Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan samt likabehandling Björkbergs förskola Upprättad Januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten.
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Björkbergs förskola med barn i åldern 1 till 6 år Vår vision I vår verksamhet är olikhet och mångfald en styrka. Vi ser varje individ som unik och värnar om allas olika förutsättningar till sitt eget lärande. Vår förskola arbetar för allas lika värde där alla har förutsättningar att lyckas. Vår vision (enligt barnkonventionens artikel nr 29) är att utveckla barnets möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. Vår syn på uppdraget BJÖRKBERGS FÖRSKOLA VILAR PÅ DEMOKRATINS GRUND, där vi målmedvetet arbetar för allas delaktighet i möten mellan pedagoger, barn och vårdnadshavare. Förskolan har en välkomnande atmosfär med en lustfylld verksamhet där både inne och utemiljö är rik på möjligheter. VI SER OSS SOM EN UTFORSKANDE OCH NYFIKET LÄRANDE FÖRSKOLA där lusten att lära är den största drivkraften och där vi tar tillvara leken som det bästa sättet att lära. Vi använder olika former av dokumentation som redskap för att synliggöra vår pedagogiska verksamhet för barn, vårdnadshavare och oss pedagoger. Dokumentationen används som utgångspunkt för olika samtal där vi utvecklar och medvetandegör barns tänkande, reflekterande och lärande. Att barn lär barn och ges utrymme för detta är en viktig del av demokratiarbetet. Vår verksamhet erbjuder ett innehåll som är utvecklande för alla barn. Vi använder och analyserar barnens tankar och synpunkter för att stärka deras inflytande. Vi har ett utforskande arbetssätt till innehållet i vår verksamhet och arbetet är aktivt och kreativt. BJÖRKBERGS FÖRSKOLA HAR MEDFORSKANDE PEDAGOGER som tillvaratar varandras kompetenser i mötet med både barn och vuxna. Vår förskola genomsyras av en reflekterande kultur och driver en enhetlig linje i vår kompetensutveckling. Vi strävar mot öppenhet och nyfikenhet i arbetet mellan avdelningar och pedagoger. Vår gemensamma hållning bygger på engagemang, lyssnande pedagogik och att alltid utgå ifrån och förstärka det positiva. Planen gäller från Januari 2015
Planen gäller till December 2015 Ansvariga för planen Förskolans utvecklingsgrupp i samverkan med förskolans olika avdelningar och förskolechef. Barnens delaktighet Vår version av planen riktar sig till vuxna och barn. Pedagogerna på respektive avdelning går igenom planen med alla barn anpassat utifrån barnens ålder och mognad genom att på olika sätt förankra hos barnen t ex Gyllene regeln (behandla andra som du vill bli behandlad själv) och våra kompisböcker. Vi jobbar aktivt med värdegrunden och förhållningssätt genom allas lika värde mångfald i likvärdig förskola demokrati som uppdrag miljö för lärande och utveckling barnenkäter barnintervjuer Vårdnadshavarnas delaktighet Förskolan har olika föräldraforum, som olika typer av föräldramöte, föräldraråd och utvecklingssamtal några gånger per läsår, dit alla föräldrar är välkomna och där vi gemensamt diskuterar förskolans verksamhet och pedagogik. Planen finns lättillgänglig på varje avdelning och föräldrar uppmanas att läsa planen och kommentera och lämna synpunkter. (ha t ex en synpunktsbrevlåda). Vårdnadshavare fyller i en enkät (Qualis) 1 gång/år där de får uttrycka sina synpunkter om verksamheten. Vid inskolning erbjuds vårdnadshavare genomgång av planen tillsammans med en pedagog. Då finns möjlighet att diskutera och lämna synpunkter. I den dagliga kontakten och vid utvecklingssamtal tar vi kontinuerligt upp barnets trygghet och trivsel på förskolan. Personalens delaktighet Planen är ett gemensamt framtaget dokument som ständigt hålls levande genom våra olika forum, ex. reflektionstid, personalmöten, utvecklingsgruppens träffar mm. Den hålls levande i den dagliga verksamheten på respektive avdelning och i förskolan i stort.bl. annat genom Gyllene regeln.
