En ekonomi utan tillväxt Miljöpartiets bidragslinje minskar skatteintäkterna, försämrar välfärden och stoppar den gröna omställningen Augusti 2014
Sammanfattning Miljöpartiet går till val på en formulering om att skapa ett samhälle byggd på en ekonomi utan tillväxt. Vi kan idag visa att nolltillväxt under nästa år skulle motsvara en minskad skatteintäkt för Sveriges kommuner med motsvarande 80 procent av alla grundskollärares löner. Dessutom visar en mätning från Demoskop att det finns ett massivt motstånd bland svenska folket mot nottillväxt, ett motstånd som också finns bland Miljöpartiets egna väljare. inledning Alltsedan den ekonomiska krisen slog till med full kraft hösten 2008 har världens främsta problem varit haltande och, i alltför många fall, kraftigt negativ tillväxt. Grekland har varit det främsta exemplet på denna negativa utveckling. Sverige ett av få undantag. I Sverige har vi, i en internationell jämförelse, haft en väldigt god ekonomisk tillväxt sedan krisen. Något som har inneburit att regeringen har kunnat fortsätta att satsa på jobben och därmed öka skatteintäkterna för att möjliggöra fortsatta satsningar på välfärden. Sverige står inför flera viktiga vägval. Vi menar att Sverige ska fortsätta förbättra konkurrenskraften men en hållbar tillväxt. Mot detta står Miljöpartiet som vill utveckla ett hållbart ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt, och att människor ska ha kortare arbetstid, antingen genom kortare arbetsvecka eller ett friår. 1 Vi är övertygade om att hållbar ekonomisk tillväxt går hand i hand med Centerpartiets ambitiösa miljöambitioner. Ett samhälle utan hållbar tillväxt kommer att få stora konsekvenser. För miljön. För välfärden och jobben. För samhällsklimatet. Sveriges utmaning är inte att vi måste satsa mindre på framtiden, vi måste satsa mer. Centerpartiet belyser i denna rapport vad noll tillväxt och mindre arbete får för konsekvenser, inte bara på nationell nivå utan även ute i våra kommuner. Vi kan konstatera att följderna skulle bli katastrofala för vår gemensamma välfärd. 1 Miljöpartiet de grönas valmanifest 2014 2018 1
Hållbar Tillväxt är en förutsättning för offensiva satsningar och ett grönare samhälle En växande ekonomi är den mest grundläggande förutsättningen för att få det bättre på de flesta områden. Det gäller inte minst vården, skolan och omsorgen. Den framtida finansieringen av välfärden beror på hur vi lyckas skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft. Det är viktigt att inte ta detta för givet. Tillväxt mäts traditionellt genom att BNP växer. 2 Vi har i denna rapport valt att använda kommunernas skattetillväxt för att belysa tillväxt. Genom att studera vad som händer på kommunnivå blir inte tillväxten lika abstrakt. Skatteintäkter använder vi eftersom om ekonomin växer så växer också skatteintäkterna. Skatterna är starkt beroende av svängningarna i ekonomin. Ju snabbare tillväxt, desto högre skatteintäkter. 3 Vi har i närtid exempel på vad som händer med ekonomin när tillväxten drastiskt minskar. Det skedde i Sverige så sent som efter finanskrisen hösten 2008. Arbetslösheten ökar, sysselsättningen minskar, de arbetade timmarna minskar. Som ett resultat minskar också skatteintäkterna. Först när konjunkturen och den ekonomiska politiken för tillbaka ekonomin till tillväxt skapas de jobb som genererar skatteintäkter. Färsk statistik om skattetillväxten i alla landets kommuner från organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger oss möjlighet att studera vad det skulle innebära om tillväxten blir noll och skattetillväxten som en konsekvens också blir noll. Skatteintäkter är stora summor pengar. Så stora att det kan vara svårt att relatera till vad de kan användas till. Vi har i denna rapport valt att belysa vad det innebär i termer av lärare och lärarlöner. 2 När det gäller tillväxt på kommunal nivå så är detta ett mer diskuterat begrepp. Forskning i Sverige visar att när kommunerna själva diskuterar tillväxtbegreppet kan det handla om alltifrån befolkningstillväxt och fler bostäder till att ekonomin i kommunen växer. Den kan även vara tillväxt i bredare välfärdstermer, till exempel att skapa delaktighet och trygga livsmiljöer. Se exempelvis Fjertorp et al. Kommunal tillväxt - Konsten att hantera lokala förutsättningar, Kommunforskning i Västsverige, sjunde rapporten i det nationella kommunforskningsprogrammets rapportserie. 3 Eklund, Klas, Jakten på den försvinnande skatten. Globalisering och rörliga skattebaser, kapitel 16, SNS Förlag 1998 2
