Elin är en av dem som blev kvar

En tidning från Landstinget i Jönköpings län 1.2014 Elin är en av dem som blev kvar SIDORNA 18 19 Region 2015 Samarbete gör länet starkare SIDORNA 2 4 Läs också... Många ringer för råd om sjukvård SISTA SIDAN Barn får gratis skydd mot hepatit B SIDAN 4 Fler valmöjligheter i vården SIDAN 4 RIV UR OCH SPARA VÅRDGUIDE 2014

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Nu bildar vi region i Jönköpings län. Den 1 januari 2015 samlas ansvaret för hälso- och sjukvård och regional utveckling i en ny organisation Region Jönköpings län. Det är en förändring som ska bidra till att skapa ännu bättre förutsättningar för ett bra liv och en hållbar utveckling och tillväxt i hela länet. På väg mot Region Jönköpings län Håkan Jansson Nu kan vi tillsammans med framför allt länets kommuner öka kraften i arbetet Den 1 januari 2015 blir Jönköpings län en egen region. Landstinget ombildas då till Region Jönköpings län och får ett samlat ansvar för ett bredare område än i dag. Förutom hälsooch sjukvård, kultur, utbildning och kollektivtrafik kommer den nya regionen även att driva och samordna arbetet med att utveckla Jönköpings län och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. I dag är det Regionförbundet som ansvarar för samordning av det regionala utvecklingsarbetet, infrastrukturplanering och finansiering av regionala utvecklingsprojekt. Vid kommande årsskifte upphör Regionförbundet och verksamheten förs över till den nya regionen. För ett bra liv i ett attraktivt län Regional utveckling handlar om att skapa hållbara förutsättningar för människor och företag att leva och utvecklas i Jönköpings län. Det handlar om tillgång till en bra hälso- och sjukvård, kultur, utbildning och jobb. Det handlar också om att få fler att bosätta sig här, att företagen hittar medarbetare med rätt kompetens, att locka hit besökare, företag och investerare och inte minst att se till att vi har en bra kollektivtrafik och infrastruktur som knyter ihop Jönköpings län och länet med omvärlden. Och fördelarna med en region är många. Det menar Håkan Jansson (M), som är landstingsstyrelsens ordförande. Han har lång erfarenhet av både hälsooch sjukvårdspolitik och av regional tillväxtpolitik, och ser stora fördelar med att samla och samordna utvecklingsfrågorna i en region. Eftersom förutsättningarna för tillväxt varierar i landet är ett starkt lokalt och regionalt inflytande över den regionala utvecklingen viktig. Nu kan vi tillsammans med framför allt länets kommuner öka kraften i arbetet. Jag är också övertygad om att bättre samordning, nya samarbeten och nya synsätt kommer att leda till att invånarna i Jönköpings län får ut mer av sina skattepengar. Planering pågår I slutet av 2011 lämnade Landstinget in en ansökan till regeringen om att få bilda region. Regeringen sa ja i slutet av förra året, och i februari i år ska riksdagen fatta det formella beslutet. Men förberedelserna med regionbildningen är redan i full gång. I oktober 2013 fattade landstingsfullmäktige beslut om hur den politiska organisationen för den nya regionen ska se ut, och just nu pågår dialog och planering tillsammans med länets kommuner. Tillsammans med kommunerna Landstingsdirektör Agneta Jansmyr skissar samtidigt på ett förslag till hur själva verksamheten ska organiseras. Hon räknar med att förslaget ska vara klart i slutet av första kvartalet 2014. Förslaget arbetas fram i samråd med bland andra länets kommunchefer och Landstingets ledningsgrupp. Agneta Jansmyr framhåller det goda samarbete som har vuxit fram: Länets kommuner har en viktig roll i regionbildningen. De är mycket engagerade i framtidsfrågorna och lyfter fram bland annat infrastruktur, kommunikationer, utbildning och kompetens som viktiga tillväxtområden. ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, mikael.bergstrom@lj.se, Mats Fäldt, mats.faldt@lj.se, Helena Pellnor, helena.pellnor@lj.se, Helen Ulvegard, helen.ulvegard@lj.se GRAFISK FORM Katarina Sennevik, katarina.sennevik@lj.se FOTO Johan W Avby, johan.werner.avby@lj.se TRYCK EKTAB Eskilstuna, februari 2014 UPPLAGA 160 000 exemplar DISTRIBUTION Posten 036-19 51 45, 036-19 51 23 WEBBPLATS www.lj.se. LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Anmäl dig som prenumerant på www.lj.se/landstingsnytt. För att avbeställa skivan: mejla informationsavdelningen@lj.se eller ring 036-32 40 01 dagtid vardagar. Ange namn och bostadsort. LandstingsNYTT Nr 4 2 2013

Sjukvård och kollektivtrafik är två viktiga ansvarsområden för Region Jönköpings län. Länets kommuner har en viktig roll i regionbildningen. De är mycket engagerade i framtidsfrågorna och lyfter fram bland annat infrastruktur, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Agneta Jansmyr Regionbildningen handlar om mycket mer än att Landstinget byter namn Regionbildningen handlar om mycket mer än att Landstinget byter namn. Det är människorna, vi tillsammans, som är regionen och därför ska arbetet också framöver göras nära, och tillsammans med, länets kommuner och invånare. Det är en omfattande förändring som är på gång, men för länsinvånarna kommer mycket ändå att fungera precis som tidigare, till exempel inom hälso- och sjukvården. Håkan Jansson är dock övertygad om att förändringen på sikt ska leda till att Jönköpings län utvecklas på ett ännu bättre sätt. Vi har definitivt tagit rätt steg för att möta framtidens utmaningar och förväntningar. TEXTER: HELEN ULVEGARD FOTOMONTAGE: JOHAN W AVBY OM REGION JÖNKÖPINGS LÄN Ansvarsområden: Hälso- och sjukvård samt regional utveckling och tillväxt. Regionens geografi: Jönköpings län, det vill säga ca 340 000 länsbor omfattas. Politisk organisation: Verksamheten ska ledas av folkvalda politiker i ett regionfullmäktige med 81 ledamöter och en regionstyrelse med 15 ledamöter. Tre nämnder, med vardera 15 ledamöter, ansvarar för var sitt politikområde: Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Nämnd för folkhälsa och sjukvård Nämnd för infrastruktur, kommunikationer och kollektivtrafik. Region Jönköpings län ska även ha ett kommunalt forum för dialog och samverkan mellan regionen och länets 13 kommuner. Vill du veta mer? Du hittar bland annat frågor och svar om regionbildningen på lj.se/region2015 Följ Landstinget Jönköpings län på Facebook: Landstingetjkpg och Twitter: @LandstingetJkpg LandstingsNYTT Nr 1 2014 3

