det salutogena museet www.allaombord.se Konceptansvarig carina.ostenfeldt @gmail.com
Vägen in i arbetet- Vadå tillgänglighet/funkisperspektiv? Vad heter det, Vilka är dem? Vad säger lagen? De olika FN: dokumenten Kort om projektet Alla ombord! det salutogena museet mål/medverkande/effekter Konceptet En filosofi för tillgänglighet En process av utveckling och lärande för alla involverade om Salutogent grundperspektiv - Medierat lärande.. PAUS Expertgrupperna- Arbeta med barn och unga efter barnkonventionen Ex. Mångfunktionella och inkluderande lösningar i olika sammanhang.
Resan har startat Den viktiga grunden Tillgänglighet kulturlivet i Uddevalla tillhör alla och är avsett för alla, oavsett funktionsskillnader. Jämställdhet - fullt fokus på att arrangemang, stadsutveckling etc. har perspektivet jämställdhet - det ska genomsyra allt som görs. Mångfald vi har olika bakgrund, olika erfarenheter, det är en tillgång. En kommun som är inkluderande är en kreativ kommun. Hållbarhet. Givetvis. Uddevalla är en miljökommun. Och vi har bara den här enda kära planeten även arbete med kulturplanen måste ha det perspektivet.
Handikapp - Funktionshinderspolitik Funktionshinder - Funktionsnedsättning Funktionsförmåga eller Funktionsmöjligheter
500 000 rörelsenedsättning (50% över 80 år) 25% av vuxna har problem med att läsa (15% ha sv. som 2:a språk) 800 läser punkskrift 15 000 är döva 40 000 har diagnosen utvecklingsstörning 1,5 miljoner astma och allergi 52 000 behandlas inom slutenvården psykiatrin 150 000 demenssjukdom, här väntas en kraftig ökning
Jag för dig Vi för oss Alla som kämpar för våra mål Enbart de med egen erfarenhet
Målet för funktionshinderspolitiken är full delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsvillkor. Har sin utgångspunkt i FN:s standardregler om mänskliga rättigheter och i FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och berör insatser inom alla samhällsområden.
Ny diskrimineringsgrund Riksdagsbeslut 18 mars 2014 Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen
FN:s konvention om mänskliga rättigheter Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring, Artikel 3 Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 1 Att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättig-heter och grundläggande friheter Artikel 2 Kommunikation som innefattar bl.a. språk, textning, punkt-skrift, taktil kommunikation Språk som innefattar bl.a. talade och tecknade språk och andra former av icke talade språk Diskriminering på grund av funktionshinder som betyder varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av funktionsnedsättning Skälig anpassning som betyder nödvändiga och ändamåls-enliga ändringar o anpassningar, som inte innebär en oproportionerlig eller omotiverad börda universellt utformade som betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla ska inte utesluta hjälpmedel
FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets bästa Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att bli lyssnad på Barnets rätt att utan diskriminering få del av sina rättigheter
Mål Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadspolitiken, Socialpolitiken, Utbildningspolitiken, Transportpolitiken, IT-politiken Ökad fysisk tillgänglighet, Rättsväsendet Folkhälsopolitiken, Kultur, Medier och Idrott
FN:s konvention om rättigheter för personer med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (inom kulturområdet) funktionsnedsättning inom kultur området 30 Konventionsstaterna erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning att på Artikel lika villkor 30 som andra delta i Konventionsstaterna kulturlivet och ska vidta erkänner alla ändamålsenliga rätten för personer åtgärder med för att funktionsnedsättning säkerställa att personer att med på lika funktionsnedsättning villkor som andra bereds delta i kulturlivet tillgång till och kulturella ska vidta produkter alla ändamålsenliga i tillgänglig form. åtgärder för att säkerställa ska få möjlighet att personer att utveckla med och funktionsnedsättning använda sin kreativa, artistiska bereds tillgång till kulturella produkter i tillgänglig form. och intellektuella förmåga, inte endast i eget intresse utan även för samhällets berikande. säkerställa att lagar till skydd för immateriella rättigheter inte utgör ett oskäligt eller diskriminerande hinder för tillgång till kulturella produkter för personer med funktionsnedsättning. Ska få möjlighet att utveckla och använda sin kreativa, artistiska och intellektuella förmåga, inte endast i eget intresse utan även för samhällets berikande.
