Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid.

KUNGÖRELSE Vingåkers kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde i Åbrogården, stora salen, 2015-04-20, kl. 14.00. Sammanträdet kan även ses på Web-TV på Vingåkers kommuns hemsida, www.vingaker.se. 1 (1) Ärenden 1. Val av justerare 2. Frågor från allmänheten 3. Frågor från fullmäktigeledamöter 4. Information från förvaltningarna 5. Investeringar 2015 6. Bredbandsstrategi 2015-2020 för Vingåkers kommun 7. Rapport om ej verkställda beslut enligt SOL och LSS 8. Revidering av revisorernas reglemente 9. Ägardirektiv och bolagsordning för Vingåker Vatten och Avfall AB och Sörmland Vatten och Avfall AB 10. Delgivningar 11. Valärenden Handlingar till ovanstående ärenden finns tillgängliga på kommunkontoret under expeditionstid. Jörgen Larsson Ordförande Ayse Mertoglu Sekreterare Allmänhetens frågestund Du är välkommen att ställa frågor till politikerna vid kommunfullmäktiges sammanträde. Dina frågor besvaras direkt efter sammanträdets inledning. Frågorna ska anmälas till Kommunledningsförvaltningen, 643 80 Vingåker senast torsdag 16 april 2015. För att få svar på dina frågor förväntas du närvara vid sammanträdet. Förestående kungörelse är i laga ordning anslagen på kommunens officiella anslagstavla 2015-04-10. Britt-Marie Lindström VK300S v1.0 040416, Kungörelse 150420 1

Datum 2015-04-09 1 (1) Kommunfullmäktige Tid: Måndag den 20 april 2015, kl. 14:00 Plats: Åbrogården, Vingåker Jörgen Larsson Ordförande Ayse Mertoglu Sekreterare Kulturskolan uppträder på kommunfullmäktiges sammanträde. Föredragningslista Närvaro Godkännande av dagordning Val av justerare Frågor från allmänheten Frågor från fullmäktigeledamöter Ärenden med tjänsteman närvarande Dnr. Sidnr. 1. Information från förvaltningarna 3 2. Investeringar 2015 116/2015 4 3. Bredbandsstrategi 2015-2020 för Vingåkers kommun 252/2015 11 Övriga ärenden 4. Rapport om ej verkställda beslut enligt SOL och LSS 95/2015 30 5. Revidering av revisorernas reglemente 85/2015 35 6. Ägardirektiv och bolagsordning för Vingåker Vatten och 53/2014 43 Avfall AB och Sörmland Vatten och Avfall AB Inkomna ärenden och delgivningar 7. Begäran om entledigande 133/2015 71 146/2015 Valärenden 8. Fyllnadsval 28/2015 82/2015 124/2015 74 Välkomna! Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 34 E-post: kommun@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371 2

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-04-20 32 Sida Kf Dnr Information från förvaltningarna Förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar för informationen. Beskrivning av ärendet Förvaltningscheferna på kommunen informerar från sina nämnder. Beslutsunderlag Muntlig information Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-04-20 33 Sida Kf Dnr 116/2015 041 Investeringar 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige prioriterar husbilsparkering i Vingåker, omläggning av Villagatan, nya gator och torg i Tennisparken samt bredband, av de projekt som redovisas som synnerliga skäl med upplåningsbehov för 2015. Kommunfullmäktige upptar nya lån med maximalt 11,9 mkr för finansiering av investeringarna. Beskrivning av ärendet Ekonomichef, Elin Höghielm, informerar om investeringar 2015 till kommunfullmäktige. Ekonomichef redogjorde för kommunstyrelsen om kommunstyrelsens investeringar 2015-2017 och investeringar 2015 vid sammanträdet 30 mars 2015. Kommunledningsförvaltningen har belyst de investeringsprojekt som är aktuella och har i förslag till kommunstyrelsen delat in dem i två grupper, de som kan hanteras inom tilldelad investeringsram och de som ses som speciella med synnerliga skäl där upplåningsbeslut krävs. Politisk priortiering av dessa projekt krävs ur ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. 2015 2016 2017 Synnerliga skäl, upplåningsbehov tkr tkr tkr Husbilsparkering i Vingåker 1 200 0 0 Bro till Hacksta ö 3 000 500 200 Omläggning av Villagatan 2 700 0 0 Ny beläggning på Brukskvarnsallén, Läppe 1 500 0 0 Ny beläggning på Ekbacksvägen, Högsjö 1 000 0 0 Trafiksäkerhetsåtgärder G/C-väg 1 000 1 200 0 Trafiksäkerhetsåtgärder G/C-väg 1 500 1 500 0 Tennisparken, nya gator o torg 8 000 3 000 0 Utrustning sporthallar 750 Bredband 3 150 0 0 Summa synnerliga skäl, upplåningsbehov 23 800 6 200 200 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2015-03-15 Beslutsprotokoll 58 från kommunstyrelsen, 2015-03-30 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-03-15 Vår handläggare Elin Höghielm 0151-191 16, 073-066 38 39 elin.hoghielm@vingaker.se Till kommunstyrelsen 1 (4) Kommunstyrelsen, investeringar 2015-2017 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Godkänna förslag till investeringsplan för 2015-2017 avseende investeringsåtgärder inom tilldelad investeringsram. Sammanfattning Kommunstyrelsens investeringsram 2015 uppgår till 6.345 tkr. Investeringar därutöver kräver upplåningsbeslut. Kommunledningsförvaltningen har belyst de investeringsprojekt som är aktuella och har i förslag till kommunstyrelsen delat in dem i två grupper, de som kan hanteras inom tilldelad investeringsram och de som ses som speciella med synnerliga skäl där upplåningsbeslut krävs. Politisk priortiering av dessa projekt krävs ur ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har handlagt ärendet genom ekonomichef och samhällsbyggnadschef. Bakgrund Kommunstyrelsens investeringsramar uppgår enligt fullmäktigebeslut ( 136/2014 och 201/2014) till följande: VK101S v1.0 060208, tjut KS forslag investeringsplan 20 2015 2016 2017 6.345 tkr 6.575 tkr 6.575 tkr Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371 5