Notan för noll tillväxt motsvarar 80 procent av grundskollärarnas löner bara nästa år Genom att analysera den nyligen publicerade prognosen från SKL 4 kan vi studera vad tillväxt kommer att innebära i form av ökade skatteintäkter för Sveriges kommuner de kommande fyra åren 2014 till 2018. Enbart mellan 2014 och 2015 kommer Sveriges kommuner att ha en ökad skattetillväxt på nästan 20 miljarder kronor. 5 Eftersom kommunens intäkter till 67 procent består av skatteintäkter och nästan 18 procent av statsbidrag 6 är kommunens möjligheter att finansiera sin verksamhet beroende såväl av kommunens tillväxt som den nationella tillväxten. Tabell 1. Skattetillväxt i Sveriges kommuner. År 2014 till 2015 samt 2014 till 2018, totalt och per invånare. Kronor. 2014-2015 2014-2018 Skattetillväxt 19 595 053 000 82 542 386 000 Skattetillväxt per invånare 452 419 1 873 003 Källa: Sveriges kommuner och landsting, egna beräkningar. Kommunerna har stora ekonomiska ansvarsområden. Bland de största utgiftsposterna finner vi äldreomsorg (19 %), grundskola (16 %) och förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (14 %). Utbildning av olika slag står totalt för 41 procent av kommunernas utgifter. Vi har valt att illustrera vad en tillväxt på 20 miljarder innebär i termer av grundskollärare. Detta för att lärare utgör en så stor del av verksamheten i kommunerna. Totalt arbetar drygt 76 000 lärare i Sveriges grundskolor, såväl offentlig som privat. Antar vi att alla tjänar genomsnittslönen för en grundskollärare är deras sammanlagda årslön nästan 25,5 4 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/budget_och_planering/skatteunderlagsprognos/prognosunderlag_kom muner 5 Det är viktigt att notera att SKL förutsätter dagens skattenivåer. Viktiga antaganden utöver detta är bl.a. att Beräkningarna utgår från att skatteunderlaget och befolkningen i respektive kommun förändras i samma takt som i riket och att SKL:s prognos är en prognos på riksnivå och skiljer sig förmodligen från respektive kommuns egen prognos. Eftersom syftet med denna analys är att belysa ungefär hur stor skattetillväxten är kommande år bedömer vi att kommunernas egna prognoser inte skulle förändra resultatet i någon större utsträckning. 6 SKL, Kostnader och intäkter för kommunerna 2012, http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/kostnader_och_intakter_kommuner 3
miljarder. Det innebär alltså att skattetillväxten för nästa år når upp till ungefär 80 procent av den samlade årslönen för Sveriges grundskollärare. Om inte skatteintäkterna ökar finns i princip alltså endast två alternativ till buds: antingen låta skolan och dess personal ha samma förutsättningar och löner kommande år som i år, eller ge resurser till skolan och dess personal, men samtidigt kapa kostnader någon annanstans. Tabell 2. Antal lärare, grundskola, samt genomsnittslön och samlad årslön, år 2013, kronor. 7 Antal lärare, samtliga huvudmän 76 069 Månadslön genomsnitt, alla sektorer, kronor 27 900 Sammanlagd årslön 25 467 901 200 Källa: Jämförelsetal, Skolverket, SCB samt egna beräkningar. För enskilda kommuner blir ekonomin snabbt ansträngd utan skattetillväxt. - I Smedjebacken kostar grundskolelärarnas årslön 27,8 miljoner kronor. Skattetillväxten till nästa år beräknas till 23,5 miljoner kronor. - I Sollefteå kostar grundskolelärarnas årslön 48,5 miljoner kronor. Skattetillväxten nästa år beräknas till 40 miljoner kronor. - I Sotenäs kostar grundskolelärarnas årslön 20,4 miljoner kronor. Skattetillväxten nästa år beräknas till 19 miljoner kronor. Vård, skola och omsorg stora förlorare när skatten uteblir Under bankkrisen i Sverige i början på 1990-talet minskade BNP tre år i följ, med totalt fem procent. Inte sedan andra världskriget hade ekonomin i Sverige uppvisat en sådan stor och långlivad nedgång. Vi har bittra erfarenheter i Sverige från de, lyckligtvis få, perioder då tillväxten stannat av eller blivit negativ. Omstruktureringarna i samband med 90-talskrisen innebar att tiotusentals anställda, framför allt undersköterskor och vårdbiträden, fick lämna sina jobb. Antalet årsarbeten inom den landstingsfinansierade sjukvården minskade med 15 procent mellan 1992 och 1998. Antalet vårdplatser minskade från 63 000 till 45 000 mellan 1990 och 1994. Bara i landstinget i 7 Skolverket, http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx#tab-0 4
