Handlingar till mötet i Borås med Fastighetsnämnden för Västra Götalandsregionen 26 mars 2015
1 (3) Föredragningslista Sammanträde med fastighetsnämnden den 26 mars 2015 Plats: Borås lasarett, lokal: Svante Blomstrand Tid: kl. 09.30 ca 15.00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Fastställande av föredragningslistan Val av justerare Informationsärenden A. Information B. Information från fastighetsdirektören C. Prissäkring elenergi D. Skrivelse från Medclair AB E. Skrivelse från Mariestad kommun F. Granskning av redovisning för 2014 G. Hot och våld mot förtroendevalda Glenn Grimhage, enhetschef Säkerhet H. Remissyttrande; Remiss av Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015-2018 Glenn Grimhage, enhetschef Säkerhet Beslutsärenden 1. Säkerhetsredovisning 2014 Diarienummer 160-2015 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: vastfastigheter@vgregion.se
Föredragningslista från fastighetsnämnden, 2015-03-26 2 (3) 2. Förslag till remissyttrande; Remiss Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Diarienummer FAST 154-2015 3. Energiinvestering Sahlgrenska sjukhuset 5205 och 5255, Patologen etapp 2 Diarienummer FAST 91-2015 4. Energiinvestering Norra Älvsborgs Länssjukhus, N52, H57, K61, byte ventilationsaggregat Diarienummer FAST 144-2015 5. Energiinvestering Uddevalla sjukhus, block VG, utbyte ventilationsaggregat och fönster Diarienummer FAST 143-2015 6. Energiinvestering Uddevalla sjukhus, block A, etapp 2 Diarienummer FAST 142-2015 7. Energiinvestering Skene lasarett, byggnad 1 och 9 Diarienummer FAST 91-2015 8. Energiinvestering Borås lasarett, byggnad 35 Diarienummer 91-2015 9. Energiinvestering Skaraborgs sjukhus Skövde, fortsatt utbyggnad solenergipark Diarienummer 91-2015 10. Energiinvestering Sahlgrenska sjukhuset, Nytt ventilationsaggregat LB91 Diarienummer 91-2015 11. Slutredovisning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska sjukhuset, ombyggnad för MRkamera, by 5239, pl 99 Diarienummer FAST 113-2013 12. Slutredovisning Västfastigheter - Skaraborgs sjukhus Lidköping, ny mediaförsörjning, fönster och yttertak Diarienummer FAST 321-2009 13. Västfastigheter Skaraborgs sjukhus Skövde, ombyggnad parkering P2 Diarienummer FAST 131-2015
Föredragningslista från fastighetsnämnden, 2015-03-26 3 (3) 14. Delegeringsärenden Diarienummer FAST 23-2014 15. Anmälningsärenden Diarienummer FAST 23-2014 16. Övriga frågor Anna-Lena Holberg Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se).
Informationsärenden
2014-11-24 Redovisning prissäkring av elenergi för 2016 (60%) - Rapportunderlag nr 9-2014 till ekonomiavdelningen och fastighetsnämnden. Svenska Kraftnät har beslutat att höja sina förbrukningsavgifter: Den 21 maj 2014 beslutade Svenska Kraftnäts styrelse om en ändring av avgifterna för balansansvariga företag så som elleverantörer med flera. De ändrade avgifterna börjar gälla från och med den 1 augusti 2014. Förbrukningsenergiavgiften höjs från 2,00 SEK per MWh till 2,80 SEK per MWh Detta är en höjning av en myndighet som ligger utanför Göteborg Energi DinEls kontroll och har stöd i avtalstexten: AFE 1.121 i upphandlingen av elhandlare. För oss innebär det en höjning av handelstillägget med 0,8 SEK/MWh = 0,08 öre/kwh. Vårt elenergipris för 2014 höjs alltså från 38,47 öre/kwh till 38,55 öre/kwh från 1 augusti 2014. För 2015 görs exakt samma höjning av handelstillägget i kommande avropsrapporter. Ny avropsplan för resterande 40% av 2016 års behov samt start prissäkring för 2017 ej klar i dagsläget. Återkommer med det. Göteborg Energi Din El AB, Göteborg har uppdrag att för Västfastigheter och regionens verksamheter på elbörs prissäkra behovet av elenergi för åren 2014, 2015, 2016 samt ev. option 2017. Basuppgifter Prissäkring för år 2016 mot en prognosticerad elenergivolym om ca 198 901. I denna volym ingår även behovet av elenergi för verksamheter som bedrivs i flertalet av de externt förhyrda lokalerna och enheter där regionen på olika sätt bidrar till verksamheten bl a Konserthuset i Göteborg, Västtrafik, Carlanderska sjukhuset, Stenebyskolan, Gerlesborgsskolan, fastigheter och lokaler ingående i Gryning Vård AB verksamheter, m fl. Den viktade förbrukningsprofilen under år 2016 bedöms fördelat enligt: Framtida justeringar kommer att göras med anledning av nybyggnader såsom BOICen, ANS, NBS etc.) ENOQ1-16 26,68% 53075 ENOQ2-16 23,01% 45770 ENOQ3-16 23,32% 46378 ENOQ4-16 26,99% 53678 198901 MWh Prissäkring sker genom 10 avrop av delmängder för resp. kvartal. Medelvärdet av alla prisavrop för respektive kvartal bildar ett sammanvägt och enhetligt debiteringspris för hela år 2016. Årspris för elcertifikat bildas enligt samma modell. För prissäkring elenergibehovet 2016 har påbörjats med ett avrop vecka 1405 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1420 i 5%-steg Genomförda prissäkringar 9 prissäkringsaktivitet (60 %) för år 2016 har genomförts enligt bilaga 1. Osäkerheter angående effektreservavgift, Bra miljöval och skatt kvarstår. Västfastigheter / Område teknik Magnus Lundin Teknisk förvaltare EL / Område Teknik
Bilaga 1 till prissäkringsrapport nr 9-2014 till ekonomiutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkring Kvartal 1 År 2016 ENOQ1-16 Kvartal 2 År 2016 ENOQ2-16 Kvartal 3 År 2016 ENOQ3-16 Kvartal 4 År 2016 ENOQ4-16 Viktat medelpris för hela år 2016 Elcertifikat År 2016 Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%) +Bra Miljöval 2016 (justering kommer) +Effektreserv 2016 (justering kommer) +Energiskatt 2016 (justering kommer) Totalpris 2016 exkl. nätavgifter (2015: 67,07) Hittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämfört mot föregående prissäkringsnivå (vecka 1440) Öre/kWh 9 60 % Vecka 1445 36,66 +0,02 9 60 % Vecka 1445 31,10 +0,06 9 60 % Vecka 1445 29,40 +0,07 9 60 % Vecka 1445 34,44 0 9 100 % Vecka 1445 33,09 +0,03 9 60 % Vecka 1445 2,80-0,01 9 60 % Vecka 1445 0,63-9 60 % Vecka 1445 0,13-29,5-66,15-0,92 vs 2015
