgrundsfaktorer men huvuddelen kretsar kring den nuvarande sysselsättningen. De som inte har haft någon sysselsättning har också kunnat svara på några frågor men denna grupp är mycket liten och kommer att hanteras i en annan rapport. Några frågor är av faktakaraktär medan andra har ambitionen att fånga attityder och värderingar. 1.3 Målgrupp och datainsamling Målgruppen är de som avlagt examen vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå Universitet 1987, 199, 1993, 1996, 2 och 3. Aktuella personer till denna studie har tagits fram med hjälp av LADOK:s register som grupperats i olika examenskategorier för att få ett mer överskådligt material och för att undvika alltför små grupper. Några av examenskategorierna utgörs därför av flera olika examina som aggregerats och ambitionen har i dessa fall varit att sammanföra så likartade examina/utbildningar som möjligt. 1.4 Svarsfrekvenser och bortfall Undersökningen som gjordes 1996 omfattande utexaminerade 1987, 199 resp 1993. Den hade en svarsprocent på 76 %. Undersökningen som gjordes omfattande utexaminerade 1996. Svarsfrekvens i denna var 65 %. Den senaste undersökningen som gjordes 7 omfattande utexaminerade 2 och 3 hade en svarsfrekvens på knappt 6 %. Det något större bortfallet kan delvis förklaras av att betydligt flera än tidigare via ombud meddelade att de vistades utomlands och därför inte kunde besvara enkäten. Svarsfrekvensen får betraktas som tillfredställande men självklart kan risken finnas att de som inte besvarat enkäten har en annan syn på vissa frågor än de som skickat in sina enkätsvar. 6

DE UTEXAMINERADES BAKGRUND 2. De utexaminerades bakgrund I flera undersökningar av hur man lyckas i yrkeslivet har det funnits resultat som tyder på att föräldrarnas status påverkat barnens karriärutveckling. Den kände franske vetenskapsmannen Bordieu 2 t ex har i sin forskning kartlagt olika typer av kapital som kan påverka barn och ungdomars framtidsutsikter. Bl a mot denna bakgrund har därför föräldrarnas utbildningsnivå och anställning (motsv) undersökts lite närmare. 2.1 Föräldrarnas utbildning Föräldrarnas utbildning 7 6 5 Motsvarande folkhögskola Gymnasium Univ -2 år Univ >2 år 1987 199 1993 1996 2 3 Figur 2.1 Föräldrarnas utbildning Vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå har svaren lämnats för både far och mor men för att inte komplicera analysarbetet har endast den föräldern som har högst utbildningsnivå använts. En aggregering av svarsalternativen: Folkskola, Grund-, Enhets- eller Realskola, Flickskola, Folkhögskola, Fackeller Yrkesskola har gjorts med beteckningen motsvarande folkhögskola. 2 Se bl a Pierre Bourdieu- Kultursociologiska texter i urval av Donald Broady och Mikael Palme 1986 7

DE UTEXAMINERADES BAKGRUND En klar förändring går att se över tid. Andelen utexaminerade med föräldrar med en utbildning på nivån motsvarande folkhögskola har minskat. Istället har i de senare undersökningarna en större andel av de utexaminerade föräldrar som läst på universitet (motsv). 2.2 Föräldrarnas anställning (motsv) Föräldrars anställningsnivå 6 5 Lägsta anställningsnivå Mellan Högsta anställningsnivå 1987 199 1993 1996 2 3 Figur 2.2 Föräldrars högsta anställning (motsv) Även här har en aggregering av svarsalternativen gjorts för att underlätta analysarbetet. De aggregerade grupperna är: Lägst anställningsnivå = Arbetare, Hemmaarbetare Mellannivå = Jordbrukare, Lägre tjänsteman, Tjänsteman, Egen företagare Högst anställningsnivå = Högre tjänsteman, Ledande position, Akademiker En viss förändring av föräldrarnas yrke har skett efterhand. I tidigare årskullar hade en större andel del föräldrar med högre anställningsnivå. I senare undersökningar har inte en lika stor andel föräldrar på högsta nivån. Istället har en ökning skett av utexaminerade med minst en förälder arbetande som tjänsteman (motsv). 8