Östergötland tvingades man att under några år banta bort tio procent av verksamheten på grund av minskade skatteintäkter och sänkta statsbidrag. 8 Hela vår välfärd påverkades kraftigt av krisen i 1990-talets början. Det gällde vården, men även skolan. Kostnaderna per elev föll till nivåer vi sedan dess inte sett och lärartätheten föll, särskilt hårt i glesbygdskommuner. 9 Det är skattefinansierade verksamheter som påverkas mest när skatteintäkterna minskar. En minskning som är oundviklig när tillväxten faller. Nolltillväxtens konsekvenser I Sverige behöver vi få fler människor i arbete. Vi behöver öka skatteintäkterna för att kunna satsa på välfärden och investera i framtiden. Miljöpartiet har utöver sitt beslut om noll tillväxt fattat ytterligare två beslut som kommer föra bort Sverige från jobbskaparlinjen och in på bidragslinjen: en generell arbetstidsförkortning och återinförandet av friåret. Att arbeta mindre får stora konsekvenser för ekonomin, för tillväxten och för den enskilde individen. Konsekvenserna av arbetstidsförkortning är relativt väl utredda. Även om det är svårt att med exakthet säga hur stora förlusterna för samhället blir vet vi att de blir stora. Konjunkturinstitutet har undersökt hur den faktiska arbetstiden påverkas av en förändring av standardarbetstiden. 10 Resultaten visar att BNP kommer att minska med cirka nio procent. Inte ens under den senaste finanskrisen var Sverige i närheten av en sådan stor BNP minskning. De negativa effekterna på företagande, sysselsättning och på välfärden skulle bli stora. Riksdagens utredningstjänst har analyserat effekterna på en generell arbetstidsförkortning under 2015. Skulle standardarbetstiden sänkas till 35 timmar i veckan blir resultatet minskade skatteintäkter om 155 miljarder kronor. 155 miljarder kronor motsvarar alla statens utgifter under ett år för hälsovård, sjukvård och social omsorg, all utbildning och universitetsforskning, hela studiestödssystemet och alla integrations och jämställdhetssatsningar. 11 8 Läkartidningen nr 4 2009, volym 106. 9 Statskontoret, Resurserna i skolan, 2013:10, Dnr 2013/38-5 10 Konjunkturinstitutet, Samhällsekonomiska effekter av en allmän arbetstidsförkortning, mars 2002. 11 http://www.regeringen.se/sb/d/2548/a/223578 5
Kommunernas skattebortfall skulle uppgå till 57 miljarder kronor. 12 57 miljarder kronor motsvarar kommunernas samlade utgifter för funktionshindrade under ett år. 13 Att fortsätta satsa på den offentliga välfärden och samtidigt ha mindre skatteintäkter är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Bidragslinjens andra ingrediens, friåret, var en realitet i Sverige mellan 2005 och 2007. Det var ett system där en person fick ledigt med betalning från staten om en arbetslös gick in som vikarie. Det var en reform som inte bara hade negativa effekter på individnivå, det var också väldigt kostsamt för staten och trängde undan andra viktiga investeringar. Friåret gjorde Sverige fattigare. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har utrett friårets effekter. Institutet finner flera områden utan effekt och flera negativa effekter. Effekten är inte mätbar bland annat på sjukfrånvaro. Negativa effekter blir det framförallt för individen, både på pensionsåldern och på månadslönen som blir lägre. Effekten är som störst för individer med kort arbetslivserfarenhet. 