2015-01-07 Redovisning prissäkring av elenergi för 2016 (65%) - Rapportunderlag nr 10-2014 till ekonomiavdelningen och fastighetsnämnden. Svenska Kraftnät har beslutat att höja sina förbrukningsavgifter: Den 21 maj 2014 beslutade Svenska Kraftnäts styrelse om en ändring av avgifterna för balansansvariga företag så som elleverantörer med flera. De ändrade avgifterna börjar gälla från och med den 1 augusti 2014. Förbrukningsenergiavgiften höjs från 2,00 SEK per MWh till 2,80 SEK per MWh Detta är en höjning av en myndighet som ligger utanför Göteborg Energi DinEls kontroll och har stöd i avtalstexten: AFE 1.121 i upphandlingen av elhandlare. För oss innebär det en höjning av handelstillägget med 0,8 SEK/MWh = 0,08 öre/kwh. Vårt elenergipris för 2014 höjs alltså från 38,47 öre/kwh till 38,55 öre/kwh från 1 augusti 2014. För 2015 görs exakt samma höjning av handelstillägget i kommande avropsrapporter. Ny avropsplan för resterande 35% av 2016 års behov samt start prissäkring för 2017 ej klar i dagsläget. Återkommer med det. Göteborg Energi Din El AB, Göteborg har uppdrag att för Västfastigheter och regionens verksamheter på elbörs prissäkra behovet av elenergi för åren 2014, 2015, 2016 och 2017. Basuppgifter Prissäkring för år 2016 mot en prognosticerad elenergivolym om ca 198 901. I denna volym ingår även behovet av elenergi för verksamheter som bedrivs i flertalet av de externt förhyrda lokalerna och enheter där regionen på olika sätt bidrar till verksamheten bl a Konserthuset i Göteborg, Västtrafik, Carlanderska sjukhuset, Stenebyskolan, Gerlesborgsskolan, fastigheter och lokaler ingående i Gryning Vård AB verksamheter, m fl. Den viktade förbrukningsprofilen under år 2016 bedöms fördelat enligt: Framtida justeringar kommer att göras med anledning av nybyggnader såsom BOICen, ANS, NBS etc.) ENOQ1-16 26,68% 53075 ENOQ2-16 23,01% 45770 ENOQ3-16 23,32% 46378 ENOQ4-16 26,99% 53678 198901 MWh Prissäkring sker genom 10 avrop av delmängder för resp. kvartal. Medelvärdet av alla prisavrop för respektive kvartal bildar ett sammanvägt och enhetligt debiteringspris för hela år 2016. Årspris för elcertifikat bildas enligt samma modell. För prissäkring elenergibehovet 2016 har påbörjats med ett avrop vecka 1405 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1420 i 5%-steg Genomförda prissäkringar 10 prissäkringsaktivitet (65 %) för år 2016 har genomförts enligt bilaga 1. Osäkerheter angående effektreservavgift, Bra miljöval och skatt kvarstår. Västfastigheter / Område teknik Magnus Lundin Teknisk förvaltare EL / Område Teknik
Bilaga 1 till prissäkringsrapport nr 10-2014 till ekonomiutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkring Kvartal 1 År 2016 ENOQ1-16 Kvartal 2 År 2016 ENOQ2-16 Kvartal 3 År 2016 ENOQ3-16 Kvartal 4 År 2016 ENOQ4-16 Viktat medelpris för hela år 2016 Elcertifikat År 2016 Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%) +Bra Miljöval 2016 (justering kommer) +Effektreserv 2016 (justering kommer) +Energiskatt 2016 (justering kommer) Totalpris 2016 exkl. nätavgifter (2015: 67,07) Hittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämfört mot föregående prissäkringsnivå (vecka 1445) Öre/kWh 10 65 % Vecka 1450 36,67 +0,01 10 65 % Vecka 1450 31,14 +0,04 10 65 % Vecka 1450 29,42 +0,02 10 65 % Vecka 1450 34,48 0 10 100 % Vecka 1450 33,12 +0,04 10 65 % Vecka 1450 2,79-0,01 10 65 % Vecka 1450 0,63-10 65 % Vecka 1450 0,13-29,5-66,17-0,90 vs 2015
2015-02-27 Redovisning prissäkring av elenergi för 2016 (70%) och 2017 (10%) - Rapportunderlag nr 1-2015 till ekonomiavdelningen och fastighetsnämnden. Svenska Kraftnät har beslutat att höja sina förbrukningsavgifter: Den 21 maj 2014 beslutade Svenska Kraftnäts styrelse om en ändring av avgifterna för balansansvariga företag så som elleverantörer med flera. De ändrade avgifterna börjar gälla från och med den 1 augusti 2014. Förbrukningsenergiavgiften höjs från 2,00 SEK per MWh till 2,80 SEK per MWh Detta är en höjning av en myndighet som ligger utanför Göteborg Energi DinEls kontroll och har stöd i avtalstexten: AFE 1.121 i upphandlingen av elhandlare. För oss innebär det en höjning av handelstillägget med 0,8 SEK/MWh = 0,08 öre/kwh. Vårt elenergipris för 2014 höjs alltså från 38,47 öre/kwh till 38,55 öre/kwh från 1 augusti 2014. För 2015 görs exakt samma höjning av handelstillägget i kommande avropsrapporter. Ny avropsplan för resterande 30% av 2016 års behov samt start prissäkring med 10% för 2017. Göteborg Energi Din El AB, Göteborg har uppdrag att för Västfastigheter och regionens verksamheter på elbörs prissäkra behovet av elenergi för åren 2014, 2015, 2016 och 2017. Basuppgifter Prissäkring för år 2016 mot en prognosticerad elenergivolym om ca 198 901. I denna volym ingår även behovet av elenergi för verksamheter som bedrivs i flertalet av de externt förhyrda lokalerna och enheter där regionen på olika sätt bidrar till verksamheten bl a Konserthuset i Göteborg, Västtrafik, Carlanderska sjukhuset, Stenebyskolan, Gerlesborgsskolan, fastigheter och lokaler ingående i Gryning Vård AB verksamheter, m fl. Den viktade förbrukningsprofilen under år 2016 bedöms fördelat enligt: Framtida justeringar kommer att göras med anledning av nybyggnader såsom BOICen, ANS, NBS etc.) ENOQ1-16 26,68% 53075 ENOQ2-16 23,01% 45770 ENOQ3-16 23,32% 46378 ENOQ4-16 26,99% 53678 198901 MWh Prissäkring sker genom 10 avrop av delmängder för resp. kvartal. Medelvärdet av alla prisavrop för respektive kvartal bildar ett sammanvägt och enhetligt debiteringspris för hela år 2016. Årspris för elcertifikat bildas enligt samma modell. För prissäkring elenergibehovet 2016 har påbörjats med ett avrop vecka 1405 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1420 i 5%-steg. För prissäkring elenergibehovet 2017 har påbörjats med ett avrop vecka 1505 på 10% av respektive kvartal. f.o.m. vecka 1520 i 5%-steg. Genomförda prissäkringar 11 prissäkringsaktivitet (70 %) för år 2016 har genomförts enligt bilaga 1. Osäkerheter angående effektreservavgift och bra miljöval kvarstår. 1 prissäkringsaktivitet (10 %) för år 2017 har genomförts enligt bilaga 2. Osäkerheter angående effektreservavgift, och bra miljöval kvarstår. Västfastigheter / Område teknik Magnus Lundin Teknisk förvaltare EL / Område Teknik
