Regionservice Årsredovisning 2010 Fokus på förnyelse Facility management en integrerad del av allt Miljöarbete i praktiken
Fokus på fortsatt förnyelse Att ge vården bästa tänkbara förutsättningar för sitt arbete. Det är målet för vår verksamhet, och det ligger fast. De krav vi möter för att lösa uppgiften, är dock i ständig förändring. Men det är som det ska. När stora delar av regionens stöd- och servicefunktioner fördes samman i Regionservice i september 2009 skapades en stark plattform för att svara upp till vårdens behov och krav. Men såväl den skånska sjukvården som Regionservice lever i en värld av ständig utveckling, där vi påverkas av nya behov, nya krav och nya möjligheter inte minst beroende på spännande och ny teknik. Därför handlar dessa rader främst om förnyelse, som ett sätt att leva upp till dagens och morgondagens krav. Grunden för en kontinuerlig förnyelse är vår förmåga att sätta oss in i kundens verklighet och behov. Och de insikter detta ger ska dessutom snabbt kunna omsättas i praktisk handling. Uppdragsgivarnas tilltro och förtroende för oss är det enda måttet på om vi lyckas. Framgång kan man mäta på många sätt, men vi är aldrig bättre än vad våra kunder anser oss vara. Därför kan vi aldrig slå oss till ro med vad vi hittills åstadkommit. Det gör att medarbetarnas vilja att hitta nya lösningar och att se nya möjligheter blir avgörande. Och här visar erfarenheten att alla kan bidra. Facility management FM Ibland möter vi uppfattningen att FM skulle vara en isolerad del av vår verksamhet ett specialområde. Det finns all anledning att korrigera detta, för FM är, och ska vara, en del av allt vi gör. FM-tänkandet påverkar alla delar av vårt arbete och kräver att vi arbetar nära kunden, förstår problem och möjligheter och därmed bidrar till ett bättre slutresultat. Men även hos våra kunder behöver fler även på ledningsnivå bli delaktiga i FMarbetet. Vi har också anledning att vidga vårt synfält, långt utanför regiongränsen. På andra håll och i andra verksamheter har man skapat annorlunda och kanske bättre lösningar och de ska vi ta vara på. Ett grönt Regionservice Regionservice har länge haft en grön inriktning. Vår ambition har varit att inte bara vara med på tåget, utan att också vara drivande i en grön förändringsprocess i nära samarbete med våra kunder/partners. Men inte heller på detta område kan vi slå oss till ro. T ex bör vi anstränga oss ytterligare för att stimulera det personliga engagemanget. Att större, genomgripande miljöinsatser skapar resultat är inte så svårt att förstå men vi bör inte glömma att också de många, små insatserna är betydelsefulla. Alla medarbetare kan bidra och det lilla den enskilde gör är viktigt. Idag pågår en debatt om biogasbilar inom regionen. Vi har ett ansvar att förmedla vår kunskap och våra erfarenheter på detta område och att tydligt redovisa vad som står att vinna. Därmed är miljöarbetet också en fråga om kommunikation. Ett tydligare Regionservice Regionservice har vuxit kraftigt sedan 2009 och har fått en mer central roll i regionen. Detta har gett ett ökat inflytande, men också ett större ansvar. Att ha ett koncerngemensamt perspektiv och att säkerställa att vi, i allt vi gör, tillför ett mervärde för regionen blir därmed än viktigare. Det är lätt gjort att stirra sig blind på de stora tal och volymer vi idag har att hantera, men det är inte meningsfullt. Frågan är istället vad vi kan åstadkomma med allt det vi har. Att vi måste hushålla med vad vi ibland kan tycka är knappt tilltagna ekonomiska resurser, är normalt och ingalunda unikt för Regionservice. De tuffa ekonomiska villkoren ska vi nyttja som drivkraft för utveckling. Ny nämnd och ny ordförande Som ett resultat av valet 2010 har fastighetsoch servicenämnden förnyats, under en ny ordförande. Detta innebär en positiv stimulans för Regionservice en ny mandatperiod är en chans för organisationen att ta vara på nya tankar och idéer. Plusresultat Regionservice redovisar ett plusresultat för 2010. Det blev 12,1 Mkr över budget. När en organisation växer försvåras ofta möjligheterna till en effektiv ekonomisk kontroll. Vi har mött denna problematik genom en fortsatt satsning på effektiviseringar, väl utvecklad intern kontroll, god nyckeltalskontroll och bra uppföljningsmetoder. Det finns också en medvetenhet kring ekonomiska realiteter i vår organisation och en stark vilja att arbeta effektivt och värna de resurser vi har. Våra medarbetare är kostnadsmedvetna. När Regionservice redovisar plusresultat ställs ibland frågan om detta inte skvallrar om för höga debiteringar, t ex hyror. Resonemanget faller dock när vi jämförs med marknaden vi ligger bättre än konkurrensen och kan dessutom visa detta tydligt. Snart har två år gått sedan Regionservice bildades. Under denna period har FM etablerats som ett verktyg för att knyta samman och effektivisera funktioner som tidigare varit åtskilda. Vi har nu bättre möjligheter att svara upp till vårdens behov och krav utifrån ett regionperspektiv, än för två år sedan. Ingemar Nilsson Servicedirektör Framgång kan man mäta på många sätt, men vi är aldrig bättre än vad våra kunder anser oss vara. Ingemar Nilsson Regionservice 2011. Produktion: OrdArt AB, Helsingborg. Foto: JKF Photo, Helsingborg. Tryck: Hylte Tryck, Hyltebruk. 2 3
Effektivare service, med kunden i fokus Detta ska handla om facility management (FM) och följande tål att upprepas: Facility management är de servicetjänster kring arbetsplatsen och fastigheten som organisationen behöver för att kärnverksamheten ska fungera så optimalt som möjligt. På andra håll i världen tänker man kanske i något annorlunda banor när det gäller FM, men ovanstående är vad som gäller i Region Skåne. Att ett vässat möte och en tätare dialog mellan servicefunktioner och kärnverksamhet kan ge mycket goda resultat är lätt att inse. Men hur skapar man detta? Basen för FM-arbetet i Region Skåne är den s k FM-gruppen. Här möts, varje månad, regionens försörjningschefer (eller motsvarande) tillsammans med Regionservice FM-ansvariga. Första framgången var den handlingsplan, med vision, värdegrund och verksamhetsidé, som regionens förvaltningar skrev under redan 2009. Sedan dess har FM-arbetet likt ringar på vattnet spritts i organisationen och gett en rad konkreta resultat. Men färdigt, nej det är det förstås inte. Gruppen är på många sätt en motor i regionens FM-arbete. Här möter vi tre av dess medlemmar: Bo Hansson, kanslichef inom primärvården, Magnus Petersson, chef för basservice