Målet för kulturområdet är att kulturens värde skall vara tillgänglig för alla. Både att ta del av och att delta själv. Det är mindre vanligt att personer med funktionsnedsättning varit på kulturevenemang 50% (68%) Handlingsplaner för ökad tillgänglighet 42 % (33% påbörjat) Tillgängliga webbplatser och e-tjänster (WCAG 2.0 nivå AA) 52% info om tillgänglighet 21% informera om brister Enkelt avhjälpta hinder 44% har inventerat sina lokaler helt (43% delvis) 16% åtgärdat allt (50% till stor del) Stort behov av utbildning 29% har haft någon form av sådan
Tillgänglighet Pedagogik Mötet mellan kultur & hälsa/ rehabilitering Verksamhetsutveckling
Effekter Erhöll en finalplats som "Bästa utställning 2009", Sveriges museer Nominerades till GötaPriset 2011, Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentligsektor. Vasamuseet fick "S:t Julianpriset 2012, Stockholm stad Motivering: "Vasamuseet belönas för att museet har tagit vara på projektets erfarenheter, implementerat metoden i den ordinarie driften och dessutom utvecklat tänket och medvetenheten kring tillgänglighetsfrågor. Cirka 9 000 personer har kommit på föreläsningar och studiebesök (från 20 länder) Modeller och Magasinet har laddats ned över 300 000 tillfällen
En filosofi för tillgänglighet
En filosofi för tillgänglighet det salutogena museet Utgår från Att tillgänglighet som en fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och hälsa. Att alla människor har olika funktionsmöjligheter och behov av att ingå i ett meningsfullt sammanhang oavsett utgångsläget. Därför bör verksamheten organiseras så att den är begriplig, hanterlig och meningsfull oavsett utgångsläget. Att arbetet med tillgänglighet bör planeras och genomföras så att det blir ett innovativt nav. Som utvecklar hela verksamheten och de människor som arbetar i den. Att frågan, problemen och således även lösningarna alltid finns i en given kontext.
En filosofi för tillgänglighet -det salutogena museet Utifrån följande grunder Intentionerna i FN: s Barnkonvention och FN:s konvention om mänskliga rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett salutogent grundperspektiv som främjar hälsa och stödjer copingstratergier. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling.
En filosofi för tillgänglighet -det salutogena museet Arbetar därför med Ett expansivt fokus breda inkluderande och frigörande lösningar som uppmuntrar till självständighet, empowerment och delaktighet. Att stödja copingstratergier- lösningar och upplägg som på olika sätt möjliggör att man kan hantera situationen både praktiskt, mentalt och filosofiskt. Att funktions utvecklar istället för att anpassa med mångfunktionalitet och att passa rätt från start. Med att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett funktionsmöjlighet och behov. De tillgängliga lösningarna är ofta också de demokratiska och bör därför vara det mest attraktiva alternativet. Att utgå från den sociala dimensionen av lärande och utveckling byggandet av relationer. Genom att i arbetet med att utveckla lösningar se till olika kompetensfält, erfarenheter, livsvärldar blandas och möts. Verksamheten ska vända sig till alla oavsett funktionsförmåga och även kunna fungerar i rehabiliterings och habiliteringssammanhang.
Salutogenes (Salus- hälsa Ge nesis ursprung) Aaron Antonovsky Hälsans mysterium Natur & Kultur (2005)
Aaron Antonovsky 1923-1994
GMR - Generella Motstånds Resurser Skyddandefaktorer (individnivå) Friskfaktorer (organisationsnivå) KASAM - Känsla AV SAMmanhang
Skyddande faktorer på individnivå Hjälpa andra, God social kapacitet, Humor, Planering,- framförhållning. Positivt självförtroende, God självkänsla Intelligens och Kreativitet, Fysiskt aktiv Hög KASAM
Friskfaktorer på organisationsnivå Ledare som är lyhörda -som har förståelse för medarbetarnas arbetssituation, är synliga och närvarande, Positiv feed-back, God möteskvalitet, Tydliga riktlinjer, och mål, Varierande arbetsuppgifter, utmaningar, Att få utvecklas/ växa i jobbet, stolthet över det arbete man utför, Ställa upp för varandra och hjälps åt, Humor
BEGRIPLIGHET (kognitivt) Att inre och yttre stimuli är gripbara. Att information upplevs som ordnat/struktur och tydligt, snarare än kaotiskt och oförståeligt. Förutsägbarhet.
HANTERLIGT(subjektivt) Att ha tillgång till de resurser som behövs för att hantera situationen/stimuli. Att ha tillit till egna och andras möjlighet att klara situationen.
MENINGSFULLT (emotionellt/motivationsskapande) Att det finns en känslomässig innebörd. Att det är värt att investera tid och engagemang. En utmaning snarare än börda. Känner delaktighet och inflytande.
Salutogena faktorer i gruppens arbete Tydliga mål Delaktighet God möteskvalitet Positiv feedback Öppen kommunikation Möjligheter till utbildning/växande Närvarande ledare Avslut/ Utvärdering- feedforward
Nyfikenhet- på arbetsuppgiften, varandra och allas kompetens Målfokusering - att alla har omfamnat målformuleringen Strategier lärande-enskilt & gemensamt/ vad vill jag/vi lära Förtrolighet och högt till tak i samtal och gemenskap Gemensamt satta ramar för mötena hur ska de gå till, förberedelser Mål för varje möte, om vad som ska göras och vad det ska leda till Sammanfattning och avstämning av överenskommelser och uppgifter till nästa möte Sokratiskt café
Lev Vygotskij 1896-1934 (Petri Partanen 2008, Från Vygotskij till lärande samtal )
Vardagserfarenhet
Lärande samtal Fokuserande frågor Bakåtblickande frågor Modellande frågor Framåtblickande frågor
Skulpturer med nya blissskyltar