Bilaga 1 till prissäkringsrapport nr 1-2015 till Ägarutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkring Kvartal 1 År 2016 ENOQ1-16 Kvartal 2 År 2016 ENOQ2-16 Kvartal 3 År 2016 ENOQ3-16 Kvartal 4 År 2016 ENOQ4-16 Viktat medelpris för hela år 2016 Elcertifikat År 2016 Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%) +Bra Miljöval 2016 (justering kommer) +Effektreserv 2016 (justering kommer) +Energiskatt 2016 (justering kommer) Totalpris 2016 exkl. nätavgifter (2015: 67,07) Hittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämfört mot föregående prissäkringsnivå (vecka 1450) Öre/kWh 11 70 % Vecka 1505 36,49-0,18 11 70 % Vecka 1505 31,01-0,13 11 70 % Vecka 1505 29,37-0,05 11 70 % Vecka 1505 34,33-0,15 11 100 % Vecka 1505 32,99-0,13 11 70 % Vecka 1505 2,76-0,03 11 70 % Vecka 1505 0,63-11 70 % Vecka 1505 0,13-29,50-66,01-1,06 vs 2015
Bilaga 2 till prissäkringsrapport nr 1-2015 till Ägarutskottet Prissäkrade produkter Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd prissäkring Hittills genomsnittlig prissäkrad nivå Öre/kWh Förändring jämfört mot föregående prissäkringsnivå Öre/kWh Kvartal 1 År 2017 1 10 % - 34,46 - ENOQ1-17 Kvartal 2 År 2017 1 10 % - 29,04 - ENOQ2-17 Kvartal 3 År 2017 1 10 % - 27,44 - ENOQ3-17 Kvartal 4 År 2017 1 10 % - 32,81 - ENOQ4-17 Viktat medelpris för 1 100 % - 31,13 - hela år 2017 Elcertifikat År 2017 1 10 % - 2,66 - Kvotplikt 14,4% (2015: 14,3%) +Bra Miljöval 2017 1 10 % - - - +Effektreserv 2017 1 10 % - - - +Energiskatt 2017 (justering kommer) Totalpris 2017 exkl. nätavgifter (2016: xx-xx) - - - xx.xx vs 2016
Referens Datum Diarienummer Anna-Lena Holberg 2015-03-10 FAST 176-2015 Fastighetsnämndens ordförande Kommunstyrelsen Mariestads kommun Kyrkogatan 2 542 86 Mariestad Svar med anledning av inbjudan till fastighetsnämndens presidium för att diskutera regionens lokaler och verksamhet i Mariestad Då ingen av de tider som föreslagits för ett möte mellan kommunstyrelsen och fastighetsnämnden passade, vill vi genom det här brevet besvara de frågor som har ställts i inbjudan. Anser kommunstyrelsen att de frågor man velat diskutera inte har besvarats med det här brevet så vill vi gärna hitta en ny tid för ett möte. Vi ser i så fall gärna att ni skickar nya förslag på mötestider. Vad gäller flytt av verksamheten vid Regionens Hus i Mariestad till lokaler på sjukhusområdet så löper projektet enligt plan. Projektering pågår och ombyggnaden beräknas starta efter semestern 2015 och pågå fram till april 2016. Inflyttning och hyresstart sker från och med den 1 juni 2016. Västfastigheter och Mariestads kommun har haft långtgående diskussioner om att regionen ska sälja mark vid sjukhusområdet till kommunen. Ett förslag till överlåtelseavtal har upprättats som för sin giltighet bland annat är beroende av att en detaljplan för området tas fram och vinner laga kraft. Det förslag på överlåtelseavtal som har upprättats av kommunen har kommunicerats med Västfastigheter som i sin tur därefter har lämnat synpunkter på avtalet. Någon återkoppling på synpunkterna eller information vad som händer i planärendet har sedan inte skett till Västfastigheter. Vi hoppas att vi med detta brev besvarar de frågor kommunstyrelsen ställt och vi är självklart positiva till en fortsatt dialog. Fastighetsnämnden Anna-Lena Holberg Enligt uppdrag Katarina Grudén Dahlin Postadress Besöksadress Organisationsnummer VÄSTFASTIGHETER Östergatan 1 232100-0131 Västra Götalandsregionen Vänersborg 406 80 Vänersborg
GRANSKNINGSRAPPORT 2015-02-20 NÄMNDEN FÖR VÄSTFASTIGHETER GRANSKNING AV REDOVISNING FÖR 2014 Uppdrag Deloitte har på uppdrag av revisorerna i Västra Götalandsregionen granskat om nämndens interna kontroll i redovisningsrutinerna är tillräcklig och om räkenskaperna är rättvisande. Granskningen har omfattat löpande granskning, delårsrapport, årsbokslut. Fördjupade granskningar redovisas separat. Nedanstående bedömning baseras på en stickprovsmässig granskning. Vi har delgett förvaltningen våra iakttagelser. Bedömning Vår bedömning är att årsredovisningens resultat- och balansposter och den löpande redovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen och regionstyrelsens anvisningar. Vi bedömer att den interna kontrollen i redovisningsrutinerna i allt väsentligt är tillräcklig Ekonomi i sammandrag 2014 (tkr) 2013 (tkr) Regioninterna intäkter/regionbidrag 1 845 192 1 820 699 Verksamhetens kostnader -1 726 904-1 688 070 Årets resultat 52 293 43 937 Balansomslutning 11 219 639 10 327 521 Utgående eget kapital 85 267 74 974 Göteborg den 20 februari 2015 DELOITTE AB Johan Rasmusson Huvudansvarig revisor