DE UTEXAMINERADES BAKGRUND Ytterligare fördjupningar inom detta område kommer att göras i en senare rapport. I några av de analyser som gjorts verkar dock inte föräldrarnas status påverka t ex lönenivåerna i någon statistiskt säkerställd mening. 2.3 Bostadsort före studiestart Bostadsort innan studiestart 45 35 25 15 5 1987 199 1993 1996 2 3 Västerbotten Övriga Norrland Övriga sverige Figur 2.3 Bostadsort före studiestart Inga tydliga tendenser till förändringar av rekryteringsbilden dvs bostadsort före studierna kan spåras med undantag för en ökning av andelen utexaminerade från övriga Sverige i kullen som utexaminerades 3 medan denna andel var lägst i den kull som utexaminerades 199. 9

DE UTEXAMINERADES BAKGRUND 2.4 Arbetslivserfarenhet före studierna Förvärvsarbetat innan studier 45 35 25 15 5 1987 199 1993 1996 2 3 Ej förvärvsarbetat <1 år 1-3 år >3år Figur 2.4 Förvärvsarbetat före studiernas påbörjande En förändring kan ses över tid vad gäller förvärvsarbete före studiestart. Ökningen av andelen utexaminerade som saknade arbetslivserfarenhet innan studiestart är tydlig medan andelen individer som hade arbetat 1-3 år har minskat. Andelen som arbetat mer än tre år ökade något bland de som avlagt examen 2 för att sedan minska något 3. Det bör noteras att även distansstuderande kan ingå i gruppen utexaminerade och de återfinns då oftast i gruppen fil kand-examen eller fil mag-examen.

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN 3. Etableringen på arbetsmarknaden 3.1 Bostadsort vid undersökningstillfället Bostadsort 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Norrland Övriga Sverige Figur 3.1 Bostadsort vid undersökningstillfället (Norrland Övriga Sverige) Fokus i denna redovisning har lagts på andelen som vid respektive svarstillfälle bodde i Norrland alternativt Övriga Sverige. Det förutsätts också att bostadsorten utgör den ort man arbetar på eller att arbetsstället ligger i närheten av bostadsorten. Tydliga skillnader vad gäller bostadsort finns mellan tidigare och senare årskullar. Av examenskullarna 1996, 2 och 3 hade stora delar valt att stanna och arbeta i Norrland medan de tidigare årskullarna (87,9, respektive 93) i högre utsträckning var bosatta i andra delar av Sverige när undersökningen gjordes 1996. En sannolik förklaring till denna förändring är att arbetsmarknaden för akademiker har förändrats så att fler akademikerjobb tillskapats successivt i Norrland. Flyttmönstret för olika examenskategorier är också intressant. Fokus ligger här på flyttningarna mellan Umeå och Stockholm. Eftersom svarsalternativen skiljer sig något mellan de olika enkäterna redovisas tendenserna i två olika figurer. Den första omfattar årskullarna 1987, 199 och 1993 och enkäten skickades ut till dessa kullar samtidigt 1996. 11

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Bostadsort 1996 8 7 6 5 Stockholm -87 Umeå -87 Stockholm -9 Umeå -9 Stockholm -93 Umeå -93 Ekonom Jur. Kand Samh.plan/Förvaltn. Psykolog Socionom Systemvetare Figur 3.2 Bostadsort 1996 utexaminerade 1987, 199 och 1993, indelning efter examenskategori För merparten i de examenskategorier som har flest utexaminerade och som har granskats närmare verkar det vara så att man flyttar från Stockholm efter en tid. Av de psykologer som tog examen 1993 bodde 31,8 % i Stockholm när undersökningen gjordes 1996. Motsvarande siffra för de psykologer som avlagt examen 1987 var 19,2 %. Av systemvetarna som avlade examen 1993 bodde 72,7 % i Stockholm efter tre år. Motsvarande siffra för de som utexaminerats 1987 var dock endast %. För Umeåregionen gäller det motsatta mönster. Av de psykologer som avlade examen 1993 bodde c:a 9 % i Umeå medan motsvarande siffra för de från examenskullen 1987 var 37,5 %. Ekonomerna är den grupp som i störst utsträckning söker sig till Stockholm men många är också rekryterade därifrån och de vänder uppenbarligen hemåt igen. Den grupp som uppvisar ett något avvikande flyttmönster är socionomerna som verkar ha stannat kvar i Norrland i stor utsträckning. Att flyttmönstren för olika examenskategorier skiljer sig åt kan ha flera orsaker som t ex tillgång till relevant arbete, familjesituationen och tillgången till bostad. Många påbörjar sin karriär i Stockholm, men det kan också spåras 12

