Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och likabehandlingsplansgruppen Vår vision Utveckling och lärande i trygg gemenskap i Höörs kommun Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Hela vår verksamhet ska utgå från barnen och våra styrdokument. De ska vara delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Det är viktigt att barnen får göra egna val och ta lärdom av dem. Vi ger barnen tid, redskap och uppmuntran för att varje barn ska utvecklas i sin egen takt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom att läsa och reflektera samt ge förslag och kritik kring våra planer och vårt dagliga arbete. Våra möten sker via lämning, hämtning, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in och andra aktiviteter. Likabehandlingsplanen läggs ut på förskolans hemsida så att vårdnadshavarna har tillgång till den. Personalens delaktighet Det är var och ens skyldighet att vara delaktig i likabehandlingsarbetet och utvecklas kring arbetet. Genom att planen följs och diskuterars aktivt i arbetslagen, vid APT-möte och i Fo2. På så vis blir det ett levande dokument i det vardagliga arbetet. Likabehandlingsplansgruppen ska tillsammans med arbetslaget och förskolechef utvärdera, följa upp - och utarbeta en ny likabehandlingsplan varje år. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras tillsammans med barnen. Genom att vi använder oss av- lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen anslås på förskolan till vårdnadshavare samt publiceras på kommunens hemsida. Som får läsa planen och komma med förslag och synpunkter. har ett ansvar för att planen blir ett levande arbetsredskap, att den utvärderas och att en ny plan upprättas. 1/8

2 Likabehandlingsplansgruppen ansvarar för att det upprättas en ny likabehandlingsplan varje år,tillsammans med förskolechefen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har bildat ett nytt område i Höörs kommun som heter Fo2 (ht 2011), vi startar om på nytt med 2012 års likabehandlingsplan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen i arbetslaget använder barnintervjuer för att utvärdera likabehandlingsplanen tillsammans med barnen. En enkät delas ut på våren till vårdnadshavarna. Likabehandlingsplanen utvärderas varje år på våren i samtliga arbetslag och på ett APT- möte i form av lärande samtal. Utvärderingen sammanställs av likabehandlingsplansgruppen och förskolechef. Likabehandlingsplansgruppen och förskolechefen ansvarar för utformningen av enkäten till vårdnadshavarna och frågorna till barnintervjuerna. för att årets plan utvärderas, förskolechefen och likabehandlingsplansgruppen särskilt ansvar. Främjande insatser Arbete med värdegrunden - alla människors lika värde Områden som berörs av insatsen Mål: Att ständigt utgå från och diskutera värdegrunden och våra styrdokument. Mål: Att lyfta fram och synliggöra alla människors lika värde i det vardagliga arbetet. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Värdegrunden och våra styrdokument ska diskuteras och användas kontinuerligt t.ex. vid APT, reflektionstid, fortbildningsdagar och vid utvärderingar av vårt arbete. Vi ska synliggöra vårt arbete och tillsammans med barnen. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet för ett aktivt värdegrundsarbete. I vårt dagliga arbete diskuterar vi (vuxna-vuxna, vuxna-barn, barn-barn) om allas lika värde där alla får vara olika. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Vi ska vara observanta på att detta inte får ske. Personalen planerar utflykter så att alla barn ges förutsättningar att följa med. Aktivt genusarbete Områden som berörs av insatsen 2/8

3 Mål: Att flickor och pojkar ska få möjligheten att utvecklas på samma villkor. Mål: Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Skapa en miljö som är så könsneutral som möjligt där alla barn känner att de kan leka och utvecklas. Det är viktigt att tänka på varför/hur man namnger en viss miljö, t.ex. lägenheten/hemmet istället för dockis. Det är viktigt att vi tänker på bemötandet av barnen samt låter barnen göra egna val utifrån sina intressen. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet för ett aktivt genusarbete. Arbete med olika kulturer och religioner Områden som berörs av insatsen Mål: Uppmärksamma och arbeta med olika religioner och kulturer som finns i barngrupperna. Mål: Personal och barn i förskolan använder barnböcker och litteratur som belyser olika typer av familjebildningar, olika minoriteter, kulturer och religioner. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Vi köper in en mångfaldskalender i förskolan till hösten för att kunna uppmärksamma andra högtider än enbart de svenska. Personalen ska fortbilda sig inom de kulturer/religioner som finns i barngrupperna. Aktivt leta efter barnböcker och litteratur kring familjebildningar, olika minoriteter kulturer och religioner. Vi bjuder in vårdnadshavare med en annan etnisk bakgrund att komma till förskolan för att berätta om deras kultur/religion. Personalen planerar utflykter så att alla barn ges förutsättningar att följa med. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Kartläggning Kartläggningsmetoder Under ht-2012 kommer arbetslaget tillsammans med barnen att se över miljön på förskolan. Är miljön trygg för alla barnen i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som trygga och otrygga? 3/8