Investeringsvolymer utanför ovanstående belopp kräver upplåningsbeslut. Kommunfullmäktiges finansiella mål angående investeringar innebär att investeringar ska finansieras med egna medel, det vill säga utan att upplåning av nya pengar. Undantag kan dock göras om kommunfullmäktige anser att det föreligger synnerliga skäl. 2 (3) Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till investeringsplan för den aktuella perioden (se bilaga). Flertalet åtgärder är årligen återkommande och ska kunna hanteras inom den investeringsram som kommunstyrelsen förfogar över. Det handlar exempelvis om årliga asfalteringsarbeten, it-investeringar, digitaliseringsprojekt, arbetsmiljöåtgärder, trafiksäkerhetsåtgärder och tillgänglighetsanpassningar. Kommunledningsförvaltningen föreslår att nedanstående investeringsprojekt ska genomföras under 2015 inom den tilldelade investeringsramen. Förslag Förslag Förslag Investeringsprojekt 2015 2016 2017 tkr tkr tkr KS investeringsram, enl kf-beslut 141117* 6 345 6 575 6 575 Inom investeringsram Inventarier 50 50 50 Datainvestering 600 600 600 Digitalisering (inkl web, e-fakturor, cockpit) 665 450 450 Skyltar/belysningsåtgärder 50 200 100 Bemanningssystem 400 0 0 Arbetsmiljö 350 0 0 Alkolås, 10 st/år 150 150 150 Asfaltering/lappning av gator o trottoarer 1 300 1 300 1 300 Trafiksäkerhetsåtgärder vid skolor 600 500 500 Maskiner/vagnar till kosten 80 80 80 Inredning till nya kommunförrådet 100 0 0 Renovering av kontorsdelen på Specab 500 0 0 Trafikåtgärder Rätt fart 200 500 200 Centrumförnyelse/tillgänglighetsanpassning 1 000 1 000 1 000 Oförutsett 300 300 300 Summa 6 345 5 130 4 730 Diff jämfört med investeringsram 0 1 445 1 845 6

Kommunledningsförvaltningen ser också ett behov av att komma igång med flertalet större projekt som inte kan rymmas inom den investeringsram som kommunstyrelsen har. Investeringar utanför tilldelad investeringsram medför en belastning på kommunens likviditet som kräver nyupplåning, vilket i sin tur kräver beslut i kommunfullmäktige. Nedan framgår vilka större projekt som har initierats och bör påbörjas kommande år. Kommunledningsförvaltningen föreslår att dessa projekt prioriteras politiskt under treårsperioden då det inte är rimligt att alla projekt genomförs under 2015, varken ur ekonomisk eller tidsmässig synpunkt. De åtgärder som prioriteras att genomföras under 2015 ska också åtföljas av motsvarande upplåningsbeslut. 3 (3) 2015 2016 2017 Synnerliga skäl, upplåningsbehov tkr tkr tkr Husbilsparkering i Vingåker 1 200 0 0 Bro till Hacksta ö 3 000 500 200 Omläggning av Villagatan 2 700 0 0 Ny beläggning på Brukskvarnsallén, Läppe 1 500 0 0 Ny beläggning på Ekbacksvägen, Högsjö 1 000 0 0 Trafiksäkerhetsåtgärder G/C-väg 1 000 1 200 0 Trafiksäkerhetsåtgärder G/C-väg 1 500 1 500 0 Tennisparken, nya gator o torg 8 000 3 000 0 Utrustning sporthallar 750 Bredband 3 150 0 0 Summa synnerliga skäl, upplåningsbehov 23 800 6 200 200 När det gäller investeringen avseende bredband så är den knuten till ett projekt där kommunen har beviljats 50 procent medfinansiering från Post- och Telestyrelsen. Ovan redovisas kommunens egen del av investeringsbeloppet och den investeringen har redan i enlighet med tidigare fattade beslut påbörjats och finansieringen har hanterats inom kommunens koncernkonto. Därav kräver den inget upplåningsbeslut. Konsekvenser De investeringar som förslås genomföras med synnerliga skäl och med finansiering genom nyupplåning medför att kommunens skulder ökar med motsvarande belopp. All nyupplåning medför också en årlig driftkostnad genom den räntekostnad som uppstår. I budget 2015 finns inte täckning för räntekostnader med anledning av nyupplåning, vilket medför en kostnad som kommer att belasta kommunens resultat negativt. 7

Ränteläget i Sverige är för närvarande förmånligt och belastningen på kommunens ekonomi förväntas därför bli marginell vid nyupplåning. All nyupplåning bör ha en amorteringsplan för återbetalning inom överskådlig tid. 4 (3) Bilagor Förslag på investeringsplan för kommunstyrelsen 2015-2017 VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Marita Skog Kommunchef Elin Höghielm Ekonomichef Thorsten Schnaars Samhällsbyggnadschef 8