vid Skånes universitetssjukhus, SUS, och Anders Forsell, FM-chef i Regionservice. Först bör en fördom få falla den att FM främst handlar om att snåla med pengar. Jag brukar tala om finish, säger Magnus Petersson. Det är kraftsamlingen på upploppet som gör att vi kan nå målet att patienten upplever att han eller hon får verkligt god vård. FM-arbetets verkliga värde ligger i att vi ger vården bättre arbetsvillkor, säger Bo Hansson. Därför kan man fråga sig, säger Magnus Petersson, om det alltid är av godo att rationalisera. Lite mer pengar hade kanske gett en bättre helhet. I FM-konceptet finns också ett krav på likhet. Att patienterna ska få samma goda vård, oavsett var i regionen de hör hemma. Detta ställer rimligen höga krav på att FM-gruppen inte bara klarar samverkan utan också är synnerligen uppfinningsrik? Nja, inflikar Anders Forsell. Sanningen är den att hjulet redan uppfunnits på flera håll i regionen. I FM-gruppen kan vi lära av varandra och välja de bästa lösningarna. Men Fr v: Anders Forsell, Bo Hansson, Magnus Petersson det utesluter förstås inte att vi har behov av nya idéer och nya synsätt i vårt arbete. Magnus Petersson: Detta att ta del av vad som gjorts på olika håll är en framgångsfaktor i våra månatliga möten. När vi utvärderar de samlade erfarenheterna och väljer väg, så har det tyngd och möts positivt ute i organisationen. Finns det gränsdragningsproblem i FM-konceptet? Oklarheter om vem som ska göra vad? Vi kan inte renodla in absurdum, säger Magnus Petersson. Alla resurser utnyttjas inte alltid till hundra procent, och då bör man kunna ta på sig vissa extra uppgifter. Men detta kräver en anda, att man förstår det gemensamma målet. För det är alltid patienten/kunden som ska vara i fokus. Ibland är det så att kärnverksamheten ska utföra t ex vissa städ- och servicetjänster, säger Anders Forsell. Men vi på Regionservice befinner oss i andra änden av resonemanget. För oss gäller att städ- och service ska göra sitt jobb på ett klokare sätt. Vi ska förstås aldrig utesluta vanligt sunt förnuft i dessa resonemang, säger Bo Hansson. Grundfrågan ska alltid vara: Vad behöver kunden? Vi ska börja med en analys och sedan välja väg. Sedan har jag uppgiften att lära min egen organisation, att få dem att tänka i samma banor. Genom att delta i FM-gruppen ligger vi steget före, säger Magnus Petersson. Den ger oss möjlighet att presentera smarta idéer och lösningar för våra egna organisationer. Sedan gäller det som sagt att kunna sälja in dessa. Vi kan inte vänta på att andra ska ta initiativen. De tjänstepaket som sätts i drift i år är bra exempel på hur det kan fungera. Och de visar att vi gått från ord till handling. Flera exempel finns nämligen och än fler är på gång. Bland de större märks den FM-service som redan är igång i det nya regionhuset i Malmö. Detsamma gäller ITavdelningen på sjukhusområdet i Malmö. Till hösten sjösätts ett omfattande tjänstepaket även hos regionens nya Bröstcentrum i Malmö. Bo Hansson kompletterar: Vi har nu börjat organisera vår facility management och standardiseringen är avgörande. Men fördelen att ligga steget före, som gruppen ger oss, ska också utnyttjas i nya upphandlingar. Att tala med fler ger en bredare och bättre överblick. Samtidigt lönar det sig för oss att tala med Regionservice, de har helt enkelt en högre kompetens inom FM. Uppdelningen i förvaltningar är ibland ett hinder, det kan vara svårt att kommunicera över förvaltningsgränserna. Men facility management, som främst ser till verksamhetens och kundens behov, tar ingen hänsyn till dessa organisatoriska gränser, säger Magnus Petersson. Och det är en viktig fördel FM-gruppens möten och de FM-projekt som pågår runtom i verksamheten skapar nya kontakter, kunskaper och möjligheter. Nyckeln till framgång finns i att ha rätt fokus, avslutar Anders Forsell. Och vårt mål är att med facility management skapa mervärde för Region Skåne. 4 5
Nya lokaler och nya arbetssätt vid akuten i Helsingborg Du snickrar lite där hemma, råkar slinta med en mejsel och får ett rejält jack i tummen. Det är så pass illa att den egna plåsterlådan inte riktigt räcker till. Du tar dig till akuten för att få hjälp. Lite senare har du fått ett bandage om det sargade fingret och dessutom några råd om hur du ska sköta ditt sår. Och kanske t o m en tid för återbesök, om så behövs. Det låter enkelt, men de flesta av oss tänker nog inte på den nästan osannolikt långa kedja av insatser som samverkat för att du ska få denna hjälp. Först och främst har du förstås mötts av kvalificerad personal sköterskor, läkare m fl. Men de är långt ifrån ensamma. Några har planerat lokaler, medicinsk utrustning och verksamhet för att göra vården så effektiv som möjligt. Andra har städat, säkrat att lokalerna är uppvärmda och har tryggad tillgång till t ex friskt vatten, el, gas och ventilation. Några har köpt in det vårdmaterial som behövs och dessutom sett till att detta finns på plats... På den nya akutmottagningen vid Helsingborgs lasarett har man haft anledning att tänka igenom alla dessa detaljer och, inte minst, sitt eget arbetssätt. Mottagningen har nämligen genomgått en omfattande ombyggnad och invigdes i januari 2011. Beslutet om ombyggnaden togs 2006, berättar verksamhetschefen Kjell Ivarsson. Uppgiften var att anpassa lokaler, patientflöden och vårt sätt att arbeta till akutsjukvårdens utveckling. Antalet patienter som söker sig till akuten i Helsingborg ökar stadigt: 2006 hade vi 40 000 patienter, 2010 var de 50 000. Siffrorna kan vi inte påverka. Men vi måste klara uppgiften att ge dessa människor den vård de efterfrågar. Detta har varit utmaningen: Att utveckla ett i grunden förändrat arbetssätt gentemot patienterna. Vi ska möta och klara patienternas förväntningar vilket också innefattar kortare vårdtid. Anette Fredin är teamchef och sjuksköterska vid akutmottagningen. Hon fungerar dessutom som verksamhetens byggsamordnare under ombyggnaden (som omfattar också angränsande verksamheter och kommer att vara helt klar 2013): Flexibilitet har varit ett genomgående krav från vår sida. Nu är inte vårdrummen specialiserade utan klarar fler uppgifter. Det har gett oss fler vårdrum och ökad kapacitet. Vi har dessutom varit försiktiga med att namnge rummen. Deras användning kommer med stor sannolikhet att förändras över tid. Därför har vi också valt ett enkelt system med hängande hänvisningsskyltar de ska lätt kunna flyttas. Väntrummet är mindre än tidigare. I anslutning till detta finns rum för triage (en