Västra Götalandsregionen 1 (2) Svar på remiss Krishanteringsplan Datum 2015-03-12 Diarienummer FAST 177-2015 Västra Götalandsregionen Västfastigheter Handläggare: Glenn Grimhage Telefon: 070-082 57 46 E-post: glenn.grimhage@vgregion.se Regionkansliet Säkerhetsstrategiska enheten Referens: Anne-Lii Kivi annelii.kivi@vgregion.se Svar på remiss Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015-2018 Bakgrund Krishantering är en del av det samlade säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen och vi har en skyldighet att förbereda och planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser. Ansvaret regleras bland annat av lagen (2006:544) om extraordinär händelse och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Västfastigheter har fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till en reviderad Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015-2018 med Dnr RS 1970-2014 samt Regional kriskommunikationsplan. Synpunkter Krishanteringsplan Följande synpunkter vill Västfastigheter lämna avseende remissen till krishanteringsplan. Sid 7. Definitioner: Vid definition av kris så nämns Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner, dessa bör förtydligas då man som ny läsare kan ha svårt att förstå vilka de är. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2015-03-12 2 (2) Diarienummer FAST 177-2015 Sid 8. Ansvar för att förebygga och förbereda för en kris - Ett önskemål är att också skapa en skiss som åskådliggör själva krishanteringsprocessen. - Åtgärder vid efterskedet bör kompletteras också med omhändertagande av personal. Sid 9 under Säkerhetsdirektörens uppgifter bör det läggas till att samordna övning och utvärdering som ett resultat av analys före, under och efter en kris. Övrigt Beskrivning över samhällsviktiga verksamheter återfinns på flera platser i dokumentet. Det kanske räcker med om beskrivningen finns med på en plats samt i en bilaga i dokumentet. Synpunkter till kriskommunikationsplan Till remissen för kriskommunikationsplanen så har vi följande önskemål avseende informationskanaler. Idag kan väldigt många människor nås via sociala medier för snabb spridning av viktiga budskap såsom exv. Facebook och Twitter. Informationskanalerna bör därför också kompletteras med sociala medier. Västfastigheter Lars Jansson Förvaltningschef Ulf Krüger Områdeschef Teknik
Krishanteringsplan 2015-2018 Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige beslut 2015-XX-XX Dnr RS 1970-2014
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 2 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation. Verksamheter inom Västra Götalandsregionen har därför i uppdrag att inom ramen för den regionala krishanteringsplanen upprätta en krishanteringsorganisation. Syftet med denna plan är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före, under och efter en händelse som påverkar Västra Götalandsregionens nämnder/styrelser/bolag/privata vårdgivare i Västra Götaland. Denna plan bygger bland annat på enligt lagen (2006:544) om extraordinär händelse. Planen fastställdes av regionfullmäktige den XXXX 2015 att gälla under innevarande mandatperiod. Till planen biläggs en kriskommunikationsplan. Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015 2018 är övergripande och ersätter tidigare krishanteringsplan Dnr 136-2010 Ann Sofi Lodin Regiondirektör Valter Lindström Säkerhetsdirektör
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 3 Innehållsförteckning Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen... 2 Inledning... 4 Västra Götalandsregionen... 4 Sveriges krishanteringssystem... 5 Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem:... 5 Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet... 5 Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar... 5 Krishantering i Västra Götalandsregionen... 6 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen... 6 Samhällsviktig verksamhet... 6 Definitioner... 7 Generella förberedelser... 7 Systematiska säkerhetsarbete... 7 Uppföljning... 7 Ansvar för avtal med extern part... 7 Utbildning och övning... 7 Kriskommunikation... 8 Ansvar förebygga och förbereda inför en kris... 8 Krishanteringsprocessen... 8 Regionfullmäktige... 9 Regionstyrelsen... 9 Nämnder... 9 Regiondirektören... 9 Säkerhetsdirektören... 9 Beredskapschef... 10 Smittskyddsläkare... 10 Kommunikationsdirektör... 10 Förvaltningschef eller motsvarande... 11 Privata vårdgivare... 11 Regionservice... 11 VGR IT... 11 Västfastigheter... 12 Västtrafik... 12 Krisledningsorganisation... 13 Aktiviteter vid en kris... 13 Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering... 13 Regiondirektörens krisledningsstöd... 14 Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) och regional krisledningsstab... 15 Smittskyddsenheten... 15 Samhällsviktiga verksamheter... 16 Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation... 16 Bilaga 1 Definitioner... 17 Bilaga 2 Västra Götalandsregionen krisledningsorganisation... 19 Bilaga 3 Västra Götalandsregionen beredskapsorganisation... 20
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 4 Inledning Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionens övergripande uppdrag är att bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. I Västra Götalandsregionen uppdrag ingår även att planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat 27 potentiella risker som kan drabba Sverige, dessa är: brand i särskilda objekt dammbrott epizooti fartygskollision förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering) förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) isstorm kemikaliespridning via bomb kärnkraftsolycka pandemi pågående dödligt våld i skolmiljö ras och skred rymdskrot social oro med våldsinslag solstorm storm stöd av/oriktig information störningar i drivmedelsförsörjning störning i elektronisk kommunikation störningar i elförsörjning störningar i livsmedelsförsörjning störningar i transport svaveldimma terrorhandling väpnat angrepp värmebölja översvämning av vattendrag Ovannämnda händelser kan direkt eller indirekt drabba Västra Götalandsregionen och dess innevånare. För att regionen ska kunna hantera oönskade händelser har Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015 2018 utarbetats. Den klargör roller, ansvar och uppgifter inför, under och efter en allvarlig eller extraordinär händelse eller kris.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 5 Sveriges krishanteringssystem Alla myndigheter och organisationer har ansvar för sitt eget verksamhetsområde, ett så kallat sektorsansvar. Det ansvaret gäller alltid och i alla situationer. Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer samtidigt. En sammanhållande aktör pekas ut för de gemensamma insatser som krävs för att hantera krisen. Det innebär inte att den som har det geografiska områdesansvaret tar över ansvaret från någon annan. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället: lokalt (kommunerna) regionalt (länsstyrelserna) nationellt (regeringen) Tre viktiga principer i Sveriges krishanteringssystem: Ansvarsprincipen: Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig. Närhetsprincipen: Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen: Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris. Nationell målbild för risk och sårbarhetsarbetet Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har skrivit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), att följande nationella målbild ska vara styrande för landstingens/regionernas arbete med risk och sårbarhetsarbete. Landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka landstingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Landstinget har en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Landstinget har också en planering för hur de ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Landstinget har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas, samt att ge invånarna och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar Utifrån nationella direktiv ska aktörerna inom svenska krishanteringssystemet ha förmåga att begränsa konsekvenser av olyckor och kriser när det inträffar, kunna leda och fatta beslut inom ansvars- och verksamhetsområdet och kunna samverka med andra. Västra Götalandsregionen är en del av det svenska krishanteringssystemet och ska ha en bra förmåga att utifrån det skyddsvärda hantera samhällsstörningar. En god samverkan och ledning (SOL) tillsammans med andra samhällsaktörer, lägger grunden för en helhetssyn på hur krisen ska hanteras och ger för förutsättningar för en effektiv hantering av händelser som kan påverka samhället negativt. 1 1 Utifrån MSB:s dokument Samverkan och ledning Gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 6 Krishantering i Västra Götalandsregionen Krishantering är en del av det samlade systematiska säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen och styrs genom säkerhetspolicy och riktlinjer. Arbetet omfattar riskhantering, kontinuitetshantering, hantering av händelse och erfarenhetsåterföring, Västra Götalandsregionen har en skyldighet att förbereda och planera för en god krishantering, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser. Detta ansvar regleras av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det finns även andra lagar som reglerar landstingets ansvar för arbetet med säkerhet, risk- och krishantering. 2 Syfte med krishantering i Västra Götalandsregionen Syftet med krishanteringen är att trygga människors liv och hälsa, förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö samt att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. I förlängningen innebär detta även ett skydd av grundläggande värden, som demokrati, jämlikhet, rättvisa, integritet och förtroende. Syftet är även att ha en förmåga att sprida tillräcklig och korrekt information om händelsen. En kris har flera dimensioner. Den första är att hantera själva krisen med dess konsekvenser. Den andra är att kunna hantera bilden av krisen. Västra Götalandsregionen ska kunna ge korrekt information till invånare och anställda. Samhällsviktig verksamhet En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av, eller svår störning i, verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Västra Götalandsregionen har utpekat ett antal verksamheter som samhällsviktiga 3. Dessa är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 2 Några exempel är kommunallagen (1991:900), Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), Smittskyddslagen (2004:168), Lag om skydd mot olyckor (2001:778), Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3 Alingsås lasarett, Angereds Närsjukhus, Frölunda Specialistsjukhus, Kommunikationsavdelningen, Kungälvs Sjukhus, NUsjukvården, Närhälsan, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, Regionledning, Regionservice, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Smittskyddsenheten, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus, VGR IT, Västfastigheter och Västtrafik
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 7 Definitioner För att tydliggöra texten används följande definitioner i planen, övriga definitioner finns samlade i bilaga 1. Kris En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Krishantering Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krislednings- och operativ förmåga. Krisledningsförmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Att fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Operativ förmåga Förmågan att, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. www.krisinformation.se Generella förberedelser Systematiska säkerhetsarbete Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag under första året i mandatperioden genomföra en risk- och sårbarhetsanalys som grund för genomförande av förebyggande åtgärder samt utformning av lokal krishanteringsplan och lokal krisorganisation, se beslut i Regionfullmäktige 080422, 62. Uppföljning Inom ramen för det systematiska säkerhetsarbetet ska varje förvaltning/bolag årligen följa upp och till regionkansliet redovisa en sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser, ändrade förutsättningar, genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden samt risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser (MSBFS 2014:8). Ansvar för avtal med extern part Den som ingår avtal med extern part ansvarar för att risker relaterade till uppdraget analyseras, att kraven på risk- och krishantering samt säkerhet specificeras i avtalet och att uppföljning av avtalade skyddsåtgärder sker. Sekretessavtal ska tecknas med alla ingående parter. I tillämpliga fall ska även säkerhetsskyddslagen tillämpas. Utbildning och övning Enligt lagstiftningen ansvarar regionen för att förtroendevalda och personal får den utbildning som krävs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordinära händelser.