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-03-30 73 Sida Ks 58 Dnr 116/2015 041 Kommunstyrelsens investeringar 2015-2017 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till investeringsplan för 2015-2017 avseende investeringsåtgärder inom tilldelad investeringsram. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att påbörja arbetet med investeringsplan för 2016-2018. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige prioriterar husbilsparkering i Vingåker, omläggning av Villagatan, nya gator och torg i Tennisparken samt bredband, av de projekt som redovisas som synnerliga skäl med upplåningsbehov för 2015. Kommunfullmäktige upptar nya lån med maximalt 11,9 mkr för finansiering av investeringarna. Beskrivning av ärendet Ekonomichef, Elin Höghielm informerar om kommunstyrelsens investeringar 2015-2017. Kommunstyrelsens investeringsram 2015 uppgår till 6 345 tkr. Investeringar därutöver kräver upplåningsbeslut. Kommunledningsförvaltningen har belyst de investeringsprojekt som är aktuella och har i förslag till kommunstyrelsen delat in dem i två grupper, de som kan hanteras inom tilldelad investeringsram och de som ses som speciella med synnerliga skäl där upplåningsbeslut krävs. Politisk priortiering av dessa projekt krävs ur ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2015-03-30 74 Sida Forts. Ks 58 Förslag Förslag Förslag Investeringsprojekt 2015 2016 2017 tkr tkr tkr KS investeringsram, enl kf-beslut 141117* 6 345 6 575 6 575 Inom investeringsram Inventarier 50 50 50 Datainvestering 600 600 600 Digitalisering (inkl web, e-fakturor, cockpit) 665 450 450 Skyltar/belysningsåtgärder 50 200 100 Bemanningssystem 400 0 0 Arbetsmiljö 350 0 0 Alkolås, 10 st/år 150 150 150 Asfaltering/lappning av gator o trottoarer 1 300 1 300 1 300 Trafiksäkerhetsåtgärder vid skolor 600 500 500 Maskiner/vagnar till kosten 80 80 80 Inredning till nya kommunförrådet 100 0 0 Renovering av kontorsdelen på Specab 500 0 0 Trafikåtgärder Rätt fart 200 500 200 Centrumförnyelse/tillgänglighetsanpassning 1 000 1 000 1 000 Oförutsett 300 300 300 Summa 6 345 5 130 4 730 Diff jämfört med investeringsram 0 1 445 1 845 2015 2016 2017 Synnerliga skäl, upplåningsbehov tkr tkr tkr Husbilsparkering i Vingåker 1 200 0 0 Bro till Hacksta ö 3 000 500 200 Omläggning av Villagatan 2 700 0 0 Ny beläggning på Brukskvarnsallén, Läppe 1 500 0 0 Ny beläggning på Ekbacksvägen, Högsjö 1 000 0 0 Trafiksäkerhetsåtgärder G/C-väg 1 000 1 200 0 Trafiksäkerhetsåtgärder G/C-väg 1 500 1 500 0 Tennisparken, nya gator o torg 8 000 3 000 0 Utrustning sporthallar 750 Bredband 3 150 0 0 Summa synnerliga skäl, upplåningsbehov 23 800 6 200 200 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2015-03-15 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2015-04-20 34 Sida Kf Dnr 252/2014 534 Bredbandsstrategi 2015-2020 för Vingåkers kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar bredbandsstrategi 2015-2020 för Vingåkers kommun. Kommunfullmäktige ersätter IT-infrastrukturprogram 2012-2017 med bredbandsstrategi 2015-2020. Beskrivning av ärendet Bredbandssamordnare, Regina Westas, presenterar ärendet om Bredbandsstrategi 2015-2020 för Vingåkers kommun till kommunfullmäktige. Bredbandssamordnaren presenterade ärendet om Bredbandsstrategi 2015-2020 för Vingåkers kommun till kommunstyrelsen vid sammanträdet 30 mars 2015. Kommunledningsförvaltningen fick hösten 2014 i uppdrag att ta fram en ny bredbandsstrategi för Vingåkers kommun. Denna bredbandsstrategi är en första upplaga som inte innehåller någon grafisk profil än och det är enbart innehållet i form av text som önskas förmedlas. Bredbandstrategin kommer att ersätta befintligt IT-infrastrukturprogram från 2012. Syftet med bredbandsstrategin är att på en övergripande nivå fastställa att en långsiktig strategi för bredbandsinfrastrukturen i Vingåkers kommun. Beslutsunderlag Bredbandsstrategi 2015-2020 för Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande 11

BREDBANDSSTRATEGI 2015-2020 FÖR VINGÅKERS KOMMUN (Texten är inte korrekturläst) 12

Innehållsförteckning 3 Ordlista 4 Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Uppdrag 5 Syfte 5 Organisation 5 Målgrupper 6 Allmänt om bredband 6 Nytta med bredband 6 Användning av bredband 6 Privatpersoner 7 Företag 7 Offentlig sektor 8 Övergripande mål och strategier 8 Bredbandstrategi för Sörmland 9 IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige 9 Lätt och säkert att använda 9 IT:s roll för samhällsutvecklingen 9 Tjänster som skapar nytta 9 Det behövs infrastruktur 10 Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet 10 Kommunen som ägare av bredbandsnät 10 Kommunen som markägare 10 Allmänt 11 Bredbandsstrategi för Sörmland 11 Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland 15 Framtida behov 15 Bredband via telenätet (ADSL) 15 Mobilt bredband 15 Bredband via fiber och kabel 15 Fibernät i Vingåkers kommun 16 Mål i Vingåkers kommun 16 Kommunens roll 16 Mål i Vingåkers kommun 17 Handlingsplan 17 Genomförande 17 Övergripande strategier 17 Förväntat resultat 17 Prioriterade områden 17 Ekonomi 18 Ansvar 18 Tidsplan 18 Uppföljning och utvärdering 11 Regionalt utvecklingsprogram 12 Översiktsplan för Vingåkers kommun 12 IT-infrastrukturprogram för Vingåkers kommun 13 Projekt 13 Tidsenligt Lärande 13 InnoV 13 Digitala nämnder 14 Nuläge 14 Bredband via telenätet (ADSL) 14 Mobilt bredband 14 Bredband via fiber och kabel» 2 Bredbandsstrategi 132015-2020 för Vingåkers kommun