första prioritering av patienten) och där bakom en s k läkardisk, där en doktor bedömer vilken hjälp patienten behöver. Studiebesökare har förvånat noterat att ni har ju inget folk i väntrummet. Det är positivt, för hos oss ska man bli snabbt omhändertagen. Förråd finns placerade i vårdmiljön, runtom på mottagningen. De fylls regelbundet på av s k logistikvärdar. Detta system är enkelt, smidigt och fungerar utmärkt, säger Anette Fredin. Tempot på en akutmottagning är av naturliga skäl ryckigt. Visserligen finns vissa variationer som är lätta att förstå (t ex att det oftast är mer att göra en lördagskväll än en tisdagsmorgon), men i grunden går det inte att förutse arbetsbelastningen. Vi gasar och bromsar ständigt, säger Kjell Ivarsson. Att vi har rätt lokalresurser är därmed avgörande. För av ett ständigt ojämnt patientflöde ska vi skapa ett bra, fungerande arbetsflöde. Sedan några år tillbaka är akutsjukvård ett eget specialistområde. Det är betydelsefullt, eftersom det underlättar övergången från den tidigare organuppdelade synen på patienten till ett prioritetstänkande. Akutläkaren tar ett övergripande ansvar för hur patienten ska prioriteras och behandlas i det akuta skedet. Det gäller att snabbt och effektivt komma till ett beslut kring patienten. Detta ställer i sin tur krav på att vi har nära kontakt och bra samarbeten med sjukhusets olika specialistavdelningar. Men vi behöver också bra servicesystem som stödjer detta arbetssätt. De vårdnära förråden är ett bra exempel på detta men vi behöver mer. Den flytt- och städservice vi fått under ombyggnadstiden har fungerat mycket bra, säger Anette Fredin. Vi har minst två omflyttningar kvar innan hela projektet är slutfört. Och som alltid gäller att verksamheten ska pågå fullt ut under tiden. Jag har lärt mig att förarbetet för dessa flyttar är avgörande och att vårdpersonalen måste vara med i planeringen. Om informationen är tydlig och når alla berörda, så går det alltid att reda ut problemen. Anette Fredin, Kjell Ivarsson 6 7
Teknisk FM med fokus på driftsäkerhet När inget händer, då är det som bäst. Se där, ett lite drastiskt sätt att förklara ordet driftsäkerhet. Men precis så enkel och på pricken är sällan verkligheten. Det vet Barbro Hansson, som är lokalplanerare vid Helsingborgs lasarett. Frågor som rör sjukhuslokalernas användning, fördelning, funktion, utrustning etc hör alltså hemma på hennes bord. Att vara en kontaktlänk mellan vården och Regionservice, som svarar för fastighetsdrift och underhåll på sjukhuset blir därmed en viktig uppgift. Jag har ett brett kontaktnät hos Skåneteknik och Regionservice, säger Barbro Hansson. Jag vet vad de har och vad de kan. Men här får vi bestämt reda ut begreppen: Hos Regionservice är det affärsområdet Skåneteknik, som har ansvaret för det som kallas teknisk FM (d v s drift, underhåll och även verksamhetsservice) vid sjukhusområdena i Malmö, Lund, Kristianstad och Helsingborg. Jag tycker samarbetet fungerar bra, säger Barbro Hansson. Inte minst med deras medarbetare som finns här på sjukhuset. Det är viktigt att kontakterna inte blir för formella. När något händer vill man inte gå omvägar för att få tala med någon som känner till sjukhuset och våra behov. Men på denna punkt går utvecklingen åt rätt håll, och jag tycker Skåneteknik är lyhörda. Arbetsformerna på ett sjukhus är ständigt i förändring. Min uppgift är att följa utvecklingen och se vad som behövs ur ett lokalperspektiv. Därmed blir flexibiliteten avgörande. Vi får inte bygga oss fast i dagens lösningar. Verkligheten är ofta mer komplicerad än vad många som arbetar i vården tror: De har ofta ganska blygsamma krav och tycker att lite räcker. Men ska lokalen fungera flexibelt när vården förändras, så måste frågor som gäller el, vatten, avlopp, ventilation, gas och brandsäkerhet vara lösta från början. Vid ombyggnaden av sjukhusets akutmottagning gällde det att hitta lösningar för evakuering av olika verksamheter. Jag diskuterade då främst med Skånetekniks medarbetare här på plats och fick både idérik och snabb hjälp. För Barbro Hansson är denna direktkontakt viktig. På samma sätt försöker jag lära mig av personal, patienter och andra i vår omvärld. När det gäller den fysiska tillgängligheten har vi t ex kontakt med kommunens tillgänglighetsrådgivare. Dessa kontakter och detta lyssnande har bidragit till att höja kvaliteten på ett antal punkter. Barbro Hansson Från början var Barbro Hansson ögonsjuksköterska. Att hon blev lokalplanerare beror i hög grad på intresset för att hitta bättre sätt att utnyttja de lokaler hon arbetade i. Lokalplanering är ett mycket spännande arbetsområde. Och det finns mycket att göra. På sikt går utvecklingen i sjukvården t ex mot att alla patienter får enkelrum. Här har vi och Regionservice en stor utmaning. Att ha vården som hemmaplan Den skånska vården är vår hemmaplan, säger Peter Hartvig, chef för affärsområdet Skåneteknik. Det är givetvis en fördel, men risken finns att vi med denna hemkänsla tar för lätt på vissa saker. Därför är vi mycket positiva till den konkurrens vi fått möta de senaste åren. Den skapar flexibilitet, nya idéer, nya lösningar och dessutom nya uppgifter. Peter Hartvig talar gärna om betydelsen av att en verksamhet ifrågasätter sig själv: Vad kan vi förbättra i vår service? Förstår vi utvecklingen och klarar vi att anpassa vår service till den? Och framför allt: Vad kan vi göra bättre än andra? För det vi inte gör bättre än andra ska kanske någon annan göra. Vi ska se till regionens bästa. Skåneteknik har nyligen genomfört en omorganisation, som, lite förenklat, innebar en bodelning mellan teknisk FM (facility management) och facility service: Detta är Skåneteknik en renodlad utförarorganisation för fastighetsdrift, teknisk verksamhetsservice, infrastrukturella servicetjänster och specialisttjänster en serviceorganisation för beställare med höga krav på service, kvalitet, driftsäkerhet, miljö och ekonomi. Vi ville se till att få fokus på rätt saker, säger Peter Hartvig. Teknisk FM ska fokusera på hög driftsäkerhet. Facility service på den infrastrukturella verksamheten det handlar om allt från kaffe till konst och hela konferensarrangemang. Nu har vi den tydliga uppdelning som vi eftersträvade. Peter Hartvig betonar gärna betydelsen av hög driftsäkerhet: Hög driftsäkerhet skapar vi genom att bygga en tekniskt stark och utvecklingsbar plattform. Vi ska följa och helst vara en del av utvecklingen när det gäller energi, miljö och säkerhet. Sammantaget ska Skåneteknik stå för hög leveranssäkerhet och hög driftsäkerhet. Utan att på något sätt överdriva vår roll, kan vi konstatera att vår service och våra medarbetare har en stor betydelse för att vården fungerar såväl i det akuta och mera dramatiska som i det vardagliga mötet mellan patienter och vårdpersonal. Har begreppet facility management bidragit till att tydliggöra detta? Absolut, svarar Peter Hartvig, facility management har satt ett namn på vårt ansvar fungerar inte tekniken så fungerar ingenting. Peter Hartvig 8 9