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN en trend bland de utexaminerade att de återvänder till Umeå efter ett antal år. Antalet individer med barn är t ex klart större i Umeå än i Stockholm. Bostadsort 8 7 6 5 Stockhom 2 Västerbotten 2 Stockhom 3 Västerbotten 3 Ekonom Pol.Mag/Kand, Samh.vet. (övr.) Jur.Kand Psykolog Socionom Systemvetare Figur 3.3 Bostadsort 7 för utexaminerade 2-3, indelning efter examenskategori. Bilden är lite annorlunda för de som utexaminerades 2 resp 3. Utexaminerade ekonomer är dock alltjämt den grupp som i störst omfattning har sökt sig till Stockholm av de utexaminerade 2 resp 3 även om en minskning skett jämfört med tidigare. Även bland psykologerna är det en betydande del (25 %) som arbetade i Stockholm vid undersökningstillfället 7. Det är en något lägre andel än vad som gällde utexaminerade 1993 som också varit yrkesverksamma i minst tre år vid undersökningstillfället men betydlig högre än för de som utexaminerades 1987 ch 199 som varit yrkesverksamma en längre tid. Vad gäller juristerna och socionomerna arbetade en stor andel av de utexaminerade i Västerbotten vid undersökningstillfället 7. Bilden för systemvetarna är blandad. De som utexaminerades 2 hamnade i betydligt större utsträckning i Stockholm än de som blev klara med 13

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN sin examen 3 i samband med att effekterna av IT-bubblan blev mer påtagliga. 3.2 Arbetsmarknadssektor 45 35 25 15 5 Arbetsmarknadssektor 1987 199 1993 1996 2 3 Statlig Kommunal Landsting Enskild/Privat Figur 3.4 Arbetsmarknadssektor, indelning efter examensår Andelen utexaminerade verksamma inom de olika arbetsmarknadssektorerna varierar något mellan olika examenskullarna. Det är svårt att hitta någon mer generell tendens förutom att andelen anställda inom landstinget har minskat under senare år. I syfte att se om det finns några mer tydliga förändringstendenser inom de olika examenskategorierna redovisas nedan några av dessa nedan var för sig. 14

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Arbetsmarknadssektor socionomer 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Statlig Kommunal Landsting Enskild/Privat Figur 3.5 Arbetsmarknadssektor för socionomer, indelning efter examensår Andelen socionomer inom den statliga sektorn har minskat men istället har en arbetsmarknad inom den privata sektorn skapats. Av socionomerna som avlade examen 1987 och 199 arbetade knappt någon privat medan % har uppgett enskild/privat sektor 3 Arbetsmarknadssektor systemvetare 9 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Statlig Kommunal Landsting Enskild/Privat Figur 3.6 Arbetsmarknadssektor för systemvetare efter examensår En majoritet av systemvetarna arbetar antingen i den statliga eller i den privata sektorn. Under början av 199 talet återfanns huvuddelen inom den 15

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN enskilda/privata sektorn. När de negativa effekterna av IT-bubblan började spridas under senare delen av 199-talet sökte sig systemvetarna uppenbarligen i högre utsträckning mot den statliga sektorn eftersom rekryteringsbehovet minskade inom den privata sektorn. Det senaste året har bilden förändrats på nytt då efterfrågan inom den enskilda/privata sektorn ökat igen. Ytterst få systemvetare har under årens lopp anställts inom kommuner och landsting. Arbetsmarknadssektor psykologer 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Statlig Kommunal Landsting Enskild/Privat Figur 3.7 Arbetsmarknadssektor för psykologer efter examensår Arbetsmarknaden för psykologerna har också genomgått stora förändringar. En privat marknad verkar ha växt fram som inte fanns tidigare. Från att i stort sett ingen nyutexaminerad angett att han/hon arbetade inom det privata näringslivet av årskullarna 1987, 199 och 1993 arbetade drygt 25 % av årskullen 3 inom den privata sektorn. Tendensen verkar också vara att en allt mindre andel arbetade kommunalt och statligt. 16