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 8 Kriskommunikation Den regionala kriskommunikationsplanen, som biläggs Krishanteringsplanen, ska ligga till grund för regional och lokal kriskommunikation. Grundprincipen är, att om flera verksamheter berörs samordnar regiondirektörens krisledningsstöd (pressjouren) informationen. Men berörda förvaltningar äger fortfarande händelsen/informationen. Undantaget är om bedömning görs, att händelsen starkt kan påverka Västra Götalandsregionens varumärke/ anseende. Då övertar regiondirektören/pressjouren ägandet av informationen. Se Regional Kriskommunikationsplan. Ansvar förebygga och förbereda inför en kris Varje förvaltning/bolag, inklusive samhällsviktiga verksamhet, har ett ansvar att förbereda och anpassa sin krishantering efter Västra Götalandsregions krishanteringsprocess. Krishanteringsprocessen Krishanteringsprocessen omfattar aktiviteter och åtgärder före, under och efter en kris. Före Utifrån det systematiska säkerhetsarbetet genomföra förebyggande åtgärder Genomföra kontinuerlig omvärldsbevaknings inom sitt ansvarsområde Upprätta organisation för krishantering. Förbereda, utbilda och öva krishanteringsorganisationen. Funktionen Tjänsteman i beredskap ska finnas för samhällsviktig verksamhet (se sid 6). I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. TiB se definitioner bilaga 1 samt beredskapsorganisation bilaga 3. Övrig verksamhet ska ha en utpekad kontaktfunktion in i förvaltningen/ bolaget. Upprätta samverkan och utbyte av kontaktinformation med kommuner, myndigheter, samverkansparter och andra som kan bli berörda vid en kris. Under Aktivera organisation för krishantering. Aktivera kriskommunikationsplan. Informera RTiB och regionkansliets pressjour. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att en lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet. Efter Återuppbyggnad av drabbade verksamheter. Utvärdera och återrapportera krisarbetet till regiondirektören. Återkoppling och lärande inför framtiden.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 9 Utöver dessa krav finns ett specifikt ansvar fördelat enligt nedan. Regionfullmäktige Regionfullmäktige fastställer en krishanteringsplan inför varje ny mandatperiod. Regionfullmäktige utser en särskild krisledningsnämnd. Nämnden ska träda i funktion vid en extraordinär händelse, efter beslut av ordförande eller vice ordförande. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte. Regionstyrelsen Regionstyrelsen har ansvar för att årligen göra en samlad bedömning av Västra Götalandsregionen krishanteringsförmåga och rapportera till den myndighet som regeringen utser. Nämnder Varje nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ansvarar för det systematiska säkerhetsarbetet, vilket även inkluderar krishantering, inom sitt verksamhetsområde. Utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys beslutas om egna lokala planer inom ramen för Krishanteringsplan 2015 2018 Västra Götalandsregionen. Nämnd och styrelse (även bolagens styrelser) ska årligen följa upp och till regionkansliet redovisa: sammanställning av genomförda risk och sårbarhetsanalyser ändrade förutsättningar genomförda åtgärder som påverkar riskbilden planerade åtgärder som påverkar riskbilden risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser Regiondirektören Regiondirektören ansvarar för krishanteringen i Västra Götalandsregionen. Detta innebär bland annat att: Säkerställa att krisledningsorganisationen skapas, utbildas och övas. Se bilaga 2. Informera chefer och medarbetare i Västra Götalandsregionen samt andra myndigheter och aktörer i samhället, om planens innehåll. Säkerhetsdirektören Förbereda upprättandet av regiondirektörens krisledningsstöd anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Stödja och följa upp det systematiska säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen. Bevaka och analysera hot eller risker som påverkar eller kan påverka Västra Götalandsregionen. Samordna analys av och utvärdera Västra Götalandsregionens samlade arbete före, under och efter en kris. Ansvara för årlig rapportering till regionstyrelsen och andra myndigheter gällande Västra Götalandsregionens krishanteringsförmåga. Se MSB:s föreskrifter MSBFS 2014:8.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 10 Beredskapschef Har det övergripande ansvaret för katastrofmedicinsk beredskap i Västra Götalandsregionen, anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Upprätta regional katastrofmedicinsk plan. Ansvara för katastrofmedicinsk planering, utbildning och övning. Utveckla en regional stabsarbetsplan, som utgångspunkt för stabsarbete hos regionens utpekade samhällsviktiga verksamheter. Erbjuda stöd till förvaltningar/bolag avseende utveckling och kvalitetssäkring av stabsarbetet. Upprätthålla funktionerna regional tjänsteman i beredskap (RTiB) och regional beredskapsläkare (RBL) samt att RTiB kan bedöma, aktivera och stödja drabbad förvaltning/bolag samt regionledning. Vid händelse samordna och stödja berörda verksamheter genom regional krisledningsstab på PKMC alternativt som Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) för hälso-och sjukvården. Ansvara för säkerhetsskydd inom Västra Götalandsregionen Smittskyddsläkare Har det övergripande ansvaret för upprättandet av krishantering inom sitt verksamhetsområde anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Vid en smittskyddshändelse samordna, stödja/leda berörda verksamheter. Upprätta regional epidemiplan inklusive pandemiplan. Kommunikationsdirektör Har det övergripande ansvaret för strukturen och uppbyggnaden av en fungerande kriskommunikation anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Upprätthålla funktionen TiB/pressjour. Vid en kris eller hot om kris upprätta funktion för regional samordning av krisinformation och i vissa fall ledning och styrning av kris Upprätta kriskommunikationsplan.