REGION JÖNKÖPINGS LÄN Regionresan gör vi tillsammans En samlad och stark region bygger på nära dialog, förtroende och tillit mellan alla som är engagerade i regionens utveckling. Arbetet med att forma Region Jönköpings län sker i nära samarbete mellan Landstinget och framför allt länets 13 kommuner. Men också aktörer som Regionförbundet, Högskolan i Jönköping och Länsstyrelsen har en viktig roll i regionbildningen. POLITISK BEREDNING: Regionens framtida arbete och organisation Landstingsstyrelsens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande har tillsammans med tre kommunstyrelseordföranden huvudansvaret för att planera och förbereda beslut om hur den nya regionen ska arbeta och verksamheten organiseras. Arbetet förankras kontinuerligt med samtliga kommunstyrelseordföranden i länet, landstingsstyrelsens planeringsdelegation och ledarna för de politiska partierna i Landstinget. Aktuella frågor är bland annat ansvarsfördelning mellan regionstyrelse och nämnder när det gäller beredning och beslut på den politiska nivån, kommunernas inflytande i den nya regionen, verksamhetens organisation, kommunikation och grafiska identitet, avvecklingen av Regionförbundet samt finansiering av gemenamma satsningar. Även länsgemensamma organisationers, som till exempel Smålands Turisms, framtida tillhörighet utreds. Den nya regionen kommer att ha ett kommunalt forum för samverkan mellan regionen och kommunerna i länet. Detta forum blir en viktig mötesplats för information och dialog om länets utveckling och samråd inför de beslut som ska fattas inom regionens ansvarsområden. Vårdval i ögonsjukvården Under 2014 införs vårdval inom ögonsjukvården. Då kan patienter välja att söka vård även hos privata ögonläkarmottagningar som har avtal med Landstinget. Tanken är att öka valfriheten för patienterna och förbättra tillgängligheten till ögonsjukvård. Ett antal privata leverantörer har ansökt om att delta i vårdvalet och samtliga avtal förväntas bli klara under våren. Patientbricka behövs inte längre Du behöver inte längre ta med dig patientbricka när du besöker vården. Däremot ska du alltid ta med dig giltig legitimation. Förenklade läkarintyg Förenklade läkarintyg ska bidra till att sjukskrivna får sin ersättning snabbare samtidigt som läkare får mer tid över till patienter. Landstinget är först i landet med det nya arbetssättet som gäller kortare sjukskrivningar där inga särskilda åtgärder utöver sjukvård anses behövas. Dina läkarintyg i Mina vårdkontakter Nu har du tillgång till dina läkarintyg för sjukskrivning via Landstingets e-tjänst Mina vårdkontakter. Samtliga läkarintyg för sjukskrivning från och med december 2013 finns under fliken Mina intyg. Du kan skriva ut läkarintygen eller göra digitala kopior till Försäkringskassan när du söker sjukersättning. TJÄNSTEMANNABEREDNING: De praktiska förberedelserna Den politiska ledningen för regionbildningsprocessen har gett landstingsdirektören i uppdrag att tillsammans med den så kallade kommunchefsgruppen arbeta med de praktiska förberedelserna och ta fram underlag till den politiska beredningen. Kommunchefsgruppen leds av landstingsdirektören. Förutom de 13 kommuncheferna ingår regiondirektören, rektorn för Högskolan i Jönköping, länsrådet vid Länsstyrelsen samt Landstingets ekonomidirektör och regionala utvecklingsdirektör. Just nu pågår bland annat arbetet med att ta fram ett förslag på hur själva verksamhetens organisation ska riggas för den nya regionen. Kommunchefsgruppen arbetar även med gemensam chefs- och ledarutveckling och hur exempelvis gemensamma infrastuktursatsningar ska finansieras framöver. Resurser och kompetens inom området regional utveckling finns både inom Regionförbundet och Landstingets regionala utvecklingsförvaltning. Den 1 januari upphör Regionförbundet som organisation och verksamheten förs över till den nya regionen. Landstinget och Regionförbundet arbetar nu tillsammans med att planera flytten av verksamheter och personal in i den nya organisationen Region Jönköpings län. Snart möjligt välja vårdcentral i tre län Snart kan invånare i Jönköpings län välja en vårdcentral i Östergötland eller Kalmar län, och vice versa. Allt fler frågar efter denna möjlighet, inte minst de som bor vid länsgränsen eller arbetar i ett grannlän. Vi vill göra det enkelt att välja vårdcentral och ser det också som ett sätt att öka tillgängligheten till primärvården, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig. Landstingsstyrelsen tar formellt beslut i frågan 25 februari. SPÄDBARN FÅR GRATIS SKYDD MOT HEPATIT B Alla barn i Jönköpings län som är födda efter 31 december 2013 får gratis vaccin mot hepatit B som en del i barnhälsovårdens allmänna vaccinationsprogram. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder och ingår i samma spruta som övriga vaccin som ges till spädbarn. Vaccinet är mycket effektivt och ger de allra flesta barn ett bra skydd mot hepatit B som räcker länge, troligen livet ut, säger länets barnhälsovårdsöverläkare Carin Oldin. Läs mer om vaccin mot hepatit B på 1177.se 4 LandstingsNYTT Nr 1 2014

Vårdguide 2014

Vårdguide 2014 1177 Vårdguide 2014 sammanfattar hur man gör om man blir sjuk och behöver råd eller vård, vilka regler som gäller i Landstinget i Jönköpings län och vilka rättigheter man har som patient. Fullständig och uppdaterad information finns på 1177 Vårdguiden, Landstingets webbplats för hälsa, vård och tandvård. Läs mer: 1177.se/Jonkopings-lan INNEHÅLL När man behöver råd eller vård... 3 När man behöver tandvård... 3 Så fungerar vården...4 6 Regler och rättigheter A Ö...6 10 Vad får man betala?...10 12 2 VÅRDGUIDE 2014

När man behöver råd eller vård När man behöver tandvård Råd om vård på webben På 1177 Vårdguiden får man råd om hälsa, vård och tandvård. Här finns också kontaktuppgifter till mottagningar i Jönköpings län. Läs mer: 1177.se/Jonkopings-lan E-tjänster Kontakta vård och tandvård via e-tjänster i Mina vårdkontakter. Beställ tid, ändra eller avboka tid, förnya recept eller ställ en fråga. Läs mer: minavardkontakter.se Kontakta vården Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Behöver man vård dagtid på vardagar hänvisas man i de flesta fall till vårdcentral, på kvällar och helger hänvisas man till jourcentral. På jourcentralen behandlas skador och sjukdomar som inte kräver sjukhusvård. Svårt sjuka patienter som drabbats av akuta kroppsliga sjukdomar eller skadat sig i olyckor hänvisas till akutmottagning. Ring nödnumret 112 om någon är svårt sjuk eller allvarligt skadad och behöver omedelbar hjälp. Tandvård för barn och vuxna Allmäntandvård för barn och vuxna erbjuds av Folktandvården och privata tandläkare på kliniker i hela länet. Specialisttandvård finns huvudsakligen vid Odontologiska Institutionen i Jönköping, men även på privata kliniker. Barn och ungdomar upp till och med 19 år har kostnadsfri tandvård. Folktandvården har ansvaret för barn under tre år. I åldrarna 3 19 år gäller fritt val av tandläkare. Man kan välja tandläkare på en privat klinik eller på någon av Folktandvårdens kliniker. Läs mer: Tema tänder, 1177.se/Jonkopings-lan Akut tandvård Vid akuta tandbesvär ringer man sin tandvårdsklinik. När kliniken är stängd får man information om jourhavande tandläkare via telefonsvarare. Inom Folktandvården kopplas man under jourtid vidare till en jourmottagning. Om man är patient hos en privat tandläkare och inte får kontakt med jourtandläkare via sin klinik, kan man vända sig till Folktandvårdens jour. Kontakta vårdcentralen för att boka tid, förnya recept eller om du har frågor om en pågående behandling. När vårdcentralen är stängd kopplas du till 1177. Legitimation Visa alltid legitimation vid vårdbesök. På www.1177.se/jonkopings-lan: E-tjänster och kontaktuppgifter till vårdmottagningar och tandvårdskliniker Fakta om sjukdomar, undersökningar, behandlingar och läkemedel Temaområden: Barn och föräldrar, cancer, egenvård, gravid, hälsa och livsstil, kroppen, psykisk hälsa, reseråd och vaccinationer, senior, sex och relationer, stroke och tänder Ställ en anonym fråga och få svar inom sju dagar från läkare eller sjuksköterska Jämför vårdmottagningar Priser för tandvård Information på andra språk och teckenspråk Regler och rättigheter Barnavdelningen med tecknade filmer som förbereder barn inför undersökningar och behandlingar i vården VÅRDGUIDE 2014 3