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Arbetsmarknadssektor jurister 1 8 6 Statlig Kommunal Landsting Enskild/Privat 1987 199 1993 1996 2 3 Figur 3.8 Arbetsmarknadssektor för jurister efter examensår Den först kullen av utexaminerade jurister arbetade huvudsakligen inom den enskilda/privata sektorn. En förskjutning har skett mot den statliga sektorn under senare år. Förläggningen av Brottsoffermyndigheten till Umeå har bl a starkt bidragit till denna utveckling. Arbetsmarknadssektor ekonomer 9 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Statlig Kommunal Landsting Enskild/Privat Figur 3.9 Arbetsmarknadssektor för ekonomer efter examensår Bland ekonomerna har den enskilda/privata sektorn varit dominerande i alla uppföljningar som gjorts. En klar majoritet av de manliga ekonomerna finns 17

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN inom denna sektor medan kvinnliga ekonomer i större utsträckning återfinns inom den offentliga sektorn. 3.3 Arbetsuppgifternas samband med utbildningen Arbetsuppgifter motsvarar utbildning 9 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Ja Nej Figur 3. Samband arbetsuppgifter efter examensår Minst 7 % av de utexaminerade har i de olika undersökningarna ansett att det finns ett tydligt samband mellan arbetsuppgifterna och utbildningen. Det högsta sambandet (drygt 8 %) återfinns i examenskullen från 1987 och dessa hade vid undersökningstillfället varit yrkesverksamma i ca nio år. Ovanstående resultat stämmer också med andra studier som visar att det kan ta en tid för utexaminerade att hitta ett arbete som överensstämmer hyggligt med utbildningen. I den senaste undersökningen från 7 kan vi även se skillnader mellan årskullen 2 och 3. Andelen som har arbetsuppgifter som motsvarar utbildningen är betydligt högre för de som utexaminerades 2 dvs ett år tidigare. Sambandet utbildning/examen och arbetsuppgifter varierar också betydligt mellan olika examenskategorier. De med en längre yrkesutbildning som psykolog-, jurist- eller socionomutbildning uppger ett högre samband. En vanlig uppgift för många nyexaminerade samhällsvetare är utredningsuppdrag och handläggande uppgifter. Även om dessa till viss del är utbildningsrelaterat så söker sig många utexaminerade vidare till arbeten där mer av utbildningen/studierna kommer till sin rätt. Genomgående för olika 18

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN examenskullarna var också att en större andel kvinnor än män ansåg arbetet ligga inom utbildningsområdet. 3.4 Trivseln på arbetet Trivsel på arbete 9 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Bra Varken eller Dåligt Figur 3.11 Trivsel på arbetsplatsen, indelning efter examensår En hög trivsel på arbetsplatsen verkar gälla genomgående för alla utexaminerade. Individerna har uppgett att de trivs på arbetet och väldigt få tycker att trivseln på arbetsplatsen är dålig. I samtliga undersökningar tenderade kvinnorna att trivas bra respektive dåligt i lite högre utsträckning än männen. Bland männen var istället andelen som varken trivdes bra eller dåligt något högre. 19

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN 3.5 Missgynnats på arbetsplats på grund av kön Missgynnats på arbetsplats 9 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Ja Nej Ingen åsikt Figur 3.12 Andel som har missgynnats på arbetsplats, indelat i examensår Huvuddelen av de utexaminerade anser sig inte vara missgynnade på grund av kön och det gäller samliga examenskullar. Andelen som anser sig ha missgynnats på arbetsplats är relativt liten och skillnaderna mellan examenskullarna är små. 3.6 Anställningsform Tillsvidareanställd 9 8 7 6 5 1987 199 1993 1996 2 3 Figur 3.13 Andel tillsvidareanställda, indelning efter examensår