Framtidens cancervård äntligen på rätt plats (och i tid) Det gick inte. De nya strålbehandlingslokalerna på sjukhusområdet i Lund skulle placeras nära Getingevägen så var det tänkt och detaljplaneringen var i full gång. Men, våren 2009 stod det klart att valet av plats förde med sig problem som helt enkelt inte gick att lösa. Sent i planeringsarbetet visade det sig att här bl a fanns risk för ras och dessutom strålskyddsproblem. Arbetet vid den nuvarande strålbehandlingen (som ska kompletteras av de nya lokalerna) skulle heller inte kunna pågå under byggnadstiden. Tillbaka till ritbordet alltså. Ett hundratal meter från den planerade platsen, inåt sjukhusområdet, fanns dock en lämplig plats. Kunde man riva de byggnader och flytta de verksamheter som fanns där, ja då skulle strålbehandlingen t o m få ett bättre läge än vid Getingevägen. Men det var bråttom. Bakom sjukvårdsinvesteringar finns alltid människor som behöver vård och därför fick man se till att tjäna in den tid som gått förlorad. Idag är bygget i full gång. I april 2013 tar man emot de första patienterna. Så som planerat. Nu byggs ett hus, 4 våningar högt, som t o m kommer att rymma mer än huset på den plats vi fick överge, berättar Kristina Vilhelmsson, vårdenhetschef vid onkologen vid Skånes universitetssjukhus, SUS. Framför allt blir det bra flöden för både patienter och personal. De flesta av våra patienter kommer hit ofta under behandlingstiden men tiden för besöken är ofta kort. För patienten är det viktigt att allt fungerar enkelt och effektivt, så att vi inte lägger sten på börda med onödigt krångel och väntetider. Vi får heller inte glömma att patienten nästan alltid är i en utsatt, svår situation och ska bemötas med lyhördhet och respekt. Det väntrum strålbehandlingen har idag är stort och ljust. Det ska vi försöka utveckla och förbättra. I det nya väntrummet ska man t ex kunna vara mer privat och mindre utsatt. Detta servicetänkande kommer att bli viktigare i takt med att cancer utvecklas mot att bli en kronisk sjukdom. För så är det. Tack vare ny teknik och bättre behandlingsmetoder kommer sjukvården att kunna bota allt fler cancersjukdomar, eller ta bort många av de symtom de ger. Cancer går alltså mot att bli en sjukdom man lever med. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt, säger Kristina Vilhelmsson. Därför är det viktigt att det som byggs inte låser oss, utan att vi kan ta till oss ny utrustning och nya behandlingstekniker. Vi kommer att göra en avstämning redan 2013. Behöver vi mer utrymme då, eller senare, kan vi bygga vidare i sidled. Det finns det plats för, och det är ytterligare en fördel med den nya lokaliseringen. Samarbetet med Regionservice är mycket viktigt. Vi behöver förstås deras kunnande och erfarenhet. Det avgörande är dock att dialogen mellan oss fungerar så bra, att de verkligen fångar upp våra önskemål och behov. Även Regionservice tycker att den blivande byggnaden tjänat på att flyttas. Stefan Degerman och Håkan Ahlqvist är projektledare: Till exempel blir verksamhetens logistik bättre. Nu blir det en gemensam entré för den äldre och den nya delen. Det är dock inte ett okomplicerat projekt. Vi måste t ex sponta runt hela byggnaden och ska ner 5 meter i backen, berättar Stefan Degerman. Det är strålskyddet som ställer speciella krav, men i övrigt är inte detta projekt svårare än andra sjukvårdsbyggnationer. Annan verksamhet har fått flytta på sig, berättar Håkan Ahlqvist. Det skapade inledningsvis ett tiotal sidoprojekt för oss, nödvändiga att klara för att kunna sätta igång byggandet. Kraven på den nya byggnaden är många. Det ska bli en patientvänlig och trivsam miljö. Byggnaden måste vara flexibel och ge plats för tekniskt avancerad utrustning. Den ska vara säker men ändå lättillgänglig. Till detta kommer behovet av låg energiförbrukning. Den nya strålbehandlingen kommer att förbruka 80 kwh/kvm, berättar Jonas Larsson, energistrateg hos Regionservice. Det är lågt för en offentlig byggnad. I en komplex byggnad av denna typ är det svårt att nå riktigt låga tal. Dagens bestämmelser anger att nya byggnader ska ha en energiförbrukning under 100 kwh/kvm, men detta tal kommer mycket sannolikt att sänkas. Det finns ett EU-direktiv som säger att 2015 ska 30% av alla hus som byggs vara s k nollenergihus. Fr o m utgången av 2019 ska all nybyggnation vara nollenergihus. Catharina Holmberg kommer från Regionservice, men representerar i detta projekt verksamheten. Flexibilitet är ett nyckelord i planeringen. Förändringarna inom detta område går mycket fort och tempot ökar. Det vi bygger ska klara att förändras och utvecklas. Ingen patient vill naturligtvis vänta onödigt länge på behandling. Med denna byggnad får strålbehandlingen en nära nog fördubblad kapacitet. Men det är också viktigt att patienterna upplever miljön som positiv. Vi vill skapa en mottagning som är mer möblerad, mer personlig och mer privat, säger Catharina Holmberg. I den nya väntsalen försöker vi skapa en känsla av rum i rummet. Vi vet ju att dessa patienter ofta vill vara lite för sig själva. Mycket har som sagt ändrats under arbetets gång, men byggnaden kommer ändå att vara klar vid den tid som ursprungligen beslutades. Visst har vi fått planera om, säger Catharina Holmberg. Men genom att projektera samtidigt som vi bygger, håller vi tiden. Skiss på den nya strålbehandlingsbyggnaden. Illustration: White Arkitekter Kristina Vilhelmsson Stefan Degerman, Catharina Holmberg Håkan Ahlqvist, Jonas Larsson 10 11