I tema Barn och föräldrar finns tips och råd om barn, familj och föräldraskap. Missa inte Barnavdelningen med tecknade filmer som förbereder barn inför undersökningar och behandlingar! Så fungerar vården E-tjänster Kontakta vård och tandvård via e-tjänster i Mina vårdkontakter. Beställ tid, ändra eller avboka tid, förnya recept eller ställ en fråga. Läs mer: minavardkontakter.se Råd om vård på webben På 1177 Vårdguiden får man råd om hälsa, vård och tandvård. Här finns också kontaktuppgifter till mottagningar i Jönköpings län. Läs mer: Hitta vård, 1177.se/Jonkopings-lan Sjukvårdsrådgivning Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Erfarna sjuksköterskor ger medicinska råd och hänvisar rätt i vården. Vårdcentral Vårdcentralen tar hand om alla besvär som inte kräver specialistsjukvård på sjukhus eller akut vård på akutmottagning. Här arbetar läkare som är specialister inom allmänmedicin. Om läkaren på vårdcentralen bedömer att man behöver det, får man remiss till specialistsjukvård på sjukhus. Det finns 52 vårdcentraler i Jönköpings län, en del drivs av Landstinget och en del av privata företag. Man väljer själv vilken vårdcentral man vill vara patient hos. Alla vård- centraler är godkända av Landstinget och har samma regler och avgifter. Kontakta vårdcentralen för att boka tid, förnya recept eller fråga om en pågående behandling. Man kan ringa eller använda e-tjänst i minavardkontakter.se. Jourcentral när vårdcentralen är stängd Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. På kvällar och helger kan man få vård på jourcentralerna i Eksjö, Jönköping eller Värnamo. Där behandlas skador och sjukdomar som inte kräver sjukhusvård. Specialistvård på sjukhus På specialistmottagningar på sjukhus arbetar läkare som är specialister inom andra områden än allmänmedicin. Även annan vårdpersonal på sjukhus är ofta specialistutbildade. Till specialistsjukvård på sjukhus kommer man i de flesta fall via remiss från läkare på vårdcentral. Akut vård Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning vid akut sjukdom eller skada. Erfarna sjuksköterskor ger medicinska råd och hänvisar till rätt enhet i vården. Om man behöver akut vård hänvisas man till akutmottagning. 4 VÅRDGUIDE 2014

Så fungerar vården Ring nödnumret 112 om någon är svårt sjuk eller allvarligt skadad och behöver omedelbar hjälp. Personal på SOS Alarm svarar och bedömer om tillståndet kräver ambulans eller om man kan ta sig till akutmottagning på annat sätt. Vård i hemmet hemsjukvård Om man på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vården kan man få hemsjukvård. Då kan man bo kvar hemma, även om man har ett stort behov av sjukvård. Det är kommunerna som ansvarar för hemsjukvården i Jönköpings län. Psykiatrisk vård Barn och unga Barn och unga som mår dåligt vänder sig till elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Bor man i Habo, Jönköping eller Mullsjö kommun kan man vända sig till barn- och ungdomshälsan, Huskvarna vårdcentrum. Vid akuta psykiska besvär vänder man sig till barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning eller psykiatrisk akutmottagning. Man kan alltid ringa 1177 för rådgivning. Läs mer: Ung och mår dåligt? 1177.se/Jonkopings-lan Vuxna Vuxna som mår dåligt vänder sig i första hand till vårdcentralen. Om besvären är akuta vänder man sig till en psykiatrisk akutmottagning. Man kan alltid ringa 1177 för rådgivning. Läs mer: Söka psykiatrisk vård i Jönköpings län, 1177.se/Jonkopings-lan Barnhälsovård Barnhälsovården erbjuder hälsoundersökningar och vaccinationer för barn från nyfödd upp till sex år samt hjälp och stöd till föräldrar, individuellt eller i grupp. Läs mer: Tema barn och föräldrar, 1177.se/Jonkopings-lan Kvinnohälsovård Till kvinnohälsovården vänder man sig för att få råd och stöd om sex och samliv, preventivmedel, könssjukdomar och abort. Kvinnohälsovården erbjuder blivande föräldrar regelbundna besök under graviditeten och kontrollerar mammans och fostrets hälsa. Läs mer: Tema gravid, 1177.se/Jonkopings-lan Familjecentral På familjecentralen finns barnhälsovården, kvinnohälsovården, socialtjänsten och öppna förskolan samlade i gemensamma lokaler. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen är till för ungdomar 13 21 år. Här kan man ta upp allt från relationsproblem till preventivmedel. Ingen fråga är för liten. Läs mer: UMO.se ungdomsmottagningen på nätet Hälsokontroller Gynekologisk cellprovtagning Gynekologisk cellprovtagning gör det möjligt att upptäcka och åtgärda tidiga cellförändringar, så att de inte utvecklas till livmoderhalscancer. Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 23 och 50 år kallas till cellprovtagning vart tredje år och kvinnor mellan 51 och 60 år kallas vart femte år. Cellprovtagning görs i kvinnohälsovården. Vaccination mot HPV (humant papillomvirus) Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är att man genom sex smittats med ett virus som kallas HPV, humant papillomvirus. Flickor födda 1993 1998 som inte vaccinerat sig erbjuds gratis vaccination mot HPV. Man bokar själv tid på en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Yngre flickor vaccineras i skolhälsovården. Kvinnor födda 1992 eller tidigare vaccineras på vårdcentral och betalar själva för vaccinationen. Mammografi Vid en mammografiundersökning kan en bröstcancertumör upptäckas innan den hunnit orsaka några symtom, eller innan den ens kan kännas i bröstet. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Kvinnor i Jönköpings län som är mellan 40 och 74 år kallas till mammografi vartannat år. Ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern Genom en undersökning med ultraljud kan man upptäcka bråck på stora kroppspulsådern (aorta) i magen. Landstinget kallar män som är 65 och 70 år till undersökning. PSA-prov Blodprov för att upptäcka förändringar i prostatan (PSA) görs inte rutinmässigt. Innan man bestämmer sig för om man ska lämna ett prov för PSA är det bra att läsa om fördelar och nackdelar med en behandling av en eventuell tidigt upptäckt tumör. Provet tas på vårdcentralen och i företagshälsovården. VÅRDGUIDE 2014 5

