Förord. Patrik Åhnberg. Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -

Relevanta dokument
Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Var med och spara på. vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!

1. Upphäva bevattningsförbudet från och med

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Svenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

9. Grundvatten av god kvalitet

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Problem med vatten, eller?

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Frågor och svar om bevattningsförbud och uttag av bevattningsvatten ur vattendrag och sjöar

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Historiskt låga grundvatten hur övervakar vi? Anna-Karin Weichelt (Lst Jönköping), Frida Eklund (Lst Gotland)

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Per Ericsson Görvälnverket

Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna

RAPPORT. Vattenförsörjningsplan 2017 SKÖVDE KOMMUN REMISSHANDLING UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB. Göteborg.

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Finns det vatten så det räcker?

för långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Nationell strategi för klimatanpassning

Motion om havsytans framtida nivåer och ny råvattentäkt

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013

ALLT HANDLAR OM VATTEN!

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Klimatanpassning i Örebro län

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Vad händer när vattnet tar slut?

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt.

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

1(5) /

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

Samverkanskonferenser. Länsstyrelseforum

Va-planeringens roll i samhället

Regional lägesbild

Strategisk plan för nödvatten

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Vad är en översvämning?

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Nissan översvämning 2014

VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

PROJEKTPLAN. Datum

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Ansökan ur miljöanslaget för projekt Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län fas 2

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Vattenförsörjningsplan

Handlingsplan Mälaren

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

Livsmedelsverket har vägledning och samordnar arbetet i Sverige Hur kan kommunerna använda detta? Per-Erik Nyström

Information och kriskommunikation

Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?

Vattnets betydelse i samhället

Motioner. Motion 1. Motion 2.

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?

Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

MSB-rapport Flyktingsituationen Sverige

Transkript:

Handlingsplan Vattenbrist 2017

Utgivningsår: 2017

Förord Små vattenflöden och låga grundvattennivåer gör att vattensituationen i stora delar av Sverige är bekymmersam. Svenska myndigheter har med anledning av detta uppmanat till stärkt beredskap. Vattenflöden och låga grundvattennivåer gör att vattensituationen i stora delar av Sverige är bekymmersam. Särskilt utsatta områden är östra Sverige upp till mellersta Norrland (från Blekinge till Västernorrland) samt de inre delarna av Götaland, men lokala variationer förekommer. De låga grundvattennivåerna kan komma att medföra problem för de som försörjer sig via egna brunnar. En verksamhet som kan bli mycket utsatt är länets lantbruk, som till stor del har sin vattenförsörjning via egna brunnar. Det handlar för lantbruken om bevattning av grödor, djurhållning och den egna dricksvattenförsörjningen. Anledningen till dagens vattensituation är för lite nederbörd, särskilt under vinterhalvåret, under de senaste två åren. Då växtsäsongen nu inletts och dagstemperaturen stiger förväntas situationen försämras ytterligare, för att eventuellt förbättras först i höst-vinter om nederbördsmängderna återgår till det normala. Redan nu uppfattas situationen på vissa håll så allvarlig att man lokalt inför olika regleringar för att spara vatten och reducera förbrukningen. Med anledning av problematiken med vattenbrist inom regionen har chefsgruppen inom Samverkan Stockholmsregionen uppdragit att närmare granska hur läget är inom regionen, samt identifiera eventuella gemensamma åtgärder för att förebygga/minska risken vad gäller vattenbrist på kort och på lång sikt. Patrik Åhnberg Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -

- 2 -

Läget i länet Kartläggning läget i länets kommuner Den 18 maj 2017 gick länsstyrelsen ut med en enkät till länets samtliga kommuner för att kartlägga läget beträffande vattensituationen, samt vilka åtgärder som kommunerna vidtagit för att förhindra en eventuell kris vid vattenbrist. Underlaget har sammanställts i tabellform och i kartbilder. I dagsläget har 18 av 26 kommuner besvarat enkäten. Påverkan av vattenbrist på kommunernas verksamhet sommar och höst 2016 Påverkan (skala 0-3) 12 10 8 6 4 2 0 Verksamhetsområden Stor påverkan Viss påverkan Ingen påverkan Inga uppgifter - 3 -