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Av många aktuella undersökningar och rapporter om arbetsmarknaden framgår det att det blir allt svårare för nyexaminerade att få en tillsvidareanställning och att de istället erhåller tidsbegränsade anställningar. Några tecken på en utveckling i denna riktning går inte att spåra i dessa undersökningar. Huvuddelen av de utexaminerade har tills vidareanställning och mönstret har inte förändrats i någon större omfattning över tid. 3.7 Funktion på arbetsplatsen Funktion på arbetsplats 5 45 35 25 15 5 1987 199 1993 1996 2 3 Spec/konsult/utr Chef högre, företagsledning Chef lägre, handläggare Lärare, forskare Figur 3.14 Funktion på arbetsplats, indelning efter examensår En betydande del av de utexaminerade arbetar som handläggare eller chef på lägre nivå. En svag nedgång i andelen specialister, konsulter och utredare kan konstateras för kullen från 2 och istället ökade andelen handläggare/lägre chef något. Andelen högre chefer och i ledande ställning ökar med åren. De som varit yrkesverksamma längst vi undersökningstillfället dvs de som blev klara 1987 respektive 199 har också flest i denna kategori. Med en växande andel utexaminerade akademiker i Sverige har det uppenbarligen blivit allt fler som får påbörja en anställning i lägre nivåer främst som handläggare/lägre chefer och färre får arbete direkt efter examen på högre nivåer som chefer eller mellanchefer. 21

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Funktion på arbetet (Kvinnor) 6 5 Kvinna 1987 Kvinna 199 Kvinna 1993 Kvinna 1996 Kvinna 2 Kvinna 3 Spec/konsult/utr Chef högre, företagsledning Chef lägre, handläggare Lärare, forskare Figur 3.15 Funktion på arbetsplats, kvinnor En stor andel av kvinnorna återfinns i alla examenskullar på handläggartjänster/lägre chefer inom den offentliga sektorn. Även nio år respektive sex år efter avlagd examen har endast 15 % av kvinnorna från årskullen 1987 och 199 en befattning som högre chef eller i företagsledning. För männen är denna procentsiffra betydligt högre 28 % respektive % vilket också framgår av figur 3.16. Av männen arbetade den största andelen som specialist, konsult eller utredare när undersökningen gjordes. 22

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN 6 Funktion i arbetet (män) 5 Spec/konsult/utr Chef högre, företagsledning Chef lägre, handläggare Lärare, forskare Man 1987 Man 199 Man 1993 Man 1996 Man 2 Man 3 Figur 3.16 Funktion i arbetet, män 3.8 Värderingen av utbildningen Värdering av utbildning idag relativt tidigare 6 5 Man 1996 Kvinna 1996 Man 2/3 Kvinna 2/3 Mycket högre Något högre Samma Något lägre Mycket lägre Figur 3.17 Värderingen av utbildningen vid undersökningstillfället relativt studietiden, indelning efter examen och kön Frågan om hur man värderade utbildningen vid undersökningstillfället fanns inte med i den första undersökningen som gjordes 1996. Den har därför bara kunnat besvaras av de som utexaminerades 1996, 2 och 3. 23

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN Merparten uppskattar utbildningen minst tre år efter examen minst lika högt som tidigare. Runt en tredjedel håller utbildningen lite lägre jämfört med tidigare uppfattning. Det finns vissa skillnader mellan såväl examenskullar som kön. Kvinnorna uppskattar utbildningen något lägre. De kan ha sin förklaring i att fler kvinnor återfinns på handläggarnivå med lägre löner och att deras karriärmöjligheter upplevs som sämre än männens. Kvinnor är också i högre utsträckning medflyttare och mer ofta barnlediga en tid efter utbildningen. Uppskattningen av utbildningen påverkas helt naturligt också av om man anser sig ha nytta av den i sitt arbete. På en del handläggartjänster av nybörjarkaraktär kan arbetsuppgifterna vara mer rutinmässiga och monotona de första åren och den direkta nyttan av utbildningen kan vara svår att uppleva. Genomgående verkar dock de mer yrkesinriktade utbildningarna vara mer uppskattade vid undersökningstillfället, dvs minst tre år efter examen. Värdering av utbildningen idag relativt tidigare 8 7 6 5 Ekonom Samhällsvetare Jur.Kand Psykolog Socionom Fil.kand Fil mag Dietist, Kostvetare,Gastronom Idrottspedagog Personal- o arbetslivsfrågor Systemvetare Högre Samma Lägre Figur 3.18 Värdering av utbildningen vid undersökningstillfället relativt under studietiden, uppdelat i examenskategorier (2/3) 24

