Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 ---
Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter 2015. Sammanslagningen har utretts noga. 2012 kom SOU En sammanhållen svensk polis. Utredningen slog fast att: Idag svag nationell beslutskraft Stark nationell beslutskraft i en polismyndighet Idag ojämlika myndigheter som inte klarar liknande uppdrag Jämlika regioner som klarar liknande uppdrag i en myndighet Idag gränser/hinder mellan dagens polismyndigheter En myndighet utan formella myndighetshinder i en myndighet Samstämmigheten var stor bland remissinstanserna. Samtliga polismyndigheter ställde sig bakom förslaget att slå samman dagens polismyndigheter till en nationell polismyndighet. En enig riksdag tog beslutet. Polissamordningen leds av regeringens särskilda utredare Thomas Rolén med stöd av en genomförandekommitté som består av 13 personer. Besluten fattas av Thomas Rolén. Genomförandekommittén stöttar polisorganisationens genomförande av förändringsarbetet. Genomförandekommittén samarbetar nära Polisens ordinarie organisation
Bild 3 Brottsligheten förändras och ställer nya krav på Polisens brottsbekämpning Globalisering, brottsligheten stannar inte vid nationsgränserna Nationalisering, brottsligheten stannar inte vid länsgränserna Internetrelaterade brott Polisen har under 2000-talet fått ökade resurser. Idag är vi fler polisanställda än någonsin. Förväntningarna och kraven på Polisen ökar från: Medborgarna som vill ökad trygghet, kontakt och närhet. Vi vet att medborgarnas förtroende för Polisen hänger samman med vår hur synliga vi är och hur effektiva vi uppfattas vara. Politikerna vill se en ökad effektivitet och få ut mer polisverksamhet för skattebetalarnas pengar. Det finns en mycket stor efterfrågan på enhetlighet i arbetsmetoder och nomenklatur inom Polisen. Polisorganisationen identifierar också samarbete över länsgränser som ett sätt att öka Polisens förmåga. Idag finns till exempel flera hundra olika it-system i de olika myndigheterna, exempel på hur organisationen försvårar brottsbekämpningen. Genom att lägga ned de fristående myndigheterna och öka samarbetet kan Polisen bättre bekämpa brottsligheten.
Bild 4 Effektivitet bärkraftiga regioner: betyder att regionerna ska ta helhetsansvar för verksamheten 24 timmar om dygnet Bemanning med specialistkompetens Försörjning med särskild utrustning Vara resursmässigt lika tydligare ledning och styrning Kvalitet hela vägen från brottsplats till lagföring skapa förutsättningar för att stärka förmågan att ingripa mot och utreda brott och säkerställa den lokala polisiära närvaron Flexibilitet skapa förutsättningar för att lättare kunna flytta resurser och verksamhet inom Polisen bättre samverkan
Bild 5 Inom polisorganisationen arbetar över 40 arbetsgrupper, inklusive många delprojekt, där tusentals polisanställda bidrar. Antalet projekt ökar hela tiden. Grupperna identifierar utmaningar, åtgärder och förslag som blir beslutsunderlag till Thomas Rolén. Arbetet spänner över Polisens samtliga verksamhetsområden och uppgiften är att se vad som ska förändras till den 1 januari 2015 med målet att öka effektiviteten, kvaliteten och flexibiliteten. Projekten rör frågor inom: Operativt polisarbete Ledning och styrning HR Ekonomi Juridik It Mer info finns på Intrapolis.se. Fyra reformstödsgrupper har skapats för att ge insyn och förankring och få förslag till förbättringar. Medarbetargruppen består av en medarbetare från varje myndighet. Dessa har fått Genomförandekommitténs uppdrag att skapa tvärgrupper i myndigheterna för att så många medarbetare som möjligt får möjlighet att diskutera förslagen från Thomas Rolén. Omvärldsgruppen består av företrädare från organisationer som samverkar med Polisen. Reformstödsgrupperna hjälper Kommittén med idéer och kunskap i övergripande frågor. Polisanställda har också organiserat så kallade tvärgrupper i myndigheterna för förklara och förankra besluten. Det finns också en grupp med åtta politiker är utsedd av justitieminister Beatrice Ask. Gruppen ska hjälpa Genomförandekommittén i frågor som rör medborglig insyn och demokratisk kontroll. De åtta politikerna är Inger Davidsson (KD), Christoffer Dulny (SD), Krister Hammarbergh (M), Jon Karlfeldt (MP), Johan Linander (C), Elin Lundgren (S), Johan Pehrson (FP) och Alice Åström (V). Gruppen hade sitt första möte med Kommittén den 5 september.
Bild 6 Arbetet har delats upp i sju faser. I slutet av varje fas fattas strategiska beslut. Polisens chefer och reformstödsgrupperna har ansvar för att informera om och förklara bakgrunden till besluten. De svarar också på frågor om vad besluten innebär de frågor som de inte har svaren på för de vidare till Genomförandekommittén som svarar.
Bild 7 I juni 2013 beslutade Thomas Rolén att den nya polismyndigheten ska bestå av sju polisregioner. Regionerna bygger på de samverkansområden som finns idag inom Polisen, enligt regeringens direktiv. (Under hösten 2013 startar rekryteringen av de sju polisregionchefer som ska leda regionerna. Dessa utses senast den 31 december 2013 och kommer träda i tjänst 1 januari 2015.)
Bild 8 I oktober 2013 fattades ett inriktningsbeslut för den nya Polismyndigheten. Beslutet behandlar mål och inriktning för den nya organisationen och sätter punkt för fas 3 och 4. Inriktningsbeslutet innebär att den nya Polismyndigheten både ska komma närmare medborgarna och samtidigt skapa förutsättningar för mer enhetlighet i sättet vi arbetar inom Polisen. Tanken är att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, där chefer får ansvar för verksamhet, ekonomi och kompetens. Och där medarbetare kan fatta beslut som är baserade på de nationella målen men utifrån sina lokala förutsättningar. Stödfunktionerna organiseras i nya nationella avdelningar, så att arbetsmetoderna i den nya organisationen kan bli mer enhetliga. Men praktiskt stöd i ekonomi, HR, IT, juridik, kommunikation och utveckling kommer att finnas inom alla polisregioner, på flera orter i landet.
Bild 9 Den nya Polismyndigheten har sex beslutsnivåer. I den yttersta grå ringen, närmast medborgarna, finns medarbetarna. Innanför, i den svarta ringen finns arbetsgrupper. Om man fortsätter uppåt i organisationen så följer lokalpolisområden. Därefter följer polisområden, som varierar från tre till nio i antal. De mörkblå små cirklarna i mitten av bilden visar de sju polisregionerna. I kärnan på bilden finns rikspolischefen med nationella avdelningar: en nationell operativ avdelning och de nationella stödavdelningarna ekonomi, HR, IT, juridik, kommunikation och utveckling. I ledningsgruppen ingår regionpolischeferna och cheferna för de nationella avdelningarna.
Bild 10 Genomförandekommittén informerar kontinuerligt om arbetet. Information finns att tillgå på en rad ställen.