Så fungerar vården Klamydia och gonorrétest Om man misstänker att man blivit smittad vid oskyddat sex kan man beställa ett test via e-tjänst i minavardkontakter. se. Det kostar inget att testa sig och få behandling för klamydia eller gonorré, oavsett om man gör testet på en mottagning eller via webben. Läs mer: Klamydiatest, 1177.se/Jonkopings-lan Regler och rättigheter A Ö Barns rättigheter i vården Enligt lag har vårdnadshavaren rätt och skyldighet att besluta i frågor som rör barnet. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad i förhållande till hur svårt beslutet är och vilken betydelse det har för barnets fortsatta hälsa. Biobanker Vid besök i vården kan man behöva lämna prov. Om provet ska sparas längre tid än två månader sparas det i en biobank. Provet sparas för att man ska kunna få bra vård i framtiden. Forskare kan också använda provet i forskning. Enligt biobankslagen ska man informeras och ge sitt samtycke till att prover sparas. Delaktighet och självbestämmande Man har rätt att få information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Man bestämmer själv om man vill genomgå en föreslagen undersökning eller behandling och man har rätt att tacka nej till vård man inte vill ha. Second opinion en andra läkarbedömning Om man har varit hos en läkare och fått ett sjukdomsbesked som innebär att man står inför svåra medicinska beslut, kan man ha rätt att få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Det gäller om man har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada eller om diagnosen eller den föreslagna behandlingen kan innebära särskilda risker eller få betydelse för den framtida livskvaliteten. Fast vårdkontakt Som patient har man rätt till trygghet, samordning och säkerhet vid kontakt med vården. Om man har kontakt med många yrkesgrupper, olika vårdnivåer och vårdgivare har man rätt till en fast vårdkontakt. Funktionsnedsättning Den som har en funktionsnedsättning har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt att få vård och stöd från Landstinget. Mer information får man från habiliteringscentrum, sjukvårdens kuratorer eller Landstingets LSS-handläggare. Lagen om stöd och service, LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, gäller för personer som behöver mycket stöd och hjälp. De största grupperna som omfattas av lagen är personer med utvecklingsstörning och hjärnskador. Lagen gäller även vissa patienter med psykiska eller kroniska sjukdomar. Hjälpmedel Landstinget lånar ut hjälpmedel som kan underlätta vardagen om man har en varaktig funktionsnedsättning. Man kontaktar arbetsterapeut eller sjukgymnast i kommunen, sin vårdcentral eller ordinarie vårdmottagning i specialistsjukvården för en bedömning av behovet. För vissa hjälpmedel får man betala en egenavgift. Glasögon för barn Barn under åtta år får upp till 700 kronor i bidrag till glasögon. Det behövs recept från läkare. Barn mellan åtta och tolv år som får medicinsk behandling hos ögonläkare kan få fortsatt bidrag. 6 VÅRDGUIDE 2014

Feber, ont i magen eller konstiga prickar? Få råd om vård och egenvård på 1177 Vårdguiden på webben eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Erfarna sjuksköterskor ger medicinska råd och hänvisar rätt i vården. Regler och rättigheter A Ö Tolktjänst i Jönköpings län Skrivtolk Vuxna som är hörselskadade eller döva och inte använder sig av teckenspråk har rätt till skrivtolk för tolkning i vardagslivet. Språktolk Om man har svårt att tala eller förstå svenska har man rätt att få hjälp av språktolk. Taltjänst Taltjänst ger den som har röst- eller talsvårigheter stöd och hjälp vid exempelvis möten med myndigheter. Teckenspråk Om man är döv, dövblind eller har nedsatt hörsel, och bor i eller besöker Jönköpings län, har man rätt till teckenspråkstolk för tolkning i vardagslivet. Färdtjänst Färdtjänst finns för den som har svårt att resa på egen hand med tåg eller buss. Precis som i den övriga kollektivtrafiken reser man tillsammans med andra när man åker färdtjänst. Ansökan om färdtjänst görs hos Länstrafiken. Kvalitetsregister i vården Personal i vården rapporterar regelbundet uppgifter om behandlingar och resultat till olika kvalitetsregister. Registren ger viktig kunskap som bidrar till att kvaliteten på vården kan förbättras. Alla uppgifter skyddas av sekretess och behandlas på samma sätt som journaluppgifter. De tas bort när de inte behövs längre. Man ska få veta vilket kvalitetsregister uppgifter rapporteras till och hur de kommer att användas. Man kan tacka nej till att vara med eller när som helst begära att uppgifter tas bort. Varje register har en kontaktperson som kan berätta mer. Man kan vända sig till sin vårdmottagning för mer information. Om man vill veta vilka uppgifter som registrerats i ett kvalitetsregister vid någon av Landstingets mottagningar kontaktar man personuppgiftsansvarig på Landstingets kansli. Läkemedel Läkemedel som man får på recept byts ut mot det billigaste, likvärdiga läkemedlet. Läkemedelsverket bestämmer vilka läkemedel som får bytas ut. Man kan välja det dyrare läkemedlet om man betalar mellanskillnaden. Om det finns medicinska skäl kan den som skriver ut receptet bestämma att läkemedlet inte får bytas ut. VÅRDGUIDE 2014 7