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN För en tydligare överblick av olika examenskategoriers värdering av utbildningen har några svarsalternativ slagits samman eftersom åsikterna mycket bra samt mycket lägre var överlag lågt representerade. Psykologerna verkar vara den examenskategori som har den mest positiva synen på sin utbildning, tätt följt av juristerna. Det är två yrkesinriktade utbildningar som också är betydligt längre än övriga utbildningar. Psykologprogrammet omfattar tio terminer och juristprogrammet nio terminer medan övriga är högst åtta terminer. Systemvetarna och idrottspedagogerna har en större andel som har en något mer negativ bild. Synen på utbildningen kan också färjats av situationen på arbetsmarknaden och den sk IT-bubblan var t ex en starkt påverkande faktor för systemvetarnas möjligheter att få jobb under den aktuella undersökningsperioden. 3.9 Möjligheterna att få arbete jämförelse mellan olika examenskullar Tabell 3.1 Möjligheterna att få arbete efter examen, jämförelse mellan olika examenskullar Examensår 1987/199/1993 1996 2/3 Mycket lätt/ Lätt 71,4 59, 56, 8 Mycket svårt/ Svårt 28,6 41, 43, 2 Andelen som anser det Mycket svårt/svårt att skaffa arbete efter examen har ökat successivt. I den undersökning som gjordes på studenter som utexaminerades 1987, 199 och 1993 ansåg 71,7 % det Mycket lätt/lätt att få arbete efter examen. Motsvarande siffra hos andelen utexaminerade 2/3 är 56,8 %. Här spelar helt naturligt situationen på arbetsmarknaden och familjesituationen en betydande roll. Vill man stanna kvar i Umeå av olika skäl är det t ex svårare att få arbete än om man är beredd att flytta till en storstad. I den mån ens partner råkar ha samma typ av utbildning kan det också utgöra en komplikation vid en planerad flytt. 25

BÄST UNDER UTBILDNINGEN 4. Bäst under utbildningen I syfte att se vad studenterna ansåg vara bäst under utbildningen har en av frågorna konstruerats så att de som deltog i undersökningen kunde välja två alternativ av följande fem: undervisningen examinationen litteraturen lokalerna campusmiljön Det handlar inte om en renodlad rangordning av alternativen men valet bör förhoppningsvis ändå ge en fingervisning om vad studenterna ansåg vara bäst vid undersökningstillfället minst tre år efter examen. Dessa frågor omfattar endast examenskullarna 1996, 2 och 3 8 Bäst under utbildningen 7 6 5 1996 2/3 Undervisning Examination Litteratur Lokaler Campusmiljön Figur 4.1 Bäst under utbildningen, indelning efter examensår Undervisningen är det alternativ som de flesta anser vara ett av de två bästa inslagen. En minskning föreligger uppenbarligen som kanske till viss del kan förklaras av att resurserna minskat successivt till grundutbildningen. 26

BÄST UNDER UTBILDNINGEN Av figuren 4.1 framgår också att campusmiljön procentuellt rankas högre i undersökningen 2/3 relativt undersökningen 1996. En rad viktiga förändringar av campus genomfördes under slutet av 9-talet. Lokalerna i samhällsvetarhuset genomgick en stor förändring. Beteendevetarhuset invigdes och Institutionen för informatik flyttade in i det nya MIT-huset. Sammantaget verkar uppenbarligen alla dessa förändringar haft betydelse för de studerande. Bäst under utbildningen 8 7 6 5 Undervisningen Examinationen Litteraturen Lokalerna Campusmiljön Man 1996 Kvinna 1996 Man 2/3 Kvinna 2/3 Figur 4.2 Bäst under utbildningen, uppdelat i kön och examensår Vid en närmare analys om det råder skillnad i preferenser hos könen fanns endast marginella skillnader, vilket också framgår av diagrammet i figur 4.2 ovan. Männen verkar genomgående ranka campusmiljön högre. 27

BÄST UNDER UTBILDNINGEN Bäst under utbildningen 9 8 7 6 5 Ekonom Samhällsvetare Jur.Kand Psykolog Socionom Fil.kand Fil mag Dietist, Kostvetare,Gastronom Idrottspedagog Personal- o arbetslivsfrågor Systemvetare Undervisning Examination Litteratur Lokaler Campusmiljön Figur 4.3 Bäst under utbildningen uppdelat i examenskategorier (2/3) I en fördjupad analys och en indelning av de utexaminerade utifrån vilken examenskategori de tillhör kan vissa skillnader konstateras. Bland juristerna ansåg nästan 9 % att undervisningen var bland de två bästa alternativen. Motsvarande siffra bland systemvetarna var knappt 5 %. Ett skäl till att vissa utbildningar rankas högre kan också vara söktrycket och kunskapsnivån hos de studerande. Om söktrycket är högt och studerande gruppen homogen kunskapsmässigt ger det bättre förutsättningar att bedriva en effektiv undervisning. 28