Intensiv utveckling för ny servicefunktion Någon klok människa har sagt att det är en början att förenas, ett framsteg att hålla ihop och att framgången kommer först när man verkligen arbetar tillsammans. Redan 2009 inleddes arbetet med att sammanföra alla olika administrativa tjänster för HR (human resources) och ekonomi runtom i Region Skåne, till en gemensam servicefunktion. Sedan hösten 2010 är GSF (som står för Gemensam servicefunktion) en del av Regionservice. Lite förenklat kan man säga att vi har två huvudspår i vår verksamhet, berättar chefen för affärsområdet GSF, Annelie Carlsson. Vi ska dels klara all s k transaktionell verksamhet inom HR och ekonomi. I klartext handlar detta om att hantera fakturor, löneutbetalningar m m. Dessutom ska GSF fungera som ett kompetenscenter för Region Skånes förvaltningar. Vi ska bidra med bl a processoch utvecklingskunskap och vara ett stöd för de olika HR- och ekonomicheferna i regionen. När GSF bildades sammanfördes som sagt all administrativ verksamhet och ca 200 medarbetare från mer än 20 förvaltningar. Givetvis hade dessa förvaltningar olika sätt att arbeta med HR- och ekonomifrågor, säger Annika Lagerlöw Ahola, områdeschef ekonomi. Sammanslagningen tydliggjorde skillnaderna. Ur denna flora försöker vi skapa de bästa arbetssätten och processerna. Och givetvis är det så att kostymen, i alla fall inledningsvis, inte passar alla lika bra. Omställningen har ställt stora och ibland tuffa krav på alla våra medarbetare, understryker Annelie Carlsson. Därför är det viktigt att påminna om målet och kärnan i vårt uppdrag: Vi ska säkerställa en lika och rättvis leverans av administrativa tjänster till alla verksamheter i Region Skåne. Men lika lite som Rom, byggs GSF på en dag. Att utveckla våra kompetenscentra för HR respektive ekonomi är ett av de uppdrag som vi arbetar med för närvarande, berättar Annelie Carlsson. Vi ska skapa en bra dialog mellan oss och våra kunder. På sikt gäller det också att etablera en god beställarkompetens inom Region Skåne i detta uppdrag. Ett annat uppdrag från koncernledningen som planeras är att utveckla ett gemensamt rekryteringscenter för hela Region Skåne. Detta center ska ta ett samlat grepp på kravspecifikationer, tester, annonsering och mycket annat. De medarbetare som ansvarar för de stora ekonomi- och HR-systemen hör hemma i GSF, men arbetar i praktiken direkt mot koncernledningen. Eftersom ansvarsområdet är vårt måste vi se till att ha överblick och förstå vad som görs, säger Annelie Carlsson. Särskilt nu, när ett nytt stort HR-system är under utveckling. Därför har vi också ett mycket nära samarbete med regionens IT-avdelning. Samtidigt understryker dessa exempel att kontakten och samarbetet med koncernledningen är avgörande för GSF. Uppdragen från koncernledningen kräver att vi håller oss à jour. Det som bestämts och ska gälla, ska vi också genomföra. På sikt ska vi förstås också kunna ge koncernledningen förslag till utveckling och förbättringar med bas i den kunskap samarbetet med våra kunder ger. Annika Lagerlöw Ahola påpekar att GSF också har medborgaren som direktkund: När en patient betalar på en vårdcentral så hanteras också denna transaktion av oss. Vi har ett ansvar för att detta fungerar på bästa sätt. Därför ska vi även stötta alla de personer som, på vårdcentraler och kliniker, möter kunderna på fältet. När den enskilde medborgaren blir förbaskad på regler eller kostnader så ska denne bemötas på ett korrekt och bra sätt. Här finns en stor uppgift. Detta är bara ett exempel på en pågående rollförändring från traditionellt administrativt arbete till en konsultroll, där vi även blir verksamhetsutvecklare. Vi måste helt enkelt både kunna och förstå kundernas verksamhet för att ge kompetent hjälp. Ännu finns medarbetarna i GSF på flera håll i Skåne, men på sikt kommer verksamheten att koncentreras till två platser. Det är sagt att GSF under sina första två år ska konsolidera sin verksamhet och standardisera de arbetsprocesser man övertagit. Det må låta som väl tilltagen tid, men arbetet är omfattande. Och nya uppgifter och nya utmaningar knackar ständigt på dörren. Därför är tempot högt men utan att man överger ledorden kvalitet, leveranssäkerhet och resultat. Vi är mitt i en spännande och mycket intensiv utveckling, säger Annelie Carlsson. Men möjligheterna är också mycket stora. Annika Lagerlöw Ahola, Annelie Carlsson, Maria Ingvarsson (områdeschef HR) 12 13
Miljöarbete i praktiken Jeanette Söderberg Strategiskt arbete för en bättre miljö Hur svårt kan det vara? Det man behärskar går lätt, men ny teknik möts ofta av tvivel. Det gäller inte minst en av människans käraste följeslagare bilen. Om bilar som drivs med biogas finns det många som har mycket att säga: Att de är slöa. Svåra och rentav farliga att tanka. Små och svåranvända. Johanna Bank är urologsköterska och kör mycket i sitt arbete. Hon har provkört en av Skånetransports biogasbilar och rapporterar något helt annat än biogasens belackare. Johanna Bank arbetar vid urologkliniken vid Skånes universitetssjukhus SUS, i Malmö. Hon har dock hela mellersta Skåne som arbetsfält. Tillsammans med två kollegor arbetar hon på fältet, som konsult och stöd åt distriktssköterskor vid hemvård av patienter. Hon träffar patienter varje dag, som tack vare denna service kan vara kvar hemma, trots att de ofta är svårt sjuka. Vi arbetar dels palliativt (d v s med vård i livets slutskede), men också med praktisk urologi, säger Johanna Bank. Vi gör det som distriktssköterskan inte får göra, vilket ofta innebär att patienten slipper ta sig akut till sjukhuset. Johanna Bank Denna arbetsmetod bidrar alltså inte bara till att höja patienternas livskvalitet, utan också till att urologkliniken, liksom akutsjukvården, avlastas och kan nyttja sina resurser på ett bättre sätt. Men det blir många mil varje dag. I praktiken har jag mitt kontor i bilen. Här har jag allt jag behöver när jag träffar patienter, här bokar jag besök och klarar en del administration. Bilen är min arbetsplats. Johanna Bank kör idag en etanolbil, men tre biogasbilar är beställda till verksamheten och levereras inom kort. Skånetransport har ställt en Volkswagen Touran till vårt förfogande. Johanna Bank konstaterar snart att hon inte märker någon större skillnad jämfört med en vanlig bil. Möjligen påminner den mer om en diesel än en bensindriven bil. Och därmed är det dags att reda ut de vanligaste fördomarna om biogasbilen. Stämmer de eller ej? Fördom: Biogasbilar är slöa Vi provkör i stadstrafik, men tar också ut bilen på motorvägen utanför Lund. Inga konstigheter; körupplevelsen är densamma som i en vanlig bil. Den här bilen är inte trög, säger Johanna. Jag tycker nog att den t o m är lite piggare än min etanolbil. Fördom: Det är krångligt och kanske t o m farligt att tanka biogas Vi provar och konstaterar att detta inte är sant. Något extra handgrepp behövs (kopplingen till tanken måste vara tät), men det är vare sig svårt eller krångligt. Är