Regler och rättigheter A Ö Om man inte är nöjd med vården Om man inte är nöjd med den vård eller det bemötande man fått ska man helst prata med den man vårdats av eller med ansvarig chef på den enhet man inte är nöjd med. Patientens direktkanal Man kan också vända sig till patientens direktkanal som ser till att man får prata med någon ansvarig i vården för att reda ut det som hänt. Vill man inte själv prata med ansvarig i vården kan patientens direktkanal göra det. Patientnämnden Patientnämnden är fristående från vården, opartisk och till för att underlätta kontakten mellan patienter, anhöriga och vårdpersonal. Nämnden tar emot klagomål och synpunkter på bland annat bemötande, diagnos, medicinering, avgifter, sekretess och vårdgaranti. Inspektionen för vård och omsorg, IVO IVO är en tillsynsmyndighet för bland annat hälso- och sjukvården. De granskar så att man får vård som är säker, har god kvalitet och utövas enligt lagar och föreskrifter. Till IVO kan man anmäla om man råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Patientförsäkringen Om man skadas i samband med undersökning, vård eller behandling inom hälso- och sjukvård eller tandvård som ett landsting finansierar, kan man i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen. Läkemedelsförsäkringen Det finns en försäkring som ersätter oförutsedda skador som orsakats av läkemedel. Kända biverkningar kan ersättas om de är ovanligt svåra. Patientjournalen Patientjournalen är i första hand ett stöd för vårdpersonalen för att kunna ge god och säker vård. I journalen finns uppgifter om vilka kontakter man haft med vården, besök, diagnoser, läkemedel och undersökningar. Det står vem som gjort en viss anteckning och när den är gjord. Det är bara vårdpersonal som man har en vårdrelation till som har rätt att läsa journalen. Man kan begära att en oriktig uppgift tas bort. Om man har en avvikande mening kan man begära att den förs in i journalen. Journalen tillhör Landstinget men man har rätt att läsa den, utom i mycket speciella fall om läkaren bestämmer det. När journalen är datoriserad är det möjligt att spåra vem som läst i den. Sammanhållen journalföring Sammanhållen journalföring innebär att vårdgivare delar med sig av journaluppgifter till varandra. Det innebär att vårdpersonalen på en vårdenhet kan läsa om tidigare provresultat, läkemedel och behandlingar som gjorts på en annan vårdenhet. Man ska tillfrågas om man samtycker till att vårdgivaren hämtar journaluppgifter från en annan vårdgivare. Man har rätt att spärra uppgifter i journalen som man inte vill att personal på andra vårdenheter ska få läsa. Vårdnadshavare har inte rätt att spärra barns uppgifter. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt är i princip samma sak som sammanhållen journalföring. Skillnaden är att den nationella patientöversikten gäller vårdgivare i hela landet, medan sammanhållen journalföring gäller vårdgivare i Jönköpings län. Personuppgifter Varje gång man söker vård eller tandvård registrerar Landstinget uppgifter som behövs för att kunna ge god och säker vård. En gång om året har man rätt att kostnadsfritt få information om vilka personuppgifter vårdgivare har registrerat. Begäran ska vara skriftlig och undertecknad. Begäran skickas till landstingsstyrelsen, som är personuppgiftsansvarig för Landstinget. Rehabiliteringsgaranti Om man är sjukskriven eller riskerar att bli sjukskriven, kan man få utredning eller behandling för att komma tillbaka till arbete. Garantin omfattar alla mellan 16 och 67 år och gäller för två behandlingsformer som visat god effekt på långvarig smärta och lätt eller medelsvår depression, ångest och stress. Sjukresor Man ansvarar själv för att ta sig till och från sjukvård och tandvård. För en del resor kan man få viss ersättning, men man betalar alltid en egenavgift oavsett färdsätt. Man får inte ersättning för resor till hälsovård, exempelvis barnhälsovård, kvinnohälsovård, mammografi, BB-hemvård, vaccinationer eller ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern. Sjukresa med buss, tåg eller privat bil Sjukresa med buss, tåg eller privat bil ersätts om man genomgår återkommande kvalificerade behandlingar vid länets sjukhus, till exempel dialys eller strålbehandling. om man fått en specialistvårdsremiss eller vårdgarantiremiss från läkare vid något av länets sjukhus, till en vårdgivare i ett annat län. 8 VÅRDGUIDE 2014

Hjälp att sluta röka, röra på sig mer eller äta nyttigare? I Tema hälsa och livsstil finns råd och tips som hjälper om man vill må bättre i vardagen. Regler och rättigheter A Ö Sjukresa med serviceresefordon eller Linken Om hälsotillståndet gör att man inte kan ta sig till sjukvård eller tandvård på egen hand och ingen närstående kan hjälpa till, erbjuds man under vissa förutsättningar resa med serviceresefordon. Behandlande vårdpersonal bedömer om man har rätt till sjukresa med serviceresefordon. Linken är till för den som fått en specialistvårds- eller vårdgarantiremiss till Universitetssjukhuset i Linköping och som inte kan åka buss, tåg eller egen bil. Den som skriver remissen anger om man har rätt till sjukresa med serviceresefordon till första besöket och därmed kan resa med Linken. Tidtabell finns på 1177.se och på vårdmottagningar. Om man har frågor om sjukresor kontaktar man Landstingets sjukreseenhet, Jönköpings Länstrafik. Tystnadsplikt och sekretess Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård har tystnadsplikt. Det innebär att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har eller den behandling man får. Tystnadsplikten gäller alla anställda i Landstinget, också personal som arbetar med annat än vård. Tystnadsplikten gäller även efter anställningens slut. Vårdgaranti Man ska få kontakt med vårdcentralen samma dag man söker hjälp. Man ska erbjudas ett läkarbesök på vårdcentralen inom sju dagar, om man behöver det. Man ska erbjudas ett besök på specialistmottagning inom 90 dagar, om man behöver det. Man ska erbjudas behandling inom 90 dagar, om man behöver det. Vårdpersonalen bedömer behovet av besök och behandling, men beslutet tas i samråd med patienten. Tiderna i vårdgarantin räknas från dagen för beslutet om besök eller behandling. Om man själv söker vård direkt på en specialistmottagning räknas tiden från den dag som mottagningen gjort en medicinsk bedömning av begäran om vård. Om vårdcentralen eller sjukhuset inte kan erbjuda besök eller behandling inom garantitiden ska man få hjälp att få vård någon annanstans, så nära hemorten som möjligt. Väntetider i vården På vantetider.se finns väntetider till undersökningar och behandlingar på sjukhus i Sverige. VÅRDGUIDE 2014 9

Regler och rättigheter A Ö Vård på annan ort valfrihet Man har rätt att välja var man vill söka vård. Hur stor valfrihet man har beror på vilken vård det gäller. Vid akut sjukdom kan man alltid söka vård på den ort där man befinner sig. Man har rätt att söka vård på vårdcentraler i hela landet. Det gäller även vård hos privata allmänläkare som har avtal med ett landsting. Valfriheten gäller även regelbundna kontroller eller pågående behandlingar som man behöver göra under besök på andra orter i Sverige. Vård utomlands Om man tillfälligt är utomlands, till exempel på semester, kan man få akut och nödvändig vård till samma kostnad som de som bor i landet. Akut och nödvändig vård är sådan som inte kan vänta till man kommer hem till Sverige. Man kan ha rätt till ersättning från Försäkringskassan för planerad vård utomlands. Vårdval välja vårdcentral Alla över 18 år som är folkbokförda i Jönköpings län har rätt att välja vårdcentral. De vårdcentraler man kan välja mellan är godkända av Landstinget. Vårdcentralen drivs av Landstinget eller en privat vårdgivare. Alla vårdcentraler har samma regler och avgifter. Vårdvalet innebär att man väljer vårdcentral, inte läkare. Man kan byta vårdcentral när som helst och hur ofta man vill. Vårdcentralen kan inte neka att ta emot någon patient. Välj vårdcentral via e-tjänst i minavardkontakter.se eller via ett formulär som finns på 1177.se och på vårdcentralen. Vårdval i specialiserad vård Från och med april 2014 gäller vårdval inom ögonsjukvården. Landstinget planerar även för vårdval inom urologi och delar av länets psykiatri, hud- och öronsjukvård. Vad får man betala? Barn och ungdomar Barn och ungdomar under 20 år har fri hälso- och sjukvård. Besök på ungdomsmottagning är kostnadsfria. Betalning med kort Landstinget tar bara emot kortbetalning. Om man inte betalar med kort får man en faktura med posten som betalas via bank- eller plusgiro. Landstinget tar inte ut några extra avgifter för betalning via faktura. Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd för sjukvård När man betalat 1 100 kronor i patientavgifter inom en period på tolv månader kan man ansöka om ett frikort för sjukvård. Frikortet är personligt och gäller under resten av tolvmånadersperioden. Högkostnadsskyddet omfattar inte avgifter för graviditetstest, gynekologisk cellprovtagning, mammografi, inläggning på sjukhus, hälsokontroll, hälsorådgivning, intyg och vaccinationer. Högkostnadsskydd för sjukresor När man betalat 1 800 kronor i egenavgifter för sjukresor inom en period på tolv månader kan man ansöka om ett frikort för sjukresor. Frikortet är personligt och gäller under resten av tolvmånadersperioden. En familj med flera barn under 18 år får räkna samman egenavgifterna för barnens sjukresor. Frikortet för barn gäller alla som är under 18 år i familjen. Högkostnadsskydd för läkemedel Högkostnadsskyddet gäller för läkemedel som man får på recept och som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har bestämt ska vara subventionerade. Det gäller även för förbrukningsartiklar som man får på ett så kallat hjälpmedelskort. Högkostnadsskyddet innebär att man högst behöver betala 2 200 kronor under en period på tolv månader. Man kan se information om recept, uthämtade läkemedel och högkostnadsskyddet för läkemedel via e-tjänst i minavardkontakter.se. 10 VÅRDGUIDE 2014