Utvärdering Beskriv hur fjolåret s plan har utvärderats Utifrån årligen genomförd Qualis trivsel och trygghetsenkät (3 5 åringar) drar vi slutsatser om hur barn uppfattar sin trivsel, dagliga verksamhet och möjligheter att påverka den. Arbetslagen och utvecklingsgruppen för planen, diskuterar och utvärderar planen kontinuerligt under läsåret samt gör en utvärdering vid vårterminens slut. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Planen tas upp i arbetslagen och i utvecklingsgruppen där vi beaktar de synpunkter som inkommit från vårdnadshavare och pedagoger. Barnens olika behov av åtgärder och hur vi får en god atmosfär tas upp på möte med barnen och i reflektion med dem. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Enkäten och intervjuer med barnen. Grundläggande värden och inflytande behöver stärkas, genom att vi målmedvetet och systematiskt inriktar verksamheten på att motverka traditionella könsmönster. Alla barn ska ha lika stort inflytande oavsett kön. Vi har påbörjat en plan för vårt genusarbete. Vi ska utveckla och förbättra våra analyser, vi ska reflektera och kritiskt granska våra egna värderingar, föreställningar och vårt förhållningssätt. Vi ska lägga in detta arbete i vårt årshjul så att vi upparbetar systematiska analyser och kartlägger våra förbättringsområden. Vi fortsätter att använda ringklockan på toaletten för barnens trygghet. Planen synliggörs genom att vi har en föräldrapärm där vi samlat all viktig information som t ex plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årets plan ska utvärderas senast 2015 12 31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Varje läsår genomförs en trivsel trygghetsenkät så vi snabbt kan upptäcka eventuella kränkningar eller utanförskap och agera direkt. Planen följs upp i pedagogmöten kontinuerligt under året samt utvärderas i arbetslag och utvecklingsgrup. Barnen deltar i utvärderingen av barnenkäten (Qualis) genom dialogsamtal.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Varje avdelning lämnar sina analyser och kartläggningar till utvecklingsgruppen, som ansvara för att materialet läggs in i nästa års plan och att arbetet pågår för att förbättra och åtgärda. Vår förskolechef tillsammans med utvecklingsgruppen utvärderar och uppdaterar planen. Främjande insatser och likabehandling Områden som berörs av insatsen kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Mål och uppföljning På Björkbergs förskola arbetar vi aktivt med allas lika värde. Inget barn eller vuxen ska behöva riskera att bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Vi ser varandras olikhet som en tillgång. Barnen ska erbjudas aktivitet utifrån sin utvecklingsnivå och inte nödvändigtvis ålder. Alla föräldrar ska med förtroende kunna skicka sina barn till Björkbergs förskola, förvissade om att vi arbetar aktivt med dessa värden. Insats Planen lyfts kontinuerligt i den dagliga verksamheten med barnen. Gyllene regeln (behandla andra som du vill bli behandlad själv). Vi arbetar aktivt och kontinuerligt med värderingsövningar, observationer, konflikthantering, trivselregler, demokrati och värdegrundsarbete. För att främja miljön för lärande och utveckling utifrån barnens intressen delar vi in barnen i mindre grupper. Ansvarig Arbetslag, utvecklingsgruppen och förskolechefen. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår kontinuerligt och följs upp och utvärderas, enligt planeringen i årshjulet.
Kartläggning Demokrati; Delaktighet, Inflytande och Inkludering Områden som berörs av insatsen kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning I Qualis föräldraenkät framkom att 60% av föräldrarna inte vet hur vi aktivt arbetar med demokrati och likabehandling. Vårt mål är att alla vårdnadshavare ska ha kunskap om hur vi arbetar med detta. Vårt mål är att vi skall ha nolltolerans gällande diskriminering och kränkande behandling. Vårt mål är att alla barn ska känna delaktighet och inflytande i sin vardag. Resultat och analys Insats, främjande åtgärder Att ha med och lyfta fram likabehandlingsplanen vid alla utvecklingssamtal. Vi ska följa vår likabehandlingsplan och använda oss av de rutiner som finns nedskrivna vid akuta situationer som uppstår. Vi behöver arbeta mer med att förankra planen och händelserapporter så att alla pedagoger känner sig trygga och säkra i att använda dessa verktyg i det vardagliga arbetet. Vi behöver arbeta mer med att förankra planen hos barnen. Barnen behöver få kunskap teoretiskt och praktiskt om planen, om hur de kan påverka och i vilken utsträckning. Vi ska fortsätta att uppmuntra och stötta barnen att kunna leka med alla, oavsett kön. Vi ska följa upp planen kontinuerligt i pedagogiska träffar under året. Förebyggande åtgärder Kartläggningsmetoder Årsvis genomförd trivsel och trygghetsenkät för alla barn från 3 år, observationer, pedagogisk dokumentation och samtal med barn och föräldrar. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning
Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Barnen besvarar trivsel trygghetsenkäten våren 2015 samt genom kontinuerliga samtal med barn och vårdnadshavare. Föräldraenkät genomförs under våren 2015. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genomgång av analys sker kontinuerligt i utvecklingsgruppen, som i sin tur tar upp det med hela arbetslaget. Alla avdelningar har svarat på hur man arbetar med målen i föregående års plan. Genomgång på personalmöten. Arbetslagen följer kontinuerligt upp främjande insatser och kartlägger områden inom och utomhus där ev. kränkning kan ske. Resultat och analys Resultat och analys av 2014 års plan avseende främjande insatser och förebyggande åtgärder. Följande områden skall utvecklas/prioriteras i 2015 års plan Fortsatt utvecklingsarbete med genusfrågor 2015. Se bilaga. Fortsatt utvecklingsarbete med etnisk tillhörighet i avseende språk. Se bilaga. Uppföljning 22 maj och november 2015. Ansvar förskolechef och pedagoger. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Björkbergs förskola. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det sker gentemot ett barn eller vuxen. Vi värnar om allas lika värde! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Vårdnadshavare och barn kan vända sig till pedagogerna eller förskolechef vid förskolan.. För att barnen ska känna trygghet och uppleva att förskolans miljö på alla områden är god, ska förskolans pedagoger säkerställa att alla signaler om kränkande behandling rapporteras till förskolechefen och vidare till huvudmannen. Alla barn ska tas på allvar och deras upplevelser ska leda till åtgärder som främjar och förebygger kränkningar. Pedagogerna ska inte diskutera om huruvida barnet blivit kränkt, utan alla signaler och tillbud ska rapporteras.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När ett barn blivit utsatt för någon form av kränkande behandling ligger i första skedet ansvaret på avdelningens pedagoger, som går direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och att förhindra fortsatt kränkande beteende.pedagogerna samlar information om vad som hänt och samtalar med den som blivit utsatt och den som utfört kränkningen, samt dokumenterar tillbudet i Lisa och meddelar förskolechefen. Förskolechefen rapporterar ärendet till huvudmannen och meddelar vårdnadshavare. Därefter tas nödvändiga beslut och ev.åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för uppföljning och dokumentation av av åtgärder är förskolechefen Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. Utredningen dokumenteras och vid varje enskilt fall görs en bedömning. Om personal misstänks för kränkning av barn så ansvarar förskolechef för hur allvarlig kränkningen är och vilka åtgärder som ska vidtas. När jag som pedagog hör eller ser en kollega kränka ett barn på något sätt, skall jag som personal så fort som möjligt se till att det hela avbryts. Dokumentera det inträffade i Lisa och rapportera till förskolechef. Förskolechefen rapporterar till huvudmannen och meddelar vårdnadshavare. Utredning görs skyndsamt så att nödvändiga beslut kan tas. Utredningen skall ske med hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ansvarig för att utredning, dokumentation och åtgärdsprogram upprättas är förskolechefen. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker på reflektionstid i arbetslaget, samt i utvecklingsgruppen. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att följa upp när personal kränkt barn. Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev vårdnadshavare och dokumenterar samtalen. Vid arbetslagsträff sammanställ dokumentationen. Gör ev kompletteringar i åtgärdsplan som upprättats, och meddela detta till vårdnadshavare. Förskolechef har samtal med berörda pedagoger ang. det inträffade. Förskolechefen kallar till möte och går igenom åtgärdsplan med berörda pedagoger. Rutiner för dokumentation och ansvarsförhållanden Pedagogerna på avdelningen ska dokumentera och rapportera tillbudet i Lisa och till förskolechefen. Förskolechef ansvarar för dokumentation av ärendet och ev. åtgärder samt uppföljning av tillbudet. Begrepp Diskriminering
Diskriminering är när en pedagog på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en pedagog tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel: Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling, på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Kön Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo, bi som heterosexuella. Bilagor, Exempel på händelser som kan vara diskriminering och kränkning, Handlingsplan flerspråkighet vid Björkbergs förskola, Handlingsplan genusarbete vid Björkbergs förskola Pedagoger och förskolechef vid Björkbergs förskola
Bilaga, Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte
har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Kön Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans vårdnadshavare som valt detta. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] Björkbergs förskola