Beräkning av U-värde för hus



Relevanta dokument
Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Bilaga C. Formler för U-värden - Byggdelar ovan mark

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

PAROC Värmeberäkningsprogram

Resultat från Um-beräkning

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Termisk beräkning mellan fönsterkarm och yttervägg enligt detalj: Detalj 1 Fönster - stdmassivvägg med iso (sidoanslutning)

Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg

klimatvägg Foto: AB Helsingborgshem

Sveby PM Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar

Hemlaboration i Värmelära

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Beräkningsrapport för uppvärmningsenergi enligt ISO 13790:2004

Resultat från Um-beräkning

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Beräkning av köldbryggor saknas en gemensam definition?

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10, ,5 7 7 Tak 10,5 10, ,5 7 7 Fönster Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

TEKNISK BESKRIVNING. Thermomur 350 Väggsystem. Väggsystem för: Bostäder. Kontor. Fritidshus. Industribyggnader. m.m. EnergiJägarna & Dorocell AB


Vilka nivåer är möjliga att nå

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

Resultat från Um-beräkning

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover

Byggnadstypologier Sverige

Renovering och tilläggsisolering

easy-house Friggebodar Moderna, underhållsfria och färdigt isolerade

ENERGIUTREDNING AV KV. SALLADEN NR. 9

HUSBYGGNADSTEKNIK ht Kursprogram

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

Handläggare Svante Fahlén VIKTOR RYDBERGSGATAN UPPSALA

Köldbryggors inverkan på klimatskärmens värmeisolering i flerbostadshus med trästomme

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Köldbryggsanalys av kantbalk i passivhus

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Datum: Företag: Byggherre: A-hus Uppvärmning i bostaden via vattenburen golvvärme på plan 1, vattenburna radiatorer på plan 2

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

I avsnittet om grund och källare finns lösningar som används till många typer av byggnader.

A161TG Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

Byggnadsklassificering

SORTIMENT YTTERDÖRRAR BYGGDEKOR

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Bilaga 4. Beräkningar i Vip- Energy Renoverad byggnad med 2.7 fönster

BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT

Instruktioner för ansökan om bygglov samt anmälan av anmälningspliktig åtgärd

Elit Tradition 2+1. Fönsterfakta 1 (7) Familj Sidhängda fönster EKU, EKU2, EKU3, altandörr EKUD/EKUD2

Santex Fasadpartier. Rum för ett nytt liv

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

Lakka eko U-värde 0,16!

easy-house Friggebodar Moderna, underhållsfria och färdigt isolerade

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011

JANSSON ANNA-LISA Svante Fahlén RASBOKILS-ÅRBY SVARVARBOL UPPSALA

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

easy-house Friggebodar Moderna, underhållsfria och färdigt isolerade

LEVERANSPLAN NO B

Energideklarationen, vinst eller förlust för ägare av äldre småhus?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345

Detaljerad uppdragsbeskrivning med bilder

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Harby 37:2

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Datum: Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Copyright TOOLBOCKX Alla rättigheter reserverade

Fuktsäkra konstruktioner

Fönster, fönsterdörr, vikfönster, terrassdörr SFB 1074 med lågt U-värde

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, Jönköping

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Bilaga G Indata Energiberäkningar

ANSVARSFÖRDELNING BRF - BRH BRF BRH BRF = Bostadsrättsföreningen, BRH = Bostadsrättshavaren (medlemmen)

NSP Brasvärme -funktion och design

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut


LECA Murverk. Projekteringsanvisning

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

RAPPORT R Lidköpingsvägen, Hammarbyhöjden. Trafikbullerutredning. Antal sidor: 11

Copyright TOOLBOCKX Alla rättigheter reserverade

Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19

Gyproc Handbok 8 Gyproc System. Systembeskrivning Gyproc THERMOnomic. Uppbyggnad av system Gyproc THERMOnomic.

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Bilaga H. Konstruktiv utformning

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg Författare Anna Vesterberg

Transkript:

Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen Beräkning av U-värde för hus Peter Lundmark a a SICOMP AB, Box 271, SE-941 26 Piteå Sammanfattning I denna rapport beskrivs hur U-värdet för ett hus beräknas. Rapporten är en sammanfattning av Byggboken flik 7. Byggregler och isolerteori, mars 1996. Nyckelord: U-värde Distributions lista (endast för konfidentiella rapporter) Organisation Namn Kopior 2006 SICOMP AB Sida 1 (1)

Innehåll Sida 1. Inledning 3 2. Metod 3 3. Exempel på formulär 12 4. Referenser 13 Bilagor antal sidor Bilaga 1. Kalkylblad för beräkning av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten 1 2006 SICOMP AB Sida 2 (2)