Vad får man betala? Längre väntetid än 30 minuter Om man får vänta längre än 30 minuter vid ett planerat besök i vården kan man få tillbaka patientavgiften. Besöket ska vara bokat minst ett dygn i förväg. Man måste säga till om den långa väntetiden direkt vid besöket. Regeln gäller inte i tandvården, vid akuta besök, planerade operationer eller vid enheter i vården som utför operationer. Avboka eller ändra tid till specialistsjukvård Avboka eller ändra tid så snart som möjligt, men senast tre hela vardagar (72 timmar) före besöket. Använd e-tjänst i minavardkontakter.se eller ring mottagningen. Man kan också avboka tid via telefon 020-369 369, dygnet runt. Om man uteblir eller avbokar eller ändrar tid senare än 72 timmar före besöket får man en faktura på patientavgiften. Gäller det en tid för operation eller inläggning kostar det 300 kronor. För barn och ungdomar under 20 år kostar det 100 kronor. Avboka eller ändra tid till övrig vård, till exempel på vårdcentral Avboka eller ändra tid så snart som möjligt, men senast en hel vardag (24 timmar) före besöket. Använd e-tjänst i minavardkontakter.se eller ring mottagningen. Man kan också avboka tid via telefon 020-369 369, dygnet runt. Om man uteblir eller avbokar eller ändrar tid senare än 24 timmar före besöket får man en faktura på patientavgiften. För barn och ungdomar under 20 år kostar det 100 kronor. Avboka eller ändra tid till tandvården Om man måste ändra eller avboka sin tid ska man kontakta kliniken senast en hel vardag (24 timmar) före besöket. Inom Folktandvården kan man också avboka eller ändra tid dygnet runt via e-tjänst. Läs mer: lj.se/folktandvarden Om man uteblir från ett besök och inte har avbokat, eller avbokar sent, får man betala. Vuxna betalar en avgift beroende på hur lång tid som var bokad för besöket. Barn och ungdomar betalar 100 kronor. Patientavgifter tandvård Barn och ungdomar Barn och ungdomar får avgiftsfri tandvård till och med det år man fyller 19, både inom Folktandvården och hos privata tandläkare. Vuxna Vuxna betalar avgift enligt vårdgivarens tandvårdstaxa. Man kan begära kostnadsförslag för hela behandlingen i förväg. Man kan också fråga efter vårdgivarens prislista. För dyrare behandlingar ersätter Försäkringskassan delar av kostnaden. Tandvård till fast pris abonnemangstandvård Hos Folktandvården i Jönköpings län kan man skriva ett avtal om abonnemangstandvård, det kallas frisktandvård. Då betalar man en fast årlig avgift för sin tandvård. Hur mycket man betalar beror på vilket tandvårdsbehov man bedöms ha. Statligt tandvårdsstöd Det finns ett statligt tandvårdsstöd som man får det år man fyller 20 år. Stödet består av: Ett allmänt tandvårdsbidrag, ATB, på 150 eller 300 kronor per år beroende på hur gammal man är. Pengarna sätts in på ett konto hos Försäkringskassan och kan användas som en del av betalningen hos den tandläkare eller tandhygienist man själv väljer. Ett särskilt tandvårdsbidrag, STB, på 600 kronor per halvår för vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar. Bidraget gäller förebyggande tandvård. Ett högkostnadsskydd, som ger avdrag på priset när de så kallade referenspriserna i tandvården är högre än 3 000 kronor under ett år. När totalpriset överstiger 15 000 kronor får man högre ersättning från Försäkringskassan. Landstingets tandvårdsstöd Gäller både hos Folktandvården och privata tandläkare. Tandvård i samband med vissa sjukdomar och sjukdomsbehandlingar För vissa sjukdomar, tillstånd och besvär kan man få viss tandvård som ett led i sjukdomsbehandlingen. Tandvården kostar då som sjukvård och avgiften får räknas in i högkostnadsskyddet för sjukvård. Tandvård om man har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Om man har vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan man behöva mer tandvård än andra. Tandvården kostar då som sjukvård och avgiften får räknas in i högkostnadsskyddet för sjukvård. Tandvård om man har ett stort omvårdnadsbehov i dagliga livet Har man ett stort och långvarigt behov av personlig omvårdnad i det dagliga livet kan man ibland få särskild hjälp när det gäller tandvård. Det innebär att man kan få en enklare undersökning i hemmet. Man kan också få så kallad nödvändig tandvård. Tandvården kostar då som sjukvård och avgiften får räknas in i högkostnadsskyddet för sjukvård. VÅRDGUIDE 2014 11

