Miljökonsekvensbeskrivning Biogasanläggning

BILAGA B:2 Miljökonsekvensbeskrivning Biogasanläggning 2013-03-20

Beställare Sydskånes Avfallsaktiebolag, SYSAV Konsult BioMil AB Författare Marita Linné, marita@biomil.se Caroline Steinwig, caroline@biomil.se 046/10 14 50 Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 II

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Verksamhetsbeskrivning för biogasanläggningen... 4 2.1 Sökt verksamhet... 4 2.1.1 Substrat... 5 2.1.2 Mottagning och förbehandling... 6 2.1.3 Biogasreaktorer och efterreaktor... 7 2.1.4 Biogödsel... 7 2.1.5 Luktreduktion... 8 2.1.6 Gashantering... 8 2.2 Tillsyn och kontroll... 9 3 Alternativ... 10 3.1 Nollalternativ... 10 3.2 Alternativ lokalisering... 10 3.3 Alternativ utformning... 11 4 Miljökonsekvenser... 12 4.1 Lokalisering... 12 4.2 Energibalans... 12 4.2.1 El- och värmebehov... 13 4.2.2 Transporter... 14 4.2.3 Metanläckage... 15 4.2.4 Energibehov för produktion av konstgödsel... 15 4.2.5 Sammanställning... 15 4.3 Kemikalier... 16 4.3.1 Järnklorid... 17 4.3.2 Skumdämpande medel... 17 4.3.3 Monoetylamin... 17 4.3.4 Odöriseringsmedel... 17 4.3.5 Propan... 17 4.3.6 Övriga kemikalier... 18 4.4 Utsläpp till luft... 18 4.4.1 Klimatpåverkan - ersättning av fossila bränslen... 18 4.4.2 Klimatpåverkan metanutsläpp... 20 4.4.3 Övriga utsläpp till luft... 21 4.5 Lukt... 22 4.5.1 Kravnivåer för luktemissioner... 22 4.6 Återföring av biogödsel... 24 4.7 Utsläpp till vatten och mark... 27 4.8 Hushållning med naturresurser... 29 4.9 Hälsa... 29 4.10 Risker och nödlägen... 30 Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 III

5 Åtgärder för att minska miljöpåverkan... 33 6 Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen... 34 7 Referenser... 35 8 Bilagor till miljökonsekvensbeskrivningen... 35 Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 IV

Ordlista ABP-förordningarna: Animaliska biprodukter (ABP) t.ex. gödsel regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns ABPförordningarna. ABP-förordningarna ställer bl.a. krav på hygienisering av ABP samt tvättning av transportfordon med desinfektionsmedel. Anaerob process: Process som försiggår i syrefri miljö. BAT: BAT (Best Available Technology) översätts på svenska till bästa tillgängliga teknik. För att en teknik ska anses vara BAT ska tekniken ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta. Tekniken behöver dock inte användas eller produceras i det egna landet. Biogas: En gas som bildas när organiskt material med förnybart ursprung genomgår en biologisk nedbrytning i en anaerob miljö. Processen sker exempelvis då matavfall eller gödsel bryts ner av mikroorganismer. Biogas består huvudsakligen av metan och kan användas såväl vid framställning av värme och el som till fordonsgas. Biogödsel: Produkt från biogasanläggningar som behandlar gödsel, matavfall, livsmedelsavfall, lantbruksgrödor m.m. men inte slam från avloppsreningsverk. Biogödsel innehåller alla de näringsämnen som finns i de ingående substraten. Det finns ett frivilligt certifieringssystem för biogödsel, SPCR 120, för att säkra kvaliteten. Biogasprocess: Anaerob process där mikroorganismer bryter ner organiskt material till främst metangas och koldioxid. BREF-dokument: Inom EU tas så kallade BAT Reference Documents ( BREF-dokument ) fram vilka beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik. I en BREF anges vilken teknik som ansågs vara BAT då dokumentet togs fram. Med ordet teknik i BAT avses både den tekniska utrustningen och det sätt på vilket den utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. Fordonsgas: Fordonsgas består av uppgraderad biogas, naturgas eller kombinationer av dessa och är ett betydligt renare bränsle än bensin och diesel med avseende på bl.a. mängden luftföroreningar vid förbränning. Ska innehålla en metanhalt på minst 95 volymprocent enligt den svenska standarden SS155438 Biogas som bränsle för snabbgående ottomotorer. Förbehandling: Vissa substrat, t.ex. matavfall, kräver förbehandling för att mottagningssystem, pumpning, omrörning och nedbrytning i biogasreaktorerna ska fungera optimalt och för att bli av med föroreningar som kan störa processen. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 1

GWh: Gigawattimme, 1 GWh = 1 000 MWh = 3,6*10 12 J Handelsgödsel: Konstgödning som är gödsel framställt av industriellt behandlade mineraler. Innehåller framförallt kväve, fosfor och kalium. Hydrolys: Första nedbrytningssteget i biogasframställningsprocessen. Stora organiska molekyler (t.ex. proteiner) bryts ner till mindre komponenter (t.ex. aminosyror). Hygienisering: Värmebehandling/pastörisering för att reducera antalet smittsamma organismer i substraten. Ett exempel på hygieniseringsmetod är att värma substraten till 70 C i en timme innan själva biogasprocessen. kwh: Kilowattimme, 1 kwh = 1000 Wh = 3,6 MJ Mesofil temperatur: Temperaturer inom området 25-40 C. Mesofila biogasprocesser körs vanligen vid en temperatur på cirka 35-37 C. Metan: Molekyl bestående av en kolatom och fyra väteatomer, CH 4. Metanbildning: Fjärde och sista nedbrytningssteget i biogasframställningsprocessen. Vätgas, koldioxid och acetat omvandlas till biogas. Mikroorganismer: Även kallade mikrober. Organismer som inte kan ses med blotta ögat. Många mikroorganismer spelar en viktig roll i de naturliga kretsloppen. Konstgödsel: Även kallat handelsgödsel och mineralgödsel. Gödseln är framställd av industriellt behandlat mineral samt kvävgas från luften. MWh: Megawattimme, 1 MWh = 1 000 kwh. Detta motsvarar ungefär elförbrukningen i en mindre lägenhet under ett år. Naturgas: En blandning av gaser som finns i jordskorpan. Kan användas som fossilt (icke förnybart) drivmedel och består till cirka 90 % av metan. Resten består bl.a. av propan och butan. Förbränningen av naturgas ger 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Nm 3 : Normalkubikmeter, motsvarar den gas som upptar en m 3 vid atmosfärstryck och 0 C. Rågas: Obehandlad biogas. Den gas som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Består av 45-85 % metan och 15-45 % av koldioxid beroende på produktionsförutsättningar. Slurry: Pumpbar organisk fraktion. Slurry produceras vanligtvis i en förbehandlingsanläggning. Termofil temperatur: Temperaturer över 40 C. Termofila biogasprocesser körs vanligen Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 2