Påverkan av vattenbrist på kommunernas verksamhet just nu Påverkan (skala 0-3) 12 10 8 6 4 2 0 Verksamhetsområden Stor påverkan Viss påverkan Ingen påverkan Inga uppg. Påverkan av vattenbrist på kommunernas verksamhet sommar 2017 Påverkan (skala 0-3) 12 10 8 6 4 2 0 Verksamhetsområden Stor påverkan Viss påverkan Ingen påverkan Inga uppgiifter Utifrån enkätunderlaget kan konstateras att vattenbristen inte har särskilt stor påverkan på verksamheterna inom länets kommuner just nu och man ser inte heller att det kommer att få så stor påverkan under sommaren och hösten. Där man möjligen kan se att det skulle komma att bli problem är kopplat till enskilda brunnar och lantbruk. - 4 -

Bedömning av reservatten kopplat till dricksvattnet 3 4 6 Kommuner som har egen reservförsörjning Kommuner som bara har reservförsörjning via Norrvatten och/eller Stockholm Vatten Kommuner som saknar reservförsörjning Kommunernas färdiga åtgärder mot vattenbrist 8 3 3 2 1 Kommuner som har färdiga åtgärder i form av informationsinsatser vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av tappställen vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av vattenleverans vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av bevattningsförbud vid vattenbrist Kommuner som saknar färdiga åtgärder vid vattenbrist När det gäller reservvattenförsörjning förlitar sig ett flertal av kommunerna på att vattenproducenterna har planer för reservvattensförsörjning. Det finns dock ett antal kommuner som även har egen reservvattenförsörjning. - 5 -

Kommunernas färdiga åtgärder mot vattenbrist 8 3 3 2 1 Kommuner som har färdiga åtgärder i form av informationsinsatser vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av tappställen vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av vattenleverans vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av bevattningsförbud vid vattenbrist Kommuner som saknar färdiga åtgärder vid vattenbrist Kommunernas eventuella åtgärder mot vattenbrist 5 2 4 2 Kommuner som planerar åtgärder i form av bevattningsförbud vid vattenbrist Kommuner som har eller utvecklar en vattenförsörjningsplan och/eller en nödvattenplan Kommuner som har åtgärder mot vattenbrist och inte utvecklar andra åtgärder Kommuner som saknar åtgärder mot vattenbrist och inte utvecklar andra åtgärder När det gäller eventuella åtgärder kopplat till vattenbrist finns det kommuner som har eller kommer att ta fram en vattenförsörjningsplan och/eller en nödvattenplan, men ett flertal kommuner saknar åtgärder och planerar inte heller för några. De åtgärder som redan finns idag begränsas i hög grad till informationsinsatser kopplat till vattenbrist. Behov av stöd I enkäten efterfrågades vilken form av stöd som kommunerna önskade och dessa bestod av följande: - 6 -

Samlad information från Stockholms län. Dialog med länets räddningstjänster angående områden för vattenbrist och hantering vid brandbekämpning. Erfarenhetsutbyte kring nödvattenförsörjning och regional försörjning Långsiktig regional vattenförsörjningsplan Samordning mellan kommuner t ex lån av vattentankar. Ökad samordning mellan länets vattenproducenter. Kartläggning länets räddningstjänster Inom Stockholms län har vi fyra räddningstjänster som upprätthåller räddningstjänstverksamheten för länets 26 kommuner: Storstockholms räddningstjänstförbund Södertörns räddningstjänstförbund Attunda brandkår Norrtälje räddningstjänst Förutom låga grundvattennivåer råder det även torka i skog och mark, vilket skulle kunna förorsaka stort behov av exempelvis vatten för brandbekämpning. Samtliga räddningstjänster uppger att de har planer kring vattentillgång för brandbekämpning och det vattnet tas från ytvattentäkter, inte grundvatten. Räddningstjänsterna inom länet upprätthåller genom god samverkan i länet och med närliggande län en hög beredskap i det fall det skulle uppstå större bränder i skog och mark. Räddningstjänsterna och stöd vid vattenbrist Vid fara för liv och hälsa, samhällsviktig verksamhet p g a händelser/situationer som faller utanför räddningstjänstens kompetensområde gör räddningstjänsterna, efter begäran från kommunerna, en prövning om och på vilket sätt de kan bistå. Räddningstjänsternas tankar är inte livsmedelsklassade och därmed inte lämpliga för transport av dricksvatten. I den mån vattenkvalitén är underordnad och räddningstjänsten har möjlighet att bistå med vattentransport kvarstår dock två frågeställningar som måste beaktas: Räddningstjänsterna tankar gratis vatten för brandbekämpning, men hur löses kostnadsfrågan kring vatten för annat bruk? - 7 -

