Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Relevanta dokument
Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Prehospital sjukvårdsledning Poul Kongstad PO Edvinsson Anna Spencer Riksgränsen Spencer & Kongstad

KRISSTÖD OCH SAMORDNING

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Utbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

PS- Prehospital Sjukvårdsledning Ett nationellt koncept

Regional katastrofmedicinsk plan

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Studiehandledning. Katastrofmedicin 7,5 hp. Vårterminen Katastrofmedicinskt centrum. Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE

Prehospital sjukvårdsledning Ambulansverksamheten

AMSN12 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR - Larmplan och nationell samordning

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse

Utbildning inom katastrofmedicinsk beredskap. Rekommendation för planering

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Kontaktas av Televäxeln via Rapid Reach eller ledningsansvarig sjuksköterska (LS) på akutmottagningen US.

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

UTBILDNINGSKATALOG 2016

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård

Dokumentnamn: 11. Kirurgkliniken US, traumajour/mellanjour s.97140, åtgärdskalender i katastrofplan

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Studiehandledning. Katastrofmedicin 7,5 hp. Vårterminen Katastrofmedicinskt centrum

Samverkan i gränsområde

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

Haveriövning ARN 08 Utvärdering

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina april 2013

Plan för personsanering vid utsläpp av farliga ämnen i Jönköpings län

Kursutvärdering / Kursrapport

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. RA2140 Angiografier och interventioner 7,5 högskolepoäng RA2140 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

1. Larma: vid behov ytterligare personer från Krisstödsgruppen Linköping. Meddela lokal för inställelse** Utfört/kl:

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på olycksplats i ledande befattning

Antagen av kommunstyrelsen POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Ledarskapets förutsättningar Del 1

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_029

Akutsjukvård 25 Yh-poäng

UTBILDNING I KRISHANTERING FRÅN ENERGIFÖRETAGEN SVERIGE.

Plan för Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig eller extraordinär

Varför just jag? kommer

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet

Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats

Plan för krisstödssamordning

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Preliminär regional plan för sjukvårdens insatser vid stora olyckor och katastrofer med kemiska ämnen

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp

Utvärdering Samverkansövning SAM 2

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

Tilläggsspecialiteter

Simuleringsmodellen. ett analysverktyg för katastrofmedicinsk planering

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurskod: OM2019 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Organisationsanalys (ORGA) 5 hp (VT 2015) PRELIMINÄR STUDIEANVISNING Preliminär Litteraturlista Preliminärt Schema

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Kris- och katastrofplan

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Omvårdnad inom akutsjukvård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Emergency Nursing, Second Level, 7.

Regional plan för krisstöd till drabbade

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Datautvinning från digitala lagringsmedia

Handlingsplan. Reviderad

Traumavårdsuppdrag


Huvudförfattare: Noomi Jonsson, Västerbottens läns landsting och Henrik Östlund, Kemkoordinator Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Rapport. Diarienummer Personsanering. På skadeplats inom Jämtlands län

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp

Kursutvärdering / Kursrapport

Plan för den psykologisk-/psykiatriska katastrofberedskapen (psykosocialt omhändertagande) vid Hudiksvalls Sjukhus

Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Kris- och katastrofplan Norrbottens läns landsting

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

Transkript:

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30 Hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap 13.30-13.45 Introduktion simulering 13.4 5-16.3 O Praktiska övningar med fika Dag2 08.00-08.30 Frågor och funderingar 08.30-09.30 Organisation och samverkan vid CBRNE-händelse 09.30-09.50 Fika 09.50-10.50 Psykosocialt omhändertagande 10.50-11.20 Media 11.20-12.35 Surge Capacity. Organisation och omhändertagande på sjukhus vid Allvarlig händelse. 12.35-13.20 Lunch 13.20-16.00 Praktiska övningar med fika 16.00-16.30 Sammanfattning, forskning

Referenslitteratur inför kurs: sjukvårdsledning vid olycka och katastrof- Från skadeplats till vårdplats. A. Ruter, H. Nilsson, T. Vikström Inläsning av egen lokal beredskapsplan Länk till Socialstyrelsens termbank Kurslitteratur för CBRNE och samverkan Krisstöd vid allvarlig händelse. Socialstyrelsen Medical Responset o Major Incidents and Disaster. S. Lennquist Demand for Rapid and Accurate Regional Medical Response at Major Incidents. H. Nilsson Utvalda vetenskapliga artiklar Innehåll och pedagogiskt upplägg Det pedagogiska upplägget för kursens teoretiska delar är tänkt att bygga på ett scenario, exempelvis bussolycka. Kursdeltagama presenteras tidigt för ett sådant scenario och respektive teoridel anknyts till händelsen med att deltagama diskuterar frågeställningar utifrån scenariot. Förslag på förutsättningar och frågeställningar kan vara: Traumatologi Kroppens reaktion på trauma: Cirkulatoriska, respiratoriska och metabola effekter. Skademekanismer vid olika typer av trauma, hög- och lågenergetiskt våld. Primärt omhändertagande, praktiska och organisatoriska aspekter. Organsystem: Skademekanismer, diagnostik och behandling av skador på kroppens olika organsystem. Katastrof- och masskadesituationen: Organisation, principer för optimalt resursutnyttjande. Fallbeskrivningar med diskussion, t.ex. utifrån bussolycka, som förslaget nedan: 1-3 patienter i bussolyckan har vissa typskador. Varför har patienten fått skadan? Vad kan göras för patienten på skadeplats? Vilken åtgärd är mest angelägen för patienten? Vad kan göras för patienten på sjukhus? Vilken är den förväntade resursåtgångenför patienten?