vid temperaturer kring 50-60 C. Torrötning: Rötning vid höga TS-halter (20-35 %), sker ofta i form av satsvis rötning. TS (Torrsubstans): Det som återstår när vattnet torkats bort från ett material. Anges vanligen som procent av våtvikt. Låg TS-halt innebär att substratet innehåller mycket vatten. TWh: Terawattimme, 1 TWh = 1 000 GWh. Uppehållstid: Tid som substraten befinner sig i biogasreaktorn. Uppgradering: Genom att koldioxid och andra gaser renas bort från biogasen blir det möjligt att sälja gasen som fordonsbränsle, vilket kräver en metanhalt på minst 95 volymprocent. Denna gasrening kallas uppgradering. Utrötningsgrad: Beskriver hur stor andel av det organiska råmaterialet som omsatts till biogas under en bestämd tid. Denna term används bland annat vid uppskattning av hur länge det är effektivt att röta ett visst material. Värmevärde: En term som anger hur stor värmeenergi som utvecklas vid förbränning av en viss mängd av ett bränsle. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 3

1 Bakgrund I föreliggande MKB redogörs för de miljökonsekvenser som är specifika för biogasanläggningen. För övriga miljökonsekvenser hänvisas till Bilaga B MKB Sjölunda energi. 2 Verksamhetsbeskrivning för biogasanläggningen 2.1 Sökt verksamhet Biogasanläggningen kommer att dimensioneras för att kunna ta emot och behandla 100 000 ton matavfall och andra organiska material per år. Substraten kommer att vara matavfall, livsmedelsavfall, fettavskiljarslam, gödsel och andra substrat lämpliga för biogasproduktion. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 45 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på substratens torrhalt och andra egenskaper såsom näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. Ytterligare biogas kan komma att produceras vid optimal sammansättning av substrat. Produktionen av biogödsel beräknas uppgå till cirka 100 000 ton per år. Mängden biogödsel kan komma att variera beroende på inkommande substrats torrhalt, recirkulation av vatten i processen och eventuellt behov av spädvatten. Transporterna av substrat till biogasanläggningen samt biogödsel från anläggningens biogödsellager kommer att ske med lastbil. Anläggningen kommer att ta emot substrat, exempelvis gödsel, som klassificeras som animaliska biprodukter (ABP). ABP regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns ABP-förordningarna. Gällande regler enligt ABPförordningarna kommer att följas och tillstånd för verksamheten kommer att sökas hos Jordbruksverket. Anläggningen kommer att förbehandla en del av inkommande substrat, såsom t.ex. matavfall, för att därefter producera biogas och biogödsel i biogasanläggningen. Biogasen kommer att uppgraderas till fordonsgaskvalitet i en uppgraderingsanläggning för att sedan spetsas med propan för att uppnå önskat värmevärde och därefter matas in i det närliggande gasnätet. Biogödseln som produceras innehåller alla de näringsämnen som finns i de tillförda substraten och kommer därför att återföras till jordbruket. Därmed uppnås ett kretslopp av näringsämnen, vilket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar markanvändning. Nedan följer en sammanfattad beskrivning av sökt verksamhet för biogasanläggningen. För mer djupgående teknisk beskrivning av verksamheten hänvisas till Bilaga A:2 TB Biogasanläggning. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 4

I Figur 1 illustreras den planerade verksamheten schematiskt. I denna tillståndsansökan benämns fortsättningsvis förbehandlingsanläggningen tillsammans med anläggningen för produktion av biogas och biogödsel för Biogasanläggningen. Figur 1: Schematisk figur över verksamheten. 2.1.1 Substrat Substrat för biogasproduktionen kommer att vara matavfall, livsmedelsavfall, fettavskiljarslam, gödsel och andra substrat som är lämpliga för biogasproduktion. Anläggningen kommer att ta emot substratkategorier som är godkända enligt SPCR 120 1, Certifieringsregler för Biogödsel, se Bilaga A:2 TB Biogasanläggning. Krav på substratens kvalitet och renhet kommer att ställas i enlighet med SPCR120. Endast substrat som ger en god drift av biogasanläggningen och en biogödsel av god kvalitet kan komma ifråga. En inventering över lämpliga substrat från närområdet för en biogasanläggning har gjorts. Bolaget förfogar över matavfall från ägarkommunerna samt fettavskiljarslam som lämpar sig 1 Substrat som accepteras enligt certifieringsreglerna i SPCR 120 är rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara organiska material från exempelvis parker och trädgårdar, livsmedelskedjan, lantbruk och skogsbruk. Rötslam från avloppsreningsverk, slam från trekammarbrunnar etc. kan inte certifieras enligt SPCR 120. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 5

väl för behandling i en biogasanläggning. Förutom dessa substrat finns i närområdet olika former av fasta och flytande livsmedelsavfall. I anläggningens närområde finns också gödsel från lantbruket. En grov uppskattning över flytgödselmängder i närliggande kommuner visar att totalt ca 86 000 ton flytgödsel produceras årligen i kommunerna Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Dessa mängder finns inom en radie på ca 3 mil från biogasanläggningen. I de mest närliggande kommunerna (Lomma, Staffanstorp och Svedala) beräknas ca 33 000 ton flytgödsel produceras årligen. Dessa mängder finns inom en radie på ca 2 mil från biogasanläggningen. Beroende på utbyggnader av matavfallsinsamling hos ägarkommunerna och andra närliggande kommuner, livsmedelsindustrins utveckling, annan efterfrågan på substratet m.m. går det inte att ge en detaljerad bild över hur substratfördelningen kommer att se ut när anläggningen är i full drift. Nedan presenteras ett exempel på hur fördelningen av substrat skulle kunna bli. Denna fördelning har använts som utgångspunkt för beräkningar och bedömningar i denna MKB. Figur 2. Exempel på möjlig substratfördelning 2.1.2 Mottagning och förbehandling Flytgödsel kommer att tas emot direkt till substrattanken vid biogasreaktorerna, men även fettavskiljarslam och pumpbart livsmedels- och matavfall kan tas emot direkt i denna tank. Lossningen kommer att ske inomhus i en lossningshall. I lossningshallen finns ett system för tvättning av fordon. Tvättvattnet återanvänds i biogasprocessen. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 6