STUDIESOCIAL MILJÖ 5. Den studiesociala miljön Figur 5.1 Studiesociala miljön med en uppdelning på män resp kvinnor I figuren ser vi att en majoritet ansåg den studiesociala miljön vara mycket bra eller bra. Männen verkar vara mer nöjda med den studiesociala miljön och en mycket liten andel är missnöjda. 29

STUDIESOCIAL MILJÖ 6 5 Mycket bra Bra Varken eller Mindre bra 1987 199 1993 1996 2 3 Examensår Figur 5.2 Studiesociala miljön utveckling över tid, i procent Svarsalternativet på dessa frågor skiljde sig åt en del. I enkäten som omfattade utexaminerade 2-3 fanns även alternativet dåligt. Väldigt få hade markerat detta alternativ och för att kunna jämföra svaren placerades denna grupp in i alternativet mindre bra. Utvecklingen är relativt konstant över tid och sammantaget är det en positiv bild som framtonar och andelen som är mindre nöjda är liten och tenderar att minska ytterligare. Tabell 5.1 Studiesociala miljön utifrån bostadsort före studier Hemort före studierna Stockholm Västerbotten Andra Norrlandslän Övriga Sverige Total Mycket bra 42,6% 22,7% 34,6% 44,7% 33,2% Studiesociala miljön Bra 39,7% 51,5% 45,9%,4% 46,2% Varken eller Mindre bra 17,6% 23,8% 15,4% 13,6% 18,2% 2,% 3,8%,4% 2,1% Dålig,3%,9%,3% Total,%,%,%,%,%

STUDIESOCIAL MILJÖ Vid en undersökning om preferenserna har något samband med bostadsort före studiestart kan vi se vissa skillnader. I kategorin mycket bra återfanns 42,6 % av dem som hade Stockholm som bostadsort innan studierna. Generellt är det fler som kommer från andra län än Norrlandslänen som gett den studiesociala miljön goda omdömen. Av dem som redan bodde i Västerbotten innan studiestart ansåg endast 22,7 % att Umeå har en mycket bra studiesocial miljö. 31

UMEÅ SOM STUDENTSTAD 6. Umeå som studentstad Figur 6.1 Umeå som studentstad, indelat i kön En stor majoritet av de utexaminerade är nöjda eller mycket nöjda med Umeå som studentstad. Cirka 85 % av såväl kvinnorna som männen anser att Umeå som studentstad är bra eller mycket bra. En mycket liten del närmast försumbar anser Umeå vara en mindre bra eller dålig studentstad. 32

UMEÅ SOM STUDENTSTAD Umeå som universitetsstad 6 5 Mycket bra Bra Varken eller Mindre bra Ekonom Samhällsvetare Jur.Kand Psykolog Socionom Fil.kand Fil mag Dietist, Kostvetare,Gastronom Idrottspedagog Personal- o arbetslivsfrågor Systemvetare Figur 6.2 Umeå som studentstad, uppdelat i examenskategori, examen 2/3 Vissa skillnader kan ses mellan olika examenskategorier. Mest nöjda med Umeå som universitetsstad är personalvetarna samt gruppen dietister, kostvetare och gastronomer. Bland dessa anser drygt varannan att Umeå är en mycket bra studentstad. Motsvarande siffra för psykologerna är 35 % och i denna examenskategori tycker drygt % att Umeå varken är en bra eller dålig studentstad. En mycket liten andel anser att Umeå är en mindre bra studentstad. 33

UMEÅ SOM STUDENTSTAD Tabell 6.1 Umeå som studentstad, indelat i bostadsort innan studier Hemort innan studier Umeå som universitetsstad Mycket bra Stockholm Västerbotten Andra Norrlandslän Övriga Sverige Totalt 44,1% 31,4% 45,3% 5,7% 41,5% Bra 45,6% 53,7% 43,5% 38,3% 46,1% Varken eller Mindre bra 7,4% 14,%,% 8,8% 11,% 1,5%,9% 1,2% 2,2% 1,3% Dålig 1,5%,1 Totalt,%,%,%,%,% En stor andel (88 %) ansåg Umeå som en mycket bra eller bra studieort. Bland individer från gruppen övriga Sverige tyckte 51 % att Umeå var en mycket bra studentstad medan motsvarande siffra för utexaminerade som redan innan bodde i Västerbotten var 31 %. 34