Ordlista 4G Fjärde generationens mobilnät (4G) har teoretiska överföringshastigheter upp till100 Mbit/s. Tekniken bygger på LTE (Long Term Evolution). ADSL ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) står för Asymmetrisk DSL. Det innebär att bandbredden till abonnenten i normalfallet är flera gånger större än från abonnenten. Bandbredd Bandbredd är skillnaden mellan den övre och den lägre avbrytande frekvensen, som t ex används vid informationsöverföring i radiokommunikation eller som släpps igenom ett signalfilter. Bandbredd mäts vanligtvis i Hertz [Hz]. Bandbredd är ett centralt begrepp i många områden, t ex inom elektronik. Bredband Bredband är ett enkelt sätt att sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer och många andra apparater till internet. Den tekniska definitionen på bredband är ett överföringsmedium som tillåter brett frekvensspektrum att användas utan att signalen förvrängs eller dämpas. Fiber Fiber är en anslutning som helt eller delvis baseras på optisk fiber. Optisk fiber, en särskilt typ av mineraliska glasfibrer, är avsedd för överföring av ljussignaler med mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation. Gbit/s Gbit/s (Gigabit per sekund) är en enhet för överföringskapalitet. Gbit/s är 1 000 ggr större än Mbit/s. Internet Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web, e-post och fildelning är Populära användningsområden för internet. Det har gjort det möjligt att kommunicera världen över och har en stor betydelse för många människor. IT IT är en förkortning av informationsteknik. Det är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Kabel-tv Kabel-tv är television som mottages på en punkt, en huvudcentral och därefter vidare sänder signalerna till en mängd hushåll. Varje kabelnät består, som namnet antyder av kablar, som installeras i marken och i fastigheter. Tvsignalerna distribueras från sändaren till mottagaren genom kabeln. Ett returaktiverat kabel-tv nät som kan erbjuda bredbandstjänster. Kaux Viktiga användningsområden för koax är bl a tv-teknik, mätsystem och datorkommunikation. Förr användes koaxialkabeln i telenätet, men sedan 1980 har fiberoptik i stor utsträckning ersatt koaxialkabel i Sverige. Mbit/s Mbit/s (Megabit per sekund) är en enhet för överföringskapacitet. Enheten omfattar 1 000 000 bit/s. En Mbit motsvarar 125 000 tecken, vilket i sin tur är ca 110 stycken A4-sidor. Mobilt bredband Mobilt bredband är ett samlingsnamn för bredbandstjänster som levereras via mobilnätet. Optisk fiber/optokabel Optisk fiber är en fiberbasrad infrastruktur. Optisk fiber är en tunn gasledning av kiseldioxid (glas), som överför information via ljus. Optisk fi ber används för dataöverföring. Med optokabel avses ett antal optofibrer i ett skyddande hölje. PPP PPP (Public Private Partnership) betecknar en form av offentlig upphandling där ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, t ex en infrastrukturinvestering. Det går att säga att det inte bara själva byggandet överlåts på ett privat företag, utan även finansiering och eventuellt drift. xdsl xdsl (Digital Subscriber Line), förkortat DSL eller xdsl, betyder fritt översatt digital abonnentanslutning. Det är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. Överföringshastighet Överföringshastigheten mäts i enheten bit per sekund. Det talas oftast om kilobit (1 000 bitar) eller megabit (1 miljon bitar) per sekund. Ju högre hastigheten är, desto snabbare är överföringen» 3 Bredbandsstrategi 142015-2020 för Vingåkers kommun

Sammanfattning Det här dokumentet utgör Vingåkers bredbandsstrategi. Det ersätter kommunens IT-infrastrukturprogram från 2012. IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för dagens samhälle. Framtiden kommer att medföra ett ökat behov av bredband och IT. Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige med det övergripande målet att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 90% av alla hushålla och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40% ha tillgång till bredband med den hastigheten. En förutsättning för att möta dessa mål är att dt finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. För att kunna uppnå målet krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen. I Vingåkers kommun levereras bredband via ADSL, mobila nätet, fiber eller koax idag. I stort sett alla nås, däremot varierar överföringskapaciteten. En fortsatt utbyggnad av både fast och trådlös IT-infrastruktur är nödvändig för att uppnå behovet hos användarna. Vingåkers kommun har samma vision som den regionala visionen som beskrivs i bredbandstrategin för Sörmland. För att möta upp den samhällsförändring som vi är mitt inne i och tillgodose efterfrågan från privatpersoner, företag och offentlig sektor har Sörmland en vision som eftersträvar att inkludera alla, utan undantag. För att uppnå målen och visionen i Vingåkers kommun krävs insatser i form av bl a utbyggnad av bredband av fiberbaserade nät, god planering i kommunens översiktsplan, ett nära samarbetet med markandens aktörer och samordning av bredbandssatsningar. Det blir en utmaning att säkerställa bredband både i tätorterna och på landsbygden.» 4 Bredbandsstrategi 152015-2020 för Vingåkers kommun

Inledning Bakgrund Vingåkers kommun har ett IT-infrastrukturprogram från 2012 som tar upp samma målbild som regeringens bredbandsstrategi, dvs att 40% av invånare och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband med 100Mbit/s år 2015 samt 90% år 2020. Trots delmålet om 40% år 2015 har endast 10% av invånare och företag i Vingåkers kommun tillgång till bredband om 100Mbit/s vid ingången av år 2015. Dessutom är de 10% fördelad nästan enbart inom tätorten Vingåker. 2013 ansökte Vingåkers kommun och stödbidrag för att bygga delar av stamnät ut till ett antal kransorter som beviljades hösten 2013. Projektarbetet med stamnätsbyggandet startade sen under våren 2014. För att Vingåker ska uppnå målen i IT-infrastruktur programmet från 2012 krävs stora insatser utöver att tillhandahålla delar av ett stamnät. I september 2014 sattes det nya regelverket för kommande stödbidrag för fiberutbyggnad på landsbygd. Sammataget med hårdare kriterier, en låg bidragsandel för Sörmland samt långa beslutstider för ansökningar, försvårar detta i stor grad möjligheterna för Vingåkers kommun att uppnå målen utifrån tidigare strategiska beslut. Det krävs en omfattande utbyggnad av nätinfrastrukturen på kort tid. Därför behöver en ny bredbandsstrategi för Vingåkers kommun tas fram. Uppdrag Kommunledningsförvaltningen fick hösten 2014 i uppdrag att ta fram en ny bredbandsstrategi för Vingåkers kommun. Denna bredbandsstrategi ersätter befintligt IT-infrastrukturprogram från 2012. Syfte Syftet med bredbandsstartegin är att på en övergripande nivå fastställa att en långsiktig strategi för bredbandsinfrastrukturen i Vingåkers kommun. Organisation Bredbandsstrategin har tagits fram av Bredbandssamordnare på kommunledningsförvaltningen i samverkan med IT-enheten, samhällsbyggnadsenheten och ekonomienheten under perioden november 2014 mars 2015. Målgrupper Bredbandsstrategin riktar sig främst till tjänstemän och politiker i Vingåkers kommun. Den riktar sig även till Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Målgruppen för bredbandsstrategin är slutkunder och marknadens aktörer: d v s privatpersoner, företag och bredbandsbolag.» 5 Bredbandsstrategi 162015-2020 för Vingåkers kommun