Matavfall, livsmedelsavfall, fettavskiljarslam samt förpackat organiskt avfall från handel och industrier tas emot i förbehandlingsanläggningen. Lossning sker utomhus på en spolplatta. Mottaget substrat behandlas i olika linjer genom krossning, blandning samt pressning/separering. Slutprodukterna blir en pumpbar fraktion (s.k. slurry) som är väl lämpad att rötas och en torrare fraktion som går till förbränning. Slurryn samlas upp i bufferttankar och pumpas sedan cirka 140 m till substrattanken eller till blandningstanken. Gödsel och andra substrat som behöver hygieniseras enligt ABP-förordningarna hygieniseras enligt gällande regelverk genom upphettning till minst 70 C under en timme i en eller flera mindre tankar. Tankarna är försedda med omrörare och temperaturkontroll för att säkerställa att temperaturen inte understiger 70 C under uppehållstiden. Luften från dessa tankar tas om hand och behandlas för att undvika luktstörningar i omgivningen. Ovanstående metod utgör ett exempel för hygienisering. Andra typer av godkända hygienseringsmetoder kan komma att bli aktuella. Det är Jordbruksverket som utfärdar godkännande avseende hygieniseringsmetoder. 2.1.3 Biogasreaktorer och efterreaktor Anaerob nedbrytning, även kallad rötning, sker genom att mikroorganismer bryter ner organiskt material till i huvudsak metan, koldioxid och vatten. Rötning sker i en syrefri miljö och generellt vid två temperaturområden; mesofil (cirka 35-40 ºC) eller termofil (cirka 50-60 ºC). Anläggningen kommer att bestå av en eller två biogasreaktorer. Biogasreaktorerna är försedda med system för uppvärmning av processen. Volymen beräknas till totalt cirka 8000 m 3. Den hydrauliska uppehållstiden beräknas vara omkring 25 dagar. För en effektiv värmeåtervinning och förvärmning av substraten till rätt processtemperatur används värmeväxlare. För omblandning i biogasreaktorerna kommer ett omrörningssystem anpassat för inkommande substrat och anpassat för anläggningens utformning att finnas. Metanproduktionen pågår i utgående ström från biogasreaktorerna och innehåller också mindre mängder löst metangas. Med tanke på klimatpåverkan och ekonomi ska denna inte avgå till atmosfären utan samlas istället upp i en efterreaktor som är ansluten till gassystemet. Efterreaktorn har en volym på cirka 1 000 m³, med cirka 5 dygns hydraulisk uppehållstid. Täckningen av efterreaktorn med ett dubbelmembrantak ger en mindre buffertlagring av producerad biogas vilket möjliggör ett jämt flöde av biogas till uppgraderingen. Från denna tank transporteras sedan biogödseln vidare till biogödsellagret på anläggningen. 2.1.4 Biogödsel Från biogödsellagret transporteras biogödseln ut till satellitlager och gödselbrunnar på lantbruket. Biogödseln kommer att spridas på jordbruksmark för att sluta kretsloppet av Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 7

näringsämnen, bl.a. de viktiga växtnäringsämnena kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Cirka 100 000 ton biogödsel med en torrsubstanshalt ( TS-halt ) 5-10% kommer att produceras varje år. Mängd och torrhalten i utgående biogödsel varierar beroende på torrhalten i inkommande substrat, nedbrytningsgraden i bioreaktorerna och eventuell spädning. Hög torrhalt eftersträvas för att optimera processen och minska transporterade mängder biogödsel. Biogödseln är också mer attraktiv som gödselmedel om den innehåller höga halter av näringsämnen, varför TS-halten bör vara så hög som möjligt. Transport av biogödsel ut till lantbruket kommer ske i slutna tankar med hjälp av lastbil. 2.1.5 Luktreduktion Biogasanläggningen kommer att utrustas med ett system för att ta hand om alla potentiellt luktande luftströmmar och dessa kommer sedan att behandlas för luktreduktion. Lossningshallen kommer att ha automatiska portar och lossning av tankbilar kommer att ske med stängda portar. Hallen kommer också att ventileras så att ett mindre undertryck förhindrar att luktämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. Även ventilationsluft från mottagnings-, blandnings- och hygieniseringstankar kommer att anslutas till ventilationssystemet. Den uppsamlade ventilationsluften kommer att renas innan den släpps ut. Möjliga reningstekniker är användning av olika typer av filter (biofilter eller kolfilter) rening med skrubberteknik där luktämnen tvättas ut med en aktiv vätska (tex. kemskrubber, ozonskrubber eller vattenskrubber) eller behandling av luften med aktiva ämnen (jonisering eller ozon). Ett alternativ som kan bli aktuellt för anläggningen är också att hela eller delar av luftflödet från ventilationen användas som förbränningsluft i avfallsförbränningsanläggningen. Val av teknik kommer att ske i samband med upphandling av biogasanläggningen. Höga krav kommer att ställas på utrustningens tillgänglighet och reningsförmåga. 2.1.6 Gashantering Biogas kan komma att levereras till befintlig gasledning på fastigheten Sjölunda 9. Förutom metan innehåller biogas även koldioxid samt mindre mängder vatten, kväve och svavelväte. För att biogas ska uppfylla den svenska standarden SS155438 Biogas som bränsle för snabbgående ottomotorer kommer gasen att renas i en uppgraderingsanläggning. Mängden producerad biogas från rötkammare och efterrötkammare beräknas till cirka 7 miljoner Nm 3 /år, vilket motsvarar cirka 800 Nm 3 /h. Biogas från bioreaktorerna och efterreaktorn samlas upp i ett gaslager för att jämna ut flödet till uppgraderingsanläggningen. Gassystemet ska även vara anslutet till en fackla eller annan förbränningsutrustning för att säkerställa att inget utsläpp av metan sker till atmosfären. Förbränning ska endast ske när gasen inte kan föras ut på gasnätet eller vid driftstörning. Förbränningskapaciteten ska vara tillräcklig för att förbränna hela den producerade gasvolymen Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 8