1. Inledning Denna rapport är utarbetad inom projektet Lätta, självbärande karossmoduler, VINNOVAs diarienummer 2004-00720, projektnummer P25335-1. Målet med projektet är att reducera strukturvikten med 30% på ett antal självbärande karossmoduler genom att utveckla nya kostnadseffektiva design- och materialkoncept med sandwichteknik. En av de utvalda modulerna är ett moduluppbyggt fritidshus. I denna rapport beskrivs hur beräkningen av värmeisolationsförmågan för ett hus kan göras. 2. Metod Här nedan finns de steg som behövs för en fullständig U-värdesberäkning av en byggnad beskrivna. Denna rapport är en sammanfattning av [1]. Ett exceldokument, se bilaga 1, är framtaget för att på ett enkelt sätt kunna beräkna U-värdet för en byggnad. Till att börja med så måste två grundbegrepp förklaras: kl är den klassificerade värmekonduktiviteten [W/m C] p är den praktiskt tillämpbara värmekonduktiviteten [W/m C] 1. Hitta kl för alla ingående material (datablad) 2. Beräkna p genom att eventuellt korrigera för fuktig miljö genom att addera w för alla ingående material. w kan fås ur Tabell 1. p = kl + w (1) 2006 SICOMP AB Sida 3 (3)

Tabell 1. w för olika fuktiga miljöer 3. Beräkna värmemotståndet R T (svensk standard SS 02 42 02) Byggdelar med homogena materialskikt R T = R si + d 1 / p1 + d 2 / p2 + d 3 / p3 +...+R se (2) d i är tjockleken för de olika materialen, se Figur 1. R si är övergångsmotståndet vid insidan [m 2 C/W], R si = 0.13 R se är övergångsmotståndet vid utsidan [m 2 C/W], R se = 0.04 2006 SICOMP AB Sida 4 (4)

Figur 1. Geometri för homogen struktur Byggdelar med icke homogena materialskikt Att beräkna det totala värmemotståndet i icke homogena byggnadsdelar är mer komplicerat. Man använder två sätt: U-värdesmetoden och -värdesmetoden. För att få fram ett korrekt värde på R T så ska man enligt svensk standard räkna enligt båda metoderna och sen ta medelvärdet av resultaten. a) U-värdesmetoden (ger R T ) När man använder denna metod så delar man in byggnaden i flera fält, tvärs genom konstruktionen. I Figur 2 är dessa kallade A-D. Figur 2. Geometri för icke homogen struktur, U-värdesmetoden. För varje fält beräknar man totala U-värdet från luft till luft. Se varje fält som en byggnadsdel med homogena skikt. 2006 SICOMP AB Sida 5 (5)

Fält A: R TA = R si + d 1 / pa1 + d 2 / pa2 + d 3 / pa3 + R se ( pa1 = pa2 ) (3) Fält B: R TB = R si + d 1 / pb1 + d 2 / pb2 + d 3 / pb3 + R se ( pb1 = pb2 = pb3 ) (4) Gör motsvarande för skikt C och D invertera dem så att man får U-värdet för varje fält. U A = 1/R TA osv. (5) Hela konstruktionens sammanvägda U-värde får man enligt: U = p A U A + p B U B + p C U C + p D U D (6) där p i är fältens andel av totalytan Hela konstruktionens värmemotstånd, R T, får man om man inverterar U. b) -värdesmetoden (ger R T ) När man räknar med -värdesmetoden så delar man in byggdelen i flera materialskikt, längs med konstruktionen, se Figur 3. Figur 3. Geometri för icke homogen struktur, -värdesmetoden. För varje skikt beräknar man ett sammanvägt -värde. Börja med skikt 1 och räkna fält för fält med formeln: 1 = p A pa1 + p B pb1 + p C pc1 + p D pd1 (7) 2006 SICOMP AB Sida 6 (6)

När man har -värden för varje skikt och kan alltså se hela konstruktionen som en hel byggdel med homogena materialskikt. Detta ger: R T = R si + d 1 / p1 + d 2 / p2 + d 3 / p3 + R se (8) R T antas vara medelvärdet av de två metoderna. R T = (R T + R T )/2 (9) 4. Beräkna det praktiskt tillämpbart väremotstånd R p genom att korrigera beräknat R T för fuktig miljö, se Tabell 2. R p = R T - R w (10) Tabell 2. R w för fuktig miljö. 5. Bestäm korrektionen U f för inverkan av fästanordningar U f n A j j = (11) d i där väljs ur Tabell 3 j är stålets värmekonduktivitet [W/m C] n är antal infästningar per m 2 A j är infästningarnas tvärsnittsarea i m 2 d i är isolerskiktets tjocklek i m 2006 SICOMP AB Sida 7 (7)