Allmänt om bredband Nytta med bredband IT och Internet är innovationer som har en stor betydelse för samhället. Sverige är, i ett internationellt perspektiv, ledande när det gäller tillgången till bredband och användning av IT. Studier visar att dessa instrument har varit en bidragande faktor till Sveriges tillväxt och utveckling senare år. Studier visar också att investeringar i elektronisk infrastruktur är samhällsekonomiskt lönsamma. IT och bredband har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Samhällsekonomiskt är det en miljövänlig teknik, då bl a arbetsresor kan sparas och transporter kan effektiviseras. Utmaningen är att se den nytta och de möjligheter som finns. En hög användning av IT och Internet kan skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det kan också hjälpa till att möta utmaningar som globalisering, klimatförändringar och den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. En hög användning av IT bidrar även till att utveckla kunskapssamhället. Bredband med en hög överföringskapacitet har en stor betydelse för såväl privatpersoner, företag, organisationer och offentliga förvaltningar. E-kommunikation bidrar till social tillgänglighet på det privata planet. För företagen kan bredband innebära förbättrade möjligheter till flexibilitet på arbetsmarknaden och gynnsammare förutsättningar att starta eget. Bredband ger möjligheter till utvecklad service, bättre tillgänglighet och effektivare verksamhet inom både sjukvård och offentlig förvaltning. Samtidigt kan det ge en åldrande befolkning möjligheter till meningsfull sysselsätning och vård i hemmet, med lägre kostnader för samhället som följd. Tillgång till bredband ger människor möjlighet att bo och arbeta både i tätorter och på landsbygden. Bredband handlar således i mångt och mycket om att ha en fungerande vardag. Bredband kan därför ses som en demokrati- och rättighetsfråga. Tekniken anses idag ha nått långt. Utvecklingen av IT-infrastrukturen kommer dock att fortsätta, eftersom teknikutvecklingen går fort fram och den globala konkurrensen ökar. För närvarande pågår stora satsningar på IT-infrastruktur i andra länder. Användning av bredband Sedan början av 2000-talet har infrastruktur för bredband successivt byggts ut i stora delar av Sverige. Bredband har kunnat erbjudas genom nyetablering av fiber, mobilnät som uppgraderats och byggts ut med 3Goch därefter 4G, teknikuppgradering av fasta nät som initialt byggdes för andra syften, exempelvis kopparnätet och kabel-tv-näten. Generellt i Sverige råder det betydande skillnader mellan olika delar av landet och i mellan olika kommuner. Den fasta bredbandsinfrastrukturen ansluter i huvudsak bostäder och arbetsställen. Vad som användarna uppfattar vara bra bredband varierar över tiden. Grundkraven är att bredbandet ska vara tillräckligt snabbt för att inte vara hämmande för de digitala tjänster man avser att använda det för. Det ska också ha en stabilitet som motsvarar dess betydelse för individerna eller verksamheten och det ska finnas att tillgå till en rimlig kostnad. Utvecklingen avseende hur och till vad Internet används har medfört en succesiv förändring av användarnas krav på bredbandens hastighet och tillförlitlighet. Bredband på upp till 10Mbit/s som tidigare ansågs vara en fullt tillräcklig bandbredd för de allra flesta användarna minskar succesivt och har i princip halverats i antal under de senaste fem åren. Trenden är att om ytterligare fem år kommer ytterst få ha fast bredband på hastigheter under 10Mbit/s om de kan välja. För de fasat infrastrukturerna har den utvecklingen ökat efterfrågan på fiber, framförallt på bekostnad bredband via det gamla kopparnätet, så kallat xdsl. Fast bredband via fiber är den infrastruktur som kan erbjuda högst hastighet och tillväxten av fiber är en direkt följd av den ökande användningen av Internet till allt mer bandbreddskrävande tillämpningar. Privatpersoner Privatpersoner tillbringar mer och mer tid på Internet och allt mer data överförs mellan datorer och annan elektronisk utrustning som kräver bredband. Hushållens bredbandsbehov förväntas fortsätta öka. Privatpersoner använder främst Internet och bredband för att göra ärenden, söka information och ta del av nyheter. Kommunikationen är vanligtvis enkelriktad, men trenden går mot en tvåvägskommunikation, med användare som både producerar och konsumerar innehåll i nätverk (såsom bloggar, fildelning och andra sociala me-» 6 Bredbandsstrategi 172015-2020 för Vingåkers kommun