På den svenska marknaden finns ett flertal metoder för uppgradering av biogas. De metoder som används i Sverige i dagsläget är: Vattenskrubber Vid tryckvattenabsorption renas gasen från koldioxid genom att koldioxiden löser sig fysikaliskt i vatten under tryck. Efter processen går vattnet till en desorptionskolonn där den lösta koldioxiden avdrivs av ett motströms luftflöde. Vattnet kyls därefter och förs tillbaka till absorptionskolonnen. Rening med kemisk absorption Tekniken fungerar i princip på samma sätt som en vattenskrubber med absorptionskolonn och regenerering. Den stora skillnaden är att absorptionsmedlet är en kemikalie, en amin, till vilken koldioxiden binds kemiskt. Absorptionsmedlet regenereras i en omvänd kemisk reaktion med ånga, där koldioxid återgår till gasfas. PSA (Pressure Swing Adsorption) Tekniken bygger på att koldioxid och metan adsorberas olika starkt på zeoliter eller aktivt kol. Uppgraderingen sker under förhöjt tryck och adsorptionsmaterialet regenereras sedan vid tryckreduktion. Det aktiva kolet byts när materialet är förbrukat. Utöver dessa tekniker så finns det metoder som bygger på membran- och kryoprocesser för separation av koldioxid och metan. I Bilaga A:2 TB Biogasanläggning beskrivs de olika metoderna mer utförligt. Ur miljösynpunkt är de tre ovan nämnda metoderna likvärdiga. Vilken eller vilka av dessa uppgraderingsmetoder som kommer att väljas avgörs först när anbud från olika leverantörer har kommit in. Efter uppgradering av biogas tillsätts propan för att höja värmevärdet så att det motsvarar värmevärdet för naturgas i naturgasnätet. Eventuellt kommer kraven på gaskvaliten i gasnätet att ändras och då kan propantillsats undvikas. 2.2 Tillsyn och kontroll Driften av anläggningen kommer att övervakas av ett driftövervakningssystem där bl. a. driftlarm och larm kopplat till gasvarnare kommer att ingå. Ett fjärrstopp kommer också att finnas som möjliggör att anläggningen kan styras från annan plats i det fall driftspersonal inte finns på plats. Anläggningen kommer att vara bemannad dagtid under vardagar samt ha jourtjänstgöring under övrig tid. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 9

3 Alternativ 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att verksamheten vid befintlig förbehandlingsanläggning med tillstånd att ta emot 50 000 ton matavfall fortsätter. Producerad slurry kommer även fortsättningsvis att levereras till en extern biogasanläggning. Vilken biogasanläggning som slurryn transporteras till styrs av de upphandlingar som måste göras. Det innebär att anläggning och därmed transportavstånd kan variera över tid. De ytterligare substratmängder som skulle användas i den sökta biogasanläggningen kommer istället att gå till förbränning, andra biogasanläggningar, djurfoder och/eller direkt till spridning på åkermark. Nollalternativet innebär sannolikt att mindre mängd förnybar energi produceras och därmed att mindre andel fossil energi kan ersättas med förnybar energi. Detta medför, i klimathänseende, därmed utebliven klimatnytta på två sätt. Dels uteblir den växthusgasminskning i form av fossil koldioxid som är hänförlig till produktionen av förnybart drivmedel och dels medför rötning av gödsel ett minskat metanläckage från gödselbassänger. Produktionen av biogödsel är mindre i nollalternativet. Detta innebär att återföring av näringsämnen till åkermark från organiska restprodukter, och därmed ersättning av konstgödsel för gödsling av åkermark, minskar. I nollalternativet fortsätter spridning av obehandlad gödsel på åkermark, vilket medför luktproblem i form av frän lukt. Gödsel som rötas i en biogasanläggning luktar avsevärt mindre till följd av den nedbrytning av illaluktande ämnen som sker i processen. Möjligheten att minska luktproblematik kopplat till spridning av orötad gödsel uteblir i nollalternativet. 3.2 Alternativ lokalisering En lokaliseringsutredning har genomförts med miljöbalkens allmänna hänsynsregler som grund (Miljöbalken 2 kap 6) samt med hänsyn tagen till rimlighetsavvägningen enligt Miljöbalken 2 kap 7. Lokaliseringsutredningen bifogas i sin helhet, Bilaga B:2.1 Lokaliseringsutredning för Sysavs biogasanläggning. I lokaliseringsutredningen studerades fyra olika alternativ inom Sysavs ägarkommuner. De fyra lokaliseringsalternativ som har utretts är Sjölunda, Oxie, Alnarp och Sjöbo. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 10

De kriterier som har använts för bedömning av lokaliseringsalternativen är: Tillräcklig yta. Markanvändningen ska inte strida mot syftet med naturvårdsintressen såsom områdesskydd, riksintressen och liknande t.ex. påverkan på landskapsbild. Avstånd till boende och verksamheter. Transportmöjligheterna via väg. Hushållning med naturresurser såsom jordbruksmark. Tillgång till substrat. Närhet till spridningsarealer för biogödsel. Avstånd till gasnät. Tillgång till infrastruktur som fjärrvärme, övervakning, personal mm. I lokaliseringsutredningen görs en sammanfattanfattande bedömning av de olika lokaliseringsalternativen. Alternativ Alnarp bedöms som olämpligt framförallt eftersom området är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Även närhet till några bostäder samt ökade transporter på Lommavägen bidrar till denna bedömning. Alternativet med en lokalisering i Sjöbo innebär att den producerade biogasen inte kan transporteras i gasnät samt att det inte finns tillgång till fjärrvärme för uppvärmning. Ökad tillförsel av organiskt gödselmedel i ett område med stor tillgång till gödsel samt risk för tunga transporter på mindre vägar gör alternativet mindre lämpligt än alterntiven Sjölunda och Oxie. Vid en jämförelse mellan alternativen Oxie och Sjöunda bedöms Sjölunda vara det bästa alternativet eftersom det är längre avstånd till närboende samt eftersom det finns goda samordningsvinster med Sysavs övriga verksamhet. Förutom att detta innebär fördelar tekniskt och ekonomiskt så medför det att fjärrvärme kan användas för uppvärmningen och att därmed större del av biogasen kan säljas som fordonsbränsle och ersätta fossila drivmedel. 3.3 Alternativ utformning Den helt dominerande biogasproduktionstekniken, både i Sverige och utomlands, är rötning i totalomblandade bioreaktorer vid en torrhalt på cirka 10 %. En annan möjlig teknik torrötning där substratet exempelvis packas i en behållare och vätska strilas över substratet eller att substratet skruvas fram i en trumma. Denna teknik används för substratblandningar som inte är pumpbara. Eftersom substratblandningen in till den planerade biogasanläggningen kommer att vara pumpbar kommer totalomblandande bioreaktorer att väljas. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 11