Hur hantera illojal konkurrens gentemot privata åkare som har möjlighet att transportera vatten? - 8 -

Kartor över läget i länet Kartorna visualiserar vad kommunerna svarat i enkäten inrapportering av lägesbild om vattenbrist 2017 Svart betyder att uppgift saknas, grön betyder ingen påverkan, orange betyder viss påverkan och röd betyder stor påverkan. Pilen till vänster visar hur läget såg ut i kommunen under hösten 2016, fyrkanten visar hur läget i kommunen är just nu och pilen till höger är hur prognonsen ser ut för vår/sommar 2017. Neden är exempel på enkäten. - 9 -

- 10 -

- 11 -

- 12 -

Förslag till åtgärder Förslag på kort sikt Samlad information och råd på Länsstyrelsen externa webbplats. Dialog med länets räddningstjänster angående brandbekämpning vid vattenbrist. Länsstyrelsen kartlägger de stora lantgårdarna med djurbesättning och deras behov av vatten per dag. Kartläggningen tas fram som stöd till kommunernas beredskapsplanläggning. (kommer inom kort). Förslag på längre sikt Ta fram en regional vattenförsörjningsplan (arbetet pågår). Workshop med länets kommuner angående länets vattenförsörjning med fokus på beredskapsåtgärder, hösten 2017. Dialogmöte med länets vattenproducenter angående länets vattenförsörjning med fokus på beredskapsåtgärder, hösten 2017. Dialogmöte med LRF Mälardalen angående vattenförsörjning i händelse av kris. - 13 -

Länsstyrelsen rekommenderar Länsstyrelsen rekommenderar kommunerna att: Se över beredskapen kopplat till kommunens vattenförsörjning, såsom exempelvis behov av tankar m m. Se över möjligheten att stödja boende och verksamheter t ex lantbruk med egna brunnar i händelse av kris. Tydliggöra kontaktvägar i händelse av kris kring vattenförsörjning. Informera angående läget kring grundvattennivåerna i kommunen och de eventuella restriktioner som råder. Inventera lantbruk med egna brunnar inom kommunen. - 14 -

Att tänka på för den enskilde Grundvattennivåerna är normalt som lägst under sommaren. Grundvattennivåerna är dock ovanligt låga, och under sommarhalvåret 2017 förväntas nivåerna bli betydligt lägre än normalt. Detta gör att vattenförsörjning som baseras på grundvattenuttag kan bli ansträngd under sommarhalvåret 2017. I delar av länet råder bevattningsförbud för kommunalt vatten. Mer information om grundvattennivåer finns att läsa på SGU:s och SMHI:s hemsidor. De låga grundvattennivåerna medför också låga vattennivåer i sjöar och vattendrag, vilket påverkar de delar av naturen som är beroende av att det finns vatten i vattendragen. Uttag av vatten ska därför ske med stor försiktighet så att vattendragen inte blir torra. Uttag av vatten kräver normalt tillstånd. Mer information angående torka går att finna på SMHI:s hemsida. Brandrisk Brandrisken ökar när marken är torr. Därför är det viktigt att vara extra uppmärksam för de brandvarningar som utfärdas av kommun, räddningstjänsten och länsstyrelsen. Begränsningar i vattenanvändning För att spara på vattnet kan begränsningar i vattenanvändning behöva införas. Läget avseende begränsningar kan ändras snabbt. Din kommunala VA-leverantör har mer information. Begränsningar i vattenuttag gäller i Södertälje och Nykvarns kommuner från 2 maj 2017. Vad kan jag göra Om du har kommunalt vatten hittar du mer information hos din VAleverantör. Om du har egen brunn, eller vet att du får ditt vatten från grundvatten, kan du spara vatten genom att: - 15 -

Undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen Avstå från att fylla pooler och badkar Fyll disk- och tvättmaskin innan du kör den Laga droppande kranar och rinnande toaletter Installera snålspolande toaletter och kranar Skärgården I skärgården är ofta grundvattentillgången begränsad och risk för saltvatteninträngning kan finnas. Inträngning av saltvatten sker när uttaget av grundvatten är större än nybildningen (dvs nederbörd som infiltrerar i marken) under en viss tid. När väl saltvatten har kommit in i grundvattenmagasinet är vattnet otjänligt som dricksvatten för överskådlig framtid. Det är normalt klokt att spara på vattnet i skärgården. Sommaren 2017 är det extra viktigt. Det krävs tillstånd för uttag av vatten Uttag av vatten räknas normalt som vattenverksamhet och tillstånd behövs. - 16 -

Information från centrala myndigheter vid nationell samverkanskonferens kring vattenbrist Den 9 juni 2017 genomförde MSB en nationell samverkanskonferens kopplat till vattenbristssituationen i Sverige. Vid konferensen lämnade SMHI och SGU en prognos angående situationen kring vattenbrist, samt rapporterade om vidtagna åtgärder och möjligt stöd till regionala och lokala nivån. Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och MSB rapporterade angående vidtagna åtgärder och möjligt stöd till regional och lokal nivå. Följande framkom vid konferensen: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) - Kommuner och länsstyrelser som har problem med ytvattennivåer och som önskar stöd från SMHI uppmanas att ta direktkontakt med vakthavande hydrolog för att stämma av läget. - Riskmeddelande rörande vattenbrist som görs tillsammans med SGU finns tillgänglig på webbsidan. - Även information om vattenbalans kommer att läggas ut på hemsidan. Sveriges geologiska undersökning (SGU) - SGU fortsätter att göra månadsvisa sammanställningar i form av kartor som visar situationen och avvikelse från det normala. SGU har utökat information på sin webb bland annat genom: a) kartor och grafer där nivåinformation från mätstationer uppdateras varje dygn. b) bedömningar om läget längre fram i sommar, både i text och genom korta filmklipp. - SGU har äskat medel för att förtäta och utöka mätningar och information om grundvattennivåer, detta kan även komma att inkludera insamling av kommunala mätningar. - 17 -

Livsmedelsverket - Kommer framöver att lägga ut i WIS det stöd till planering för nödvatten som tas fram för kommunerna. Återkommer om när detta är färdigt. - Livsmedelsverket har information om vattenbristen och hur man kan spara vatten på sin hemsida. Jordbruksverket - Arbetar med frågor och svar och har lagt ut information till allmänheten vis Krisinformation.se och till länsstyrelserna via WiS. Havs- och vattenmyndigheten - Sammanställer vilka lagrum som kan användas av tillsynsmyndigheterna för att beslut om begränsningar eller förbud för vattenuttag samt skyldighet för någon att avstå vatten. - Återkommer om man gör en liknande sammanställning om översvämning och torka i länen som vi gjorde förra året. - Arbetar med tillsynsvägledning till länsstyrelserna kopplat till vattenuttag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) - I nuläget planeras ingen samlad nationell lägesbild då syftet med detta är oklart. - Har tagit med sig frågan om planeringsscenarion för att kunna se på samhällspåverkan och återkommer angående detta. - Arbetar med informationssamordning, bland annat för att förtydliga utåt vilka myndigheter som gör vad. - 18 -

Myndigheters information Ett flertal myndigheter har information angående vattenbrist på sina webbsidor, varav några är dessa: http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/vattenutmaningar/vattenbrist/ https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/risk-for-vattenbrist http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/krisberedskap/vattenbrist. 4.75b78d1115c593393d4dedde.html https://www.havochvatten.se/hav/fiske-- fritid/miljopaverkan/vattenbrist.html https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2017/maj/vattenbrist-hotar-stora-delarav-landet/ https://www.lrf.se/politikochpaverkan/aganderatt-ochmiljo/vatten/vattenbrist https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-ochdryck/dricksvatten1/spara-vatten https://www.krisinformation.se/handelser-ochstorningar/2017/vattensituationen2017-19 -