Vad får man betala? Patientavgifter hälso- och sjukvård Vårdcentralen Besök hos läkare / Hembesök av läkare... 150 / 300 kronor Besök hos annan vårdpersonal / Hembesök av annan vårdpersonal... 100 kronor / ingen avgift Specialistsjukvård Första besök hos läkare på specialistmottagning, med remiss från allmänläkare på vårdcentral... 150 kronor Besök hos läkare på specialistmottagning, jourmottagning eller akutmottagning*... 300 kronor Besök hos annan vårdpersonal på specialistmottagning... 100 kronor *Gäller även om man har remiss från läkare på annan specialistmottagning. Hälsovård, hälsokontroller Ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern, graviditetstest, gynekologisk cellprovtagning, hälsosamtal, mammografi, överviktsstöd... 100 kronor Barnhälsovård, kontroller under graviditeten, preventivmedelsrådgivning, tobaksavvänjning... ingen avgift Övrigt Förnya recept eller provtagning utan läkarbesök... 100 kronor Intyg enkelt... ingen avgift Övriga intyg...från 260 kronor Intyg för att återfå körkort...1 280 kronor Test och behandling av allmänfarlig sjukdom eller könssjukdom... ingen avgift Vårdas på sjukhus Barn och ungdomar under 20 år samt värnpliktiga... ingen avgift Vuxna, per dygn...100 kronor* * Efter tio dygn på samma klinik sänks avgiften till 80 kronor per dygn. Vaccinationer Vaccination på vårdcentral kostar 150 kronor och på specialistmottagning 300 kronor. Kostnad för vaccin tillkommer. För barn Vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet... ingen avgift Mot HPV Flickor födda 1993 1998, på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning... ingen avgift Kvinnor födda 1992 eller tidigare, på vårdcentral. Kostnad för vaccin tillkommer... 150 kronor Mot influensa Länsinvånare över 65 år och vissa riskgrupper... ingen avgift Övriga. Kostnad för vaccin tillkommer... 150 kronor Tolk Teckenspråkstolk vid tolkning i vardagslivet... ingen avgift Språktolk vid besök i vården... ingen avgift Vårdguide 2014 är producerad av Landstingets kansli, Box 1024, 551 11 Jönköping, landstinget@lj.se, 036-32 40 00. Foto: Elin Carlholt och Smålandsbilder. Läs mer: 1177.se/Jonkopings-lan 12 VÅRDGUIDE 2014

LANDSTINGS-TIPSET Läs tidningen noga så hittar du svaren på frågorna. Ringa in rätt svar! Vi delar ut priser till de tio först dragna rätta lösningarna. Första pris är ett presentkort på 600 kronor hos Team Sportia. 2 3 pris presentkort hos samma kedja och 4 10 pris presentkort på biobiljetter. Adressen är "LandstingsTipset", Landstingets informationsavdelning, Box 1024, 551 11 Jönköping eller mejl: informationsavdelningen@lj.se. Vinnare och rätt rad publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer ut i maj 2014. 1. Hur många ledamöter ska ingå i regionfullmäktige? 1) 72 X) 81 2) 91 2. Vilket namn får den nya regionen? 1) Region Jönköpings län X) Region Småland 2) Region Norra Småland 3. Snart kan invånarna i Jönköpings län även välja vårdcentral i två andra län. Vilka? 1) Östergötland och Kronoberg X) Östergötland och Kalmar 2) Kalmar och Kronoberg Annons Ungdomen vårsalon 2014 4. Under 2014 införs vårdval inom ett område av den specialiserade vården. Vilket? 1) Hjärtsjukvård X) Psykiatri 2) Ögonsjukvård 5. Vad heter dramatikern bakom föreställningen Vi som blev kvar? 1) Emma Boström X) Julia Sandwall 2) Julia Boström 6. Var hade föreställningen Vi som blev kvar premiär 6 februari? 1) Jönköpings Teater X) Jönköpings Konserthus 2) Kulturhuset Spira 7. Hur många telefonsamtal tog 1177 emot under januari 2014? 1) 7 000 X) 10 000 2) 8 500 8. Vilken grupp står för omkring hälften av samtalen till 1177? 1) Småbarnsföräldrar X) Pensionärer 2) Tonårsföräldrar Namn Gatuadress Postnr: Postadress Hemtelefon eller e-postadress Skicka in din lösning senast 24 mars. Rätt rad i Landstingstipset nummer 4/13 X1 12 X1 X2 Vinnare i förra numret: Första pris, presentkort i sportaffär värt 600 kronor: Marja-Leena Uusipulkamo, Kohagsgatan 42, Huskvarna. Andra tredje pris, presentkort i sportaffär värt 300 kronor: Gun Thörnberg Dalstigen 10B Värnamo Hanna Nilsson, Tornarp 3 Forserum. Fjärde tionde pris, presentkort på bio: Bengt Hjalmarsson, Nässja, Skillingaryd. Irene Claesson, Brahegatan 18 A, Jönköping. Harry Jinnesjö, Mogatan 27, Hestra. Katarina Gustavsson, Gärdesvägen 3, Hok. Robert Alsdal, Stolmakaregatan 6B JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LandstingsNYTT Nr 1 2014 17

Elin Mårtensson var 16 år när hennes mamma avslutade sitt liv. I dag, åtta år senare, har Elins tankar och berättelser bidragit till pjäsen Vi som blev kvar, med budskapet att våga fråga. Dramatisk dialog ger stöd till anhöriga Elin Mårtensson Julia Sandwall Trots det fruktansvärda finns det ett sådant ljus och en sådan styrka i hennes berättelse Hon minns tydligt majdagen 2006 när hon ringde hem från skolan och hennes bror berättade att mamma Ewa hade försvunnit: I stället för idrottslektion gick jag en sväng utmed Vättern och satte mig på en sten och tänkte. Redan då kände jag allvaret och en vilsenhetskänsla. Det kom att gå sex månader och bli höst innan Elins mamma hittades i Vättern, ett faktum som förstås väckte många frågor och känslor hos alla berörda. Ett avskedsbrev hade nog förändrat mycket. Jag kände länge att jag säkert hade gjort något fel, att mamma inte älskade mig. Skrev om sina tankar Elin började skriva av sig sina tankar på dåvarande chattforumet Lunarstorm redan medan hennes mamma var försvunnen. Texterna sparade hon och för några år sedan kände hon sig mogen att starta en blogg med utgångspunkt från de gamla texterna. Jag gjorde ett inlägg om dagen där jag kommenterade mina egna texter. Jag ville göra något för att hjälpa mig själv och jag fick ut det mesta av det som kretsade i mitt hjärta. Jag ville också att folk skulle få veta vad som hade hänt. Jag var inte bekväm med alla teorier som jag hörde. Samtidigt var hon rädd för reaktionerna helt obefogat skulle det visa sig. Gensvaret blev stort och folk kom fram på stan för att prata. Julia Sandwall var Elins musiklärare på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jön- köping och har kommit att betyda mycket för henne. Hon beskriver Elin som en glad och sprudlande tjej, som på väg hem från en musikalresa till Göteborg berättade om sitt liv. Ljus och styrka Trots det fruktansvärda finns det ett sådant ljus och en sådan styrka i hennes berättelse, säger Julia, som idag är producent på Teateri. Hon insåg den kraft och det budskap som finns i Elins berättelse. Så många unga mår dåligt. Elin skulle kunna vara ett fantastiskt föredöme att föra ut. Så föddes idén till teaterpjäsen Vi som blev kvar i samarbete med Barndialogen och satsningen Barn som anhöriga. Dramatikern Emma Broström fick uppdraget att ta sig an Elins berättelse och vävde in ytterligare två historier om människor som inte orkat leva Vi som blev kvar hade premiär på Spira 6 februari och kommer att spelas 25 26/2 och 11 12/3. Under våren kan pjäsen också beställas av till exempel skolor. Pjäsen är ett samarbete mellan Teateri och bland annat Barndialogen (samverkan Landstinget, kommuner och externa organisationer) och folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län. Läs mer om pjäsen på: teateri.se och på lj.se/barndialogen Elin Mårtenssons blogg: letafinnabortaforsvinna.wordpress.com längre. Resultatet är en pjäs på en timme med skådespelarna Natalie Sundelin och Gustav Berg. Om döden, livet, skuldkänslor, kärleken till den som är död och hur man som anhörig försöker ta sig vidare i livet. Det kanske låter som tre tragiska historier, men föreställningen kommer att ge ljus och hopp, säger Julia Sandwall. Samtal med publiken Efter föreställningarna får publiken möjlighet till ett samtal med Elin och Julia. Jag är seg och envis och har haft svårt att släppa det som hänt. Men genom projektet har jag lärt mig att acceptera och det är stort för mig. Jag har mist en anhörig, men kan kanske hjälpa andra att slippa uppleva samma sak, säger Elin. Ett centralt budskap i pjäsen är att våga fråga. Att våga fråga den som man misstänker mår dåligt och har självmordstankar och att våga fråga den som mist en anhörig eller vän. För Elin Mårtensson har det alltid varit självklart att vara öppen med det som hände och sina känslor. Att en lärare såg mig har hjälpt mig jättemycket. Att vara öppen och våga prata är det viktigaste. Varje år är det omkring 1 500 personer som tar sitt liv. Vi är ett stort gäng vi anhöriga som blev kvar. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY 18 LandstingsNYTT Nr 1 2014