Flera olika metoder har beskrivits som möjliga för uppgradering av biogas samt för luktreduktion, se Bilaga A:2 TB Biogasanläggning. Flera olika leverantörer kommer att erbjudas att lämna anbud och den bästa lösningen ur teknisk, ekonomisk och miljömässig aspekt kommer att väljas. 4 Miljökonsekvenser 4.1 Lokalisering En lämplig lokalisering är en förutsättning för att en biogasanläggning ska fungera väl både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Avstånd till bostäder och anläggningens utformning är viktigt för att inte skapa olägenhet för närboende. Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete anger inga specifika riktvärden för skyddsavstånd mellan biogasanläggningar och bostadshus. För likartade verksamheter, exempelvis komposterings/förbränningsanläggningar anges 500 m som ett riktvärde för minsta avstånd till bostäder. I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges följande avseende lokalisering av biogasanläggningar: "Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpligt skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet". Utformning av behandlingsprocess och hanteringsmetoder påverkar bildning och spridning av lukt och andra utsläpp i hög grad. Vid sluten hantering och effektiv frånluftsbehandling kan ett kortare säkerhetsavstånd än 500 m övervägas enligt de allmänna råden. Konsekvenser och bedömning En lokalisering på Sjölunda 7 och 9 berör inget riksintresse och avståndet till närmaste bostäder är drygt en kilometer. Samordningsmöjligheter med Sysavs befintliga verksamhet på platsen innebär att internt producerad värme kan användas för uppvärmning och att slurryn kan pumpas till biogasanläggningen. Närhet till gasnät samt vägar anpassade för tung trafik är också gynnsamt för lokaliseringen. 4.2 Energibalans Den planerade biogasanläggningen kommer att från cirka 100 000 ton substrat per år, producera cirka 45 GWh biogas och cirka 100 000 ton biogödsel per år. För att göra detta så kommer anläggningen att förbruka el och värme samt drivmedel för transporter. Detta kapitel beskriver energibalansen vid den planerade biogasanläggningen. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av substrat och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 12

4.2.1 El- och värmebehov Biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att anläggningen ska bli så energieffektiv som möjligt, vilket är viktigt både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Värmeenergi krävs för att värma upp och varmhålla ingående substrat till önskad processtemperatur. Värme kommer att tillföras processen vid hygieniseringen samt vid värmning av bioreaktorerna. För att minska värmeförluster så kommer värmeväxling att ske med utgående substratfrån hygieniseringen. Utöver detta kommer lokalerna i anläggningen att behöva värmas upp. Beroende på vilken teknik som kommer att används för uppgradering kan ett värmebehov även finnas i denna process, t.ex. vid val av kemisk absorption. Värmebehovet för biogasanläggningen kommer att tillgodoses med internt producerad värme från Sysavs förbränningsanläggning. Anläggningen har även ett behov av el för att driva pumpar, omrörare och andra elektriska förbrukare. Elförbrukningen hos en anläggning varierar beroende på vilken typ av anläggning som avses och vilka substrat som ska behandlas. I rapporten Systemoptimerad produktion av fordonsgas (Lantz et al 2009) så uppges att elbehovet varierar mellan 8 och 13 kwh per ton rötat substrat. I energibalansen för den biogasanläggning som planeras av Sysav har ett energibehov på 11 kwh per ton substrat använts. Detta motsvarar energibehovet vid en liknande anläggning utanför Bjuv (Söderåsens Bioenergi AB:s miljörapport för 2010) och överensstämmer dessutom väl med medelvärdet i rapporten från Lantz et al (2009). Energibehovet för anläggningen är beräknat för mesofil rötning (37 ºC) och uppgradering av den producerade biogasen med vattenskrubber. Vattenskrubber och PSA har ett likvärdigt energibehov men om kemisk absorption appliceras i uppgraderingen ökas värmebehovet. Värme kan dock återvinnas till rötningsprocessen. Elbehovet för kemisk absorption är lägre jämfört med vattenskrubber och PSA. I Tabell 1 visas det förväntade energibehovet för rötning och uppgradering med vattenskrubber för den planerade anläggningen. Tabell 1: Energibehov för biogasanläggningen med uppgradering av biogasen med vattenskrubber. Anläggningsdel Värmebehov (GWh/år) Elbehov (GWh/år) Rötning 2,9 1,1 Uppgradering 0 2 Summa 2,9 3,1 Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 13

4.2.2 Transporter Anläggningen planeras för att behandla maximalt 100 000 ton substrat per år vilket, inklusive ett eventuellt spädbehov, innebär en produktion av cirka 100 000 ton biogödsel. Substratet till biogasanläggningen kommer att bestå av matavfall, livsmedelsavfall, fettavskiljarslam, gödsel och andra substrat lämpliga för biogasproduktion. Det förväntade maximala medelavståndet för de olika substraten visas i Tabell 2. Data kring medelavstånd baseras på en inventering av substrat som skulle kunna komma att bli aktuella i den planerade biogasanläggningen. Tabell 2: Förväntade medeltransportavstånd för olika substrat och biogödsel. Mängd (ton) Medelavstånd* (km) Lastkapacitet (ton/bil) Matavfall ** 16000 30000 5 30 4 24 Gödsel 20 000 20 35 Flytande livsmedelsavfall 14 000 20 12 Fettavskiljarslam 20000 15 12 Biogödsel 100 000 20 35 *Enkel väg ** Transportavstånden för matavfall räknas från omlastningsstation för matavfall från omkringliggande kommuner respektive från insamlingen i Malmö in till biogasanläggningen. Tabell 3. Energiåtgång för transporter för bilar med olika lastkapacitet (Berglund, M. och Börjesson, P. 2003) Lastkapacitet Energiåtgång kwh/ton*km, (transport med tom retur) 4 1,65 12 0,58 24 och 35 0,29 Enligt beräkning baserat på data i ovanstående två tabeller blir energiåtgången för transport av substrat in till anläggningen 1 MWh per år och energiåtgången för transport av biogödsel ut från anläggningen cirka 0,6 MWh per år. Samtliga transporter är räknade med tom retur dvs om biogödsel kan köras tillbaka med samma bil som körde in gödsel så kommer energiåtgången att minska med cirka 0,2 MWh per år. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 14