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 11 Förvaltningschef eller motsvarande Förvaltningschef/motsvarande ansvarar för verksamhetens systematiska säkerhetsarbete. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Privata vårdgivare Den privata vårdgivarens krishanteringsorganisation ska följa Krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen 2015 2018. Vårdenheten ansvarar för att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22). Beredskapen ska baseras på planering tillsammans med andra leverantörer och sjukhus. Regionservice Regionservice är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde (städ, inköp, logistik med mera) anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Vid behov ingå i berörda verksamheters krisorganisation. VGR IT VGR IT är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan leverantör av tjänster och varor till Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att teknisk infrastruktur som kommunikationsnät, datahallar och IS/IT tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Vid behov ingå i berörda verksamheters krisorganisation.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 12 Västfastigheter Västfastigheter är inom sin verksamhet ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde (vatten, el, gaser osv.) anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Utforma krishanteringsklausul och kontinuitetsplan i avtal mellan medialeverantör (vatten, el, gaser osv.) och Västra Götalandsregionen. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Vid behov ingå i berörda verksamheters krisorganisation. Västtrafik Västtrafik är ansvarig för krishantering inom eget verksamhetsområde och dess underleverantörer anpassad till Västra Götalandsregionens krishanteringsprocess. Se under rubriker Generella förberedelser och Ansvar förebygga och förbereda inför en kris. Detta innebär även att: Planera och förbereda för att vid behov kunna genomföra evakuering av människor samt transport av varor och produkter. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställa att interna leveranser och tjänster har en hög robusthet. Arbetet ska bygga på risk- och sårbarhetsanalyser. Vid behov ingå i berörda verksamheters krisorganisation.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 13 Krisledningsorganisation Varje förvaltning/bolag och samhällsviktiga verksamhet har ett ansvar att hantera en kris och dess konsekvenser, men också ansvar för sin del i krishanteringssystemet i Västra Götalandsregionen. Aktiviteter vid en kris Följande aktiviteter är styrande för respektive förvaltning/bolag, inklusive samhällsviktig verksamhet, vid en kris: Aktivera krisledningsorganisationen. Aktivera kriskommunikationsplan. Informera och samverka med RTiB. Upprätta dialog och samverkan med berörda aktörer. Säkerställa att lägesbild upprättas och kommuniceras till övriga berörda aktörer i krisen. Se kriskommunikationsplan. Dokumentera krisarbetet. Efter krisen utvärdera och återrapportera krisarbetet till regiondirektören. Särskild fördelning av aktiviteter samt aktivering av krishantering Krisledningsnämnd Aktivering Regiondirektören informerar ordförande i krisledningsnämnden vid hot om eller inträffad kris. Krisledningsnämndens ordförande alternativt vice ordförande fattar beslut i varje enskilt fall, om händelsen är av sådan art (extraordinär händelse) att krisledningsnämnden ska aktiveras. Uppgifter vid extraordinära händelser Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden enligt lag fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i Västra Götalandsregionen, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Beslut som krisledningsnämnden tar under en extraordinär händelse ska anmälas till följande fullmäktigemöte.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 14 Regiondirektören Aktivering Regiondirektören aktiveras av ansvarig förvaltnings-/funktionschef/motsvarande när en kris inträffar eller förväntas inträffa och kan allvarligt påverka Västra Götalandsregionen verksamhet. Är läget akut aktiveras regiondirektören genom regional tjänsteman i beredskap (RTiB). Uppgifter vid hot om eller inträffad kris Regiondirektören leder den strategiska krissamordningen. Den strategiska samordningen innebär bland annat att: initiera och informera krisledningsnämnden vid behov utse ansvarig funktion för operativ ledning/samordning av krisen vid behov upprätta en stab för strategisk samordning vars uppgift är att o följa krishanteringsarbetet o samordna krisinformationen och utforma en regional lägesbild o strategisk samverkan med övriga berörda samhällsfunktioner o staben bemannas inledningsvis av regiondirektörens krisledningsstöd. Till regiondirektörens förfogande finns den samlade krisledningsorganisationen. Se bilaga 2. Regiondirektörens krisledningsstöd Aktivering Krisledningsstödet aktiveras om grundläggande värden och skyddsvärda objekt är hotade eller påverkade av en kris. Krisledningsstödet kan se olika ut, beroende på krisens art. Kommunikations- och säkerhetsstrategisk kompetens ska dock alltid vara en del i stödet. Uppgifter vid hot om kris eller kris Regiondirektörens krisledningsstöds uppgifter är att Följa att krishanteringsarbetet fungerar och att nödvändig samordning upprättas. Analysera och bearbeta uppgifter om händelsen och ta fram långsiktiga konsekvensanalyser. Samla in uppgifter om händelsen och ge förslag till regionledningen på inriktning av strategiska insatser. Efter beslut av regiondirektören ta ansvar för och leda kriskommunikationen i Västra Götalandsregionen, se kriskommunikationsplan. Kan ingå i regional krisledningsstab alternativt i RKML