det farligt? Nej. Systemet är slutet vilket innebär mindre risk än vid vanlig tankning. Gasen är giftfri och antänds först vid 540 C (att jämföra med 228 C för bensin). Risken för brand eller explosioner vid trafikolyckor är därför mindre än med bensin och diesel. Fördom: Biogasbilar måste vara små Vi åker i en 5-växlad Volkswagen Touran, som Johanna Bank närmast upplever som lite för stor (hon kör en VW Golf idag): Jag behöver inte fullt så stort utrymme. Den här bilen lanseras som en flexibel modell för dig som behöver utrymme. Stor nog alltså. FOTNOT: Biogasdrift minskar klimatpåverkan med minst 80%, jämfört med bensin. Energiinnehållet i en kubikmeter biogas motsvarar cirka 1,10 l bensin. Ordet strateg kommer från den gamla grekiskan och betyder fältherre. I antikens Aten valdes varje år 10 strateger, med uppgift att ansvara för stadens försvar. Regionservice miljöstrateg Jeanette Söderberg ser knappast sig själv som en fältherre. Möjligen är dock svårighetsgraden densamma: Att tänka långt i förväg och att bedöma styrkor, svagheter, möjligheter och problem och att få människor att acceptera sina slutsatser har nog aldrig varit särskilt lätt. Oavsett ämnesområde. Vi undersöker möjligheter och försöker pröva tankegångar som gynnar miljön, säger Jeanette Söderberg. Att vi då nästan alltid möter förutsättningen att det vi vill göra måste vara tekniskt och ekonomiskt möjligt, ja det är en realitet vi har att förhålla oss till. Jeanette Söderberg är i grunden meteorolog och dessutom naturvårdsingenjör. Åren före Regionservice arbetade hon vid SMHI i Malmö, och många har säkert hört henne berätta om vädret i Radio Malmöhus. Miljöarbetet inom Regionservice definieras i organisationens miljöpolicy. Det dagliga miljöarbetet styrs av våra miljömål, som är uppdelade på tre nivåer: Visioner, övergripande miljömål och detaljmål. Dessutom ska vårt miljöarbete kontinuerligt samstämmas med koncernens d v s hela regionens miljöpolicy och strategiska miljöprogram för åren 2010-2020. Jag tror att vi bara är i början av en lång utveckling, säger Jeanette Söderberg, även om miljömedvetenheten på sina håll är mycket stor. Regionservice har, med stora fastigheter och omfattande transporter, en tung miljöroll, och potential att åstadkomma mycket. Jag upplever att ledningsgruppen har ett starkt miljöengagemang, och då går det också att nå goda resultat. Livscykelanalyser är ett viktigt verktyg i Regionservice miljöarbete: Vi väger in hela livskedjan. Det visar sig ofta att billigt nu blir dyrt i längden. D v s i det långa loppet lönar det sig ofta att välja det kortsiktigt något dyrare alternativet. Jeanette Söderberg understryker vikten av att tydliggöra miljöns betydelse, d v s vilka konsekvenser olika val får. Ekonomiska realiteter spelar ofta en stor roll: Det är lätt att få ned energiförbrukningen i fastigheter, eftersom alla tjänar på detta. Men det är svårare att få människor att åka kollektivt istället för att ta bilen, eftersom det betyder ändrade vanor och förlust i restid. Men Jeanette Söderberg misströstar inte. Det finns många möjligheter: Till exempel bör vi använda upphandlingarna som det miljöverktyg de verkligen kan vara. Här finns att göra! Ny teknik skapar nya möjligheter, men vinsterna kommer inte automatiskt: Människorna som ska använda den nya tekniken måste också förstå och acceptera den. Annars uteblir miljövinsten. Vi såg detta när det gäller biogasbilarna. Många vågade inte tanka gas, utan valde bensinen istället. Det var därför vi ordnade demonstrationer som visade hur enkelt och säkert det är. 14 15
Det finns goda skäl att tala om ett grönt Regionservice Jag har i regionfullmäktige kallat Regionservice för spindeln i nätet. Det är ju denna organisation som får allt att fungera tvätt, transporter och service av alla de slag. Monika Ekström (MP) är Fastighetsoch Servicenämndens nya ordförande och dessutom regionråd. Hennes respekt för servicearbetet är stor: Detta är en verksamhet som inte riktigt syns och märks när den fungerar som den ska vilket den gör nästan jämt. Monika Ekström betonar att detta inte minst beror på de engagerade medarbetarna inom Regionservice: Den starka vilja att leva upp till sitt ansvar, som jag ser här, är enormt positiv för hela Region Skåne. Speciellt gäller detta sjukvården, där säkerheten för patienten aldrig får fallera. Här är medarbetarnas vilja och ansvarskänsla avgörande. Därför är det viktigt att vi verkligen ser medarbetarna och tar vara på deras kapacitet och entusiasm. Monika Ekström tar Skånetvätt som exempel. En arbetsplats där det är bullrigt, varmt och stressigt. Ändå har de en relativt låg sjukfrånvaro, ställer upp för verksamheten och gör ett fantastiskt jobb. Som politiker vill jag vara närvarande på fältet, se verksamheten och människorna och visa att Region Skåne uppskattar deras arbete. Fastighets- och Servicenämnden har i och med valet 2010 förnyats rejält. Endast fyra ledamöter (däribland Monika Ekström själv) är kvar från den tidigare nämnden. Jag tycker det är positivt. Nya ögon ser nya saker och vi får färska idéer. Det blir en annan och mer livaktig diskussion och mer nytänkande, helt enkelt. För första gången är nämndens ordförande dessutom regionråd. Monika Ekström ser detta som en fördel: En utbyggnad av Skånetvätt är nu aktuell, och absolut nödvändig. Som regionråd kan jag se till att frågan tidigt drivs på högsta nivå i regionen, dvs jag kan nu lyfta ärenden tidigare i beslutsprocessen. Detta har inte varit möjligt för tidigare ordförande. Monika Ekström vill också gärna bidra till att kännedomen om Regionservice ökar också hos allmänheten: Vi har en mycket omfattande verksamhet, som förtjänar att uppmärksammas även i media. Var går gränsen mellan Regionservice och sjukvården vem ska göra vad? En komplicerad fråga kan tyckas, men Monika Ekström har ett rakt svar: Slutmålet är alltid att det regionen gör ska vara bra för invånarna i Skåne. De skattemedel invånarna betror oss ska användas på bästa tänkbara sätt. Därför måste Regionservice både ha en välfungerande service till vården och övriga kunder samtidigt som man har en rationell och kostnadseffektiv verksamhet. Regionservice är en affärsverksamhet, där vinsten/överskottet går tillbaka in i vården. Monika Ekström understryker att det ska vara enkelt för kunden att ta kontakt med Regionservice. Man arbetar nu med att skapa en-väg-in, d v s kunden ska inte själv behöva leta efter rätt person inom Regionservice utan det är Regionservice ansvar att