14 Allt detta till en kostnad för staten på 2 miljarder kronor årligen. Det är två tredjedelar av statens budget för regional tillväxt. Blir tillväxten noll och människor arbetar mindre då gör den gröna omställningen halt Hur vi använder våra resurser har självklart påverkan på vilket skatteuttag som är nödvändigt. Något som varit särskilt tydligt under senare år när skattetrycket minskat samtidigt som skatteintäkterna ökat. Men denna princip faller platt om vi har noll tillväxt i ekonomin. Då dröjer det inte många år innan de behövs kraftiga nedskärningar i den svenska välfärden. Det är alldeles självklart att det är viktigt att ha ett grönt perspektiv på tillväxt. Vi behöver sätta ett pris på miljöförstöring. Om vi inte lyckas hindra miljöförstöringen kommer det att göra oss fattigare på lång sikt. En hållbar tillväxt är nödvändig för ett offensivt klimatarbete. Rent vatten, 12 Riksdagens utredningstjänst, PM DNR 2014:806 13 http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/kostnader_och_intakter_kommuner 14 IFAU, Friårets arbetsmarknadseffekter, Rapport 2005:10 6
säker mat, miljövänlig infrastruktur och ny miljöteknik; allt detta är sådant som kräver utveckling och kostar pengar. Men kopplingen mellan miljö och tillväxt är mer grundläggande än så. Att vi får ny och bättre teknik innebär per definition att vi får tillväxt. Att vi gör saker mer effektiv är också en del av tillväxtbegreppet. Att då välja att bekämpa tillväxt är, närmast definitionsmässigt, att också vilja bekämpa sådana förbättringar. Vi lever ohållbart, både globalt och här i Sverige. Utsläppen är för höga och andelen förnybar energi för låg. Att konservera samhället så som det ser ut idag är att konservera ett ohållbart samhälle. De senaste decennierna har Sverige framgångsrikt bekämpat klimatutsläpp, även om vi måste göra mer, samtidigt som vi har blivit rikare och satsat mer på välfärden. Det är ingen slump. När vi skapar större värden med mindre insatsvaror blir vi både rikare och mer miljövänliga. Att sätta stopp för den utvecklingen vore förödande. Att säga att vi i Sverige är tillräckligt rika, men att de fattigare länderna kan få Miljöpartiets tillåtelse att bli något mindre fattiga, är bakvänt. Tillväxten i de rika länderna är ett enormt draglok som varje dag drar människor i andra länder upp ur fattigdom. För det första kan de sälja sina varor på våra marknader. Och för det andra blir den teknik som vi utvecklar billigare och billigare, vilket har varit nödvändigt för att det idag exempelvis finns runt 800 miljoner mobiltelefonabonnemang i Afrika, att jämföra med närmare noll abonnemang för bara lite mer än ett decennium sedan. Att sätta stopp för tillväxten i Sverige är därför också att försvåra för fattiga människor att resa sig ur sitt armod. Satsningarna på den gröna omställningen som regeringen gör finns inom många delar av budgeten. Ökade skatteintäkter är därför en förutsättning för offensiva miljö- och klimatsatsningar. Det handlar om allt från direkta satsningar på minskad övergödning av Östersjön till hållbara transporter. Mellan 2014 och 2015 prognosticerar Ekonomistyrningsverket att de totala skatteintäkterna kommer att öka med 70 miljarder konor. 15 Prognosen förutsätter 15 Ekonomistyrningsverket, prognos juni 2014. http://www.esv.se/verktyg--stod/publikationer/2014/prognos-juni- 2014/ 7
tillväxt. De 70 miljarder som tillväxten nästa år kommer generera motsvarar knappt 2014 års satsningar på allmän miljö- och naturvård (5,2 miljarder), areella näringar, landsbygd och livsmedel (15,3 miljarder) som utgör en nyckel i den gröna omställningen, och kommunikationer (45,4 miljarder). Ingen tillväxt är därför samma sak som att sätta en bromskloss framför den gröna omställningen. I ett rödgrönt Sverige är politiken för nolltillväxt redan beslutad Tillväxt är inte en abstrakt process som sker frånkopplat från samhället och som vi sedan kan använda för att köpa mer grejer. Tillväxten är det samlade resultatet av människor och företags försök att göra saker bättre och effektivare. Det är resultatet av människors försök att förbättra sin vardag. Att politiskt motverka tillväxt är att kväva människors dröm om ett bättre liv. Vi har i denna rapport med ett antal enkla exempel belyst vad ett samhälle utan tillväxt skulle innebära. Att regering, landsting och kommuner kan satsa på nya reformer och lägga mer pengar på välfärden förutsätter att vi har en tillväxt som genererar mer skatteintäkter. Socialdemokraterna säger sig vilja