4.2.3 Metanläckage Viss förlust av metan, i form av utsläpp till atmosfären, kan förekomma vid rötning och uppgradering vilket orsakar både miljöpåverkan och energiförluster. Den planerade biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att förhindra metanläckage vid normal drift. Vid beräkningar av energibalansen har ett metanläckage på 1,0 % av den producerade gasvolymen använts, vilket anses vara praxis i branschen. Ett metanläckage på 1,0 % ger upphov till en energiförlust på 0,5 GWh/år. 4.2.4 Energibehov för produktion av konstgödsel Återföring av den växtnäring som finns i biogödseln innebär att energibehovet för produktion av motsvarande mängd minskar. Energibehovet för att producera ammoniak anges till 9,3-10,7 MWh/ton N (Lantz et al 2009). Innehållet i en biogödsel med stor andel matavfall uppgår till cirka 3,5 kg N/ton biogödsel i form av ammoniumkväve och cirka 0,6 kg P/ton biogödsel (Berglund 2011). Räknat på 80 000 ton per år (den del av biogödseln som inte antas komma från gödsel utan är kväve från samhällets restprodukter) innhåller biogödseln 280 ton N vilket med en genomsnittssiffra på 10 MWh/ton N innebär att det skulle förbrukats 3,5 GWh för att producera motsvarande mängd kväve i konstgödsel. 4.2.5 Sammanställning I Figur 3 visas energibalansen för den planerade anläggningen. Figuren visar att nettoproduktionen, definierad som biogasproduktion plus ersatt N i konstgödsel minus energiförbrukning i anläggningen samt transporter och metan i restgasen från uppgraderingen, motsvarar cirka 41 GWh/år, vilket är ungefär 82 % av den totala produktionen. Behovet av värme utgör cirka 6 %, el cirka 7 %, energi för transporter cirka 4 % och metanläckaget cirka 1 % av anläggningens biogasproduktion. Energibalansen för den planerade biogasanläggningen är baserad på en biogasproduktion motsvarande cirka 45 GWh per år. Vid optimering av biogasprocessen kan ytterligare biogas komma att produceras, vilket då medför en högre nettoproduktion av energi än vad som redovisas ovan. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 15

Energibalans 50 45,5 40 37,5 30 Energi [GWh/år] 20 10 0-10 Producerad biogas 3,5 Ersatt N i konstgödsel -2,9-3,1-1,6-0,5 Värmebehov Elbehov Transporter Metanläckage Nettoproduktion Figur 3: Energibalans för den planerade biogasanläggningen. Konsekvenser och bedömning Energibehovet i den planerade anläggningen kommer att vara cirka 18 % av den energimängd som den producerade biogasen kommer att innehålla. Jämfört med energibalanser för övriga biodrivmedel är biogasproduktion från organiskt avfall och organiska restprodukter energieffektivt, d.v.s. endast en mindre andel av den totala producerade energin åtgår för att driva framställningsprocessen. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av substrat och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel (inklusive energibesparingen vid ersättning av konstgödsel) på anläggningen. 4.3 Kemikalier Följande kemikalier kan komma att användas på anläggningen: Järnklorid Skumdämpande medel Monoetylamin Odöriseringsmedel Propan Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 16

4.3.1 Järnklorid Järnklorid tillsätts i biogasprocessen vid behov för att binda svavelväte och mängden som behövs beror på svavelinnehållet i substraten. Kemikalien kan ha skadlig effekt på vattenlevande organismer, därför ska den hanteras med stor försiktighet och förvaras på ett sådant sätt att risken för läckage minimeras. Säker hantering sker genom tydliga arbetsinstruktioner samt utbildning av driftspersonal. 4.3.2 Skumdämpande medel Vid eventuella problem med skumning kan skumdämpare komma att tillsättas i bioreaktorerna. Exempelvis Struktol som är godkänd som processhjälpmedel inom livsmedelsindustrin. Struktol är baserad på silikonolja där kisel är den aktiva substansen samt en paraffinolja som bärmedel. Paraffinoljan är fri från aromater och består av kol och väte. 4.3.3 Monoetylamin Vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption används en absorptionslösning, vanligen i form av monoetylamin. Monoetylamin är hälsoskadligt och irriterar ögon, andningsorgan och hud vid kontakt. Kemikalien är biologiskt nedbrytbar enligt säkerhetsdatabladet. Efter cirka fem år behöver absorptionslösningen bytas ut, och förbrukad lösning går till förbränning. Kemikalien hanteras inte öppet eftersom en anläggning av denna typ är försedd med anslutningar för påfyllning och avtappning. Visst utsläpp av absorptionslösningen sker vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption. Utsläppet sker vid regenereringen av absorptionsvätskan från koldioxid då vätskan värms upp. En liten del, 3-4 ppm absorptionsvätska förångas vid uppvärmningen och följer med restgasen. Restgasen kyls därefter varvid kemikalien följer med i kondensvattnet och leder till att en viss påfyllning av kemikalien regelbundet måste ske. I det fall kemisk absorption väljs som uppgraderingsmetod kommer kemikalien att levereras på fat och all hantering kommer att ske i ett slutet system på uppgraderingsanläggningen. 4.3.4 Odöriseringsmedel Ett svavelhaltigt luktämne, s.k. odöriseringsmedel, tillsätts den uppgraderade biogasen före leverans till gasnätet i enlighet med bestämmelserna i MSBFS 2009:7. Ett exempel på ett vanligt odöriseringsmedel är tetrahydrotiofen ("THT ). Cirka 10-15 mg svavel per Nm 3 tillsätts. Hanteringen av odöriseringsmedlet kommer att ske i ett slutet system. 4.3.5 Propan Propan tillsätts biogasen för att höja energivärdet så att det motsvarar naturgas vid leverans till gasnätet. Propan kommer att lagras enligt bestämmelserna i Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:4) om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfar- Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 17