ta hand om kundens ärende på ett enkelt sätt. Kanske blir det genom en servicedesk eller liknande. Kund kallar vi de verksamheter vi servar. Sjukvården är en kund även om vi ingår i samma koncern. Detta gör vi bland annat för att hålla servicetänkandet högt. För Monika Ekström finns flera viktiga frågor att driva under mandatperioden, både som ordförande och regionråd. Regionfullmäktigemålet om ett fossilfritt Region Skåne år 2020 står högt på listan. Ska vi nå detta mål måste vi arbeta aktivt för det nu, det duger inte att vänta. Här kan Regionservice dessutom spela en viktig roll, t ex när det gäller upphandling av bilar och transporter. Skånetransport arbetar redan nu med planeringen för att byta ut Region Skånes bil- och transportpark till miljövänliga fossilfria alternativ typ biogas eller el. Om vi går i första ledet för miljöriktiga drivmedel som t ex biogas, så påverkar vi förhoppningsvis marknaden att bygga fler tankställen för fordonsgas. Energieffektiviseringar, av typ solcellsprojektet på sjukhusområdet i Helsingborg, prioriteras också av Monika Ekström. Varje gång en fastighet renoveras, vare sig vi bygger om eller bygger nytt, så måste vi antingen planera för att minska energiförbrukningen eller använda alternativa energikällor. Vi kan åstadkomma mycket i vår verksamhet när det gäller att bidra till en bättre miljö och det finns goda skäl att tala om ett grönt Regionservice. En annan viktig fråga gäller fysisk tillgänglighet, inte minst för personer med funktionshinder. Ogenomtänkta lösningar försvårar för människor som ser eller hör dåligt, eller som har svårt att röra sig. Trots det genomförda arbetet med enkelt avhjälpta hinder, så finns det en del kvar att göra i och runt våra fastigheter, säger Monika Ekström, och tar plexiglasgrindarna i det nybyggda regionhuset i Malmö som exempel. De genomskinliga, omärkta grindarna är mycket svåra att se för den som har en syn-nedsättning, och kan innebär en olycksrisk. Att ändra i befintliga miljöer kostar givetvis, men bör ändå prioriteras. Det är viktigt att Region Skånes verksamheter är tillgängliga för alla. Till sist tar Monika Ekström upp frågan om fastighetsunderhåll; Självklart är det viktigt med ett välplanerat fastighetsunderhåll. Även i svåra ekonomiska tider, som den vi befinner oss i nu, måste fastigheterna skötas. Regionservice skickliga medarbetare på alla nivåer jobbar hårt för att underhålla regionens fastighetsbestånd och de gör ett fantastiskt jobb. Monika Ekström 16 17
Ekonomisk kommentar Värme Nettoresultatet för verksamhetsåret 2010 uppgick till +37,1 Mkr jämfört med resultatkravet som uppgick till 25 Mkr utfallet blev alltså 12,1 Mkr bättre än budget. Samtliga affärsområden och fastighetsprocessen klarade sina resultatmål. Även GSF Gemensam servicefunktion som tillkom som nytt affärsområde den 1 september, Kostnad i kkr Verklig förbrukningsutv. MWh fick ihop sin ekonomi, +0,4 Mkr. kkr/mwh 200 000 150 000 100 000 50 000 Resultat 2006 per verksamhetsområde 2007 2008 2009 2010, kkr Verksamhet Resultat före Budget Avvikelse ElFastighetsprocessen resultatkrav 85,8 74,3 +11,5 Projektledning 7,7 3,9 +3,8 Affärsområde kkr/mwh Skåneteknik 18,4 5,1 +13,3 Skånetvätt 7,2 6,2 +1,0 180 000 Skånetransport 4,2 3,0 +1,2 Gemensam servicefunktion 0,4 0,0 +0,4 SUMMA 123,7 92,5 +31,2 168 000 Ledning och stödprocesser -52,2-67,5 + 15,3 Nedskrivningar och utrangeringar -34,4 0-34,4 156 000 RESULTAT +37,1 +25,0 +12,1 144 000 132 000 120 000 Regionservice ansvarar för all lokalförsörjning i Region Skåne. Hyresintäkterna är den dominerande intäktskällan. Kostnad i kkr Förbrukning MWh Totalt disponerar/använder Region Skåne 1 807 2006000 kvm 2007 BTA 2008 (bruttoarea) 2009 2010för den egna verksamheten. 321 000 103 000 Normalårskorrigering MWh 1 383 000 Inhyrd area uthyrd till kärnverksamheten till kärnverksamheten till externa hyresgäster Nyckeltalsjämförelse Hyran per kvm för ägda lokaler är klart lägre än kvadratmeterhyran för inhyrda lokaler drygt 200 kronor. År 2010 har också belastats av höga snö- och halkbekämpningskostnader som en följd av de tuffa vintrarna 15 kronor per kvm (ingår i drift, tillsyn och skötsel). 1) Hyror för externt inhyrda lokaler är justerade för att vara jämförbara med hyresintäkter ägda areor. Externt inhyrda är omräknade till BTA samt schablonmässigt ökat med planerat underhåll, el, värme (i vissa fall) och sopor. Värme Värme År 2010 var ett mycket kallt år och har i Skåne varit i genomsnitt 15% kallare än ett normalår. Det har medfört att den totala förbrukningen blivit betydligt högre än tidigare år. Dock så har den graddagskorrigerade förbrukningen minskat med nästan 4 000 MWh jämfört med 2009 års förbrukning. Värme kkr/mwh Utveckling av total värmekostnad och verklig värmeförbrukning under perioden 2006-2010. kkr/mwh kkr/mwh 100 000 168200 000 000 50 000 El 150 000 El Elförbrukningen i Region Skåne ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år. kkr/mwh 100 000 Den stigande prisutvecklingen Kostnad i kkr på el 180 000 Förbrukning MWh har dock fortsatt under år 2010. En fortsatt Kostnad i kkr uppgång 2006 av elpriserna 2007 2008är att vänta framöver 168 000 Verklig 2009 förbrukningsutv. 2010 MWh Procent Normalårskorrigering MWh regionindelningen av elområden i Sverige 116 50 000 kommer 2006 156 000 att påverka 2007 prisnivån 2008 2009 uppåt 2010 i södra 103 000 112 Sverige. 1 383 000 109 144 000 El Utvecklingen avseende elpris och elförbrukning 105 under perioden 2006-2010. 132 000 Kostnad i kkr Inhyrd area uthyrd Förbrukning till MWh kärnverksamheten 120 000 till kärnverksamheten 2006 2007 2008 2009 Regionägd 2010 area uthyrd till externa hyresgäster Not 1:Byggnad CRC på sjukhusområdet i Malmö ingår inte i den redovisade Nyckeltalsjämförelse 2005 2006 2007 2008 2009 2010 103 000energiuppföljningen eftersom det finns Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall ett separat 1 mediaavtal 383 000 med Lunds kronor per kvm BTA (bruttoarea) 321 000 universitet. Hyra för externt inhyrda 1) 1041 1027 1047 1050 999 1103 Not 2: Simrishamns sjukhus ingår inte Hyresintäkt 744 788 821 832 839 888 bilden ovan i redovisning eftersom Drift, tillsyn & skötsel 52 65 67 56 44 54 sjukhuset såldes under år 2009. Felavhjälpande underhåll 35 45 48 45 43 40 Planerat underhåll 71 70 47 70 68 72 Inhyrd area uthyrd Media (el, värme, va, kyla) 155 167 171 176 176 178 till kärnverksamheten Avskrivning 200 214 219 225 227 233 Internränta (5,5%) 178 186 205 215 200 206 till kärnverksamheten