dia). Det finns också en trend mot att använda kapacitetskrävande digitala media och underhållning mer i form av musik, tv, videoklipp och streamingtjänster. Digitala tjänster för olika funktioner för hushållen ökar och blir allt tillgängligare och användarvänliga. Exempelvis tjänster som digitala nycklar och alarm, fjärrstyrning av uppvärmning, belysning och luftkonditionering mm. Hos privatpersoner finns behov av att bredbandsnätet har en hög kapacitet. Hos privatpersoner finns också ett ökat behov av mobilitet och tillförlitlighet av Internet och bredbandstjänster. Den nya generationen ställer krav på social tillgänglighet avseende e-kommunikation. Företag Företag använder internet och bredband till att hantera dokument, sköta administration, ha delar av verksamheten online, lagra information och arbeta i virituella nätverk. Omfattningen av e-handel har ökat senare år. Användningen av video- och konferenssystem över Internet förväntas öka hos företag. Funktioner som låsoch larmsystem samt kameraövervakning skapar även det behov av stabilt bredband för näringslivet. Därutöver finns naturligtvis även företag vars affärsidé bygger på IT och Internet. Den areella näringen får ett allt mer ökat behov av bredband för att kunna nyttja bl. a digitala mjölkmaskiner. Företag har ett stort behov av bredbandsförbindelse med hög tillgänglighet och säkerhet, samt att bredbandsnät som har en hög kapacitet. Offentlig sektor I offentlig sektor används IT och Internet till att göra verksamheten mer tillgänglig för medborgarna genom att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster. Många offentliga förvaltningar har webbtjänster där medborgarna kan göra allt från att fylla i blanketter, välja skola, göra deklarationer och begära sjukpenning. Bredband är också ett ovärderligt verktyg för de som är anställda i offentlig sektor och andra användare såsom elever mm. Hemtjänsten kommer att få allt mer verktyg för att utföra en bra service som kräver bredband och tjänster som trygghetslarm kräver mycket stabilt och säkert bredband. Idag är flera kommuner aktiva på sociala media, såsom facebook, twitter och YouTube. För politikerna har användningen av sociala media även blivit ett viktigt instrument för att föra ut sitt budskap och för att kommunicera med väljarna.» 7 Bredbandsstrategi 182015-2020 för Vingåkers kommun

Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen har 2009 tagit fram en bredbandsstrategi för Sverige, som tydliggör politikens inriktning. Det övergripande målet i strategin är att Sverige ska ha bredband i världsklass. En förutsättning för att kunna uppnå målet är att det finns tillgång till bredband med hög överföringskapacitet i hela landet. Mål År 2015 40% av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100Mbit/s. År 2020 90% av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100Mbit/s. Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. För att kunna genomföra målen krävs insatser från olika aktörer: Marknadsaktörernas roll är att styra och driva den tekniska utvecklingen av bredband, genom utveckling av nya tjänster och investeringar i infrastruktur. Regeringens roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att aktörerna ges förutsättningar för sin verksamhet. För att målen ska uppfyllas föreslås ett antal insatser. De handlar om att ge bra förutsättningar för en fungerande konkurrens, en ny modell för frekvensförvaltning och främjande av investeringar i bredband i glesbebyggda områden. Offentlig sektors roll är som beställare med ansvar för att stimulera utvecklingen av nya tjänster och för etablering av infrastruktur. Behovet av bredband ska ingå i kommunens planerings-och utvecklingsarbete och i det regionala tillväxtarbetet. Offentlig sektor ska även vara förebilder och pådrivande för att alla ska ha tillgång till IT på samma villkor. Forskarsamhällets roll är att generera kunskap som kan förnya, förbättra och understödja utvecklingen av en konkurrenskraftig bredbandsteknik. Det civila samhällets- privatpersoner, företag och organisationers roll är som användare, kunder och kravställare. Samtliga har ett ansvar för att samverka för att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Målen bygger på att investeringar genomförs i det fasta nätet (utbyggnad av fiberbaserade nät och uppgradering av kabel-tv nät) och i det mobila nätet. En utbyggnad av ny teknik i det mobila nätet kommer att vara avgörande. För att det mobila nätet ska kunna leverera höga överföringshastigheter kräva att det har tillgång till frekvenser i tillräckligt breda och sammanhängande frekvensband. I glest befolkade områden kommer det att finnas behov av att hushåll och företag monterar en fast utomhusantenn för att få tillgång till bredband.» 8 Bredbandsstrategi 192015-2020 för Vingåkers kommun

IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige Regeringskansliet har tagit fram en digital agenda för Sverige och föreslagit ett nytt mål för IT-politiken: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Regeringen avser inrätta en digitaliseringskommision, som ska arbeta strategiskt med långsiktiga IT-politiska frågor. Agendan pekar ut behov av åtgärder inom fyra strategiska områden, med utgångspunkt från användarens perspektiv. Lätt och säkert att använda -Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. - Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet behövs. Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbar eller kunna starta och driva företag. -Användningen av IT och Internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit. Tjänster som skapar nytta -En enklare vardag för privatpersoner och företag samt en effektivare offentlig förvaltning ska skapas. - IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. - Det nationella arbetet inom e-hälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal, beslutsfattare inom hälsooch sjukvård och socialtjänster. -Elever och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg. Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. -IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande. Det behövs infrastruktur -Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt. -Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna demokrati, personlig integritet, tillväxt, ekonomisk och politisk stabilitet i samhället. -Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser. -Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt. -Sverige ska ha ett bredband i världsklass. IT:s roll för samhällsutvecklingen -I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning. -IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle. Jämställdhet inom IT-området ska öka kraftigt. -För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att mänskliga rättigheterna respekteras på Internet. -I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om uphovsrätt i den digitala miljön. -Användningen av IT i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna.» 9 Bredbandsstrategi 202015-2020 för Vingåkers kommun

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) har i samarbete med Konkurrensverket (KKV) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet. PTS fick i samband med regeringens bredbandsstrategi i uppdrag att genomföra riktade insatser mot kommunerna. Kommunen som ägare av bredbandsnät Kommunala aktörer bör träda in endast när det inte finns kommersiella förutsättningar. Kommunala verksamheter på bredbandsområdet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med transparent redovisning av kostnader. Kommunal självverksamhet och förfarande i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med konkurrenslagen förbjudas om det snedvrider eller hämmar konkurrensen eller är ägnande av snedvrida eller hämma konkurrensen. När kommunala aktörer ges tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerande villkor. I tillträde till den egna infrastrukturen ska kommunen beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen. I de fall kommunala stadasnät själva agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen regelbundet ompröva om rådande behov skulle kunna tillgodoses genom privat-finansierade aktörer. Kommunen bör verka för att kommunala bostadsbolag beaktar behovet av konkurrens och valfrihet för slutkunder. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör villkor för tillträde till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad. Kommunen bör beakta värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarkanden som övriga allmäna samhällsintressen när de tar fram en sådan policy. Kommuner bör hantera alla aktörers önskemål utan oskäligt dröjsmål och utan atta ställa upp ovidkommande villkor för tillträdet. Kommuner bör teckna markavtal på skäliga och icke diskriminerande villkor när det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad. Kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledning sker. Allmänt Kommuner ska i översikts- och detaljplanearbetet beakta behoven av bredbandsutbyggnad i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden och eftersträva en god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen. Kommuner bör främja parallelletablering av fiber där så är möjligt och lämpligt. Vid tecknande av avtal och muntliga överenskommelser ska kommuner ge privata och offentliga aktörer samma villkor, om det inte finns särskilda skäl för olika villkor.» 10 Bredbandsstrategi 212015-2020 för Vingåkers kommun