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 15 Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) och regional krisledningsstab Aktivering Regional krisledningsstab alternativt RKML aktiveras på initiativ av RTiB vid hot om eller inträffad allvarlig händelse eller extraordinär händelse. Uppgifter: Vid hot om eller inträffad händelse av medicinsk karaktär, ta över och leda hälso- och sjukvården samt samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå, se regional katastrofmedicinsk plan. Vid hot om eller kris som berör andra förvaltningar/bolag i regionen, upprätta en regional krisledningsstab som samordnar och stödjer berörda verksamheter. Vid en extraordinär händelse tar krisledningsnämnden över ledningsansvaret och RKML/regionala krisledningsstaben har en stödjande funktion gentemot krisledningsnämnden. Smittskyddsenheten Aktivering Kontakt tas med jourhavande TiB/smittskyddsläkare via någon av Västra Götalandsregionens sjukhusväxlar eller RTiB. Uppgifter Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom regionen och ska planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet. Under en pandemi ansvarar smittskyddsläkaren för epidemiledningen (Se vidare: Socialstyrelsen; Beredskapsplanering för pandemisk influensa, Kommunikationsplanering för pandemisk influensa och Beredskapsläkemedel tillgång och tillgänglighet)
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 16 Samhällsviktiga verksamheter En samhällsviktig verksamhet är av sådan betydelse att bortfall av eller svår störning i verksamheten skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Verksamheterna är nödvändiga eller mycket väsentliga för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Västra Götalandsregionen har utpekat följande verksamheter som samhällsviktiga verksamheter: Alingsås lasarett Angereds Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs Sjukhus Kommunikationsavdelningen NU-sjukvården Närhälsan Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Regionledningen Regionservice Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs Sjukhus Smittskyddsenheten Södra Älvsborgs Sjukhus VGR IT Västfastigheter Västtrafik Den samhällsviktiga verksamheten ska ha en Tjänsteman i Beredskap (TiB) nåbar via telefon eller sökare dygnet runt under alla dagar. I de samhällsviktiga verksamheter där TiB saknas kan efter överenskommelse en annans förvaltnings TiB eller RTiB företräda förvaltningen. Övriga förvaltningars/ funktioners krisorganisation Aktivering Respektive förvaltning aktiveras genom sin utpekade kontaktfunktion.
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 17 Bilaga 1 Allvarlig händelse Extraordinär händelse Geografiskt områdesansvar Katastrof Kris Krishantering Krisledningsförmåga MSB Operativ förmåga RBL Riskhantering RKML RTiB Definitioner Händelse som är så omfattande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. (Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen. De skall verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation. Allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav, trots adekvata åtgärder, inte längre kan upprätthållas. En händelse som drabbar människor och samhälle och/eller hotar Västra Götalandsregionens grundläggande värden och funktioner. Förmåga att kunna hantera en kris som inträffar. Bygger både på krisledningsförmåga och operativ förmåga. Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten. Fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområdet, att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser. Genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Regional beredskapsläkare Riskhantering handlar delvis om ledningens strategi för att styra organisationen, att arbeta för en högre säkerhet, utveckling av styrmedel, ansvarsfördelning mm. Riskhantering ses som koordinerade aktiviteter för att styra och kontrollera en organisation med avseende på dess risker. Regional Katastrofmedicinsk Ledning Regional Tjänsteman i beredskap
Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen 18 Samhällsviktig verksamhet Sektorsansvar SKL Systematiskt säkerhetsarbete TiB En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. www.krisinformation.se Sektorsansvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetet omfattar: Riskhantering är samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på risk. Landsting och regioner ska enligt lag genomföra risk-och sårbarhetsanalyser där samhällsviktiga verksamheter, kritiska beroenden och planerade och genomförda åtgärder med hänsyn till analysens resultat ska ingå. Kontinuitetshantering är planering för att kunna upprätthålla verksamhet och processer för att skapa en nödvändig förmåga till funktionalitet oavsett händelse Hantering och erfarenhetsåterföring är att, från incidenthantering till krishantering, skapa förutsättningar för att en händelse effektivt ska kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten ska upprätthållas. Och att efter en händelse analysera, utvärdera och återföra erfarenheter till regionens övriga verksamheter. Tjänsteman i Beredskap Funktion inom Västra Götalandsregionen som har kunskap om sin egen organisation har kunskap om Västra Götalandsregionens Krishanteringsorganisation har hög tillgänglighet (beredskap dygnet runt alla dagar på året) är lätt att kontakta för andra aktörer samt kunna svara inom en kortare tidsperiod har tydligt ansvar med befogenhet att vidta åtgärder utifrån sitt uppdrag