Hur kan man vara ingenstans? Hur överlever man utan en pappa? Mamma var är du? Skådespelarna Natalie Sundelin och Gustav Berg gör en föreställning om att vilja leva när någon annan bestämt sig för att dö. UNG OCH MÅR DÅLIGT? Ibland räcker det med att prata med någon. Ibland behöver man mer hjälp. Under rubriken Ung och mår dåligt på 1177 Vårdguiden (Landstingets webbplats för hälsa, sjukvård och tandvård) finns information samlad om vart man kan vända sig oavsett om det är ett barn, en ungdom eller en ung vuxen som det handlar om. Läs mer om olika symtom, behandlingar och vad man kan göra själv om man har problem eller mår dåligt på något sätt. I alla dessa texter finns information om var man kan vända sig för att få hjälp och stöd i Jönköpings län. Mamma, vi letar efter dig, Polisen letar efter dig. Du måste komma hem. I Vi som blev kvar gestaltar skådespelarna Gustav Berg och Natalie Sundelin de anhöriga som blev kvar när någon inte orkat leva längre. LandstingsNYTT Nr 1 2014 Du hittar kontaktuppgifter till en rad verksamheter som kommunernas socialtjänster, elevhälsa, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatriska kliniker, Nationella hjälplinjen, Bris, Jourhavande kompis, patient- och anhörig-föreningar och information om bland annat nationella ungdomsmottagningen på nätet, Umo.

Samhällsinformation Sedan starten 2 september 2013 har Landstingets telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning upplevt en stadig ökning av antalet samtal med 10 000 förfrågningar i januari. Sjuksköterskorna Ingrid Petrell och Susanne Sjöviker är några av medarbetarna som ger medicinska råd när länsborna ringer 1177 Sjukvårdsrådgivning. 1177 Sjukvårdsrådgivning Fler ringer för råd om vård Fortfarande ska den som är sjuk i första hand ringa sin vårdcentral. Handlar det om rådfrågning är 1177 rätt instans och på jourtid (17 22 på vardagar) kommer man automatiskt till 1177 om man slår vårdcentralens nummer. Sedan 15 januari är det vi som bokar in besök på jourcentralen för de som behöver det. Ett jättelyft för den vårdsökande som bara behöver ringa till ett ställe, säger Susanne Sjöviker, rådgivningssköterska med onkologerfarenhet. Samtalet till 1177 Sjukvårdsrådgivning kan resultera i allt från råd om egenvård till uppmaningen att ringa vårdcentral nästa dag, söka akutmottagning, eller få ett inbokat besök på jourcentralen samma kväll. Prata med patienten direkt Vår bedömning är här och nu. Därför är det viktigt att prata med patienten direkt, även barn. Det händer att jag pratar med 4 5-åringar om hur de mår, säger sjuksköterskan Ingrid Petrell, med erfarenhet från intensivvård. Sjuksköterskorna på 1177 Sjukvårdsrådgivning skapar tillsammans en stor kunskapsbas för de länsinvånare som ringer om råd i medicinska frågor. De har också täta kontakter med barnakuten och länets tre akutmottagningar och jourcentraler, och informerar till exempel akutmottagningen när de uppmanat någon att söka vård där. Vissa samtal är snabba och enkla, som att beskriva skillnaden mellan olika huvudvärkstabletter, förklara att halsont inte är skäl till att åka ambulans till sjukhuset, eller ge råd vid influensa eller förkylningssymptom. Andra kan ta längre tid, när den som ringer har googlat, funderar över sina symptom och vill diskutera tänkbar diagnos. Småbarnsföräldrar stor grupp Ungefär hälften av samtalen kommer från småbarnsföräldrar, vilket också var förväntat. Vi jobbar mycket med återuppringning. Vi talar om att vi ringer tillbaka om några timmar för att följa upp och i åtta av tio fall har det då blivit lugnare. Många samtal handlar om rädsla, till exempel i samband med att barn har hög feber. Är vi lugna i det vi framför skapar vi en trygghet för föräldrarna. Känner man oro har man alltid fog för att ringa till oss, säger Susanne Sjöviker. Syftet med 1177 Sjukvårdsrådgivning är att öka tillgängligheten till rådgivning och samtidigt avlasta övriga sjukvården. Barnakuten på Länssjukhuset Ryhov märker en tydlig skillnad sedan 1177 öppnat. Vi ser helt klart en förändring med mycket färre samtal, säger Ann-Charlott Engberg, vårdenhetschef på barnakuten. Detta avlastar oss förstås, genom att vi inte längre behöver svara på enklare frågor. Möjligheten att ringa direkt till barnakuten finns kvar och då speciellt för föräldrar som har barn med kroniska sjukdomstillstånd. Fyller viktig funktion Sjuksköterskorna Susanne Sjöviker och Ingrid Petrell stortrivs i sina nya yrkesroller och konstaterar att de fyller en viktig funktion för länets invånare. Detta är vad människor efterfrågar. Det känns som ett modernt sätt att arbeta, tycker Susanne Sjöviker. Sedan starten för ett halvår sedan har antalet samtal till 1177 stadigt ökat, från 6 500 till 10 000 nu i januari. Det har flutit på väldigt bra, över förväntan. Men vi har mycket att lära oss fortfarande, säger Britt Forsberg, verksamhetschef för kontaktcenter som förutom 1177 Sjukvårdsrådgivning också består av Landstingets telefonväxel och kundservice för allmänheten. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY 1177 Sjukvårdsrådgivning kan också nås från utlandet på telefonnummer 0046 771 117 700. Nästa nummer av LandstingsNYTT finns i din brevlåda i maj 2014