se fler i arbete och att vi ska bli rikare. Miljöpartiet vill att människor ska jobba mindre och att tillväxten ska avstanna. Hur ska det gå ihop? Det enda man kan trösta sig med är att om Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt får igenom sina massiva skattehöjningar på arbete och företagande så kommer nog Miljöpartiets mål om mindre arbete och nolltillväxt att uppfyllas. CENTERPARTIET vill ha mer hållbar TILLVÄXT Vi i Centerpartiet är stolta över vad vi uppnått i regeringen. Sveriges klimatutsläpp går stadigt nedåt. Sverige är i Europatoppen när det gäller förnybar energi. Sedan 2006 har vindkraften tiodubblats. Vi har nu över 200 000 fler företag. Vi har över 250 000 fler i jobb. Utanförskapet har minskat med 200 000. Resurserna till välfärden har ökat. Aldrig förr har så stora insatser gjorts för vägar, järnvägar och bredband i hela landet. Vi har lyckats med allt detta, trots den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Men vi står fortfarande inför stora utmaningar. 8
Sverige har kommit långt på resan mot ett mer hållbart samhälle, men majoriteten av våra transporter drivs fortfarande på fossila bränslen och många farliga kemikalier finns kvar i vår vardag. Vi behöver stärka arbetet för att ställa om till hållbara transporter och öka insatserna för klimatet och för att den förnybara energin ska fortsätta växa. Farliga kemikalier behöver fasas ut. Åtgärderna för renare luft och bättre havsmiljöer behöver bli effektivare. Så kan vi fortsätta visa världen att Sverige är ett föregångsland i miljö- och klimatfrågor och att ekonomisk tillväxt går att förena med en ambitiös politik för en bättre miljö. Centerpartiet kommer aldrig att ställa ekonomisk tillväxt i motsats till grön omställning. Vi kommer under nästa mandatperiod att bland annat prioritera: en fortsatt utbyggnad av den förnybara energin med målet att 70 procent av all den energi som används i Sverige ska vara förnybar senast 2030. Därför måste vi ställa om till en hållbar transportsektor och fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen. införandet av en miljöbonus som gör att den som köper en miljövänlig bil får en premie som är högre ju miljövänligare bilen är medan den som köper en bil som har höga utsläpp får betala en avgift en utbyggnad av infrastrukturen för elbilar genom stöd till laddstationer i hela landet införandet av en miljöpremie för klimatsmarta bussar och lastbilar fortsatt utbyggnad av den förnybara elproduktionen genom att, vid den planerade kontrollstationen 2015, förlänga och höja ambitionsnivåerna i det gröna elcertifikatsystemet, samt slopa avgiften för att ansluta havsbaserad vindkraft till elnätet. Vi vill också sänka skatten på egenproducerad förnybar el så att det blir mer lönsamt att investera i till exempel solceller och småskalig vindkraft. Att stoppa den ekonomiska tillväxten är ett av de största hoten mot en ambitiös miljöpolitik. Hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för en bättre miljö och en offensiv miljöpolitik är en förutsättning för god ekonomisk utveckling. Hållbar ekonomisk tillväxt innebär att vi kan göra mer med mindre resurser, att ny grön klimatsmart teknik kan växa fram och att fler får råd att köpa miljöbil. Att säga nej till tillväxt är att säga nej till nya jobb och gröna företag. Nej till nya innovationer som sänker utsläppen eller producerar förnybar energi. Och nej till mer 9
resurser som kan satsas på att rena sjöar och vattendrag. Centerpartiet vill istället fortsätta att utveckla den hållbara och gröna tillväxten och lovar att aldrig ställa jobben mot miljön. 10
Svenska folket vill inte ha nolltillväxt Vi lät Demoskop (1031 intervjuer mellan 14 och 18 augusti) fråga svenska folket vad de tycker om följande påstående. Skapa ett samhälle byggt på en ekonomi utan tillväxt Det vill säga den exakta formulering som Miljöpartiet använder. I hela väljarkåren var det en förkrossande majoritet 67 % mot 21 % som tycker att det är ett ganska dåligt eller mycket dåligt förslag. Bland miljöpartiets väljare svarade 40 % att det är ett mycket dåligt eller ganska dåligt förslag, medan 37 % svarar att det är ett mycket bra eller ganska bra förslag. 11
12