4 Personalen tillsammans med barnen (i mindre grupper) ska fotografera,diskutera och reflektera över miljön på förskolan. Det är viktigt att diskutera och analysera vad trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa innebär för barnen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen kommer att involveras genom barnintervjuer, samtal, observationer av den vardagliga leken och aktiviteterna. Vårdnadshavarna kommer att involveras genom den dagliga kontakten i öppna diskussioner, föräldramöten och utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Aktivt arbete med barnen i ständig närvaro. Diskussioner och reflektioner i arbetslaget. Resultat och analys Förebyggande åtgärder Levandegöra likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Mål: Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i vardagen och för alla som vistas i verksamheten. Mål: Förankra värdegrunds/likabehandlingsarbetet i verksamheten. Mål:Det främjade arbetet bör omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd Nolltolerans för kränkande behandling och ständigt arbeta för alla människors lika värde. Personalen erbjuds forbildning kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Motivera åtgärd ansvarar för att delta i värdegrundsarbetet och att göra vår likabehandlingsplan till ett levande dokument. har ansvar för att motverka att inga barn hamnar i utsatta situationer. Matsituationer Områden som berörs av åtgärden Mål: Måltidssituationerna ska vara fri från "maktkamp" mellan barn-barn och barn och vuxna. Barnen ska ERBJUDAS att äta/smaka maten men aldrig tvingas äta något. Exempel: Barnen ska inte tvingas äta gröt/yoghurt/fil/kräm för att få en macka. Mål: Personalen ska vara goda förebilder vid matsituationerna. Exempel: Prata inte nedsättande om maten. Mål:Låt barnen i största möjliga mån ta mat själva. Empati och attityd är viktig att tänkas på. Personalen ska vara lyhörd i matsalen och ha nolltolerans mot kränkningar t.ex. - jag vill inte sitta bredvid dig, du får inte sitta vid vårt bord m.m. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. 4/8

5 Åtgärd Låt barnen med hjälp av personal lägga upp mat själv och bestämma över vad de vill äta. Låt barnen få välja plats i matsalen, ibland får detta ske med vägledning av personal. Ibland kan även bestämda platser vara bra i matsalen. Det är viktigt att barnen vet när de själva får bestämma och när de har bestämda platser - t.ex. vid frukost väljer barnen platser själva i matsalen och vid lunch väljer pedagogerna. Motivera åtgärd Personalen måste diskutera utifrån en demokratisk grund, vilket förhållningssätt som ska råda kring matsituationer på hela förskolan. Förhållningssättet ska utgå från barnens inflytande och delaktighet. Viktigt att alla kan stå bakom detta beslut utifrån ett professionellt synsätt. Påklädning - Utevistelse - Avklädning Områden som berörs av åtgärden Nolltolerans mot diskriminering och kränkning i samband med påklädning - utevistelse - avklädning. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd Vem gör vad? Rutinschema där det tydligt står VEM SOM GÖR VAD och på vilken gård man är och erbjuder pedagogiska aktiviteter/projekt. Kommunikation mellan personalen är ytterst viktigt. Personalen ROTERAR ute på gården och erbjuder pedagogiska aktiviteter för barnen på de olika gårdarna. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen har identifierats som otrygga. Hänvisar till rubriken Kartläggning vidare kartläggningsmetoder Motivera åtgärd Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön så att den är tillåtande och trygg för alla barn. Privata diskussioner mellan personal skall ske på den enskilda rasten. Personalen ska befinna sig där barnen är samt finnas på de gårdar som är öppna. Kommunikation ska ske mellan personalen om någon beger sig in för att t.ex. hjälpa ett barn på toaletten m.m Rutiner för akuta situationer Policy Det ska vara nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola i vårt område. Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Vi vill verka för en bra förskola där barn, personal och vårdnadshavare trivs och går till med glädje. som arbetar i förskolan ska aldrig prata nedsättande om barn, föräldrar eller kollegor. För att kunna motverka och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska personalen vara närvarande och agera aktivt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling En öppen miljö där man tillåter reflektioner och diskussioner kring trakasserier och kränkande behandling. Vid minsta misstanke om ett barn kränks/diskrimineras måste personalen reagera och agera. 5/8

6 Personalen ska vara lyhörd och uppmärksam på det som händer i barngruppen. Vi ska vara goda förebilder för barnen genom att visa respekt för allt levande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till och förskolechefen som är ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En situation uppmärksammas, observeras, samtalas med barnet/barnen som är berörda och kollegorna informeras. Fortsätter trakasserierna/kränkande behandling informeras vårdnadshavaren/vårdnadshavarna till berörda barn. Förskolechefen informeras. Personal, vårdnadshavare och förskolechefen upprättar en handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att reagera och säg till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/flera barn. i förskolan som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen som får kännedom om kränkningen är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att utreda omständigheterna kring kränkningen och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för uppföljning Det är personalens uppgift att följa upp ärendet med samtal både med barn och/eller vårdnadshavare. Förskolechefen medverkar vid behov. Då personal är inblandad ansvarar förskolechefen för uppföljning. Rutiner för dokumentation Alla händelser som är allvarliga ska dokumenteras och förvaras säkert. Dokumentationen ska omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av händelsen. All dokumentation i händelsen ska dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp händelsen. Ansvarsförhållande ska aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument. Alla som arbetar inom förskolan har ett ansvar för att likabehandlingsplanen följs. Förskolechefen har det yttersta ansvaret. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier 6/8

7 Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya 7/8

8 barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Ålder Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 8/8