lig gas. Skyddsavstånd krävs mellan propantank och vägar, respektive byggnader och potentiella tändkällor. Minsta tillåtna avstånd fastställs efter riskutredning enligt 7 Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Cisternen kommer att rymma maximalt 35 ton propan. Propanet kommer att transporteras till anläggningen med lastbil. 4.3.6 Övriga kemikalier I verksamheten används smörjoljor för maskinell utrustning. Produkter som är dokumenterat miljöanpassade kommer att prioriteras. Kalibreringsgaser samt glykol kommer även att användas i verksamheten. Transportfordon kommer att tvättas med desinfektionsmedel i enlighet med förordning (EU) nr 142/2011. Konsekvenser och bedömning Om uppgraderingsteknik med hjälp av kemisk absorption används för uppgradering av biogasen kommer etylamin att hanteras och visst utsläpp av kemikalien i kondensvatten från anläggningen kommer att ske. Hanteringen av kemikalien, etylamin, utformas emellertid så att den kan ske på ett säkert sätt och i ett slutet system. De utsläpp av etylamin som förekommer i kondensvatten är små och kemikalien klassificeras enligt säkerhetsdatabladet som biologiskt nedbrytbar. Övriga kemikalier som odöriseringsmedel, järnklorid, eventuell skumdämpare och drivmedel kommer att hanteras enligt föreskrivna säkerhetsföreskrifter i säkerhetsdata- och varuinformationsblad. Odöriseringsmedlet hanteras i helt slutna system. Kemikalierna kommer därmed att kunna hanteras utan påverkan på omgivningen. 4.4 Utsläpp till luft 4.4.1 Klimatpåverkan - ersättning av fossila bränslen Biogasanläggningen kommer att minska klimatpåverkan genom att fossila bränslen ersätts med förnybar energi i form av biogas. Biogasen kommer att användas som fordonsgas för att ersätta bensin och diesel samt kan även användas till uppvärmning och användning inom industrin. Biogasanläggningen kommer att leda till en minskad nettoemission av växthusgaser på cirka 14 500 ton CO 2 -ekvivalenter per år (se Tabell 4) om biogasen antas ersätta bensin och diesel. Detta kan jämföras med vägtrafiken i Malmö som släppte ut 623 000 ton år 2010 (Miljöbarometern, www.malmo.se). Vid optimal sammansättning av substrat samt driftoptimering kan växthusgasminskningen komma att öka ytterligare till följd av högre gasproduktion. Beräkningen på klimatpåverkan görs baserat på hela anläggningen med en mottagningskapacitet på 100 000 ton. De 50 000 ton som förbehandlingsanläggningen kan ta Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 18

emot idag och där producerad slurry går till en extern biogasanläggning kan ersättas med annat organiskt substrat i den externa anläggningen. Därmed räknas klimatnytta baserat på 100 000 ton per år. Tabell 4: Anläggningens påverkan på emission av växthusgaser. Beräkningsfallet gäller för ett alternativ med uppgradering av biogasen med vattenskrubber som uppgraderingsmetod och att all biogödsel transporteras med lastbil som flytgödsel. Förändring av emissionen av växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter/år) Minskad emission av fossil koldioxid när biogas ersätter bensin och diesel - 13 600 Minskat läckage av växthusgaser från gödsellagring 1-800 Minskad emission av fossil koldioxid, metan och lustgas vid tillverkning av konstgödsel 1-1 900 Emissioner från transporter 2 + 500 Emission av metan vid ett metanläckage på 1,0 % i uppgraderingen 3 + 740 Emission från fjärrvärme genererad genom + 350 avfallsförbränning 4 Emission till följd av elbehov i biogas- och uppgraderingsanläggning 5 + 300 Summa minskade växthusgaser - 14 500 1. Beräkning baserat på Lantz et al (2009). 2. Beräknat på transportbehovet enligt Tabell 2. 3. Beräknat på en GWP-faktor på 23 för metan. 4. Enligt Naturvårdsverket rapportering till FN:s klimatkonvention: Fossil koldioxid från förbränning av hushållsavfall och verksamhetsavfall, medelvärde 33,5 g/mj. 5. Värdet baserat på koldioxidemissionen 97,3 kg/mwh från svensk elmix (Miljöfaktaboken 2011). Konsekvenser och bedömning Den planerade verksamheten medför en reduktion av utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen då förnybar biogas kan ersätta bensin och diesel. Även metanläckage från Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 19

gödsellager i lantbruket minskas då gödsel i stället rötas i biogasanläggningen. Eftersom metan är en kraftig växthusgas så är anaerob behandling av gödsel positivt ur klimatsynpunkt. 4.4.2 Klimatpåverkan metanutsläpp Rågasen som produceras i bioreaktorerna kommer att ha en metanhalt på cirka 65 % och den uppgraderade biogasen nära 100 %. Metangas är lättare än luft och färglös, gift- samt luktfri. Den utgör inte någon fara för människors hälsa, men är en växthusgas. Läckage av metan kan ske från flera platser i anläggningen, men den totala omfattningen av emissionen är normalt sett en mycket liten del av den metan som produceras. På ett antal biogasanläggningar har mätningar av metanläckage genomförts under 2008. Mätningarna ingår i det s.k. Frivilligt åtagande som är ett arbete som drivs av branschorganisationen Avfall Sverige. De mätningar som har genomförts visar på metanläckage, som lägst, kring 1 % från biogasanläggning inklusive uppgraderingsanläggning (Holmgren, 2008). Nya mätningar sker enligt vissa intervall på de anläggningar som är anslutna till Frivilliga åtagandet. Anläggningen kommer att ha en efterreaktor för att samla upp den metan som finns löst i utgående ström från bioreaktorerna. I efterreaktorn fortsätter produktionen av biogas och substratets utrötningsgrad förbättras. Innan biogödseln pumpas till biogödsellagret har den kylts ned via värmeväxling så att metanproduktionen avstannar. Då koldioxiden avskiljs från biogasen i uppgraderingen finns även risk för att en liten mängd metan följer med. Vid upphandlingen av uppgraderingsanläggningen kommer krav att ställas på att metanläckaget understiger 1,0 % då detta kan anses motsvara praxis i branschen. I beräkningarna av anläggningens påverkan på växthusgasbalansen, se Tabell 4, har antagits ett metanläckage på 1,0 % från restgasen i uppgraderingen. Det ger ett metanläckage motsvarande 740 ton CO 2 -ekvivalenter/år. Konsekvenser och bedömning Vid upphandlingen kommer krav att ställas på att uppgraderingen får ha ett metanläckage, via restgasen, på maximalt 1 % som årsmedelvärde. Läckage av metangas beräknas därmed motsvara 740 ton CO 2 -ekvivalenter/år, vilket kan jämföras med växthusgasutsläppsminskningen på 14 500 ton CO 2 -ekvivalenter/år som härrör från ersättning av bensin och diesel samt minskat metanläckage från gödsellagring. Vid optimering av biogasprocessen kan gasproduktionen komma att öka ytterligare vilket då skulle innebära att den totala minskningen av utsläpp av växthusgaser ökar. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 20