Förvaltningskostnad 22 23 25 26 26 22 till externa hyresgäster Tomma lokaler, % (vakansgrad) 2,4% 2,4% 2,4% 2,4% 2,2% 1,6% 200 000 150 000 100 000 200 000 50 000 El 150 000 180 000 156 000 144 000 132 000 120 000 Värme kkr/mwh 321 000 132 000 kkr/mwh 102 180 000 120 98 000 2006 168 95 000 2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 2007 Kostnad i kkr Verklig förbrukningsutv. MWh Normalårskorrigering MWh Kostnad i kkr Verklig förbrukningsutv. MWh Normalårskorrigering MWh Kostnad i kkr Förbrukning Inhyrd MWh area uthyrd till kärnverksamheten 2008 2009 till kärnverksamheten 2010 2% index/år till externa hyresgäster Kostnadsutfall 92 103 000 156 000 2003 2004 321 000 2005 2006 2007 2008 2009 1 383 000 2010 144 000 Affärsområden Skåneteknik Årets resultat överstiger budgeten med 13,3 Mkr (+4,3 Mkr år 2009). Detta har sin förklaring i de fortsatta effektiviseringar som har genomförts under 2010. Timpriserna på tjänster som levereras till kärnverksamheten och fastighetsdistrikten har inte höjts. Prisstrategin är baserad på att genomförda effektiviseringar ska komma vården till nytta. Skånetvätt Skånetvätts omsättning uppgår till 99,4 Mkr med ett resultat på +7,2 Mkr. Resultatet är bättre än budget beroende på ökad efterfrågan och ökad produktivitet. Kostnadsutvecklingen har varit lägre jämfört med indexutvecklingen. Skånetvätts kostnadsutveckling indexbasår 2003 Procent 116 112 109 105 102 98 Procent 95 116 92 112 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 109 2% index/år Kostnadsutfall Skånetransport Skånetransports 105 omsättning uppgår till 80,8 Mkr med ett resultat på 4,2 Mkr. Resultatet 102 är en kraftig förbättring jämfört med tidigare 98 år. Procent I 95november 2010 startades ett projekt 2% index/år Kostnadsutfall mellan 116 Trafikverket och Skånetransport som 92 ska leda 2003 till ännu 2004 2005 bättre 2006 ruttoptimeringar, 2007 2008 2009 2010 112 för att minska drivmedelskostnader och 109 koldioxidutsläpp. 105 95 Bengt Nilsson, ekonomichef Nyckeltal för Skånetransport 102 Utfall Utfall Utfall 2008 2009 2010 CO 2 -utsläpp 98 ton 1 412 1 335 1 095 2% index/år Kostnadsutfall Minskningen är hela 18% beroende på ökad 92 användning 2003 2004 av fossilfria 2005 2006 bränslen. 2007 2008 2009 2010 Resultaträkning Belopp i tusentals kronor Not 2010 2009 INTÄKTER Verksamhetens intäkter 1 2 026 425 1 819 509 SUMMA INTÄKTER 2 026 425 1 819 509 VERKSAMHETSKOSTNADER Personalkostnader 2-250 469-214 894 Omkostnader 3-1 065 956-922 424 Avskrivningar 4-341 645-336 469 SUMMA KOSTNADER -1 658 070-1 473 787 Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader 5-298 883-291 060 RÖRELSERESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 69 472 54 662 Extraordinära poster 6-32 359-10 400 RESULTAT FÖRE LÄMNAT RESULTATBIDRAG/RESULTATKRAV 37 113 44 262 Lämnat resultatbidrag/resultatkrav -25 000-21 200 RESULTAT EFTER LÄMNAT RESULTATBIDRAG/RESULTATKRAV 12 113 23 062 GSF Gemensam servicefunktion Sedan 2010-09-01 har GSF haft ansvaret för HR- och ekonomiadministrationen i regionen. Totalt antal anställda i GSF var vid årets slut 178 personer. GSF redovisar ett positivt resultat på 0,4 Mkr. Investeringsverksamheten Budgeten för byggnadsinvesteringar 2010 uppgår till 755 Mkr. Det totala utfallet avseende byggnadsinvesteringar uppgick till 631 Mkr. En stor del av utfallet för 2010 rör projekt som beslutats och budgeterats under tidigare år. Under året har Regionservice varit aktivt verksamma i 660 olika investerings-, utrednings- och underhållsprojekt: 205 projekt avseende byggnadsinvesteringar inklusive utredningar och förstudier 305 projekt avseende planerat underhåll 150 projekt avseende fastighetsägarinvesteringar. Totalt har Regionservice under året drivit cirka 50 projekt som faller under kategorin komponentavskrivningar. Balansräkning Belopp i tusentals kronor Not 2010 2009 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Mark, byggnad o tekniska anläggningar 7 6 828 100 6 485 276 Maskiner o inventarier 104 517 61 658 Finansiella anläggningstillgångar 2 2 Långfristiga fordringar 10 454 15 223 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6 943 073 6 562 159 Omsättningstillgångar Förråd m m 42 089 2 460 Kundfordringar 113 673 99 679 Övriga kortfristiga fordringar 155 309 87 222 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 52 044 528 706 Kassa och bank -3 254 675-3 168 118 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR -2 891 561-2 450 050 SUMMA TILLGÅNGAR 4 051 512 4 112 109 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Regionkapital 3 599 515 3 556 558 därav Årets resultat 37 113 44 262 SUMMA REGIONKAPITAL 3 599 515 3 556 558 Skulder Långfristiga skulder 13 125 14 062 Kortfristiga skulder till leverantörer 305 182 257 353 Övriga kortfristiga skulder 54 722 180 211 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 78 968 103 924 SUMMA SKULDER 451 997 555 551 S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 051 512 4 112 109 Noter Not 1 Av omsättningen uppgår hyresintäkterna till 1 381 787 (1 267 442) Not 2 Antalet anställda per 31.12 uppgick till 612 omräknat till heltid. Not 3 Mediakostnaderna uppgick till 265 314 (254 304) och planerat underhåll till 102 717 (97 636). Not 4 Avskrivningstiden på nybyggnationer uppgår till 50 år och för om- och tillbyggnationer till 20 år. Not 5 Internräntesatsen på bokfört värde uppgår till 5,5% (5,5%). Not 6 I posten ingår nedskrivningar och utrangeringar av byggnader med 15 715, nedskrivningar av pågående projekt med 12 143 samt övriga extraordinära poster med 4 501. Not 7 Mark, byggnad och tekniska anläggningar inkl. leasingavtal Belopp i tusental kronor 2010 2009 2008 2007 Ingående anskaffningsvärde 9 656 895 9 915 998 9 491 793 9 470 292 Årets investeringar 1 730 942 1 317 685 1 065 843 566 167 Försäljningar och utrangeringar -17 371-546 434-242 429-8 566 Utgående anskaffningsvärde 11 370 466 10 687 249 10 315 206 10 027 893 Ingående ackumulerade avskrivningar -4 137 261-4 168 541-3 856 890-3 555 493 Försäljningar och utrangeringar 10 559 357 082 146 746 5 232 Årets avskrivningar -329 824-325 651-322 463-317 506 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 456 526-4 137 110-4 032 608-3 867 767 Ingående nedskrivningar -64 712-54 552-9 540-12 630 Årets nedskrivning -21 128-10 341-44 982-4 895 Årets återförda nedskrivningar 0 0 0 7 985 Utgående nedskrivningar -85 840-64 863-54 522-9 540 Utgående planenligt restvärde 6 828 100 6 485 276 6 228 077 6 150 587 18 19