Bredbandsstrategi för Sörmland Under 2014 beslutades att en regional bredbandsstrategi ska tas fram av Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Samtliga kommuner i länet har varit aktivt involverade i framtagningen. Målsättningen är att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden samt att ligga till grund för handlingsplaner och utbyggnadsåtgärder i länet. Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland För individer, företag och offentliga organisationer blir digitala tjänster alltmer nödvändiga för att kunna kommunicera och fungera effektivt. I takt med att digitala tjänster påverkar och blir allt mer betydelsefulla i våra liv har bredband blivit ett drivmedel i det digitala samhället. Konsekvensen av att ha dåligt, eller inget bredband, är digitalt utanförskap. Vi vill se till allas möjligheter att använda digitala tjänster och därigenom ge alla lika villkor för möjligheterna att ta del av information och kommunikation. Vår vision för bredband i Sörmland är därför att alla har tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få är prisvärda - med minsta möjliga skillnad mellan olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt och att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster. Vår ambition på kort sikt är att inte bara undanröja de hinder som försvårar och fördyrar utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturer utan att även så långt det är möjligt aktivt engagera oss i frågan genom att samarbeta med marknadens aktörer. Efter bästa förmåga ska vi fortsätta att finansiera utbyggnad av bredband i kommersiellt svaga områden för att sträva efter ett digitalt innanförskap för alla i Sörmland. In i detta arbete tar vi med oss insikten att detta inte löses med en tillfällig kraftansträngning utan att de digitala infrastrukturerna blir allt mer samhällskritiska och kräver långsiktighet och är ett kontinuerligt arbete under överskådlig framtid. Ett arbete vars framgång är beroende av ett samarbete mellan kommunerna i Sörmland, regionförbundet och länsstyrelsen men också med utbyten av närliggande kommuner som har varit framgångsrika inom området. Regionalt utvecklingsprogram Regionförbundet Sörmland har tagit fram ett regionalt utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin 2020 Leva, växa, verka. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Det är visionen för det regionala utvecklings-arbetet i Sörmland. regionala arbetssättet och de fyra målen: 1. I Sörmland finns det goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. 2. Sörmland har starka samband med omvärlden. 3. Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. 4. Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. För det krävs insatser från många olika aktörer. Med Sörmlandsstrategin 2020 har vi nu ett verktyg för att samla kraft och kompetens hos alla aktörer som arbetar för Sörmlands bästa. Viktigast av allt är att vi arbetar tillsammans och drar åt samma håll. Sörmlandsstrategin 2020 samlar framförallt offentliga aktörer. Grundprincipen är att den egna organisationen i sitt vardagliga agerande ska vara drivande. In i detta arbete tar vi med oss insikten att detta inte löses med en tillfällig kraftansträngning utan att de digitala infrastrukturerna blir allt mer samhällskritiska och kräver långsiktighet och är ett kontinuerligt arbete under överskådlig framtid. Ett arbete vars framgång är beroende av ett samarbete mellan kommunerna i Sörmland, regionförbundet och länsstyrelsen men också med utbyten av närliggande kommuner som har varit framgångsrika inom området. Utgångspunkten för genomförandet av Sörmlands strategin 2020 är den gemensamma visionen, det» 11 Bredbandsstrategi 222015-2020 för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun Kommunens översiktsplan från 2010 tar inte upp bredband och IT utöver det som beskrivs under rubriken Telekommunikation: Kommunen ska verka för en utbyggnad av bredband och god täckning av mobiltelefonnätet. Olämpliga placeringar av master och antenner bör undvikas. Antalet master ska minimeras genom att samutnyttja dessa och använda höga lägen vid placering av mobiltelefonantenner. Basstationer för mobiltelefonnätet ska inte placeras på eller intill förskolor och skolor. IT-infrastrukturprogram för Vingåkers kommun Vingåkers kommun har ett IT-infrastrukturprogram, som fastställdes av kommunfullmäktige 2012. IT-infrastrukturprogrammet togs fram för att ersätta tidigare program i och med att nya förutsättningar angående bredbandsverksamheten, på grund av ökad efterfrågan, nya bidragsmöjligheter och kopparnätets osäkra framtid. Av IT-infrastrukturprogrammet framgår att visionen för programmet är att åtgärdena som beskrivs i det ska möjliggöra för kommunen att med egna insatser och genom ett regionalt samarbete gör IT-infrastrukturen till ett naturligt verktyg för boende och näringsliv i kommunen. IT-infrastrukturprogrammet ska stödja och främja denna vision.» 12 Bredbandsstrategi 232015-2020 för Vingåkers kommun