4.4.3 Övriga utsläpp till luft Emission från uppvärmning Vid uppvärmning av bioreaktorerna samt uppvärmning för hygienisering av substrat uppkommer emissioner till luft. Uppvärmningen kommer att ske med hjälp av en fjärrvärme från Sysavs förbränningsanläggning och cirka 2,9 GWh beräknas åtgå per år. Emissionerna från uppvärmning och hygienisering baseras på data för fjärrvärme från Sysavs avfallsförbränning och redovisas i Tabell 5 nedan. Tabell 5: Emissioner till luft vid uppvärmning och hygienisering med fjärrvärme. Specifik emission (g/mwh) Total emission (kg/år) NO x 70 200 Partiklar 0,9 3 TOC 0,6 2 Emissioner från biogödseln Lagring av biogödseln sker i täckta behållare med en gastät duk framförallt för att förhindra ammoniakavgång men även för att förhindra lukt. Sysav avser att ansluta den planerade biogasanläggningen till SPCR 120 och därmed följa systemets certifieringsregler 2. Enligt dessa ska leveransen av biogödsel åtföljas av ett dokument benämnt Råd och anvisningar för användning av biogödsel. På så sätt tillgodoses att användningen av biogödsel inom lantbruket sker så att förluster av ammoniak minimeras så långt som möjligt. Biogödselbehållaren kommer inte att vara hermetiskt tillsluten eller ansluten till gassystemet. Täckning med gastät duk är den metod som används på biogasanläggningar och bedöms vara bästa tillgängliga teknik. Enligt en rapport framtagen av Avfall Sverige 3, anges följande, Bäst och säkrast effekt har olika tätslutande överbyggnader som tak eller lock, som minskar emissionerna med 90-95 procent. Emission av metan och lukt från ett biogödsellager är av mycket begränsad omfattning. Under rötningsprocessen sker en nedbrytning av de föreningar i substraten som kan orsaka lukt. Omvandlingen av substratens innehåll av organiskt material till metan har skett i rötkamma- 2 Certifieringsregler för biogödsel, SPCR 120, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Certifiering SPCR 120 version november 2012. 3 Utformning av biogödsellager på svenska biogasanläggningar, Rapport U2010:07 Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 21

ren kompletterad med en efterrötkammare för att ta till vara resterande metanproduktion. När biogödseln kommer till lagret är den nerkyld och metanproduktionen har avstannat. Konsekvenser och bedömning Uppvärmning med hjälp av fjärrvärme från Sysavs avfallsförbränningsanläggning ger emissioner av NO x, partiklar och NMVOC. Emissionerna som uppstår bedöms i sammanhanget som små. Biogödsellager i anslutning till biogasanläggningen kommer att vara täckt och därmed bedöms emissionerna av ammoniak som små. 4.5 Lukt Behandling av organiskt material ger alltid upphov till viss lukt, varför biogasanläggningen och verksamheten har planerats och kommer att anpassas för att säkerhetsställa att luktolägenheter minimeras. 4.5.1 Kravnivåer för luktemissioner I Sverige finns idag få riktlinjer för lukt och i tillstånden som de svenska biogasanläggningarna har idag är kraven på lukt oftast av kvalitativ karaktär. I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall anges följande för begränsning av luktolägenheter; Frånluft innehållande luktämnen eller andra miljöstörande ämnen bör renas så att utsläppen reduceras till en godtagbar nivå. Kontroll av frånluftsreningen bör ingå bland annat i egenkontrollen, vid periodisk besiktning samt vid övertagande av en verksamhet. Efterbehandling och lagring av kompost och rötrest bör ske så att bildning och utsläpp av oönskade ämnen minimeras. Krav kommer att ställas vid upphandlingen avseende välbeprövad teknik för luktreduktion, hög reningsgrad samt driftsäkerhet. Stor vikt kommer även att läggas på att rutinerna för driften följs och utformas på ett sådant sätt att lukt minimeras. I Bilaga A:2 TB Biogasanläggning redogörs för de vanligaste luktreduktionsteknikerna. Inom EU tas så kallade BAT Reference Documents ( BREF ) fram vilka beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik inom området vid publiceringstillfället. För biogasanläggningar är BREFdokumentet för Avfallshanteringsindustrin 4 (publicerad augusti 2006) närmast applicerbart. 4 European Commission Integrated Pollution and Prevention Control. Reference Document on Best Available Techniques for the Waste Treatment Industries. August 2006. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 22

Avseende BAT för luktreduktion anges god driftkontroll som övergripande strategi, medan sluten hantering av inkommande substrat, stringenta rutiner för underhåll av luktreduktionsanläggning samt undertrycksventilation med efterföljande luktbehandling av frånluft som mer specifika åtgärder. Reningsgraden för olika tekniker är mycket beroende på luftflöde, uppehållstid samt innehåll av luktämnen i den behandlade mängden frånluft. Val av luktreduktionsteknik måste därmed anpassas i varje enskilt fall baserat på inkommande substrat, produktionskapacitet och förväntat frånluftmängd som ska luktreduktionsbehandlas. Möjliga källor till lukt på biogasanläggningen Samtliga steg i de delar av anläggningen där det produceras biogas är slutna, dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Metangas och koldioxid som bildas vid rötningen är luktlösa gaser. Biogasen som bildas innehåller dock en mindre mängd svavelväte. Svavelväte luktar illa och behov av luktbehandlingsutrustning kan därmed uppstå. Annat som kan lukta oönskat från en biogasanläggning är främst mellanprodukter (organiska syror m.m.) som uppkommer vid nedbrytning av organiskt material. Lukterna orsakas av att nedbrytningsprocessen påbörjas i ingående substrat eller av att det finns rester av illaluktande föreningar i den utrötade biogödseln. Anläggningens slutna utformning, ventilation och frånluftbehandling är de avgörande faktorerna för att minimera luktolägenheter. Luktproblematiken kan begränsas kraftigt genom att anläggningen dimensioneras och utformas efter de erfarenheter och den praxis som finns inom biogasbranschen. Viktigt för att förhindra luktproblem från anläggningen är även att processen i rötkammaren inte överbelastas utan att nedbrytningen av det organiska materialet är tillräcklig och att halterna av exempelvis flyktiga organiska syror (VFA) kan hållas på en stabil nivå. I driftinstruktionerna kommer rutiner att finnas för att säkerställa att det i den dagliga driften genomförs de åtgärder som krävs för minimering av risken för luktproblem. Det är även viktigt att rutiner för tvätt och städning följs för att hålla anläggningen ren från illaluktande ämnen och att driftinstruktioner och rutiner följs för att säkerställa att det i den dagliga driften genomförs de åtgärder som krävs för minimering av risken för luktproblem. Transporter, leveranser och mottagning av substrat till anläggningen, liksom hygienisering, ska utföras på ett sådant sätt att minsta möjliga luktolägenhet uppkommer. Speciellt viktigt är det att förhindra luktspridning i samband med mottagningen av det organiska substratet. Underhåll och service av utrustning för luktbehandling ska planeras och utföras så att risken för luktproblem hos systemet minimeras. Bilaga B:2 MKB Biogasanläggning 2013-03-20 23