STUDIETIDEN SOM HELHET 7. Studietiden som helhet Figur 7.1 Studietiden som helhet, indelat i kön Cirka 95 % av såväl män som kvinnor ansåg studietiden vara Mycket bra eller bra. Endast c:a 1 % tycker studietiden var mindre bra och resterande 4 % tyckte varken den var bra eller mindre bra. En viss skillnad finns mellan könen. Kvinnorna ansåg i högre utsträckning att studietiden var mycket bra. 6 Mycket bra Bra Varken eller Mindre bra 5 1987 199 1993 1996 2 3 Figur 7.2 Studiesociala miljön utveckling över tid, i procent 35

STUDIETIDEN SOM HELHET Över tid har inga större förändringar skett. Vissa ändringar mellan andelen personer som ansett studierna vara mycket bra och bra varierar något över tid. 36

SAMMANFATTNING 8. Sammanfattning En stor majoritet av utexaminerade från samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå Universitet är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning, den studiesociala miljön och studietiden som helhet. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras. Mönstren vad gäller utexaminerade studenters sociala bakgrund har förändrats och en allt lägre andel av de utexaminerade hade arbetslivserfarenhet innan studiestart bland de kullar som jämförts. En ökande andel av de utexaminerade har föräldrar med högskolebakgrund men en minskande andel har föräldrar på ledande befattningar (motsv) vid en jämförelse mellan de olika examenskullarna. I de senare examenskullarna har en större andel valt att stanna och arbeta i Norrland. Av de tidigare årskullarna var en större andel bosatta i andra delar av Sverige vid undersökningstillfället. Flyttmönstren efter examen skiljer sig åt mellan olika examenskategorier. Över 7 % av de som besvarat enkäten anser att det finns ett tydligt samband mellan arbetsuppgifter och utbildningen/examen. Det högsta sambandet finns i examenskullen 1987 som varit yrkesverksamma i nio år vid undersökningstillfället. Sambandet arbetsuppgifter utbildning varierar också mellan olika examenskategorier. Högst är sambandet för de utbildningar som har en tydlig yrkesanknytning. Trivseln på arbetsplatsen är genomgående hög bland de utexaminerade. De flesta som utexaminerats hade tillsvidare- anställningar vid undersökningstillfället. Arbetsuppgifterna och karriärvägarna för män och kvinnor skiljer sig åt men det finns stora skillnader mellan olika examenskategorier. De flesta utexaminerade är nöjda eller mycket nöjda med undervisningen. Såväl kvinnor som män rankar undervisningen högt. 37

SAMMANFATTNING Skillnader finns mellan olika examenskategorier och mellan män och kvinnor vad gäller nöjdheten. Bland de som utexaminerades under 1996 fick lokalerna ett lågt omdöme. Det var det alternativ som de flesta kryssat som sämst i den undersökningen. I den undersökning som omfattar examinerade 2/3 har detta förhållande ändrats, sannolikt beroende på en rad förbättringar i Samhällsvetarhuset och tillkomsten av såväl Beteendevetarhuset som MIT-huset. Den nedskärning som gjorts av resurserna till den grundläggande utbildningen kan också ha bidragit till att de studerande rankat undervisningen något lägre i examenskullarna 2 och 3 jämfört med kullen 1996. De utexaminerade som besvarat enkäten är nöjda med Umeå som studentstad och den sociala miljön. Cirka 85 % av såväl kvinnorna som männen i undersökningen anser att Umeå som studentstad är bra eller mycket bra. Vad individerna anser om Umeå som studentstad och den studentsociala miljön verkar dock vara kopplat till bostadsort innan studiestart. Individer som redan tidigare bodde i Västerbotten har en mer återhållsam syn på Umeå som studentstad. Cirka 95 % av såväl män som kvinnor ansåg studietiden i dess helhet vara mycket bra eller bra. Endast cirka 1 % ansåg att studietiden var mindre bra. 38

Samhällsvetenskapliga fakulteten 91 87 Umeå Umeå 9