Tabell 3. Koefficienter för fästanordningar. 6. Bestäm den generella korrektionen U g för arbetsutförande, se Tabell 4 Tabell 4. U g generellt påslag för olika konstruktioner. 7. Bestäm korrektionen U k för konstruktiv utformning, se Tabell 5 2006 SICOMP AB Sida 8 (8)

Tabell 5. Påslag för konstruktiv utformning 2006 SICOMP AB Sida 9 (9)

8. Bestäm korrektionen U w för nederbörd och vind vid omvänt tak, se Tabell 6 Tabell 6. Korrektionstermen U w för olika fuktiga miljöer. 9. Räkna fram praktisk tillämpbar värmegenomgångskoefficient U p U p = 1/R p + U f + U g + U k + U w (12) 10. Beräkning av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten U m U m U A A i i = där U i = a 1 a 2 (U p a 3 ) (13) om a 1 är markfaktorn. Den är 0.75 för alla byggnadsdelar mot mark (1.0 i övrigt) a 2 är temperaturfaktorn. a 2 = (t inne t ute )/18. t u väljs till 2 C a 3 är solavdraget. Väljs till 0.7 om inte husets orientering är känd. Annars används Figur 4. A i är byggdelens invändiga area. För dörrar och fönster ska man räkna med karmyttermått. 2006 SICOMP AB Sida 10 (10)

Figur 4. a 3 för olika vädersträck. 11. Beräkna kravet på den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (U m ) Den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten får inte överskrida följande värde: U m,krav = 0.18 +0.95 A f /A om för bostäder (14) U m,krav = 0.24 +0.95 A f /A om för offentliga lokaler (15) Vid bestämning av U m,krav för en byggnad ska man använda byggnadens verkliga fönsterarea, inklusive dörrar och portar. A f är den minsta av byggnadens verkliga fönsterarea, inklusive dörrar och portar eller 18% av den totalt uppvärmda bostadsarean. A om är byggnadens totala omslutningsarea som gränsar mot inneluft. 12. Kontroll mot normens krav Villkoret är: U m U m,krav (16) 2006 SICOMP AB Sida 11 (11)

3. Exempel på formulär 2006 SICOMP AB Sida 12 (12)

4. Referenser 1. Byggboken flik 7. Byggregler och isolerteori. Mars 1996. 2006 SICOMP AB Sida 13 (13)

Bilaga 1. Kalkylblad för beräkning av den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten Beräkning av U-värde för hus ti 20.000 tu 2.000 VÄGG d kl w p duf dug duk duw Rw ytskikt insida 0.008 0.130 0.000 0.130 0.000 0.000 0.010 0.000 0.000 xps 0.020 0.031 0.000 0.031 eps 0.200 0.033 0.000 0.033 ytskikt utsida 0.001 220.000 0.000 220.000 gips 0.006 0.230 0.000 0.230 Rsi 0.130 Rse 0.040 Rp 6.963 Up 0.154 Area 246.000 a1 1.000 a2 1.000 a3 0.000 TAK d kl w p duf dug duk duw Rw ytskikt insida 0.008 0.130 0.000 0.130 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 xps 0.000 0.031 0.000 0.031 eps 0.265 0.033 0.000 0.033 ytskikt utsida 0.001 50.000 0.000 50.000 Rsi 0.100 Rse 0.040 Rp 8.192 Up 0.122 Area 219.000 a1 1.000 a2 1.000 a3 0.000 GOLV d kl w p duf dug duk duw Rw ytskikt insida 0.008 0.130 0.000 0.130 0.000 0.000 0.000 0.000 0.000 xps 0.000 0.035 0.000 0.035 eps 0.220 0.035 0.000 0.035 ytskikt utsida 0.001 50.000 0.000 50.000 Rsi 0.170 Rse 0.040 Rp 6.517 Up 0.153 Area 203.000 a1 0.750 a2 1.000 a3 0.000 FÖNSTER Up 1.800 Area 65.000 a1 1.000 a2 1.000 a3 0.700 DÖRRAR Up 1.000 Area 0.000 a1 1.000 a2 1.000 a3 0.000 SAMMANSTÄLLNING Area Up a1 a2 a3 Ui Ui*Ai VÄGG 246.000 0.154 1.000 1.000 0.000 0.154 37.788 TAK 219.000 0.122 1.000 1.000 0.000 0.122 26.734 GOLV 203.000 0.153 0.750 1.000 0.000 0.115 23.361 FÖNSTER 65.000 1.800 1.000 1.000 0.700 1.100 71.500 DÖRR 0.000 1.000 1.000 1.000 0.000 1.000 0.000 733.000 159.382 Um 0.217 Um krav 0.227 18% av golvarea 36.540 välj minsta av dessa fönster +dörr area 65.000 2006 SICOMP AB Sida 1 (1)