Prehospital Sjukvårsledning, larmvägar Kursdeltagarna presenteras för scenario buss. Exempel på frågeställningar deltagarna presenteras för: 50 drabbade finns i bussen. Hur for sjukhusen reda på händelsen? Vem organiserar sjukvårdens arbete på skadeplats? Vem har det medicinska ledningsansvaret på plats? Kursdeltagarna får diskutera frågeställningarna kort i grupp. "Föreläsaren" sammanställer kursdeltagarnas underalg och bidrar med kunskap i frågeställningarna, exempelvis: Ansvar och uppgift- alarmeringsfunktionen, sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig, TiB, räddningstjänst, polis. sjukvårdsledarens och medicinskt ansvarigs arbetsuppgifter på skadeplats. Samverkande myndigheter Föreläsning med gruppdiskussion kring samverkande myndigheter och deras roll vid Allvarlig händelse. Triage Övergripande kortare inledande föreläsning/introduktion om begreppet triage. Avslutas med triageuppgift samt förutsättning för detta. Deltagama får ca 15 minuter att gruppvis (ca 4-6 deltagare/ grupp) diskutera hur ca 16 patienter ska prioriteras/färgsättas (fysiologisk/ anatomisk bedömning). De får gruppvis enas om vilka 4 patienter som ska lämna platsen med ambulans först (relativ bedömning). Redovisning i helklass. Grupperna får redovisa hur de prioriterat, sammanställning på whiteboard. Diskussion om gruppernas beslut. Hitta likheter och olikheter. Frågeställningar som ska tas upp i diskussionen är: Deltagarnas känslor och tankar inför en stressfylld uppgift. Etiska överväganden. Medicinskt inriktningsbeslut Vilka medicinska åtgärder kan vara till nytta för patienterna på plats? Över och undertriage samt effekter av detta. Fysiologisk och anatomisk bedömning. Relativa omständigheter. Organisation, beredskapslägen, risker, ansvar, ledningsnivåer Introducerande föreläsning om särskild sjukvårdsledning, beredskapsorganisationen och före-under-efter-arbetet. Förklara begrepp kopplat till detta, exempelvis: Beredskapslägen, ledingsnivåer, stab. Deltagarna introduceras för en fortsättning på det tänkta scenariot, t.ex: Deltagarna får information att 50 patienter är drabbade i busshändelsen.

De är TIB, dvs. har fått larmet och kan bekräfta allvarlig händelse. I regionen finns: Ett universitetssjukhus och två andra medelstora sjukhus inom 5 mils radie från händelsen. Kortare gruppvis diskussion om exempelvis: Vilka är deras initiala åtgärder? Vilket beredskapsläge är tänkbart? Vem bör de kontakta? Vilket är syftet med TiB "Föreläsaren" sammanställer kursdeltagamas åsikter och bidrar med kunskap i frågeställningarna. Praktiska övningar, dag l Praktiska övningar 3 st a 45 minlövning Behandling under transport (Ambulans, simuleringsdocka) Arbete på skadeplats. Övningsscenario med Emergo Train System på whiteboard. Utrustning, kläder for arbete på skadeplats. Samverkan vid CBRNE Samtliga deltagama presenteras tillsammans för ett CBRNE-scenario på whitebord, exempelvis tankbil med ammoniak-läckage. Personer i området uppvisar symtom på exponering. Emergo Train System används for att visualisera arbetet i skadeområdet. Föreläsaren skapar frågeställningar utifrån scenariot som deltagama får reflektera över och svara på. Exempel på frågeställningar är: Vad är viktigt att veta på skadeplats, ur säkerhetssynpunkt. Hur skapar vi saneringsmöjligheter om vi har 40 kontaminerade? Vad gör räddningstjänsten och polisen? Vad har ambulanssjukvården för möjlighet att hjälpa till på skadeplats? Psykosocialt omhändertagande Innehållet i förläsningen består av dessa rubriker: Vilka behov av psykosocialt stöd har de drabbade på kort och lång sikt i samband med en traumatisk händelse? Värdera de drabbades behov utifrån, vad har de varit exponerade för, enskilds reaktioner och de drabbades funk:tionalitet. Psykosocial intervention med empiriskt stöd. Insatspersonalens arbetsmiljö - egna reaktioner. Föreläsningen bygger på aktuell forskning och erfarenheter kring människors upplevelser av traumatiska händelser Media och informationshantering F öreläsning och gruppdiskussion Surge Capacity- Medicinskt omhändertagande på sjukhus vid Allvarlig händelse Simulering med fokus på hur öka sjukhusets kapacitet vid stort inflöde av kritiskt skadade och hur dessa omhändertas.

Praktiska övningar dag 2 Teoretisk tentamen med flervalsalternativ Grupp 1-2 + fika 80 min 2 Scenario eller fullskalig övning. Grupp 3-4 Kombinerad övning, markörer och ETS på whiteboard. (Kommunikationsteknik, del av övni ng) 80min