Projekt Tidsenligt lärande - en satsning för att förändra lärmiljön i Vingåkers kommuns grundskolor. Vingåkers skolor behövs väl fungerande och stimulerande lärmiljöer. Detta förutsätter såväl en professionell, kompetent lärarkår och skolledning, som tillgång till ett brett utbud av verktyg för lärande. Vi är skyldiga att erbjuda alla våra elever en skolmiljö där lärprocesser stöds av många olika verktyg för att på bästa sätt möta elevernas förutsättningar och tillgodose deras behov. Datorer och lärplattor är verktyg för lärande som bidrar till lärmiljöns mångfald. Det är dock inte tekniken i sig som är det viktiga, utan de möjligheter den erbjuder. Möjligheter att skapa, kommunicera, och samarbeta på ett sådant sätt att elevens kreativitet får utlopp och stimulans i lärandet. Det är viktigt att skolan tar tillvara på den innovativa kraft som IKT innebär för att främja entreprenörskap i skolan. Skolan får inte längre framstå som en digital analfabet för de ungdomar som går där och som är uppväxta i den digitala världen. Då går skolans trovärdighet förlorad. Vi vill därför göra en satsning på tidsenliga lärverktyg i förskola, särskola och grundskola, och därmed ge våra barn och ungdomar de bästa möjligheterna att lyckas i skolan och förverkliga sina drömmar. Det är en satsning som kommer att gynna eleverna på många sätt inte minst genom att det gör Vingåkers skolor till attraktiva arbetsplatser som kommer att locka de duktigaste pedagogerna till kommunen. InnoV - Innovativa servicelösningar i Högsjö Projektet löpte mellan juni 2013 och december 2014 och syftade till: Att få människor i och omkring Högsjö att känna att de har en bra service, och om all den servicen inte är på plats, ha en plan för hur man når fram till den. Arbetet i Högsjö ska sedan stå som en arbetsmodell för andra mindre orter på landsbygden i Vingåkers kommun Det behov som projektet InnoV identifierade under projektets gång för att skapa förutsättningar för framtida servicelösningar, som ofta är digitalt baserade är en väl utbyggd IT-infrastruktur. Så väl service i form av dagligvaror, betaltjänster, tillgång till e-handel, nöjen, utbildning, vård och omsorg kräver en stabilt fungerande IT-infrastruktur med höga hastigheter. Vid start av så kallade Servicepunkter på landsbygden är tillgång till bredband en nödvändighet. Digitala nämnder För att minska pappersförbrukningen i Vingåkers kommun är digital nämnd viktigt. Kommunfullmäktige skall digitaliseras och detta innebär att de förtroendevalda förses med läsplattor samt utbildas i rutiner och hantering av läsplattor i samband med införandet. Målet är att till första fullmäktige 2015 införa digitalt kommunfullmäktige.» 13 Bredbandsstrategi 242015-2020 för Vingåkers kommun

Nuläge Bredband via telenätet (ADSL) Bredband via det kopparbaserade analoga telenätet, ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line), är den dominerande tekniken för bredband idag. Täckningen för ADSL enligt PTS bredbandskartläggning 2011 är 93% av befolkningen och 87% för kommunens respektive arbetsställen (100% respektive 100% för tätbebyggt område och 80% respektive 76% för gelsbyggt område). Då fanns det 7 stycken telestationer som inte hade ADSL, sedan dess har ett växande antal stationer lagts ned och kommunen och kommuninvånare har fått information om att ytterligare stationer kommer att stängas ned under 2015-2016. Mobilt bredband Användandet av internet och digitala tjänster är dock inte avgränsat till hemmet eller arbetsplatsen dit fiber kan nå. Behoven finns där i alla situationer, även när användarna är mobila. Därför är det trådlösa bredbandet minst lika viktigt som det fasta. Det är sällan lika snabbt men har fördelen att det fungerar även utanför hemmet och arbetsplatsen, i bästa fall nästan överallt. Numer ansluts också allt fler terminaler trådlöst oberoende om det är inomhus eller utomhus. Trådlöst bredband kan antingen vara av typen mobilt bredband (4G) eller WiFi. För att möta den ökade efterfrågan på gränslös kommunikation krävs en stor utbyggnad av trådlös access. Eftersom exempelvis pris och kapacitet upplevs som begränsande i mobilnät har efterfrågan på WiFi ökat under senare år. Post- och telestyrelsen bredbandskartläggning i slutet av 2013 visar att situationen i Sörmland var strax under riksgenomsnittet på flera områden. Av PTS kartläggningen framgår att alla hushåll och arbetsställen i länet täcks av mobilt 4G, åtminstone för mobiltelefonitjänsten utomhus. Beräknad mobiltäckning för telefonitjänsten är dock inte detsamma som att man från sin smartphone kan använda alla de tjänster man önskar. Täckningen varierar för olika tjänster. Datahastigheten i mobilnät är högst närmast basstationen och kan där medge användning av video och andra krävande applikationer. Längst ut från basstationen medger kapaciteten att endast telefoni och meddelandetjänster fungerar. Täckningen för mer bandbreddskrävande tjänsterna än telefoni och sms är således långt ifrån heltäckande i regionen, sådana täckningskartor saknas dock. En indikation på den generella kvalitén på mobilnäten i Sörmland är den genomsnittliga hastighet som användarna i praktiken mäter upp från sina terminaler. Den informationen kan hämtas från tjänsten bredbandskollen som Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) sammanställer. I jämförelse med ett antal närliggande län erbjuder flera av operatörerna lägre kapacitet i mobilnäten i Sörmland. Bredband via fiber och kabel Fiber är den teknik som har bäst kapacitet och tillgänglighet. Fiber- och kabelbaserade bredbandsnät finns framförallt tillgängligt i tätorterna i Sverige. År 2013 var tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s enligt PTS för Sörmland på 50% för hushållen och strax under 40% för länets arbetsställen. Med tillgång till bredband avses enligt PTS tolkning att det finns fiber någonstans i närheten på drygt 300 meter från exempelvis bostaden. Om man ser på utbyggnaden utifrån perspektivet att åtminstone respektive fastighet i framtiden bör vara ansluten med fiber är bilden en annan. Uppskattningsvis är det inte mer än högst 35% av alla fastigheter i Sverige som är anslutna med fiber, och eftersom Sörmland inte ligger bättre till än riksgenomsnittet ur denna aspekt återstår att fiberansluta 65% av fastigheterna i Sörmland. I Vingåkers kommun är det idag endast 10% som har tillgång till fiber.» 14 Bredbandsstrategi 252015-2020 för Vingåkers kommun